Under många år har det pratats om ämnesintegrering i den svenska skolan. Detta skulle enligt forskare, Skolverket och Skolinspektionen vara ett sätt att öka engagemanget för matematik och förhoppningsvis öka kunskapsnivån i matematik hos Sveriges skolungdomar. Vår studie undersöker om elever på gymnasiets Restaurang- och livsmedelsprogram angriper matematikproblem olika beroende på graden av ämnesintegrering av programmets karaktärsämnen. Hela matematikkursen har präglats av denna typ av uppgifter för att sätta matematiken i en kontext som eleverna möter i sina karaktärsämnen och kommande yrkesliv.   Genom att både observera elever, då de löst större karaktärsämnesnära matematikuppgifter, och genomföra före-efter-diagnoser studerar vi hur eleverna formar sina lösningar men även hur deras kunskapsnivå i matematik påverkats av att kursen integrerats med karaktärsämnen.   Observationerna har analyserats med hjälp av boundary objects och boundary crossings mellan matematik och karaktärsämne. Dessa har tagits fram med hjälp av Engeströms (2005; 2015) aktivitetsteori samt Star och Griesemers (1989) utveckling av boundary crossing-teori.   Vi har i våra observationer sett att om uppgifter ligger nära elevernas kunskaper i karaktärsämnen har de lättare att hitta alternativa lösningsmetoder för matematikproblemen. Uppgifter kan vara färgade av karaktärsämnet men det är elevernas trygghet i sina karaktärsämneskunskaper som spelar störst roll huruvida de löser uppgiften med en traditionellt matematisk metod eller om de prövar alternativa metoder.   Elevernas kunskapsnivå i matematik förändras till största delen positivt, men inte så markant att det går att dra slutsatsen att ämnesintegrerad undervisning kan revolutionera svensk matematikundervisning.   Denna studie kan vara av intresse för fortsatt forskning kring ämnesintegrering samt för matematikkollegor som undervisar yrkeselever.

In the last decade, Professional Learning Communities (PLCs) are increasingly used as models for teachers’ joint efforts in developing their teaching. The overall aim of this licentiate thesis is to expand the knowledge of PLCs in mathematics, by deepening the understanding of aspects that influence the establishment, organization, and implementation of PLCs in mathematics. Specifically, the aim is to contribute with an overview of how PLCs in mathematics are organized and framed, and also to explain what may enable and hinder PLCs in mathematics. To fulfill the purpose, two studies are conducted where Cultural Historical Activity Theory (CHAT) is used as a conceptual and analytical framework. In the first study, previous research of PLCs in mathematics are synthesized through a configurative literature review, resulting in a description of how PLCs in mathematics are organized and framed. In the study, similarities, and differences between different models of PLCs in mathematics are examined regarding subjects, objects, mediating artifacts, rules, community, division of labor and outcomes. The result shows three different activity systems, with different objects or motives for implementing the PLCs. The activity systems vary concerning the use of mediating artifacts, and what norms regulate the activity system, but are similar regarding participants, context, and division of labor. In the second study, contradictions, and their manifestations in PLCs in mathematics are analyzed. Contradictions may enable or hinder the work of PLCs depending on whether they are identified or not. Contradictions, and their manifestations, are in the study examined through interviews with teacher leader coaches with experience in coaching teacher leaders of PLCs in mathematics. In the study, four contradictions, in and between activity systems, are identified. These four contradictions are manifested through 26 conflicts and dilemmas. The identified contradictions are connected to the norms and traditions that are part of mathematics as a discipline as well as the teacher profession. Taken together, the result of the two studies can be useful in establishing, organizing, and implementing future PLC endeavors. / Kollegialt lärande har det senaste decenniet blivit väletablerat i skolans värld som modell för lärargemensam undervisningsutveckling. Det övergripande syftet med den här licentiatavhandlingen är öka kunskapen om kollegialt lärande i matematik genom att fördjupa förståelsen för aspekter som kan påverka etablering, organisering och genomförande av kollegialtl ärande i matematik. Mer specifikt är syftet att bidra med en kunskapsöversikt över hur kollegialt lärande i matematik kan organiseras och inramas, samt att hitta möjliga förklaringar till vad som möjliggör och vad som hindrar kollegialt lärande i matematik. Detta görs genom två studier där verksamhetsteori använts för att konceptualisera och analysera kollegialtl ärande. I den första studien sammanställs tidigare publicerade studier om kollegialt lärande i matematik i en konfigurativ litteraturstudie, vilket resulterar i en kunskapsöversikt över hur kollegialt lärande i matematik kan organiseras och inramas. I studien analyseras likheter och skillnader mellan olika metoder för kollegialt lärande i matematik med avseende på de verksamhetsteoretiska begreppen subjekt, objekt, medierande artefakter, regler, gemenskap, arbetsdelning och utfall. Tre olika objekt, det vill säga motiv för att genomföra kollegialt lärande, identifieras som konstituerar tre olika verksamhetssystem, där objekt, normer och medierande artefakter skiljer sig åt. Subjekt, arbetsdelning och gemenskap är lika mellan de tre verksamhetssystemen. I den andra studien analyseras vilka motsättningar, det vill säga oförenligheter, som manifesteras i kollegiala lärgrupper i matematik. Motsättningar kan hindra eller möjliggöra kollegialt lärande beroende på om de identifieras eller inte. Motsättningar och deras manifesteringar har studerats genom att lärledarcoacher, som coachat lärledare för kollegialt lärande i matematik, intervjuas. I studien identifieras fyra motsättningar inom och mellan verksamhetssystem, manifesterade genom 26 konflikter och dilemman. De identifierade motsättningarna är sprungna ur matematikämnets och läraryrkets traditioner och normer. De två studiernas resultat sammantaget kan vara användbart vid organisering och genomförande av framtida kollegiala lärprojekt.

Abstrakt Syftet med examensarbetet har varit att bidra med kunskap om fritidslärares förutsättningar att påverka utformningen av den fysiska inomhusmiljön på fritidshemmet. Studiens syfte uppnås med hjälp av frågeställningarna som fokuserar på vilka förutsättningar fritidslärarna har och ges i dagsläget enligt rektorerna och fritidslärarna.  För att ta reda på det här har en kvalitativ studie genomförts på två olika skolor som har genererat fyra intervjuer med fritidslärare och två intervjuer med rektorer. Intervjuerna genomfördes genom fysiska besök på skolorna där informanterna arbetade och därmed kunde den fysiska inomhusmiljön observeras. Det empiriska materialet har analyserats genom en tematisk analys och har genererat två teman. Temana har sedan analyserats med Engeströms verksamhetsteori (1987) där har tre primära- och fyra sekundära motsättningar identifierats i fritidslärarnas förutsättningar att påverka utformningen av den fysiska inomhusmiljön.  I resultatet framkommer det att rektorerna har fullt förtroende för fritidslärarna när det kommer till inköp av förbrukningsmaterial och möblering av den befintliga fysiska inomhusmiljön. Enligt fritidslärares utsagor ökar möjligheten att påverka utformningen av den fysiska inomhusmiljön när fritidslärarna delar en samsyn och planeringstid med klasslärare och har tillgång till egna lokaler. De förutsättningar fritidsläraren inte kan påverka är hur stor budget de har tillgång till, avtal, lokaltillgång och deras tjänsts utformning gällande planeringstid och undervisningstimmar i klass. Genom att svara på studiens syfte har studien kunnat bidra till ökad kunskap om fritidslärarens förutsättningar att påverka utformningen av den fysiska inomhusmiljön. / The purpose has been to contribute with knowledge about leisure teachers' conditions to influence the design of the physical environment at the leisure center. The purpose of the study is achieved with the help of the questions that focus on what conditions the leisure teachers have and are currently given according to the principals and the leisure teachers. To find out, we performed a qualitative study at two different schools that generated four interviews with leisure teachers' and two interviews with principals. The interviews were at the schools where the informants worked and thus the physical environment could be observed. The empirical material has been analyzed through a thematic analysis and has generated two themes. Themes have been analyzed with Engeström's Activity theory (1987), where we have identified three primary and four secondary contradictions in the leisure teachers' conditions to influence the design of the physical indoor environment. The results show that the principals have full trust in the leisure teachers when it comes to purchasing consumables and furnishing the existing physical environment. The possibilities to influence the design of the physical environment increases when the leisure teachers share consensus and planning time with the classteacher and have access to their own premises. Additionally, the leisure teachers' express that they do not have influence over the budget they have access to, agreements, premises access and the design of their time schedule in terms of planning and teaching hours in class. By responding to the purpose of the study, we have been able to increase knowledge about the leisure teachers' conditions to influence the physical environment.

I denna enkätstudie som genomförts på nitton personer som arbetade inom förskolan, kom det fram att förskolepersonal upplevde att de arbetade utefter upplevda förväntningar där de prioriterade sina kollegors och barnens hälsa framför sin egen. Det kom även fram att några av dem hade svårt att koppla av från sitt arbete när de kom hem och var lediga eller sjuka. Några av informanterna uppgav att de hade svårt att bedriva sina arbeten då de upplevde att deras arbeten hade så många kringliggande arbetsuppgifter som exempelvis att tvätta, diska, montera upp saker och dokumentera men även att det hände så mycket oförberedda saker så att de fick lägga mycket av sin arbetstid på att vara problemlösare istället för att bedriva vad de uttryckte som sitt huvuduppdrag att bedriva pedagogisk undervisning. Många av informanterna uppgav att de arbetade utifrån avsaknaden av känslan att få vara med och påverka sina verksamheter samt avsaknad av KASAM det vill säga upplevelsen av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet i sitt arbete och genom svaren kunde detta bidra till ohälsa hos förskolepersonalen.Då studiens syfte varit att se om avsaknaden av att kunna påverka sitt arbete relaterade till ohälsa hos personalen så visade det sig hos informanterna att det till stor del hade ett samband, vilket även annan forskning tidigare påvisat.Nyckelord: / In this survey based on nineteen people working in preschool it emerged that the preschool staff felt that they were working according to perceived expectations where they prioritized the health of their colleagues and children’s health over their own. It also emerged that some of them had difficulty relaxing from their work when they came home and were free or sick. Some of the informants stated that they had difficulty doing their work because they felt that their work had so many related tasks such as washing clothes, washing dishes, assembling things and documenting, but also that so much unprepared things happened that they had to spend a lot of their worktime being problem solvers instead of pursuing what they expressed as their main mission to conduct educational teaching. Many of the informants stated that they worked based on the lack of the feeling of being able to influence their activities as well as the lack of SOC, Sense of Coherence, that is the experience of comprehension, manageability, and meaningfulness in their work and through the answers this could contribute to ill health among preschool staff.Since the aim of this study was to see if the lack of being able to influence their work related to ill health among the staff, it turned out from the informants that it was largely related, as other research has previously shown.

I och med att det finns en möjlighet till otillåten gallring, och därmed risk för allmänhetens bristande insyn i svenska statliga myndigheters verksamhet, var syftet med denna uppsats att se i vilken utsträckning en handläggare har praktisk makt över bevarande och gallring hos svenska statliga myndigheter. Vidare var uppsatsens syfte att redovisa vilka faktorer i myndigheternas egen verksamhet som bidrog till utfallet av hur handläggare hanterade bevarande och gallring.   Som metod har intervjuer gjorts med arkivarier och handläggare på två olika svenska statliga myndigheter för att se om myndigheternas verksamheter påverkade hur handläggare valde att bevara eller gallra handlingar som de hanterade. I undersökningen deltog en mindre myndighet och en större myndighet med syftet att undersöka om olika verksamheter kunde påverka vem som hade den praktiska makten över bevarande och gallring hos myndigheterna.   Som teorimodell användes verksamhetsteorin och verksamhetssystemet för att systematisera och redovisa resultaten av undersökningarna. Ännu en teorimodell som lyftes fram i uppsatsen var Records Continuum Model som visade på informationens olika dimensioner och vikten av att fånga och organisera handlingar så att det finns en möjlighet att tillgängliggöra dem.   De två fallstudierna visade att det förekom att handlingar inte hanterades efter de regler och rutiner som tagits fram för den ena av myndigheterna. Resultatet visade också att hur verksamheten såg ut hos myndigheten starkt påverkade den praktiska makten som handläggare gavs för att ta ställning till bevarande och gallring av vissa handlingar. Resultatet visade att för en myndighet med många anställda och större informationsflöden har arkivarien svårt att nå ut med information och rutiner på ett bra sätt och handläggare hade mindre tid till att värdera informationen. / There is a suspicion of increased destruction of documents when the Administrative Officer manages the records appraisal in Swedish government authorities, which can lead to a problem regarding the transparency and public access to information. The aim of this thesis was to contribute with knowledge about in which extent an Administrative Officer has the power over practical records appraisal in Swedish government authorities and to find out if the practical power depended on activities within the agencies.   Interviews with Archivists and Administrative Officers at two different Swedish government authorities were conducted in order to see if the activities within the authorities affected how Administrative Officers handled the records appraisal. The study involved a small and a large authority to examine whether different activities could affect the practical power over records appraisal.   The activity theory was used to introduce, present and analyze the survey results. Records Continuum Model is another theory model that was highlighted in the thesis to show the importance of planning the records management even before a record is created.   The result of the case studies showed that there were records not handled according to the rules and policies for one of the studied authorities. It was revealed that Administrative Officers had some practical power over appraisal. The result also showed that the activities within the authorities strongly affected the practical power which Administrative Officers was given. It was shown that, in an authority with a large number of employees and greater flow of information, the Archivist did not reach out with information and routines to the employees. Administrative Officers also had less time to evaluate information when the number of e-mail was a problem.

Syftet med avhandlingen är att beskriva, analysera och förstå matematikundervisning på lågstadiet. Mer precist är syftet att undersöka vad denna undervisning ger elever i några klassrum möjlighet att lära då undervisningsinnehållet är skriftliga räknemetoder för addition och  ubtraktion. Centrala frågor är vad lärare och elever gör i matematikklassrummet och vad eleverna, som en följd av undervisningen har möjlighet att lära. En fältstudie har genomförts i fem klasser med början på våren i år 2 och fortsättning under hösten i år 3. Sammanlagt 24 lektioner har videofilmats. Materialet har analyserats i två etapper, med början i en empiri nära, tematisk analys. Verksamhetsteorin är teoretisk utgångspunkt och analysverktyget som inspirerats av Engeströms modell för verksamhetssystem har varit vägledande i den andra etappen av analysen. Resultatet visar fyra typer av undervisningsverksamheter i matematik, vilka resulterar i möjligt lärande som varierar i förhållande till de förmågemål som anges i Lgr11. Det framgår också att de utmärkande metoder som lärare och elever använder kan ordnas i fem grupper, i huvudsak beroende på vilka kunskapsaspekter metoderna riktas mot. Det gäller metoder där procedurer, begrepp och samband, matematisk kommunikation och resonemang samt intresse och tilltro är i centrum, tillsammans med metoder som bidrar till stötestenar, vilka innebär utmaningar för både lärare och elever. Resultatet diskuteras mot bakgrund av forskning om undervisning och lärande i matematik med inriktning mot språklig kommunikation, användning av laborativt material, klassrumskultur och klassrumsorganisation. / The aim of this study is to describe, analyse and understand teaching of mathematics in lower primary school. More precisely, the aim is to investigate what this teaching offers pupils in some classrooms in terms of learning, when the content of teaching is written calculation methods for addition and subtraction. Teachers’ and pupils’ activities are in focus, as well as what it is possible for the pupils to learn as a consequence of these activities. Collection of data has been carried out in five classes, starting in spring when the pupils were in second grade and finished by the end of the autumn, when the pupils were in third grade. The video-recorded material comprises a total of 24 lessons. The collected research material has been analysed in two steps, where the first step can be described as empirically oriented and thematical. The theoretical perspective is Activity theory (CHAT) and an analysing tool, inspired by Engeström’s model has guided the second step of the analysis. The result demonstrates four types of teaching activities in mathematics, which leads to possible learning that varies in relation to the educational goals set in the curriculum (Lgr11). It is also shown that teachers and pupils make use of a variety of characteristic methods, which can be sorted into five groups, primarily based on ability aspects that are actualised by different methods. These are methods, where (1) procedures, (2) concepts and connections, (3) mathematical communication and reasoning, and (4) interest and confidence are in focus. There is also a fifth group, but it deviates from the others, as it consists of methods that contribute to (5) stumbling blocks, which in turn means that they become challenges for teachers as well as pupils. The results are discussed in relation to other research about teaching and learning mathematics.

We live in a high tech era of electronic media, which is changing our lives (Giddens, 1999). Apps are examples of technologies that affect our lives. An interesting question in this context is what apps will have for significance; on one hand for the development of technology, and on other hand for humans’ relation to technology. Since the development and change process are central issues in the science of education I will explore the development of applications. The purpose of this paper is to seek knowledge about applications (apps) development from a design and user perspective. This dissertation discusses activity theory as an academic framework for understanding of apps development from two different types of operating systems or practices, to be precise design practice and user practice. To clarify my point, I have defined the following questions: why user apps are designed, how user apps are designed, and what contradictions occur between the design and the use of apps? My research is based on a qualitative approach with an abductive approach. I used multiple case studies as research approach based on three data collection techniques: interviews, observiews (interviews and observations) and observations of social media and an archived document of wireframes about apps. The result shows that apps designed and published either for their function or for promotional purposes. The design process is fast and dynamic process where applications are published before they are ready and constantly updated later. The use of apps characterized by either an active or a passive use operations. In the passive activity apps are tested through trial and error, and when they do not meet the user's expectations they are thrown away. This activity contributes in relation to previous research on technology and social change to the consumer’s throwaway culture. While in the active using, activities becomes part of the development activities where development aspects are communicated through social media – interact active users and designers to develop the app, which is both an artifact and an object of their own development. Activity theory thus contributes to theories of design by considering design not only as production but also as a fully operational system itself with the production, consumption, exchange and distribution. / Vi lever i en högmodern tid som präglas av elektroniska medier som förändrar vårt liv enligt Giddens (1999). Appar är exempel på teknik som påverkar vårt liv. En intressant fråga i detta sammanhang är vad appar får för betydelse för – å ena sidan utveckling av teknik å andra sidan människans förhållande till teknik. Eftersom utveckling och förändringsprocesser är centrala i pedagogik vill jag studera utveckling av appar. Syftet med denna uppsats är att söka kunskap om apputveckling ur ett design- och användarperspektiv. I uppsatsen används verksamhetsteori som teoretiskt ramverk för att förstå apputveckling utifrån två olika typer av verksamhetssystem eller praktiker, nämligen designpraktiken och användarpraktiken. För att närmare precisera mitt syfte har jag definierat följande frågeställningar: varför designas respektive används appar, hur designas respektive används appar, och vilka motsättningar uppstår/finns mellan design och användning av appar? Min uppsats bygger på ett kvalitativt tillvägagångssätt med en abduktiv ansats som innebär en pendling mellan teori och empiri. Jag använder flerfallsstudien som forskningsansats, med tre datasamlingstekniker: intervjuer, observjuer och observationer av sociala medier och ett arkiverat dokument med skisser över appar. Resultatet visar att appar designas och publiceras antingen för sin funktion eller i marknadsföringssyfte. Designprocessen är en snabb, dynamisk process där appar publiceras innan de är klara och därefter ständigt uppdateras. Användning av appar kännetecknas av antingen en aktiv eller en passiv användning. I den passiva användningsverksamheten prövas appar genom trial-and-error och när de inte motsvarar användarens förväntningar kastas de bort. Denna verksamhet bidrar i relation till tidigare forskning om teknik och social förändring till konsumtionssamhällets slit och slängkultur. Den aktiva användningsverksamheten blir istället en del av utvecklings­verksamheten där utvecklingsaspekter kommuniceras via sociala medier där aktiva användare och designer samverkar i att utveckla appen som blir både en artefakt och ett objekt för sin egen utveckling. Verksamhetsteori bidrar således till teorier om design genom att betrakta design inte bara som produktion utan som ett helt verksamhetssystem i sig med produktion, konsumtion, utbyte och fördelning.

The study explores the meaning of knowing how to reason about justice in civics in upper secondary school. This is examined through the analysis of students’ conceptions of justice, and of their conceptions of civic reasoning about justice. It is also examined through the analysis of civic education practise. In the study, teaching was designed using Variation Theory and the theory of intersubjectivity in Activity Theory, and examined and evaluated in three Learning Studies. The empirical material consists of filmed and transcribed research lessons and interviews, as well as of written pre- and post-tests. The material was first analysed using phenomenography, and then analysed using content-oriented conversation analysis. Students’ conceptions of justice were found to move between the conception of justice as (A) a universal value, (B) a personal value or (C) a value of principle. Students’ conceptions of civic reasoning about justice were found to move between three conceptions: (a) reporting about justice, (b) analysing causes of different perspectives on justice or (c) critical reasoning about principles of justice. The critical aspects of knowing how to reason about justice in civics that students needed to discern were the relativity of justice, the basis for arguments for principles of justice and the analysing as well as the criticizing aspects of reasoning. The subject-knowledge that the teachers expressed in their teaching was one condition of the practise of civics that was found to be of importance for the students’ learning. Others were the assumed purpose of the practise of civics and a genuine need for the intended knowledge in the practice. Communicative actions that seem to facilitate these conditions are real learning tasks and a subject-specific language and variation of critical aspects as mediating tools. The findings are discussed in relation to theories of justice in political science and to the practise of civics education.