Syftet med studien är att utifrån ett fokus på begreppsförståelse undersöka hur en varierad undervisning i geometri utvecklar SUM-elevers lärande. Det sker genom att en lektionsserie på fem lektioner genomförs med sju elever i årskurs 7. Lektionerna inspireras och utformas utifrån Skolverkets geometrimodul där varierad undervisning utgör en viktig del. En verksamhetsteoretisk modell ligger till grund som teoretisk utgångspunkt och som analysverktyg. Med verksamhetsteorins sociokulturella perspektiv och dess holistiska synsätt tas därmed hänsyn till flera medierande faktorer. I studien genomfördes reflektionsanteckningar, deltagande lektionsobservationer och elevintervjuer. Studiens resultat visar på att eleverna ökade sin förmåga att kommunicera geometrin, till viss del ökar deras förmåga att tolka och lösa problem. Ett positivt gruppklimat och konkret material kan ses som bidragande till det. Resultatet visar dock inte att elevernas förmåga att abstrahera geometriska begrepp ökat.

Denna studie är en del av ett forskningsprojekt inom Katastrofmedicinskt centrum (KMC) som gårut på att undersöka hur arbetet med omvärldsanalys av samhällsviktig verksamhet utförs av engrupp inom KMC . Ett antal befattningshavare inom KMC med uppdrag att göraomvärldsbevakning och omvärldsanalys intervjuades. Intervjuerna spelades in ochtranskriberade s. Datamängden bestående av transkriberingar analyserades med hjälp av tematiskanalys och förutbestämda teman för att kartlägga data kopplat till dessa teman.En verksamhetsteoretisk ansats tillämpades och ett aktivitetssystempopulerades baserat påresul tatet av den tematiska analysen. Aktivitetssystemet beskrev vilka intressenter, processer ocharbetssätt som framkommit via intervjuerna och ökade förståelsen för hur omvärldsbevakning ochomvärldsanalys görs inom KMC.Studiens resultat kommer attanvändas inom forskningsprojektet som en första ansats i arbetet medkunskapsinhämtningen om processen omvärldsbevakning och omvärldsanalys inom KMC. / This study is part of a research project within the Center for Disaster Medicine and Traumatology (KMC) which aims to investigate the process of intelligence analysis in traumatology of vital societal functions within KMC. A number of employees within KMC with assignments to conduct intelligence analysis in traumatology were interviewed. The interviews were recorded and transcribed. The data set consisting of transcripts was analysed using thematic analysis and predefined themes to find and map data related to these themes.An activity theory approach was applied and an activity system was created based on the results of the thematic analysis. The activity system described the stakeholders, processes and working methods that emerged through the interviews and increased the understanding of how intelligence analysis is done within KMC.The results of the study will be used in the research project as a first approach in the work to increase the knowledge about the process of external monitoring and external analysis within KMC.

I denna studie är syftet att belysa förskollärares uppfattningar om utformningen av förskolans innemiljö och dess relation till barns lärande. För att få svar på vårt syfte har vi använt oss av en kvalitativ metod och intervjuat åtta stycken förskollärare. Arbetet utgår från ett verksamhetsteoretiskt perspektiv där svaren från förskollärarna har analyserats med hjälp av ett verksamhetssystem. De viktigaste faktorerna som förskollärarna benämnde i intervjuerna har ställts i relation till varandra för att se samband, och/eller motsättningar. Resultatet i denna studie visar att förskollärare är medvetna om att utformningen av innemiljön har en koppling till barns lärande. Förskollärarna diskuterar utformningen av innemiljön under planerad reflektionstid. Förskollärare anser att deras förhållningssätt är av betydelse för utformningen av innemiljön. / <p>Betyg i Ladok 220118.</p>

Syftet med studien är att undersöka utländska lärares upplevelse av professionella och kulturella utmaningar och möjligheter de möter som lärare i Sverige. För att besvara studiens syfte formulerades följande frågeställningar:  ●      Vilka professionella utmaningar och möjligheter möter utländska lärare i den svenska skolan?  ●      Vilka kulturella utmaningar och möjligheter möter utländska lärare i den svenska skolan?    En kvalitativ forskningsmetod följdes där sju semistrukturerade intervjuer genomfördes med verksamma legitimerade lärare som valdes genom kriteriebaserat urval. Studien indikerar att de största professionella utmaningarna för lärare är språkbarriärer, svårigheter att tolka styrdokument, hantering av digitala verktyg och diskriminering. För att tackla dessa utmaningar och åstadkomma en förändring krävs det mer ansträngning från lärarna. Att ha stöd från kollegor och delta i kollegialt lärande kan också hjälpa lärare att utveckla en bättre förståelse för det svenska skolsystemet. När det gäller de kulturella utmaningarna visar studien att lärarna behövde skapa en ny läraridentitet samt andra typer av relationer till elever än vad de brukade ha i hemlandet. Skapandet av sociala relationer utgör också en utmaning för lärarna i den svenska skolan. Trots detta, så påverkar det, att jobba som lärare i Sverige, lärarnas tänkesätt positivt och det skapar en ny förståelse av utbildning och lärande.  Studiens resultat stämmer väl överens med andra forskningsarbete och verk inom samma område.

Vårt problem i detta arbete är att det i läroplanen för förskolan saknas en tydlig definition av vad begreppet kvalitet innebär. Syftet med vår studie är att undersöka hur pedagoger ser på kvalitet samt hur de arbetar kring kvalitet för att uppnå de strävandemål som finns i läroplanen för förskolan. För att få en förståelse för detta har vi valt att utgå från två frågor. Hur definierar pedagogerna ordet kvalitet i förskolorna? Hur arbetas det med kvalitet i förskolorna? Vi har valt att intervjua pedagoger för att få en så verklig skildring av verksamheten som möjligt.Det vi har kommit fram till i vår studie är att synen på kvalitet är väldigt personlig och därmed bedöms kvalitet på många olika sätt. Det har även framkommit att en personlig syn på kvalitet inte behöver vara någonting negativt eftersom alla pedagoger arbetar mot samma strävandemål i läroplanen. Pedagogerna anser att genom att uppnå strävandemålen så uppnår de också önskad kvalitetsnivå på förskolan. I slutändan står ordet kvalitet för en personlig syn som alltid ska gynna barngruppen. Slutsatsen är att kvalitet handlar om att planera sin verksamhet för att uppnå läroplanens strävandemål och att barnen med fördel ska vara inkluderade i dessa planeringsprocesser.

Syftet med denna studie är att undersöka hur planeringstiden bedrivs i ett antalförskollärares pedagogiska verksamhet, samt vilka möjligheter och utmaningarförskollärarna upplever gällande planeringstiden. Studien har en kvalitativ ansats därenskilda intervjuer har utgjort metoden för datainsamling. Totalt fem yrkesverksammaförskollärare har intervjuats. Studien använder sig av ett verksamhetsteoretiskt perspektiv,vilket innebär att planeringstiden analyseras som ett verksamhetssystem. Resultatet visar attplaneringstid innebär såväl möjligheter som utmaningar. Sammanfattningvis beskrivsplaneringstiden bidra till en ökad måluppfyllelse och högre kvalitet i verksamheten.Samtidigt framkommer en problematik gällande dess organisering, motstridiga synsätt ochförhållningssätt, samt otillräckliga eller olika verktyg och tillvägagångssätt.

Vi har upplevt en problematik gällande hur man arbetar med pedagogisk dokumentation ute i förskoleverksamheten. Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger definierar och arbetar med pedagogisk dokumentation. För att undersöka detta har vi utgått från tre frågor: Hur definierar pedagogerna pedagogisk dokumentation? Hur arbetar pedagogerna vidare med sin pedagogiska dokumentation? Vi valde att intervjua förskollärare då dessa har en fördjupad kunskap om den pedagogiska dokumentationens syfte och vikt i verksamhetens kvalitetsarbete.Det som framkom i vår studie är att förskollärare har olika uppfattningar om vad pedagogisk dokumentation är. Det framkom även en del fördelar och nackdelar med pedagogisk dokumentation. De svar som vi fått fram har vi analyserat utifrån en modell av verksamhetsteori som är framtagen av Yrjö Engeström. Resultatet av analysen blev att de förutsättningar som finns på förskolan är en avgörande faktor för hur man arbetar med pedagogisk dokumentation. Dock ansåg alla förskollärare att pedagogisk dokumentation är ett effektivt arbetssätt för att utvärdera och utveckla verksamheten.

I denna studie har vi undersökt pedagogers uppfattningar om inomhusmiljön på förskolan, samt vad de anser som viktiga faktorer i utformandet. Vi har undersökt detta genom att använda oss av fokusgruppsintervjuer som metod, där vi har intervjuat sju arbetslag där två pedagoger per arbetslag har deltagit. I studien har vi intervjuat både privata och kommunala förskolor där alla är från samma kommun. I resultatet har vi analyserat fokusgruppsintervjuerna med en diskursanalys och utifrån analysen blev fyra lärmiljöer synliga. Dessa lärmiljöer har vi sedan analyserat utifrån vår tolkning av Engeströms verksamhetsteori, där vi har delat upp varje lärmiljö i tre kategorier som vi sedan satt in som noder i verksamhetssystemet. Det tema som vi kunde se i alla arbetslags intervjuer och det som vi ser som den största likheten utifrån resultatet, var att utgå från barns intressen och behov vid utformningen av inomhusmiljön. / <p>Betyg i Ladiok 2022-06-05.</p>

<p>The dissertation <i>What to do and how to be</i> reflects upon the professional skills needed by unit managers and nursing staff within the institutions of eldercare. Throughout the study, three conceptions are essential: formal education and training, professional skills, and individual competence. In order to understand the professional skills within its proper context, an activity perspective has been applied.</p><p>The study is based on empirical materials, historical and present national and municipal documents, interviews with and observations of unit managers as well as questionnaires filled in by nursing staff members.</p><p>A main result is the stress the respondents put on the importance of individual competence among unit managers and nursing staff members. “How to be” is more important than formal training and professional skills. To work with – and develop – individual competence therefore becomes momentous both to job activities and to education. The result shows a discrepancy between the way professional skills are discussed and the actual work performance. A lot of tasks carried out by unit managers and nursing stuff are never mentioned in connection with professional skills. The unit manager’s task is to lead both unit operations and staff work. Such responsibilities demand basic knowledge in social sciences, an overall understanding of the work activities from political management, job conditions and duties of the nursing staff.</p><p>The professional skills given priority are those present in organisations and leadership. Problematic are economic and budget tasks which may sometimes cause unit managers to give up their economic responsibility, favouring client – directed over economy – directed care.</p><p>The main task of the nursing staff is the care of elderly. It calls for social, caring, medical and housekeeping skills. For this one needs an upper secondary level education supplying the students with solid knowledge within social science as well as basic medicine and an overall understanding of the situation and needs of the elderly. Throughout the study, knowledge of the demented and of other mental disorders is emphasized as well as treatment of elderly persons suffering from those disorders. Units still have a long way to go before reaching the goal that every nursing staff member be given a formal education. Some municipalities already offer employees shorter nursing staff training. As to the rest, the educational development is neglected.</p>

Uppsatsen behandlar musiklärares användning av, eller delaktighet i, ämnesövergripande arbeten i år 6–9 i grundskolan. Studien utfördes under läsåret 2012/2013. Syftet med studien var att undersöka vad det är som påverkar en musiklärare att arbeta ämnesövergripande eller inte. Metoden som tillämpades var kvalitativa halvstrukturerade intervjuer. I studien har åtta musiklärare intervjuats. Informationen från musiklärarna sammanställdes i Engeströms verksamhetsteoretiska modeller. En jämförelse genomfördes mellan en analys av de delar inom verksamheten där musiklärarna upplevde att det inte fanns några ämnesövergripande arbeten alls, eller mycket få sådana, med en där de upplevde att det fanns ämnesövergripande arbeten. Ytterligare en jämförelse skapades genom en analys av hur två av musiklärarna hanterat sitt ämnes delaktighet i ämnesövergripande samarbeten när det gått från en fungerande ämnesövergripande verksamhet till en mindre väl fungerande ämnesövergripande verksamhet. Genom dessa jämförelser framkom att det är främst de skrivna och de oskrivna reglerna på skolan som påverkar om en musiklärare är delaktig eller inte i ämnesövergripande arbeten. Det visas i studien att det oftast inte är den enskilde musiklärarens övertygelse om ämnesövergripande arbeten som är den mest tongivande faktorn ifall de blir av eller inte. / ”Kaleidoscope – a research of music teachers interdisciplinary studies in year 6 – 9” is an independent study at the Master´s level (15 credits) at the Royal College of Music in Stockholm. This study explores music teachers’ involvement in, or usage of, interdisciplinary studies in year 6–9 in Swedish compulsory schools. The research was done during the school year 2012/2013. The purpose of the research was to understand what it is that affect a music teacher to arrange interdisciplinary studies for their students or not. The method used was qualitative semi structured interviews. In the research, eight music teachers have been interviewed. The information from them was put together in Engeströms activity system. A comparison of an analysis, between a system that explains an activity where their does not exist any, or rarely exist any, interdisciplinary studies for the students, and a system where there does exist interdisciplinary studies, was done. Also a comparison of the analysis between two of the music teachers when they move from a system that is arranging interdisciplinary work to one that does not, was done. Thru this comparison reveals that it is mainly the written and non-written rules of the school that affect the presence of interdisciplinary studies or not. The research shows that it is not the individual music teacher’s engagement in the interdisciplinary work, which is the main factor if interdisciplinary studies are done, or not.