Startups within the tech field are incraesingly using proof of concept (POC) customers as a partner when developing new products and services as this enables them to sell the product before building it, ensuring that the product they are developing is aligned with the market needs before making it avaliable to a wider market. Becasue of the positive results that designing and developing new products together with users and customers have shown, the acqusition of POC customers has become a crucial step in the product development process for many startups. The purpose of this study is to understand how the process from business idea to first proof of concept customer evolves and in this process, what are important factors in acquiring the first proof of concept customer. The study is of qualitative nature and leverages a multiple case study based on interviews with eight Swedish tech startups. The findings from the research show that the process is of iterative nature and has seven sub-processes; Defining and scoping proclem, Defining target marker, Finding customers, Defining customer needs, Initial pitch, Persuasion, and finally, Negotiation and signature. Furthermore, five concepts influencing this process were found; Market understanding, Product understanding, Sales tactics, Customer management, and Entrepreneurial attitude. / Startups som verkar inom techindustrin inkluderar allt oftare proof of concept (POC) kunder i utvecklingen av nya produkter och tjänster då det gör det möjligt att säkerställa att produkten är anpassad till marknadens behov. Då utveckling av nya produkter tillsammans med användare och kunder har visat sig effektivt och ha positiva resultat, har förvärvet av POC kunder blivit ett abgörande steg i produktutvecklingsprocessen för många startups. Syftet med denna studie är att förstå hur processen ser ut från affärsidé till signering av första proof of concept kunden, och i denna process även förstå vilka faktorer som är viktiga för att signera första proof of concept-kunden. Studien är av kvalitativ karaktär och använder fallstudier baserad på intervjuer med åtta svenska tech startups. Resultaten visar att processen är av iterativ natur och har sju delprocesser; Definiera problemet, Definiera målgrupp, Hitta kunder, Definiera kundbehov, Inledande pitch, Övertalning och slutligen, Förhandling och signatur. Vidare presenteras fem koncept som påverkar denna proccess; Marknadsförståelse, Produktförståelse, Säljtaktik, Kundhantering och Entreprenöriell attityd.

Gehaltediens lei tot effektiwiteit in enige organisasie. Die meting hiervan behoort 'n prioriteit te wees, maar geskikte, gevalideerde, wetenskaplike meetinstrumente hiervoor bestaan nie. Die algemene doel van die navorsing was die validering van 'n gerekenariseerde simulasietegniek ("Business Principles Orientation") vir die meting van klientediensvaardighede. In die literatuuroorsig is klientediens gedefinieer en vyf dimensies van gehaltediens gei:dentifiseer. Deur empiriese navorsing is die gerekenariseerde simulasietegniek ("Business Principles Orientation") se meting van klientediensvaardighede bepaal, deur dit afte neem op 'n steekproef van 28 kassiere in 'n supermark. Hierdie instrument is gekorreleer met die Servqual-vraelys. Die resultate dui op 'n swak verband tussen die veranderlikes van die Servqual-vraelys en gerekenariseerde simulasietegniek. Hiervolgens is die gerekenariseerde simulasietegniek en die ontwikkelingsverslag wat dit verskaf, nie geldig in die meting van klientdiensvaardighede nie. Aanbevelings ten opsigte van die instrument se verdere verfyning en navorsing word geformuleer. / Quality service leads to effectiveness in any organisation. The measurement of effectiveness should be a priority, but suitable, valid and scientific measurement instruments for this purpose does not exist. The general aim of the research was the validation of a computerized simulation technique ("Business Principles Orientation") for the measurement of client service skills. In the literature survey, quality service was defined and five dimensions of quality service identified. In the empirical research the measurement of client service skills through the use of the computerized technique ("Business Priciples Orientation"), was determined by testing it on a sample of 28 cashiers from a supermarket. This instrument was correlated with the Servqual-questionaire. The results show little correlation between the variables of the Servqual questionaire and computerized simulation technique. In terms hereof the computerized simulation technique and development report that it provides, is not valid in the measurement of client care skills. Recommendations for further refinement and research pertaining to this instrument is formulated. / Industrial & Organisational Psychology / M.A. (Bedryfsielkunde)

Gehaltediens lei tot effektiwiteit in enige organisasie. Die meting hiervan behoort 'n prioriteit te wees, maar geskikte, gevalideerde, wetenskaplike meetinstrumente hiervoor bestaan nie. Die algemene doel van die navorsing was die validering van 'n gerekenariseerde simulasietegniek ("Business Principles Orientation") vir die meting van klientediensvaardighede. In die literatuuroorsig is klientediens gedefinieer en vyf dimensies van gehaltediens gei:dentifiseer. Deur empiriese navorsing is die gerekenariseerde simulasietegniek ("Business Principles Orientation") se meting van klientediensvaardighede bepaal, deur dit afte neem op 'n steekproef van 28 kassiere in 'n supermark. Hierdie instrument is gekorreleer met die Servqual-vraelys. Die resultate dui op 'n swak verband tussen die veranderlikes van die Servqual-vraelys en gerekenariseerde simulasietegniek. Hiervolgens is die gerekenariseerde simulasietegniek en die ontwikkelingsverslag wat dit verskaf, nie geldig in die meting van klientdiensvaardighede nie. Aanbevelings ten opsigte van die instrument se verdere verfyning en navorsing word geformuleer. / Quality service leads to effectiveness in any organisation. The measurement of effectiveness should be a priority, but suitable, valid and scientific measurement instruments for this purpose does not exist. The general aim of the research was the validation of a computerized simulation technique ("Business Principles Orientation") for the measurement of client service skills. In the literature survey, quality service was defined and five dimensions of quality service identified. In the empirical research the measurement of client service skills through the use of the computerized technique ("Business Priciples Orientation"), was determined by testing it on a sample of 28 cashiers from a supermarket. This instrument was correlated with the Servqual-questionaire. The results show little correlation between the variables of the Servqual questionaire and computerized simulation technique. In terms hereof the computerized simulation technique and development report that it provides, is not valid in the measurement of client care skills. Recommendations for further refinement and research pertaining to this instrument is formulated. / Industrial and Organisational Psychology / M.A. (Bedryfsielkunde)

Dark triad är en kombination av mörka personlighetsdrag som består av subklinisk psykopati, subklinisk narcissism och machiavellism (Paulhus & Williams, 2002). Jones och Paulhus (2013), utvecklade Short Dark Triad (SD3), ett test som mäter dark triads personlighetsdrag. Den föreliggande studiens syfte var att validera en svensk version av SD3. Respondenterna svarade på nio enkäter som ingick i ett forskningsprojekt varav tre användes till denna studie. Respondenterna (N = 103) var mellan 19 och 64 år, och alla var aktiva i arbetslivet. Konvergent validering gjordes genom korrelationsanalyser som kontrollerade sambanden mellan de delar, i beprövade instrument, som mäter personlighetsdrag relaterade till begreppen subklinisk psykopati, subklinisk narcissism och machiavellism. Sambandsanalyserna gjordes mellan SD3 och IPIP-120 som mäter femfaktormodellens dimensioner, samt Swedish universities Scales of Personality (SSP) som grundar sig på biologiska markörer för olika psykiatriska tillstånd. Resultaten gick i huvudsak i linje med tidigare forskning (Furnham, Richards, Rangel, & Jones, 2014) med avseende på sambanden mellan femfaktormodellens dimensioner och SD3. En gemensam kärna i de tre personlighetsdragen i dark triad var ovänlighet, och ett viktigt resultat var de signifikanta negativa sambanden med femfaktordimensionen vänlighet. Den Svenska versionen av SD3 anses validerad. / Dark triad is a group of three dark personality scales consisting of subclinical psychopathy, subclinical narcissism and Machiavellianism (Paulhus & Williams. 2002). The Short Dark Triad (SD3), is the measuring tool and was developed by Jones and Paulhus (2013). The purpose of this thesis was to validate a Swedish translation of the SD3. This was done within an existing research project and included 103 respondents, aged 19-64 years, all being employed. They were assigned to respond to nine different surveys, three of them measuring psychopathy, narcissism and Machiavellianism-related scales. Convergent validation was done by correlation analysis with IPIP-120, measuring the personality of five factor model and Swedish universities Scales of Personality (SSP), measuring personality traits based on biological markers, and how well they measure the SD3. Our results generally confirm earlier research on studies between five factor models personality scales and SD3 (Furnham, Richards, Rangel, & Jones, 2014). One result of particular importance was the negative correlation with the Agreeableness Scale since it is a core for the dark triad personalities. Furthermore, our results followed the expected patterns in the correlations between dark triad personalities and the five factor model. The result of our thesis concludes that the Swedish translation of thPSKe SD3 test is to be considered valid.

Introduktion: Vårdrelaterade infektioner (VRI) har negativ inverkan på folkhälsan med påverkan på mortalitet, morbiditet och livskvalitet. Inom hälso- och sjukvården är VRI en stor utmaning. Den vanligaste VRI i Sverige är vårdrelaterade urinvägsinfektioner (VUVI). För att förebygga VRI är regelbundna mätningar och återkopplingar viktigt. Mätinstrument som idag används på lokal och nationell nivå för att mäta incidens av VRI är bl.a. Markörbaserad journalgranskning och Infektionsverktyget. Syfte: Validera Infektionsverktyget och jämföra incidens av VUVI från Infektionsverktyget mot manuell journalgranskning och Markörbaserad journalgranskning samt studera förekomsten av urinkateter i samband med VUVI. Metod: Under 2017 samlades data in från 143 slumpmässigt utvalda journaler i slutenvården på Södra Älvsborgs sjukhus. Diagnostiserad VUVI och samhällsförvärvad urinvägsinfektion (SUVI) i Infektionsverktyget validerades mot manuell journalgranskning. Incidensen av VUVI i Infektionsverktyget jämfördes även mot VUVI i markörbaserad journalgranskning. Resultat: Incidens av VUVI innan validering var 1.5 % medan den uppskattade incidensen efter manuell journalgranskning och validering var 3.6 %. Markörbaserad journalgranskning visade en incidens på 1.1 %. I 65.6 % av fallen med VUVI fanns en koppling till urinkateter. Den mest förekommande orsaken till inkorrekt registreringen av VUVI var att patienter med urinkateter bedömdes som SUVI. Slutsats: Den rapporterade incidensen av VUVI skiljer sig mellan de mätinstrument som används idag och incidensen är troligtvis högre än vad som idag rapporteras. För att få bra kvalitet på övervakningsdata krävs kunskap och granskning av hög kvalitet. Dock begränsas resultatet från denna studie av att studiepopulationen var relativt liten och därmed begränsar generaliserbarheten. / Introduction: Health care associated infections (HCAIs) have a negative impact on public health, with an impact on mortality, morbidity and quality of life. The most common HCAIs in Sweden are health care associated urinary tract infections (UTI). One important component in preventing HCAIs are regular measurements and feedback to these. Instruments that are currently used for measuring HCAIs at a local and national level in Sweden are marker-based journal review and the Anti-Infection Tool (AIT). Aim:  The aim of this study was to validate the AIT and compare the incidence of health care associated UTI measured with the AIT against both manual journal review and marker-based journal review. The aim was also to study the presence of urinary catheters in conjunction with a healthcare associated UTI. Methods: In 2017, data was collected from 143 records from a random sample of patients admitted to somatic wards at Södra Älvsborg's Hospital. From the AIT, diagnosed health care associated UTI and community-acquired UTI were studied and validated against manual journal review. Also, the incidence of health care associated UTI in the AIT was compared with that found in marker-based journal review. Results: Incidence of health care associated UTI before the validation was 1.5% while the estimated incidence after manual journal review and validation was 3.6%. Marker-based journal review showed an incidence of 1.1%. In 65.6 % of the cases with health care associated UTI, the patient was equipped with urinary catheter. The most common cause of incorrect registration of health care associated UTI was that patients with urinary catheters were assessed as community-acquired UTI.   Conclusion:  The reported incidence of health care associated UTI differs greatly between these instruments. The incidence is probably much higher than what is currently reported using these instruments. To obtain good quality of monitoring data, knowledge and journal reviews of high quality are required. However, the generalizability of the result of this study is limited, due to the relatively small study sample.

Social ångest på sociala medier är ett relativt outforskat område där fortsatt forskning underlättas av psykometriskt tillfredsställande självskattningsskalor. Följande studie syftade till att översätta Social Anxiety Scale for Social Media Users (SAS-SMU) och psykometriskt utvärdera den avseende dess latenta dimensioner, interna konsistens samt konvergerande respektive divergerande validitet i ett svenskt urval. Därutöver undersöktes samband mellan total användning och passiv respektive aktiv användning av sociala medier och social ångest, eftersom tidigare studier visat en tendens till passiv användning. Tre faktorer erhölls för SAS-SMU och resultaten visade hög intern konsistens samt att skalan konvergerade med SPIN, och divergerade med OCI-R, SWSL, PHQ-9 och GAD-7. Skalans tredje faktor erhöll dock svagare samband med SPIN jämfört med de andra faktorerna. Social ångest associerades med passiv användning i högre utsträckning än aktiv, samt med längre genomsnittlig användning av sociala medier. Resultaten skiljer sig från tidigare studier där signifikanta samband endast erhållits mellan passiv användning och social ångest. / Measurement scales are needed to facilitate further research on social anxiety in the context of social media. This study aimed to translate the Social Anxiety Scale for Social Media Users (SAS-SMU) and evaluate its psychometric properties in a Swedish sample regarding its underlying dimensions, internal consistency, converging and diverging validity. Furthermore, relationships between passive, active and total use of social media and social anxiety were explored, since previous studies have shown a tendency towards passive use. Three factors were retained for SAS-SMU with satisfactory internal consistency. SAS-SMU converged with SPIN and diverged with OCI-R, SWLS, PHQ-9 and GAD-7. However, the association between its third factor and SPIN was weaker compared to the other factors. Results indicated that higher levels of social anxiety were more strongly associated with passive use than active use, as well as longer general social media use. This is at odds with previous studies only reporting significant correlations between social anxiety and passive use of social media.

During the last decades Recognition of Prior Learning (RPL) has become a more frequently used method to recognise adult’s prior learning. This thesis analyses a process of RPL in health care, where health care assistants are assessed against subjects in the upper-secondary health care program. Prior research on RPL is to a high degree non-theoretical and focus is primarily on policy level research. This thesis adds to the field by progressing a critical social theory perspective on RPL. In the thesis the RPL process is analysed through Jürgen Habermas’ theory of communicative action and Axel Honneth’s Recognition theory. General questions posed are: What are the power issues in the RPL process? What implications does the tension between the lifeworld of work and the system of education have? What consequences does mutual understanding and communication have for the outcome of the RPL process? What part does recognition play for the participants? The results disclose the power relations that emerge in the relationship between participants and teachers. A caring ideology is developed and problematized. Further, the importance of mutual understanding between participant and teachers in the assessment of prior learning is discussed focusing on the consequences a lack of mutual understanding could have for the outcome in such assessments. On a macro level the analysis demonstrates the tension between the participants prior learning and the educational systems demand for formalising prior learning. In addition, analyses of a more developmental character that intends to show the potential for critical learning, change and recognition are progressed. The results suggest that communicative action can be used to develop RPL into processes focusing on critical learning and change. Recognition of traits and abilities could also enhance individual’s positive relations with the self. Such recognition could develop self-confidence and thus RPL could encourage learning and cultivate continuing self-realisation through work. / Validering har under de senaste decennierna blivit en alltmer använd metod för att erkänna vuxnas tidigare lärande. Denna avhandling analyserar en valideringsprocess inom omvårdnadssektorn för vårdbiträden med mångårig erfarenhet. Vårdbiträdena valideras mot ämnen inom omvårdnadsprogrammets karaktärsämnen. Tidigare forskning om validering är i hög grad icke-teoretisk och mycket fokus har legat på policynivå. Denna avhandling bidrar till forskningsfältet genom att problematisera validering utifrån ett kritiskt samhällsteoretiskt perspektiv. I avhandlingen analyseras valideringsprocessen utifrån Jürgen Habermas teori om det kommunikativa handlandet och Axel Honneths erkännandeteori. Exempel på mer generella frågor som ställs är: Vilka är maktfaktorerna i valideringsprocessen? Är handlingarna i processen koordinerade mot gemensam förståelse? Hur ser förhållandet mellan system och livsvärld ut? Vilken roll spelar erkännandet i validering för deltagarna? Resultatet synliggör de maktförhållanden som uppstår mellan deltagare och lärare i bedömningsprocessen. En omvårdande ideologi lyfts fram och problematiseras. Därtill diskuteras betydelsen av gemensam förståelse mellan deltagare och lärare vid bedömning, samt vilka konsekvenser brist på gemensam förståelse kan få. På ett makroplan åskådliggör analysen spänningen mellan deltagarnas erfarenheter och utbildningssystemets krav på formalisering. Vidare genomförs mer utvecklingsfokuserade analyser som vill visa på möjligheterna för kritiskt lärande och förändring i validering. Resultatet demonstrerar också, bland annat, betydelsen av att bli erkänd för sina förmågor och hur detta kan utveckla individens självuppskattning och främja lärande. I studien föreslås det att kommunikativt handlande kan utgöra en norm för hur validering kan utvecklas mot mer kritiskt lärande och positiv förändring. Men också att erkännande av tidigare förmågor kan gynna individens positiva relation till sig själv, hur detta främjar lärande, självuppskattning och hur validering därmed kan utgöra en grund för ett vidare självförverkligande genom arbete.

This thesis examines the relationship between recognition of prior learning and the aim to increase social and ethnical diversity in higher education. Recognition of prior learning is a result of educational politics aiming to broaden social and ethnical recruitment to higher education. By examining if recognition of prior learning rather can, and shall, be seen as part of what Pierre Bourdieu calls educational social reproduction I try to question whether it fulfils education policy goals or not. My results show that persons responsible for recognition of prior learning rather recognise knowledge from prior educational institutions than knowledge gained outside the educational system. Considering this, recognition of prior learning does not quite live up to the aims. But if evaluated and developed it might become a useful tool to broaden recruitment to higher education. / Denna uppsats syftar till att undersöka relationen mellan validering av reell kompetens och målet att öka den sociala och etniska mångfalden i högskolan. Validering av reell kompetens är resultatet av en politisk högskolereform som syftar till breddad rekrytering men jag försöker lyfta frågan om validering snarare kan, och skall, ses som en del av vad Pierre Bourdieu kallar den sociala reproduktionen i högskolan. Mina resultat visar att de som gör bedömningar av reell kompetens är mer benägna att värdera tidigare utbildningserfarenhet än kunskaper hämtade från andra områden. Detta gör att vi i dagsläget kan tala om att validering av reell kompetens inte riktigt lever upp till sitt mål, men att det, om det används på rätt sätt, kan vara ett bra redskap för att bredda rekryteringen.

The aim of this qualitative study was to examine six individuals' experiences to talk about the sexual abuse that occurred in their childhood. We interviewed five women and one man, using a phenomenological approach during the work process. The theories emerged as we analyzed our results and appeared to be communication, cognitive theory, validation, trauma theory and taboo. The results showed that the respondents, whom disclosed the abuse as children, were most likely to get a negative response from both formal and informal support systems. While as adults they were confirmed to a greater extent and therefore achieved a better physical and mental wellbeing. Although it may be difficult to listen to the respondents’ experiences of sexual abuse, it is of great importance that the social surroundings dare to listen and acknowledge their stories. The result also showed the importance of confirmation and to be validated as they talked about the abuse. Our findings support earlier research stating the importance of validation, and that the reactions from their social surroundings, were most important for the outcome of the disclosure.

<p>This thesis examines the relationship between recognition of prior learning and the aim to increase social and ethnical diversity in higher education. Recognition of prior learning is a result of educational politics aiming to broaden social and ethnical recruitment to higher education. By examining if recognition of prior learning rather can, and shall, be seen as part of what Pierre Bourdieu calls educational social reproduction I try to question whether it fulfils education policy goals or not. My results show that persons responsible for recognition of prior learning rather recognise knowledge from prior educational institutions than knowledge gained outside the educational system. Considering this, recognition of prior learning does not quite live up to the aims. But if evaluated and developed it might become a useful tool to broaden recruitment to higher education.</p> / <p>Denna uppsats syftar till att undersöka relationen mellan validering av reell kompetens och målet att öka den sociala och etniska mångfalden i högskolan. Validering av reell kompetens är resultatet av en politisk högskolereform som syftar till breddad rekrytering men jag försöker lyfta frågan om validering snarare kan, och skall, ses som en del av vad Pierre Bourdieu kallar den sociala reproduktionen i högskolan. Mina resultat visar att de som gör bedömningar av reell kompetens är mer benägna att värdera tidigare utbildningserfarenhet än kunskaper hämtade från andra områden. Detta gör att vi i dagsläget kan tala om att validering av reell kompetens inte riktigt lever upp till sitt mål, men att det, om det används på rätt sätt, kan vara ett bra redskap för att bredda rekryteringen.</p>