Denna undersökning handlar om att identifiera vad för faktorer som påverkar högskolestudenters beslut vid godkännande av cookies vid besök av e-handel. Undersökningen utfördes genom mixed metod forskningsmetod. Metoderna skedde i form av kvantitativ och kvalitativ i form av enkätundersökning samt intervjuer. Syftet med undersökningen var att förstå vilka faktorer som påverkar studenters godkännande av cookies när de besöker e-handel. Motiven till denna undersökning är att allt fler människor spenderar en stor del av sin tid på en växande bransch där de ständigt bemöts av popuppnotifikationer av cookies som kräver deras godkännande och medför att per automatik att många godkänner utan grund på informerat samtycke. Detta är något som behöver undersökas för att identifiera vad för faktorer som påverkar högskolestudenter informerade samtyckes godkännande av cookies.

Parisavtalets målsättning om att hålla temperaturökningen på jorden väl under 2°C såväl som målsättningar inom EU och Sverige att ställa om till cirkulära affärsmo-deller för att minska utsläppen av växthusgaser är fantastiska planer. Ändå kastas det omkring en miljon möbler årligen inom Europa. Kontorsmöbler är en produktgrupp som lämpar sig väl att cirkulera och genom cirkulära affärsmodeller som försäljning av återbrukade möbler och möbelpooler kan kontorsmöblernas livslängd förlängas. Både klimatpåverkan och resursanvändning kan reduceras när en cirkulär affärsmo-dell används. Den offentliga sektorn upphandlar i huvudsak nytillverkade kon-torsmöbler trots att återbruk kan spara både pengar och minska miljöbelastningen.I Söderhamns kommuns kretsloppsplan finns en indikator på att kommunen ska minska inköpen av nya kontorsmöbler med 20% till år 2025 (jämfört med år 2021). Söderhamns kommun har en möbelpool som tar emot möbler från kommunens in-terna verksamheter och distribuerar möblerna dit behov finns inom kommunen. I Söderhamns kommun saknas underlag på om det är kostnads- och klimatpåverkans-effektivt att använda sig av cirkulära affärsmodeller vid anskaffning av kontorsmöbler och så vitt vi vet har det inte tagits hänsyn till samhällsekonomiska effekter i liknande studier.Denna fallstudie jämför i fyra olika scenarier kostnader samt klimatpåverkan vid an-skaffande av kontorsmöbler med Söderhamns kommuns förutsättningar. Scenario 1 består av nyinköp, scenario 2 består av begagnade inköp och scenario 3 består av in-terncirkulering via en möbelpool. I scenario 4 redovisas kostnaderna för kontors-möblerna med kommunekonomiska effekter i form av minskade kostnader för för-sörjningsstöd och ökade skatteintäkter, medan klimatpåverkan är densamma som i scenario 3.Syftet med studien är undersöka vilket scenario som har lägst kostnads- samt klimat-påverkan. Datainsamlingen bestod av vetenskapliga artiklar, statistik från möbelpoo-len i Söderhamns kommun, miljövarudeklarationer (EPD) för utvalda kontorsmöb-ler, rapporter samt information från websidor. Resultatet visar att interncirkulation av kontorsmöblerna med en kommunekonomisk effekt har lägst kostnad och klimat-påverkan. / The Paris Agreement objective to keep the temperature increase on earth well be-low 2°C as well as goals within the European Union and Sweden to switch into cir-cular business models to reduce greenhouse gas emissions are great plans. Neverthe-less, around one million pieces of furniture are thrown away annually in Europe. Office furniture is a product group that is well suited to circulate, and the lifespan of the office furniture can be extended through circular business models such as the sale of used furniture and furniture pools. Use of material resources as well as cli-mate impact can be reduced when a circular business model is used. The public sec-tor procures newly manufactured office furniture, even though reuse can save money as well as reduce the environmental impact.In the cycle plan of Söderhamn municipality there is an indicator that the municipal-ity should reduce the purchase of new office furniture by 20% by the year 2025 (compared to 2021). The municipality of Söderhamn has a furniture pool that re-ceives furniture from different departments within the municipality and distributes the furniture wherever there is a need. In the municipality of Söderhamn there is a gap of knowledge whether using circular business models to purchase office furni-ture is effective in terms of impact on costs and climate, and as far as we know, soci-oeconomic effects have not been considered in similar studies.This case study compares costs and climate impact when office furniture is pur-chased within Söderhamn municipality conditions in four different scenarios. Sce-nario 1 consists of new purchases, scenario 2 consists of second-hand purchases and scenario 3 consists of internal circulation by a furniture pool. In scenario 4, the of-fice furniture costs take consideration to municipal economic effects in the form of reduced social security costs and increased tax revenue, while the climate impact is the same as in scenario 3.The purpose of the study is to investigate which scenario has the lowest cost and cli-mate impact. The data collection consisted of scientific articles, statistics from the furniture pool in Söderhamn municipality, environmental product declarations (EPD) for selected office furniture, reports, and information from websites. The re-sult shows that internal circulation of the office furniture with a municipal economic effect has the lowest cost and climate impact.

Syftet med denna studie var att undersöka skillnader i tolkningar när det kommer till samverkan mellan olika lärarkategorier i grundskolan, förskoleklass och fritidshemmet. Vårt mål var att synliggöra skillnader i uppfattning om begreppet samverkan mellan de olika lärarkategorierna. Genomförandet av vår studie utgick från en kvalitativ metod, där datainsamlingen bestod av semistrukturerade intervjuer. Vi använde oss av ett bekvämlighetsurval och snöbollsurval då vi kontaktade lärare som vi kände, som sedan ledde till kontakt med andra lärare. Studieobjekten i vår studie bestod av tre fritidslärare, tre förskoleklasslärare och två klasslärare. Resultatet visar att en engagerad rektor var en viktig pusselbit i ett fungerande samverkansarbete, samt att det fanns skillnader i tolkningar mellan fritidslärare och klasslärare i hur begreppet samverkan tolkas i verksamheten. Önskan om gemensam planeringstid var något som framkom som en viktig pusselbit för samtliga respondenter i relation till samverkan. Resultatet tyder på att förskoleklasslärare och klasslärare upplever samverkan med fritidslärare som positivt och ser det som en tillgång, medan fritidsläraren kan uppleva samverkansarbetet komplicerat när de arbetar mot en klass, då arbetsuppgifterna kan vara diffusa eller varierande. Slutsatsen som kan dras från studien går att koppla till grunderna för samverkan som litteraturen anger. En positiv dialog där alla inblandade parter får komma till tals samt att de ser varandra som en tillgång i deras arbete i verksamheten.

There is a substantial amount of studies made about green areas, but not enough studies on the value of water areas. Water areas has untapped potential in urban and regional planning. This study examines how value, through cooperation between municipalities and the maritime tourism industry, can be achieved from a socio-ecological perspective of the living environment. This is achieved through an investigation of the maritime tourism industry in Vaxholms stad. A mapping survey, questionnaire and interviews is used to research the subject.   For many of the municipalities in Stockholm archipelago tourism is a major source for business. The same is true for Vaxholms stad. Vaxholms stad is unique in its undertaking of a Blåplan, which goes into detail on how water areas should be developed and protected. This study acts as a smaller continuation of the plan, with a focus on maritime practices connected to tourism. The study's purpose is to propose actions that further the living environment through cooperation between the municipality maritime tourism practices.   The results of the study are first and foremost that valuable cultural and natural habitats should be used and protected to achieve desirable attractiveness. This achieves both a sustainable natural habitat and a thriving maritime tourism industry. Another conclusion is that Vaxholms stad should produce an action plan for the municipality’s businesses. This is concluded through the results of the questionnaire. The municipality should also motivate the practices to make sustainable choices. / Det finns många studier som fokuserar på samhällets gröna områden och inte tillräckligt många som inriktar sig på de nyttigheter som kan erhållas från vattenområden. Vattenområden har outnyttjad potential inom arbetet med regional och urban planering. Denna studie undersöker hur värde, genom samarbete mellan kommunen och den marina besöksnäringen, kan uppkomma utifrån ett socio-ekologiskt perspektiv av livsmiljön. Detta utförs genom en fördjupning av den marina besöksnäringen i Vaxholms stad. En enkät och intervjuer används för att undersöka ämnet.   För många av kommunerna i Stockholms skärgård är besöksnäringen en viktig del av näringslivet. Desamma stämmer även för Vaxholms stad. Vaxholms stad är unik i deras arbete med en Blåplan som förklarar hur vattenområden inom kommunen bör bevaras och utvecklas. Denna studie agerar som en mindre fördjupning av Blåplanen, med ett fokus på marina verksamheter som är en del av besöksnäringen. Syftet med studien är att producera förslag som främjar livsmiljön genom samverkan mellan kommunen och den marina besöksnäringen.   Studien resulterar framförallt att värdefulla kultur- och naturmiljöer bör utnyttjas och skyddas för att erhålla önskad attraktivitet. Detta skapar både en mer hållbar naturmiljö och fördelar för tillväxten av den marina besöksnäringen. En annan slutsats är att Vaxholm stad bör ta fram en handlingsplan för kommunens näringsliv. Detta på grund av resultatet från enkätundersökningen. Kommunen bör också motivera verksamheter till att göra val som påverkar livsmiljön positivt.

Syftet med detta arbete är att analysera huruvida verksamheter med illegala inslag ska inkomstbeskattas och i uppsatsen har försäljningen av sexuell tjänst och det otillåtna preparatet melanotan närmare undersökts. För att kunna svara på uppsatsens frågeställningar krävdes även en redogörelse för möjligheten att inkomstbeskatta brottsliga verksamheter i allmänhet. Brottsliga verksamheter kan därav ses som ett samlingsnamn för alla typer av brottslighet. Ett vidare syfte med arbetet har varit att koppla beskattningen av brottsliga verksamheter till rättsäkerhetsargument och den skatterättsliga legalitetsprincipen, där föreskriftskravet och bestämdhetskravet stått i fokus.  Vissa anser att ett rättsenligt skattesystem inte ska befatta sig med brottslig verksamhet då det skulle uppfattas som att man jämställer brottslig verksamhet med legal sådan. Prostitution är emellertid ett exempel på en typ av verksamhet som saknar straffbestämmelser och är således inte brottslig i sig, trots att köp av sexuell tjänst är straffbelagt enligt 6 kap. 11 § BrB.  Preparatet melanotan är ett icke-narkotikaklassat preparat, som uppges göra användaren solbränd, smal och öka sexlusten. Läkemedelsverket avråder dock från all användning av produkten då den inte är kontrollerad och kan utgöra en hälsorisk. Det finns idag inget godkänt läkemedel med melanotan och preparatet får varken säljas i Sverige eller i ett annat land. Eftersom melanotan inte är narkotikaklassat är det däremot lagligt att köpa, inneha eller bruka preparatet. Försäljningen av sexuell tjänst och det otillåtna preparatet melanotan kan ställas mot varandra eftersom båda verksamheter innehar illegala inslag genom att den ena sidan i konsumtionsledet är kriminaliserad medan inte den andra. I uppsatsen har framkommit att både prostitution och försäljningen av preparatet melanotan är inkomstskattepliktiga i inkomstslaget näringsverksamhet. Det har även konstateras att det finns både argument för och emot att inkomstbeskatta brottsliga verksamheter men att argumenten varierar beroende på vilket inkomstslag som appliceras. Det har även visats att föreskriftskravet varken nödvändigtvis medger eller hindrar inkomstbeskattningen av brottsliga verksamheter. För att föreskrifterna dock ska kunna nå upp till bestämdhetskravet behöver dessa preciseras ytterligare.

Syftet med denna studie har varit att undersöka chefer för LSS-verksamheters erfarenheter av kompetens och kompetensutveckling gällande användandet av alternativ och kompletterande kommunikation på LSS-boenden och dagliga verksamheter. Studien har genomförts med semistrukturerade intervjuer för att samla in chefernas erfarenheter av de berörda verksamheterna. Med tematisk analys bearbetades sorterades och analyserades det empiriska materialet från intervjuerna. Resultat av studien visade att kompetens och kompetensutveckling i användandet av AKK var komplext och påverkades av flera faktorer. De viktigaste resultaten visade att de faktorer som möjliggjorde och utmanade arbetet var verksamhetens inriktning och brukarens förutsättningar, informellt- och kollegialt lärande, samt verksamhetens tillgång till resurser. / The purpose of this study has been to investigate the experiences of managers in LSS operations regarding competence and competence development in the use of alternative and augmentative communication (AAC) in LSS group homes and day-care centers. The study was conducted using semi-structured interviews to collect the managers’ experiences of the relevant operations. The empirical data from the interviews was processed, sorted and analyzed using thematic analysis. The results of the study showed that competence and competence development in the use of AAC were complex and influenced by several factors. The most significant results showed that the factors enabling and challenging the work were the direction of the operations and the user’s conditions, informal and collegial learning, and the operations’ access to resources.

Syftet med denna studie är att undersöka om mänskliga rättigheter, närmare bestämt jämställdhet, inkludering och icke-diskriminering, implementeras av svenska myndigheter på lokal nivå. Uppsatsen är en fallstudie som undersöker hur Jönköpings Kommun arbetar med frågor om mänskliga rättigheter för att ge en bild av arbetet och samarbetet mellan regering och myndighet. Studien genomfördes med hjälp av semi strukturerade intervjuer med fyra representanter från statliga och kommunala myndigheter i Jönköping där vi träffat individer som arbetar med dessa delar. Resultatet visar att det grundläggande arbete myndigheterna bedriver inom området mänskliga rättigheter och den genomgripande effekten av detta arbete, vilket framgår av alla myndigheter i vår studie. I slutsatsen dras det att det finns rättighetsbaserat arbete hos de myndigheter, vilket antyder en motiverande aktivitet gentemot offentliga verksamheters arbetsplatser och mänskliga rättigheter. Arbetet har påvisat en struktur och strategi som påbörjar internationellt och rör sig mot det nationella och slutligen kommunala. / The purpose of this study is to investigate whether human rights, more specifically equality, inclusion, and non-discrimination, are implemented by Swedish authorities at the local level. The essay is a case study that examines how Jönköping municipality works with issues of human rights in the local government authorities in Sweden in practice to give a picture of the work and cooperation between the government and the authority. We have used qualitative methods and had interviews with four representatives from state and municipal authorities in Jönköping where we have met individuals who work with these parts. In our results, we have drawn attention to the basic work the authorities carry out in the area of human rights and the pervasive effect of this work, which is evident in all the authorities in our study. We have been able to conclude that there is rights-based work in the authorities we have worked with, which is in line with the principles, laws, and regulations that the Swedish state has worked on together with the authorities.

Collaboration is a potential for companies to mitigate risk and use different competencies to create possible solutions. This paper identifies that the automotive industry is going through a rapid transformation and needs collaboration as a way to keep up with the fast pace of change. Using a case study based on the automotive industry in the Stockholm region and with a focus on small and middle-sized enterprises (SMEs, companies with less than 250 employees), this paper aims to address how the regional government can facilitate cooperation 1) within the automotive industry and 2) between the regional government and the automotive industry to keep up with the industrial transformations in the year 2030, by identifying the needs of the industry, highlighting potential collaboration engagement practices, and addressing how the regional government can facilitate collaboration. The paper has identified the needs based on product and production development, business model development, and skill development. For product and production development, SMEs need to create new products or find new markets, adapt products to environmental pressures, produce new products quickly, work closer to the customer, move production closer to the customer, and digitalize and automate production. For business model development, companies need to use sustainability as the core of the business model and include services as part of their portfolio. Finally, for skill development, SMEs need to find skills that meet the market, upskill continuously, develop more problem-solving and analytical skills. This study concludes that there are various activities that the regional government can perform, but need assistance from other actors. Firstly, they could strategize with other regional stakeholders, simplify collaboration within the industry, and increase communication and transparency with all industry actors to facilitate collaboration within the industry. Secondly, they could contribute to infrastructure, foster cluster expansion, and contribute to international competitiveness to aid collaboration between the regional government and the industry. The regional government should aim to execute these activities, but need support from relevant stakeholders, to help with the transition to a different industrial environment. / Samarbete är en möjlighet för företag att mildra risker och använda olika kompetenser för att skapa möjliga lösningar. Denna studie identifierar att fordonsindustrin genomgår snabb omvandling och behöver samarbete som ett sätt att hålla jämna steg med den snabba förändringstakten. Med hjälp av en fallstudie baserad på fordonsindustrin i Stockholmsregionen och med fokus på små och medelstora företag (SMF, företag med färre än 250 anställda) syftar denna studie till att undersöka hur den regionala verksamheten Region Stockholm kan underlätta samarbete 1) inom fordonsindustrin och 2) mellan regionala myndigheten och fordonsindustrin. För att industrin ska kunna hålla jämna steg med de industriella omvandlingarna mot 2030, görs detta genom att identifiera branschens behov, lyfta fram potentiella samarbetsaktiviteter och föreslå hur den regionen kan underlätta samarbete. Studien har identifierat behoven i fordonsindustrin baserat på produkt- och produktionsutveckling, utveckling av affärsmodeller och kompetensutveckling. För produkt- och produktionsutveckling måste små och medelstora företag skapa nya produkter eller hitta nya marknader, anpassa produkter till miljöpressen, producera nya produkter snabbt, arbeta närmare kunden, flytta produktionen närmare kunden och digitalisera och automatisera produktionen. För utveckling av affärsmodeller måste företag använda hållbarhet som kärna i affärsmodellen och inkludera tjänster som en del av sin portfölj. Slutligen, för kompetensutveckling, måste små och medelstora företag hitta färdigheter som möter marknaden, fortlöpande utveckla kompetens samt utveckla mer problemlösnings- och analytiska färdigheter. Denna studie drar slutsatsen att det finns olika aktiviteter som regionen kan utföra, men att de behöver hjälp från andra aktörer. För det första kan de skapa strategier med andra regionala intressenter, förenkla samarbetet inom industrin och öka kommunikationen och transparensen med alla branschaktörer för att underlätta samarbete inom fordonsindustrin. För det andra kan bidra till infrastruktur, främja klusterutveckling och bidra till internationell konkurrenskraft för att underlätta samarbete mellan den regionala verksamheten och industrin. Regionen bör sträva efter att genomföra dessa aktiviteter, men behöver stöd från relevanta intressenter för att hjälpa till med övergången till en förändrad industriell miljö.

Research in Information Technology Service Management (ITSM) explores howbusinesses of all sizes and digital maturity can strive to offer high-quality IT servicesto meet customers' needs in a changing world. By leveraging ITSM best practices andthe Information Technology Infrastructure Library (ITIL) framework, organizationscan ensure valuable service operations and continuous service quality improvement.Small to Medium-sized Enterprises (SMEs) particularly require tailored processesand support to implement and adapt these practices to maintain competitiveness anddrive their development forward.This qualitative study examines a Swedish medium-sized IT service provider'sperspective on success factors for ITIL implementation and its use of operationalprocesses to contribute to ongoing research in ITSM and the studied business'sdevelopment. The findings highlight the business as a rapidly growing SME withperspectives on critical success factors differing somewhat from research and havinglow process maturity according to the ITIL Process Maturity Model (PMF). Finally,suggestions are made on how businesses like this and their process maturity can bestrengthened through clarifying roles, defining operational process metrics,terminology and documentation, as well as establishing a problem managementprocess. This supports ITSM research by viewing critical success factors in a Swedishcontext and by proposing how best practices can be used to enhance serviceoperations in an SME. / Forskning inom Information Technology Service Management (ITSM) utforskar hurverksamheter, med olika storlek och digital mognad, kan sträva efter att erbjudahögkvalitativ IT-service för att möta kundernas behov i en föränderlig värld. Genomanvändningen av bästa praxis för ITSM och ramverket Information TechnologyInfrastructure Library (ITIL), kan organisationer säkerställa värdefull drift av tjänsteroch kontinuerlig förbättring av tjänstekvaliteten. Små till Medelstora Verksamheter(SME) behöver särskilt anpassade processer och stöd för att implementera ochanpassa dessa för att bibehålla sin konkurrenskraft och driva sin utveckling framåt.Denna kvalitativa studie undersöker en svensk medelstor IT-serviceleverantörs synpå framgångsfaktorer för ITIL-implementation och dess användning avdriftsprocesser för att bidra till fortsatt forskning inom ITSM och den studeradeverksamhetens utveckling. Resultatet visar på hur verksamheten är en snabbt växandeSME med syn på kritiska framgångsfaktorer som avviker till viss del från forskningenoch har låg processmognad enligt ITIL:s Process Maturity Framework (PMF).Slutligen föreslås hur verksamheter som denna och dess processmognad kan stärkasav förtydligande av roller, definition av driftsprocessers mätvärden, terminologi ochdokumentation samt etablerande av en problemhanteringsprocess. Detta stödjerforskning inom ITSM genom att synliggöra kritiska framgångsfaktorer i en svenskkontext samt genom framtagande av förslag på hur best practice kan användas för attutveckla tjänstedriften i en SME.

Rapportens syfte är dels att belysa om frisörbranschens miljöpåverkan genom kemikalieutsläpp, att undersöka hur kommunens tillsynsrutiner ser ut på frisörsalonger runt om i Sverige. Samt undersöka hur dessa rutiner skulle kunna förbättras för att minska farliga utsläpp och utifrån ett miljöperspektiv skapa mer hållbara arbetssätt. Det slutgiltiga syftet för rapporten är att den ska fungera som ett informationsunderlag till kommunernas tillsynsmän och även till de myndigheter och organisationer som de samarbetar med. Genom kemikalieutsläpp och otillräcklig avfallshantering har frisörbranschen stor påverkan både i inre och yttre miljöer (K. Boll 2011). En rapport från Stockholm Vatten som utfördes 2012 visar även att rester av aromatiska fenoler och aminer finns kvar i överskottsfärgen i håret efter hårfärgning och spolas därmed ut det kommunala avloppssystemet vid efterföljande hårtvättar när kunden gått från salongen. Om färgämnena inte bryts ned i reningsverket kan de störa reningsprocesserna eller försämra kvaliteten på det utgående avloppsvattnet och slam. Flertalet ämnen som vanligtvis hittas i hårprodukter är förutom hälsoskadligt också giftiga för våra vattenlevande organismer och kan orsaka skadliga långtidseffekter i vattenmiljön (S. E. Tjus 2014 ). Idag är inte frisörverksamheter anmälningspliktiga men de har skyldighet att utföra egenkontroll enligt miljöbalken (1998:901). Läkemedelsverket och kommunerna är operativa tillsynsmyndigheter för kosmetiska produkter och ska enligt miljötillsynsförordningen 2011:13 utföra tillsyn över frisörverksamheter. Trots att det finns relativt lite forskning på miljöskadliga ämnen kopplat till just i hygienprodukter så kan dessa ämnen i många fall hittas genom artiklar där det fokuseras på till exempel industriell verksamhet (Europaparlamentet 2007) (Läkemedelsverket 2003). Kathon är ett exempel på detta då det förutom i hårprodukter också används i färg, lim, skärvätskor, spackel och fogmassor. Ämnet kan vara allergiframkallande och är miljöskadliga (E. Vene 2015) (T. Svensson 2016). Inför denna rapport har jag valt att utföra en nulägesanalys över hur Sveriges kommuners tillsynsrutiner ser ut för frisörbranschen, detta skapades genom att kommunerna svarade på tre öppna frågor. För att få ytterligare underlag valde jag ut några kommuner som fick svara på en mer ingående enkät. Ännu ett perspektiv på frågorna har skapats genom att en enkät till frisörer skickats ut. Sammanställningarna av dessa intervjuer indikerar en tydlig informationsbrist både hos kommunen och frisörerna, de båda parterna skulle behöva en konkret plan för att utföra en mer effektiv tillsyn och därmed skapa en möjlighet för att arbeta mot att minska de miljöskadliga aktiviteterna. / The report's purpose is to shed light on the hairdressing industry's environmental impact by chemical emissions, to investigate how the routines for municipal supervisors look like in the hair salons around Sweden. And investigate if these routines could be improved to reduce the harmful emissions and from an environmental perspective create a more sustainable approach. The final aim of the report is that it should operate as an information base for municipal inspectors and also to the authorities and organizations they work with. Through chemical emissions and inadequate waste disposal hairdressing business has a great influence both on internal and external environments (K. Boll 2011). A report that Stockholm Water conducted in 2012 also shows that residues of aromatic phenols and amines remain in your hair after hair wash and are flushed out through the municipal sewage system. If the dyes are not broken down in the water treatment plant, they can interfere with treatment processes or reduce the quality of the outgoing wastewater and sludge. Most substances commonly found in hair products are in addition to harmful too toxic for our aquatic organisms and may cause long-term adverse effects in the aquatic environment (S. E. Tjus 2014). Today the hairdressing business is not notifiable but they are obligated to perform a self-monitoring system under the Environmental Code (SFS 1998:901). Medical Product Agency and municipalities are operational regulating authorities for cosmetic products and should, according to environmental inspection regulation (2011:13) supervise the hairdressing businesses. Although there is relatively little research on environmentally harmful substances linked to hygiene products, the same substances can often be found through articles which focus on industrial activities (European Parliament 2007). Kathon is an example of this as it except in hair products are also used in paints, adhesives, cutting fluids, putty and sealants. The substance is most likely both allergenic and environmentally harmful (E. Vene 2015) (T. Svensson 2016). Prior to this report, I chose to conduct an analysis of the current situation of how the Swedish municipalities' practices the supervising on the saloons. To obtain additional documentation I chose some municipalities that had to answer a more detailed questionnaire. Another perspective on these issues has been provided by a survey that was sent out to hairdressers in Sweden. The compilation of these interviews indicates a clear lack of information among the municipality and the hairdressers, the two parties would need a concrete plan to perform a more effective supervision, thereby creating an opportunity to work towards the reduction of environmentally harmful activities. / <p>2016-06-29</p>