I SLUTET AV 1980-talet och början av 90-talet skedde stora omvälvningar i svensk skolpolitik som fick följder för den lokala skolan. Detta kom att bli införandet av fristående skolor. En nya era i svensk skolpolitik hade börjat. En era där konkurrens mellan skolor skulle bli vardag. I Sverige har det gjort väldigt lite forskning om konkurrens mellan skolor och den forskning som gjorts har uteslutande handlat om huruvida konkurrens är något positivt eller negativt för skolor. Länder som USA och England har kommit längre inom denna forskning. I den forskning som finns i Sverige finns det därmed ett tomrum att fylla därför är det denna studies syfte att jämföra hur två olika personer med ansvar för marknadsföring på två olika skolor, (kommunal icke-fristående skola samt fristående icke-kommunal skola) resonerar kring följderna av föräldrars och elevers rätt till fritt val av skola. Ett vidare syfte är att få en bild av hur medvetna dessa skolor är om behovet av konkurrens och marknadsföring. Studien bygger på primärdata bestående utav intervjuer med två olika personer som representerar två olika skolor baserade i Stockholm och Botkyrka kommun. Dessa personers tankar och idéer om det fria valet av skola, konkurrens och marknadsföring har sedan analyserats och jämförts med varandra för att få fram respektive skillnader och likheter dem emellan. Resultaten har sedan diskuterats i ljuset av Christian Grönroos relationsmarknadsföringsteori samt tidigare forskning på området. Genomgången av empirin gav vid handen att båda skolorna uppfattar konkurrens och det fria valet av skola som något positivt men att båda skolor drabbas av det olika. Storvretsskolan har svårare att konkurrera med andra skolor då de ej vill stöta sig med andra kommunala skolor i samma kommun. Detta problem har inte Sverigefinska skolan. Undersökningen visade också att ett samband mellan valfrihet, konkurrens och marknadsföring föreligger, ett samband som mycket påverkas av skolans rykte. De båda skolorna uppfattar rykte som något man bör ha kontroll över. Hur de eftersträvar detta skiljer sig men båda informanterna anser att en god kommunikation med föräldrar är det viktigaste verktyget i kampen mot ett dåligt rykte som i sin tur påverkar skolans förutsättningar att marknadsföra sig, då båda menar att ett gott rykte är den bästa marknadsföringen. / IN THE END of the 1980th and the early beginning of -90th, revolutionary changes in Swedish school politic took place which influenced the local school agenda all over the country. The school was to be governed by local authorities and independent schools became new actors. A new era in Swedish schools were to begin, an era of competition. In Sweden very little research in competition between schools has been done comparing to USA and England. Research made in Sweden, has only been about whether competition between schools are positive or negative thing. Consequently the very reason for this study and the purpose is: To compare two different persons in charge of marketing on two different schools, (public non-independent school along with independent non-public school) how these two people discuss and reason about the consequences of parents’ legal right of choice of school. Moreover, to get these schools awareness of the need of competition and marketing. This essay is based on primary data such as interviews with two persons representing two different types of schools in Stockholm and Botkyrka. Each interview has been analysed and compared with each other in the light of Christian Grönroos theories of relation-marketing to reach eventually similarities and divergence, in these two representatives way of discussing and reason about marketing as consequence of being exposed to competition. The results of the study shows that both representatives of the schools think positive about competition and parents’ legal right of choice of school, even though both schools are differently affected. In the case of Storvretsskolan, competing is harder because it doesn’t want to get on the wrong side of other public schools. This problem doesn’t affect Sverigefinska skolan. The study also showed a link between free choice, competition and marketing, a link that is highly influenced by the word of mouth of each school. Both schools regard word of mouth as something that one has to get in control with. The achievement in this matter differ, but both schools consider a good communication with parents, the best way of controlling negative word of mouth, which in turn has an influence in both schools prerequisite of marketing. Further more, both schools think that a positive word of mouth is the best way of marketing. Sverigefinska skolan is the one of the two that has spent most resources in marketing and also the one that has been doing it longest time.

Kulturlivet har liksom alla delar av samhället kommit att i allt högre grad legitimeras i ekonomiska termer. Denna utveckling kan beskrivas i termer av en ekonomisering av samhället. Då managementtekniker från New Public Management har dominerat den offentliga förvaltningen sedan 1980-talet har ett samhälle där alla aktiviteter utsätts för konkurrens, kontraktsstyrning och kontroll växt fram. Kulturarbete har i samband med denna samhällsutveckling alltmer börjat organiseras som projekt. I denna studie används idéhistorikern och filosofen Michel Foucaults begreppsvärld för att visa på hur denna ekonomisering och projektifiering kan förstås som en diskurs som formar kulturarbetaren såväl som kulturpolitiken. Med utgångspunkt i att diskurser formar verkligheten undersöks hur projektifieringens diskurs har etablerats på kulturområdet, och hur kulturarbetaren subjektiveras – formar sig – inför denna verklighet. Dessa frågor utforskas genom en analys av kulturpolitiska styrdokument och genom intervjuer med kulturarbetare. Projektifieringens innebörd utforskas genom Foucaults teorier om biopolitik och styrmentalitet som relateras till nyliberalism, New Public Management och ekonomisering. Johanna Oksala och Wendy Browns teorier om nyliberalism, Roland Almqvists och Jan-Erik Lanes beskrivning av New Public Management, samt Johann Packendorffs analys av projektifieringens konsekvenser för individen utgör några av utgångspunkterna för denna diskussion. Studien visar på att projektifieringens diskurs har etablerats på kulturområdet och tre centrala begrepp som formar den har identifierats: flexibilitet, förnyelse och frihet. Analysen visar på att dessa begrepps diskursiva innebörder kan relateras till entreprenörskap, anpassningsbarhet, konkurrens, kreativitet och valfrihet. Vidare visar analysen på att kulturarbetaren subjektiveras av diskursen som ett nyliberalt subjekt: fri att göra val men som därigenom hålls ansvarig för sitt välbefinnande på livets alla områden. Slutligen diskuteras de konsekvenser som en projektifiering av kulturen kan få: ett försvagat offentligt samtal och ett mindre demokratiskt kulturliv. / Like all other parts of society the cultural sector has come to increasingly be legitimized in economic terms. This development can be described in terms of an economization of society. As the management techniques of New Public Management have come to dominate public sector administration since the 1980’s a new type of society has developed where all activities are exposed to competition, contract management and control. In light of this developement, the cultural sector has increasingly begun to organize cultural work in the form of projects. This paper uses the work of philosopher Michel Foucault to illustrate how this economization and projectification can be understood as a discourse which shapes the cultural worker as well as cultural policy. Based on the idea that discourses shape reality this paper examines how the discourse of projectification has been established in the cultural sector, as well as how the cultural worker is constituted as a subject within the discourse. These issues are explored through an analysis of cultural policy documents and through interviews with cultural workers. The implications of the discourse of projectification are studied through Foucault's theory of biopolitics and governmentality in the light of neoliberalism, New Public Management and economization. Johanna Oksala and Wendy Brown's theories of neoliberalism, Roland Almqvist and Jan-Erik Lane's analysis of New Public Management, and Johann Packendorffs analysis of the consequences this projectification has for the individual are starting points for this discussion. The paper shows that the discourse of projectification has been established in the cultural field and three central concepts that form the discourse have been identified: flexibility, innovation and freedom. The analysis shows that discursive meanings of these concepts can be related to concepts of entrepreneurship, adaptability, competition, creativity and freedom of choice. Furthermore the analysis in this paper shows that the cultural worker is subjectivated by the discourse as a neoliberal subject: a subject with an unquestionable ability to make free choices, which means that the individual is responsible for their own wellbeing in all areas of life. Finally, the paper discuss the possible consequences of this projectification of culture: a weakened public dialogue and a less democratic cultural life.

Under de senaste decennierna har betydande reformvågor sköljt över det svenska utbildningsväsendet, en majoritet utav vilka fallit inom ramen för det nya styrsystem som brukar gå under betäckningen New Public Management. Detta har medfört att skolornas organisationsstrukturer i allt större utsträckning styrts till att efterlikna de företagssystem, så starkt präglade utav revision och mätning, vilka står att finna i den privata sektorn. Studien har stöpt sin utgångspunkt i antagandet att alla organisationstrender har sin källa i det mänskliga medvetandet vars kunskaper, ej sällan, är alstrade kring kollektivt konstruerade verkligheter och sanningar. Ett angreppssätt som kunnat delge förståelse och mening till denna subjektiva meningsvärld är diskursanalysens grundprinciper. En diskurs kan kortfattat förstås som ett bestämt sätt att tala om, och förstå världen, där diskursanalysen ämnar belysa språkets givna mönster och konstruktioner. Med grund i detta har syftet att söka belysa områdets hegemoniska diskurs, samt eventuellt dess antagonistiska motpart, växt fram. Med empiri ifrån Dagens Nyheters debattsida under året 2013 har ett material kunnat sammanställas, och belysas, enligt det diskursanalytiska angreppssättet. Arbetet har fortflutit genom att söka finna, samt påvisa, hur olika begrepp definieras, sätts i kontext och delges mening. Resultatet har åskådliggjort en hegemonisk New Public Managementdiskurs, vilken framför revision som sitt ideal, samt en framväxande konkurrerande motdiskurs, vilken placerat sig som sin motpols spegelbild. / During the last decades a major reform wave has drifted in over the public sector of Sweden, together with a variety of western nations, bringing in a new kind of organizational structures and control systems. The greater part of these new developments fall within the definition of what is usually referred to as New Public Management. With its ideal reference point in the management of the public sector this has caused an increased focus on audit and a drift towards more market orientation in general. The study finds its base in an assumption that the origin of these shifts stands to be found in the minds of the human and its worldly perceptions. This philosophical outlook is well captured in the discursive approach, according to which the world is divided into different conceptional spheres called discourses. Proceeding from this, the thesis’s established purpose is set to, with empirical data from the newspaper Dagens Nyheter stretching over one year (2013), illuminate the hegemonic discourse and its antagonistic counterpart in the field of education. By examining the usage of different key concepts and their articulation, context and usage in general, two detached discourses has emerged. One hegemonic New Public Management-inspired discourse glorifying the objective rationality of auditing and one opposing discourse that, positioned in sharp contrast, praises the subjectivity of the profession.

In recent decades, the Swedish welfare system has been characterized by the increasing occurrence of market solutions. One example of this development is the introduction of voucher systems in the elderly care. With the purpose to contribute empirically based knowledge about elderly caretaker’s ability to act in a voucher system, interviews have been conducted with eleven relatives to someone who lives in a residential home. By further focusing on the unique features of the elderly care and putting these in relation to Albert O. Hirschman's concept of exit and voice, several conclusions have been made about the individuals strategies towards the voucher system. The study shows that the individuals relation to the voucher system is characterized by emotions and social relations witch complicates the ability to act rationally towards the market.  The unique character of the elderly care also means that the possibilities for exit (to change residential home when not content) are limited, as it implies a heavy burden for both relatives and caretakers to change residential home. Lack of information about what other options are available also limits the individuals ability to exit. The possibilities of voice (to protest and try to improve the quality of the care) are also limited to the individual as this is an option that takes a lot of energy and dedication. The study shows that protracted voice without improvement ultimately makes the individual give up his attempts to influence the quality of the care. The only option that remains when neither voice or exit is available is for the relative to personally take over the care of the caretaker.

Lagen om valfrihet (LOV) infördes bl.a. för att underlätta för fler att starta egna företag inom vård och omsorg, men också för att samhällets medborgare skulle se en ökning av kvalité i utförandet av dessa tjänster. Kommunerna har ansvaret för socialtjänsten och genom att införa LOV ger de uppdraget vidare till en privat utförare. De kvalitetskrav för dem som ansöker om att starta hemtjänst, har kommunerna beskrivit i sina förfrågningsunderlag (FFU). Avsikten med studien är att få en bild av hur kommunerna säkerställer en god kvalitet inom hemtjänsten med hjälp av FFU och hur kraven i FFU följs upp. För att få en inblick i hur det kan se ut, sammanställdes kraven i FFU från tio kommuner och med hjälp av tre intervjuer med LOV ansvariga påvisas att kraven som ställs i FFU är olika mellan kommunerna. Kvalité är ett ord vars innebörd är svårfångat och har olika betydelser för olika individer. Samtidigt framgår det att det är ett komplext arbete att följa upp de krav som ställs i FFU och att det är få av kraven som kommunerna följer upp genom att ange uppföljningsmetod i FFU. Många kommuner har idag lokala värdegrundsgarantier för att beskriva vilka etiska värden som präglar äldreomsorgen och vad de äldre kan förvänta sig, olika ”löften” som utlovas till medborgarna. Garantierna är dock väldigt olika mellan kommunerna och är många gånger svåra att finna i FFU. I vår diskussion tar vi upp vilka möjligheter kommunen har att följa upp kvalitet i verksamheter som lagts ut på privata aktörer. Vår slutsats är att förfrågningsunderlagens betydelse som en kvalitetsindikator kan ifrågasättas.

denna studie undersöks hur elever påverkas av att arbeta under friare former, med avseende på studiemotivation. Studien är gjord på en gymnasieskola i Stockholm med schemalagt eget arbete där eleverna själv får välja vad de vill arbeta med. En kvalitativ undersökning gjordes med hjälp av fokusgrupper för att utröna elevers, lärares och rektorers uppfattningar om studiemotivationen för eleverna under dessa lektionstillfällen. Studien tar sin utgångspunkt i Ryan & Decis’ självbestämmandeteori (SDT) och teorier om ansvar och kontroll. Resultatet visar att valfriheten gör att en del av eleverna upplever dessa lektionstillfällen som fördelaktiga för sin studiemotivation. De andra eleverna upplever att valfriheten påverkar dem negativt då de inte kan ta det ansvar som krävs för skolgången. Gemensamt för alla eleverna är att trots det egna valet genereras inte den inre motivationen, som enligt SDT skall bildas då eleverna får vara autonoma i sin planering och arbetsfördelning. Vidare tyder resultaten på att merparten av eleverna inte ännu är rustade för att agera inom en normativ styrfilosofi trots skolans vision om detta. / The aim of the study is to examine how pupils are affected by working under free forms, with respect to student motivation. The study took place in a high school in Stockholm with free study time scheduled, where the pupils are able to choose to work with whatever they find suitable. A qualitative study was carried out with focus groups to explore the opinions of students, teachers and principals regarding the student motivation during these classes. The theoretical framework of this study draws on Ryan & Decis’ Self Determination theory (SDT) and other theories concerning responsibility and control. The results show that a large amount of freedom makes some of the pupils regard these classes as an advantage for their motivation. Some other pupils perceived that freedom of choice affects them negatively as they cannot take responsibility for their schooling. Common for all pupils is that despite their own choice, the intrinsic motivation is not generated. Furthermore, the results indicate that the majority of the pupils are not prepared to act within a normative governance philosophy despite the school's vision regarding this.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap kring hur lärare och elever reflekterar kring elevernas valfrihet i musikundervisningen.  Tidigare studier visar att elevers delaktighet i den generella undervisningen främjar deras motivation. Motivation kan delas in i inre och yttre motivation där den inre tenderar vara starkast i längden och främja individens välmående.  Data har insamlats genom fyra kvalitativa intervjuer med två lärare och två elever. Relevant material har kategoriserats och analyserats ur ett diskursanalytiskt perspektiv.  Resultatet visar att en musikelevs starkaste motivatorer är nöje och nytta. Att en elev får vara delaktig i valet av arbetsuppgifter, låtar att spela eller liknande, hänger ihop både med nöje och nytta, då elever tendera välja sådant som antingen är roligt eller nyttigt för dem. Om eleverna får välja alltför fritt så finns risken att de väljer olämpliga uppgifter, av till exempel musik av för hög svårighetsgrad, vilket påverkar utbildningens kvalitet negativt.  Detta forskningsresultat kan med fördel användas av lärare och elever för att närmare förstå och effektivare arbeta med att avväga mängden valfrihet för eleverna i musikämnet. / The purpose of this study is to contribute to the knowledge about what teachers and students say about students' freedom of choice in music education. Previous studies show that students' participation in general education promotes their motivation. Motivation can be divided into intrinsic and extrinsic motivation, where the intrinsic tends to be strongest in the long run and promotes the individual's well-being. Data has been collected through four qualitative interviews with two teachers and two students. Relevant material has been categorized from and analyzed through a discourse analytical perspective. The result shows that a music student's strongest motivators are joy and benefit. The fact that a student is allowed to participate in the selection of tasks, songs to play or the like, is related to both joy and benefit, as students tend to choose things that are either fun or useful for them. However, too much freedom of choice may lead to students picking too difficult songs to play, which badly affects the education quality. This research result can be used by teachers and students to better understand and to work more effectively with balancing the amount of freedom of choice for the students in the music subject.

Den svenska marknaden för paketleveranser är en marknad i ständig expansion. Med e-handelns tillväxt har antalet varor som skickas från företag till privatpersoner ökat explosionsartat de senaste åren, samtidigt som konsumenternas preferenser ändrats. Ökningen har ställt helt nya krav på leveransföretagen, samtidigt som den inneburit möjligheter för nya företag att etablera sig på marknaden. Syftet med detta arbete är att analysera marknaden för paketleveranser till privatpersoner i Sverige. Vi riktar in oss på e-handlares prissättning på leveranser och konsumenters möjlighet att välja olika leveransalternativ. Analysen görs utifrån Structure-Conduct-Performance-modellen. Genomförandet består av tre olika metoder. Vi gör en kartläggning av leveransföretagen och deras olika leveransalternativ, en egen undersökning av pris och valfrihet samt en enkätundersökning till olika aktörer på marknaden. Vi drar den huvudsakliga slutsatsen att det råder informationsasymmetrier på marknaden som gör att e-handelsföretag har möjlighet att ta ut överpriser på leveranser gentemot sina konsumenter. Vi drar också slutsatsen att konsumenters valfrihet av leveransalternativ är begränsad – trots att antalet leveransföretag är större än någonsin. Vidare konstateras att det råder stark avtalsintegration på marknaden och att flera faktorer talar för att leveransföretagen såväl som e-handelsföretagen besitter marknadsmakt. På grund av detta identifierar vi en risk att konkurrensen och därmed valfriheten försämras på sikt.

This study aims to examine and observe the discourse around freedom within academia, morespecifically within research pertaining to the choice overload phenomenon. The study isqualitative in nature and would be best described as a discourse,- and ideology analysis. Thestudy observes the current discourse around choice overload and how the phenomenon ispresented and problematized. Furthermore the study aims to examine if there are anyideological influences in this area of research. The studies being analyzed are publishedbetween 2016 to the middle of 2018 and based around the keyword choice overload,. Theresults of this study show that recent research regarding choice overload is in overwhelmingmajority conducted by marketing and hence presented in a market-minded perspective. Thestudy also finds that there seems to exist an indication of two “perspectives” when it comes tothe researchers views on choice overload. In these study these perspectives are categorized byone having a more pragmatic, solution-oriented view in relation to the phenomenon and theother one being more sceptical to its existence at all. The conclusion brings mixed results,whereas while the study shows that there are prevalent tendencies to problematize and presentchoice overload from a profit seeking perspective as opposed to a general societal healthperspective, the controlled nature of the language used in research makes it hard to draw anyconcrete conclusions. The study ends on an encouraging note, leaving suggestions for furthermore in-depth research to contribute to this field of knowledge. / Denna studie syftar till att undersöka och observera diskursen kring valfrihet inom akademia,specifikt inom forskning kring fenomenet choice overload. Denna studie är kvalitativ till sinnatur och kan bäst beskrivas som en diskurs,- och ideologianalys. Studien observerardiskursen kring choice overload och hur fenomenet presenteras och problematiseras. Vidareämnar denna studie att examinera om det förekommer ideologiska strömningar inomforskningsfältet. De studier som analyseras är baserade kring nyckelordet choice overloadoch är publicerade mellan 2016 och första halvan av 2018. Resultaten av denna studie visaratt nylig forskning kring choice overload är dominerad av marknadsföring och därefterpresenterad ur ett marknadsekonomiskt perspektiv. Studien finner även att det tycks existeraen indikation av två olika “perspektiv” när det kommer till hur forskare ser på choiceoverload. I denna studie kategoriseras dessa perspektiv av att ena har en mer pragmatisk ochlösningsorienterad inställning gentemot fenomenet, medan det andra förhåller sig merskeptiska till fenomenets existens. Resultatet av studien är blandat, då fastän studien visar attdet finns tydliga tendenser att problematisera och presentera choice overload ur ettvinst-sökande perspektiv i motsats till ett folkhälso,- och samhällsperspektiv, så förhindrasstudien från att finna konkreta resultat på grund av det kontrollerade språket inom akademiskforskning och problematiken med allmän generalisering. Studien avslutas med förslag förvidare forskning för att bidra till kunskap kring ideologi inom akademia.

In this thesis an explorative study was undertaken with the aim to study how a number of private care providers, as well as politicians and officials from councils in and around the Stockholm and Uppsala counties, think about the future of the Swedish elderly care from a property perspective, i.e. homes for the elderly. The analysis shows that there is a demand for capacity in 6 out of 16 municipalities, and that the property is an important part of this capacity, and the fulfillment of it. This was mainly due to the cost of capital, but also because of several other factors such as lack of land, a wish to guide the design, ideology, and in many cases a wish to use the property as an instrument of domination to control private health care providers. Also, the property was show to be connected to economic competition, to freedom of choice, and to quality. The problems related to the property in the market for elderly care still remains to be solved. The writer of this thesis suggests that, among other things, patients should be treated as customers to a larger extent and problems that counter competition must be solved. Lastly, the writer has analyzed the situation in the Swedish market for elderly care from a value creation perspective. It is suggested that value can be created in both the network and within the company, even if the companies are competing, and thus ought to compete and not cooperate. / I denna uppsats har en explorativ studie företagits med målsättningen att undersöka hur ett antal privata vårdföretag samt politiker och tjänstemän från ett antal kommuner i och runt Stockholms- och Uppsala län tänker kring framtiden för den svenska äldrevården. Utgångspunkten har tagits ur ett fastighetsperspektiv, närmare bestämt vårdboenden. Bakgrunden ligger i det stora behovet av äldrevård som växer fram i Sverige och som beräknas nå sitt maximum kring 2035. Genom intervjuer har respondenterna fått svara på frågor om fastighetsbehovet, om konkurrens samt om, och i så fall hur, fastigheten kunde kopplas till kvalitet, valfrihet och konkurrens. Analysen visade att behov förekom i 6 av 16 kommuner, och att det påverkades av bland annat deras inställning till ägande och privata vårdgivare. Vidare visade sig fastigheten vara en viktig del i behovet och lösningen utav det samma, främst på grund av kapitalkostnaden, men också på grund av faktorer så som markbrist, en vilja att styra utformningen, ideologi och i flera fall en vilja att använda fastigheten som ett domineringsinstrument för att kontrollera privata vårdgivare. Konkurrensen sågs till viss del som ett utbyte framför en tävling. Slutligen framkom att fastigheten, om än som en underordnad komponent, kunde kopplas till konkurrens som nyss nämnda instrument, till valfrihet genom attraktivitet i läge och utseende, och till kvalitet som möjliggörare av effektiv vård och med rätt utformning. Fastighetsproblematiken i stort för vårdmarknaden, speciellt kopplat till LOV, återstår att lösa och författaren föreslår bland annat att vårdtagarna bör ses som kunder i större utsträckning och att konkurrenshämmande problem skall åtgärdas. Avslutningsvis har författaren analyserat situationen på den svenska vårdmarknaden ur ett värdeskapande perspektiv, kopplat till Porters, Stabell och Fjeldstads teorier om värdekedjor. En problematisk situation, sett till konkurrenskrafter på marknaden, iakttogs som orsak till att de privata vårdföretagen tycks medvetet eller omedvetet skapar värde tillsammans genom värdeskapande i nätverk parallellt med verksamhet enligt den traditionella värdekedjan, trots att detta motverkar ökad konkurrens. En möjlig förklaring är en kombination av oplanerat resursinterberoende och att det är ett slags relationsbyggande mellan företagen, orsakat av en imperfekt marknad.