Sammanfattning Syfte och frågeställningar Undersökningen syftar till att analysera hur riksdagspartierna argumenterade kring den svenska skolan inför valet 2014. Frågeställningen för undersökningen var: Hur argumenterade partierna kring skolans styrning? Hur argumenterade partierna kring betyg och resultat? Hur argumenterade partierna kring friskolor? Hur argumenterade partierna kring lärares roll och lärarprofessionens status? Metod Det empiriska materialet bestod av 1) debattartiklar skrivna av partiledare eller språkrör samt skolpolitiska talespersoner, 2) SVT:s utfrågningar av partiledarna, 3) partiernas valprogram. Metoden som tillämpades var Arne Naess (1970) argumentationsanalys. I analysen söktes efter teser samt pro- och contra-argument till teserna. Urvalet för studiens empiriska material baserades på handplockade urval.  Resultat Undersökningen visade att Moderaterna argumenterade för ett delat ansvar för skolan mellan stat och kommun. Centerpartiet ville behålla nuvarande styrningsform. Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna, Miljöpartiet och Folkpartiet ville att skolan skulle förstatligas. Folkpartiet argumenterade för att betyg skulle sättas från och med årskurs 6 men menade samtidigt att skriftliga omdömen ger en bättre bild av eleven. Socialdemokraterna, Centerpartiet och Folkpartiet använde PISA-undersökningar för att stärka sina argument. Kristdemokraterna var positivt inställda till friskolor. Likaså var Centerpartiet som menade att vinstutdelning för ägare av friskolor skulle vara tillåten. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet argumenterade för ett vinstförbud. Socialdemokraterna, Folkpartiet, Miljöpartiet ville stärka lärarnas roll och status främst genom att höja lärarnas löner och genom att öka tiden för undervisning samtidigt som att minska det administrativa arbetet. Slutsats Socialdemokraterna, Folkpartiet, Sverigedemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet drev tesen om att förstatliga skolan. Kristdemokraterna, Folkpartiet och Centerpartiet var i sina teser positiva till vinstutdelning för friskolor medan Miljöpartiet, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet teser ställde sig negativ till vinstutdelning. Folkpartiet argumenterade för tidigare betyg. Socialdemokraterna drev tesen om att införa karriärtjänster för lärare vilket skulle leda till att lärarna snarare skulle komma längre från sitt uppdrag att undervisa. Frågorna kring skolan följde inte den traditionella höger- och vänsterskalan.  Naess (1970) argumentations analys lämpade sig mindre väl för analys av partiernas valprogram än utfrågningarna och debattartiklarna då texterna i partiernas valprogram till sin karaktär sällan var argumenterande. / Abstract Aim The aim of the study was to analyze how the parties in the Swedish parliament debated the matter of  the Swedish school prior to the 2014 election. The question for the survey was: • How did the parties debate school governance? • How did the parties debate grades and results? • How did the parties debate the question of independent schools? • How did the parties debate the role of teachers and the status of teacher profession? Method The empirical material consisted of 1) debating articles written by party leaders or school political spokesmen. 2) Swedish public service hearings with party leaders 3) party election programs. The method for analysis Arne Naess´ (1970) argumentative analysis described by Bergström och Boréus (2005) searching for thesis, pro- and contra arguments. The selection of the empirical material was made through hand picked selections. Naess´ argumentative analysis was less suited for analysing the parties ‘electoral programs than the hearings and articles, as the text, by their nature, rarely were argumentative. Results The study showed that the Moderate party argued for shared responsibility between the state and the municipalities. The Centre party, the Social democrats, the Swedish democrats, the Green party and the Liberal party argued for a nationalization. The Liberal party argued for grades starting from grade 6 at the same time as arguing for written reviews giving a more descriptive picture of the pupil. The Social democrats, The Centre party and the Liberal party used PISA surveys supporting their argument in the question of grades. The Christian democrats were in favour of independent schools. Similarly, the Centre party argued for continued legislation allowing share-out for owners of independent schools. The Social democrats and the Left party argued for banning share-outs. The Social democrats, the Liberal party, the Green party argued for strengthening teachers ‘role and status primarily by raising teacher´s and increasing the time spent teaching while decreasing administrative work. Conclusions The Social democrats, The Liberal party, the Swedish democrats, the Green party and the Left party wanted nationalize the Swedish school. The Christian democrats, the Liberal party and the Centre party were in favour of share-outs while the Social democrats, the Green party and the Left party opposed share-outs. The Liberal party argued for grading pupils at a lower age. The Social democrats argued for the introduction of career opportunities which would lead to teachers being becoming more separated from their teaching assignments. The question of the school could not be divided into left or right wing politics. Naess´ argumentative analysis was less suited for analysing the parties ‘electoral programs than the hearings and articles, as the text, by their nature, rarely were argumentative. / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott</p>

<p>Arbetscykel och arbetspass är centrala delar i montessoripedagogiken. En arbetscykel är något som barnet bygger upp inom sig själv då han/hon får möjlighet till fria val under ansvar och tillräcklig med tid, i en organiserad miljö. Arbetspass är något som montessoriläraren måste erbjuda och planera för, dessa ska innehålla en tidsrymd på minst två timmar idealet är tre timmar. Syftet med föreliggande studie har varit att undersöka i vilken utsträckning arbetspass praktiseras vid svenska montessoriskolor. Resultaten visar att i de förskolor som deltog i min enkätundersökning finns det fyra olika frekvenser i att erbjuda barnen arbetspass. Två timmar fyra dagar i veckan, två till tre timmar 4-5 dagar i veckan, två timmar tre dagar i veckan och två timmar fem dagar i veckan. Förskolorna har planerat verksamheten så att de möjliggör för barnen att ha fria val av aktiviteter från det att de anländer till förskolan fram till samlingen kl 11. Det finns dagar som undantas från arbetspass i två av grupperna. I en av grupperna har förskolorna valt att ha en dag undantagen, i en annan grupp har man två dagar per vecka undantaget. Dessa dagar ägnar man sig åt traditionell förskolepedagogik, skogspromenader, rytmik, utflykter, bibliotek, teater eller musik. Jag har funnit att det finns ett samband i frekvensen av arbetspassen och deras längd med hur många i vuxengruppen som är Montessoriutbildade. De grupper som har längsta arbetspassen, (tre timmar och högsta frekvensen 5 dagar i veckan) har alla eller näst intill alla i vuxengruppen montessoriutbildade. Värt att notera är att det finns förskolor i materialet som inte uppfyller de krav som Svenska montessoriförbundet ställer för auktorisatio.</p>

<p>This paper analyzes the auditor choices for a sample of 300 predominantly small Swedish firms, all located in Umeå. Our hypothesis was based on the complexity of a firm, the need of external financing, leverage, and the need of extra consultance from the auditfirm. Our definition of auditor quality is based on prior studies, and is frequently used by authors in this area. The assumption is based on that the auditor quality increases with the size of the auditfirm and the degree of the auditor. The auditor quality is therefor depending on the choice between an auditor from the group “Big 5” or not, and the choice of an auditor with an higher degree. The conclusions of our study was:</p><p>• The size of the company was of great importance in both choices.</p><p>• Companies who’s in great need of extra consultance from the auditor chooses a higher level of audit quality in both choices.</p><p>• Companies in great need of external financing in an near future are dependent on an reliable financial reporting and are therefor also choosing a higer auditor quality in both cases.</p><p>• Companies with a high ratio of inventory and receivables to total assets wanted an auditor with a higher degree.</p><p>• We could not find any support for our second complexity-hypothesis, the ratio of salary expense to total operating expenses to reflect operational and informational complexity related to limitations on management’s scope of control. Support for the leveregae hypothesis or the sale-grow hypothesis was also not to be found.</p>

<p>Idag står revisionsbranschen inför stora förändringar i och med den utredning som pågår kring revisionspliktens vara eller inte vara. I samband med det finner vi det intressant att studera vad revisionsbyråernas kunder – företagen tycker är viktigt vid sitt val av revisor. Vi vill med uppsatsen föra en diskussion kring vilka faktorer som i hög grad påverkar mindre företags val av revisor. För att genomföra detta bestämde vi oss för att göra en kvalitativ studie där vi intervjuar åtta olika företagsledare kring deras tankar och åsikter runt ämnet. Som grund till intervjuerna och uppsatsen har vi använt oss av teorier inom relationsmarknadsföring och nätverksteori. Utifrån teorin skapade vi en modell över olika faktorer som torde påverka vid valet av revisor. Denna modell jämförde vi sedan med den empiri som vi insamlat genom intervjuerna och fick även revidera vår modell med nya faktorer som framkom i studien.</p><p>Resultatet av studien tolkar vi som att personkemi, personliga kontakter, kompetens och kommunikation är de faktorer som huvudsakligen styr valet av revisor i mindre företag. Där revisorns kompetens var den egenskap som företagen efterfrågade mest, vilket visar på vikten av att revisionsbyråerna ständigt kompetensutvecklar sin personal. Personkemi och kommunikation har visat sig bägge vara en förutsättning för att de olika företagen på ett bra sätt ska kunna samarbeta med sina revisorer. När det kommer till tillvägagångssättet för tillsättning av revisorn var de personliga kontakterna och nätverket där sökandet efter revisorn startade. Det framkom även att flertalet respondenter efterfrågade större del rådgivning från sin revisor, revisorn förväntas inte längre bara ha en kontrollerande funktion utan även hjälpa företagen framåt.</p>

<p> Ämnet Estetisk plattform är ett valbart ämne på en grundskola och i detta ämne arbetar eleverna tematiskt i estetiska läroprocesser. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur några elever i grundskolans senare del uppfattar ämnet Estetisk plattform i sin skola. Jag har tagit reda på hur eleverna definierar ämnet Estetisk plattform och vad de lärt sig av Estetisk plattform. Jag har också undersökt huruvida skolans definition av ämnet överrensstämmer med elevernas upplevelser och erfarenheter. Jag har gjort kvalitativa intervjuer med sex elever som läser detta ämne. De elever som frivilligt ställde upp på intervju fick utgöra mitt urval. Informanterna berättar vad de gör på Estetisk plattform och hur de får påverka ämnet, de berättar om sitt lärande och de informanter som går i årskurs nio berättar hur skillnaden var jämfört med årskurs sju. Resultat som framkommit är att informanterna inte är särskilt medvetna om det egna lärandet i Estetisk plattform och att de tycker att det är ett roligt ämne. Informanterna beskriver att de också fått ut mycket av att gå Estetisk plattform bland annat svarar majoriteten av informanterna att de vågar mer. De har däremot svårt att sätta ord på varför ämnet heter Estetisk plattform, och i en jämförelse mellan skolans dokument och informanternas svar framkommer att informationen är svag från skolans sida, om ämnet Estetisk plattform. </p>

<p>Syftet med denna kvalitativa studie är att utforska unga kvinnors upplevelser och hantering av individualisering och identitet samt deras planering inför framtiden. Fem intervjuer genomfördes bland kvinnor i åldrarna 21-26 år och det insamlade materialet analyserades med hjälp av den hermeneutiska metoden. De teoretiska utgångspunkterna hämtas främst från Beck och Beck-Gernsheims teori om individualisering, Giddens teori om självidentitet och Nowotnys teori om tid. Resultatet visar att kvinnorna uppfattar att de lever i samhälle där individualiseringen fortgår, dock upplever de att gamla sociala former finns kvar och fortsätter att påverka deras liv. För att hantera levnadsvillkoren antar kvinnorna en reflexiv självorientering och den återspeglas även vid konstruktionen av identitet och i deras framtidsplanering. Majoriteten av kvinnorna upplever att deras framtidsplanering begränsas av de osäkra samhällsvillkor som omger dem.</p>

<p>Studien grundar sin handling på syftet, att ur ett intersektionellt perspektiv undersöka på vilka bevekelsegrunder föräldrar väljer att placera sina barn i fristående skolor. Studien har inspirerats av en fallstudie eftersom både enkäter och intervjuer har använts. Valet av skola där undersökningen har ägt rum gjordes utifrån ett stratifierat urval, det vill säga ett slumpmässigt val men inom vissa ramar. Informanterna till intervjuerna valdes ut med hjälp av ett subjektivt urval. När det gäller intervjuerna, användes semistrukturerade intervjuer, det är intervjuer där respondenterna kan tala fritt om den ställda frågan. Resultatet visar att de främsta orsakerna till att föräldrarna väljer att placera sina barn i fristående skolor är att det är små klasser, liten skola och bra lärare. Slutsatsen i studien blir att tiderna har förändrats, i och med att föräldrar inte längre behöver ha höga inkomster, för att placera sina barn i fristående skolor.</p>

<p>hushållstjänster. Det är framförallt transaktionskostnader, normer samt vem av individerna i ett hushåll som har störst grad av förhandlingsmakt som påverkar valet för både individer och hushållen. Dessa faktorer påverkas inte av ett skatteavdrag. Vidare konstateras att de individer som utför tjänsten på den svarta marknaden troligen kommer att utföra motsvarande tjänst vitt efter ett införande av ett skatteavdrag. För att effekter som en ökad sysselsättning ska uppkomma måste hushållen förändra sin efterfrågan. Eftersom majoriteten av de faktorer som påverkar hushållens val inte kommer förändras vid ett införande av en skattereduktion kommer inte heller eventuellt positiva effekter på arbetsmarknaden, som en ökad sysselsättning, att uppstå. Vi vill här poängtera att det naturligtvis finns en möjlighet att hushållen ändrar sitt beteende och positiva effekter uppstår på arbetsmarknaden. Men utifrån det perspektiv som studerats i uppsatsen är det inte lika säkert som det ibland kan låta i debatten att ett skatteavdrag på hushållsnära tjänster direkt påverkar arbetsmarknaden positivt.</p><p>Syftet med denna uppsats är att studera effekter av ett skatteavdrag på hushållsnära tjänster. Uppsatsen bygger på mikroteori och avser att studera hur individers och hushållens val förändras vid ett införande av ett skatteavdrag på hushållsnära tjänster. Uppsatsen belyser också de effekter som uppkommer på arbetsmarknaden efter ett införande av ett skatteavdrag. Här görs analysen utifrån två perspektiv; dels utifrån hushållens och individernas val och dels utifrån antagandet att sysselsättningen faktiskt kommer att öka. Genom att inte bara ta hänsyn till priset på hushållstjänsten anser vi oss belysa en aspekt som allt för sällan lyfts fram i debatten.</p>

<p>Syftet med studien är att kartlägga orsaker till vad som ligger till grund för föräldrars aktiva val av förskola. Under litteraturgenomgången lyfter vi fram två teorier angående individens val följt av tidigare forskning och studier inom ämnet. Genom litteraturen fick vi en djupare förståelse för vad som styr valet och vilka argument föräldrar i tidigare forskning haft i det aktiva valet av förskola. Detta gav en grund till vår empiriska studie. I den empiriska delen tog vi reda på nio föräldrars argument för valet av en I Ur och Skur-förskola för sitt barn. Vi genomförde en kvalitativ studie med djupintervjuer som metod. Analysen av intervjuerna resulterade i olika teman som representerade orsaker och argument inför dessa föräldrars val av en I Ur och Skur-förskola. Det visade sig att det inte endast var pedagogiken som styrt valet utan tillsammans med andra faktorer som geogra-fiskt läge och pedagogers bemötande utgjordes en helhet. Vår slutsats är att föräldrarnas argument var individu-ella och att personliga erfarenheter och värderingar hade betydelse för det aktiva valet av förskola.</p>

<p> <p><strong>Sammanfattning:</strong> Den här studien syftar till att ta reda på om föräldrars utomhus vanor påverkar valet av att sätta sina barn på en I Ur och Skur förskola respektive på en kommunal/allmän förskola. Tidigare forskning visar att det är bland annat närheten till hemmet som är avgörande. För de som sökte sig till andra förskolor/skolor var det också pedagogiken och inriktningen som spelade en avgörande roll. Den här uppsatsen bygger på en kvantitativ undersökning där fyra förskolors föräldrar har deltagit, två kommunala och två I Ur och Skur. Sammanlagt har 180 föräldrar tillfrågats och 44 deltagit. Undersökningen visar att det finns vissa skillnader mellan föräldrar som har sina barn på en I Ur och Skur förskola och kommunal förskola. Den tydligaste skillnaden var att föräldrar till den senare nämnda förskola angav närheten som en avgörande faktor medan föräldrar till barn på I Ur och Skur angav pedagogiken som avgörande att de sökte sig till den nuvarande förskolan.</p></p>