Global ETD Search

1	Lågaffektivt bemötande ochtydliggörande pedagogik ipraktiken : En kvantitativ undersökning ombemötande vid utmanande beteendeinom LSS / Low arousal approach and clarifying pedagogy in practice : A quantitativesurvey on the use of Low arousal approach and clarifying pedagogy withinthe Swedish disability policy, LSS. Olsson, Alexandra January 2022 (has links) Valet av ämne uppkom efter att ha läst IVO, Inspektionen för vård och omsorgs tillsynsrapport där detpåtalades osäkerhet och brist på kunskap hos personalen som jobbar inom LSS, Lagen om stöd ochservice till vissa funktionshindrade. Syftet är därför att undersöka i vilken utsträckning personal somjobbar med vuxna brukare med LSS insats använder tydliggörande pedagogik och lågaffektivtbemötande i hanteringen av utmanande beteende. Genom att definiera och begränsa utmanandebeteende i sammanhanget, syftar studien till att bidra till kunskapen om effektivakommunikationsverktyg för att bemöta dessa beteenden och därigenom förbättra vården av vuxna medLSS insats. Studiens frågeställningar är; 1) I vilken utsträckning känner personal inom LSS boendeinsats9 § 9, till begreppen tydliggörande pedagogik och lågaffektivt bemötande? 2) Hur mycket uppleverpersonalen att dessa begrepp används i det kommunikativa motivationsarbetet i praktiken? 3) Vadkännetecknar eventuella samband mellan frågorna ovan med vilken utbildning och anställningstitelpersonalen har? Den kvantitativa metod som användes i studien var enkät och urvalet baserades påpersonal som jobbar på boende enligt 9 § 9 LSS. Respondenterna hade fast anställning ellerlångtidsvikariat. Resultatet visar att respondenterna i större utsträckning kände till Tydliggörandepedagogik än lågaffektivt bemötande. Det visade sig att en stor del av respondenterna kom i kontaktmed begreppen först i arbetet och inte i utbildningen och detta kan leda till att den personalen blirupplärd av sina kollegor vilket kan skapa olika arbetskulturer och risk för olämpliga metoder. När detgäller lågaffektivt bemötande så var det var fjärde som inte alls hade kommit i kontakt med begreppetoch detta är en stor riskfaktor till olämpliga metoder. Respondenterna uttryckte också som en nackdelatt det var svårt att komma ihåg att göra rätt hela vägen men att metoden var bra när det fungerade.Resultatet visade också att både utbildning och anställningstitel spelade roll på hur väl de kände tilllågaffektivt bemötande. Studiens slutsats blir att mer utbildning behövs kring lågaffektivt bemötandeoch tydliggörande pedagogik såväl i befintliga utbildningar som fortbildningar. autonomistödjande pedagogik inspektionen för vård och omsorg kommunikation utbildning Pedagogy Pedagogik
2	Tillsammans för meningsfulla liv : En fallstudie av ett förbättringsarbete omhur förbättringsmetodiken kan bidra till meningsfulla fritidsaktiviteter för personer med funktionsvariationer / Together for better quality of life : A case study of an improvement work to achieve better and more meaningful leisure activities for persons with disabilities Johansson, Amela January 2021 (has links) No description available. kommunal verksamhet känsla av sammanhang KASAM ständiga förbättringar kvalitativ metod kvalitet. Social Work Socialt arbete Social Work Socialt arbete
3	LSSLag eller värdegrun? : Vad styr i praktiken? Öberg, Maria, Östberg, Ylva January 2010 (has links) <p>LAG ELLER VÄRDEGRUND. VAD STYR I PRAKTIKEN?Öberg, MariaÖstberg, YlvaÖrebro UniversitetAkademin för juridik, psykologi och socialt arbeteSocionomprogrammetSocialt arbete, 61-90 poängC-uppsats, 15 poängHt 2009</p><p> </p><p>Sammanfattning</p><p>Studien syftar till att belysa den problematik som finns gällande tillämpningen av lagstiftningen i brottsbalken (BrB, 1962:700) och offentlighet – och sekretesslagen (OSL, 2009:400) då brukare inom 9:9 lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS, 1993:387) begår brott. Dessutom vill vi undersöka chefers tillämpning av ovan nämnda lagstiftning utifrån fiktiva fall. Vidare syftar studien till att undersöka hur de etiska grundprinciperna inom LSS påverkar enhetschefernas beslut om åtgärder gällande situationer då brukare begått brott. Vi vill också undersöka om det finns en problematik med att brukare inom LSS begår brott.</p><p>Vi har använt oss av en kvalitativ metod där fyra semistrukturerade intervjuer genomförts med chefer inom verksamhetsområdet. Intervjuerna utgick delvis ifrån två fiktiva fall. Vi ville med det ge alla respondenter samma utgångs punkt. Vi har transkriberat vårt material för att tematisera och tolka det.</p><p>Studien visar på att det finns en problematik med tillämpningen av lagstiftningen. Samtliga respondenter visste i teorin hur lagstiftningen såg ut, men ingen av respondenterna visste hur lagstiftningen tillämpades. Resultatet visar också att det finns en skillnad i synen på värdegrunderna beroende på hur nära brukaren respondenten arbetar. De respondenter som arbetat närmast brukarna vill skydda brukarna från allt ont, vilket ibland kan påverka brukarnas möjligheter att uppleva de värdegrunder som finns inom LSS. Respondenterna som inte arbetade nära brukarna uppfattade brukarna som vilka medborgare som helst.</p><p>Nyckelord: Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS 1993:387), Offentlighet och sekretesslagen (OSL 2009:400), Brottsbalken (BrB 1962:700), värdegrunder inom LSS, chef.</p><p> </p> / <p>LAW OR VALUES? WHAT RUNS IN PRACTICE? Öberg, MariaÖstberg, YlvaÖrebro UniversityDepartment for Behavioral, Social and Legal SciencesSocial Work programSocial work, 61-90 pointsC-essay, 15 pointsAutumn term 2009</p><p> </p><p>Abstract</p><p>The study aims to highlight the problems that are related to enforcement of the law for criminal code (BrB, 1962:700) and law of publicity and confidentiality ( OSL, 2009:400) when patient in the 9:9 § in law of support and service for some functional disability peoples (LSS, 1993:387) commit crimes. We also want to investigate managers' implementation of the said law on the basis of fictitious cases. Furthermore, the study aims to examine how the basic ethical principles of LSS affects of Unit Decision on measures concerning situations where patient have committed crimes. We also want to investigate if there is a problem with users, within LSS, committing crimes.</p><p>We have used a qualitative approach in which four semi-structured interviews conducted with managers in the business field. The interviews were based in part from two fictional cases. We wanted to give it all respondents the same starting point. We have transcribed our material for themed and interpret it.</p><p>The study shows that there is a problem in law enforcement. All respondents knew in theory how the legislation looked like, but none of the respondents knew what the law was applied. The results also show that there is a difference of opinion on the value basis depending on how close to the patient the respondent works. Respondents who worked closest to the patient want to protect patient from all trouble, this sometimes can affect patient' ability to experience the values that exist in the LSS. Respondents who did not work close to patient, perceived the patient´s as any other citizens.</p><p>Keywords: patient, functional disability, ethnical values, crime, manager.</p><p> </p> Patient functional disability ethnical values crime manager Brottsbalken(BrB 1962:700) värdegrunder inom LSS Chef Social work Socialt arbete Social welfare law Socialrätt
4	LSSLag eller värdegrun? : Vad styr i praktiken? Öberg, Maria, Östberg, Ylva January 2010 (has links) LAG ELLER VÄRDEGRUND. VAD STYR I PRAKTIKEN?Öberg, MariaÖstberg, YlvaÖrebro UniversitetAkademin för juridik, psykologi och socialt arbeteSocionomprogrammetSocialt arbete, 61-90 poängC-uppsats, 15 poängHt 2009 Sammanfattning Studien syftar till att belysa den problematik som finns gällande tillämpningen av lagstiftningen i brottsbalken (BrB, 1962:700) och offentlighet – och sekretesslagen (OSL, 2009:400) då brukare inom 9:9 lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS, 1993:387) begår brott. Dessutom vill vi undersöka chefers tillämpning av ovan nämnda lagstiftning utifrån fiktiva fall. Vidare syftar studien till att undersöka hur de etiska grundprinciperna inom LSS påverkar enhetschefernas beslut om åtgärder gällande situationer då brukare begått brott. Vi vill också undersöka om det finns en problematik med att brukare inom LSS begår brott. Vi har använt oss av en kvalitativ metod där fyra semistrukturerade intervjuer genomförts med chefer inom verksamhetsområdet. Intervjuerna utgick delvis ifrån två fiktiva fall. Vi ville med det ge alla respondenter samma utgångs punkt. Vi har transkriberat vårt material för att tematisera och tolka det. Studien visar på att det finns en problematik med tillämpningen av lagstiftningen. Samtliga respondenter visste i teorin hur lagstiftningen såg ut, men ingen av respondenterna visste hur lagstiftningen tillämpades. Resultatet visar också att det finns en skillnad i synen på värdegrunderna beroende på hur nära brukaren respondenten arbetar. De respondenter som arbetat närmast brukarna vill skydda brukarna från allt ont, vilket ibland kan påverka brukarnas möjligheter att uppleva de värdegrunder som finns inom LSS. Respondenterna som inte arbetade nära brukarna uppfattade brukarna som vilka medborgare som helst. Nyckelord: Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS 1993:387), Offentlighet och sekretesslagen (OSL 2009:400), Brottsbalken (BrB 1962:700), värdegrunder inom LSS, chef. / LAW OR VALUES? WHAT RUNS IN PRACTICE? Öberg, MariaÖstberg, YlvaÖrebro UniversityDepartment for Behavioral, Social and Legal SciencesSocial Work programSocial work, 61-90 pointsC-essay, 15 pointsAutumn term 2009 Abstract The study aims to highlight the problems that are related to enforcement of the law for criminal code (BrB, 1962:700) and law of publicity and confidentiality ( OSL, 2009:400) when patient in the 9:9 § in law of support and service for some functional disability peoples (LSS, 1993:387) commit crimes. We also want to investigate managers' implementation of the said law on the basis of fictitious cases. Furthermore, the study aims to examine how the basic ethical principles of LSS affects of Unit Decision on measures concerning situations where patient have committed crimes. We also want to investigate if there is a problem with users, within LSS, committing crimes. We have used a qualitative approach in which four semi-structured interviews conducted with managers in the business field. The interviews were based in part from two fictional cases. We wanted to give it all respondents the same starting point. We have transcribed our material for themed and interpret it. The study shows that there is a problem in law enforcement. All respondents knew in theory how the legislation looked like, but none of the respondents knew what the law was applied. The results also show that there is a difference of opinion on the value basis depending on how close to the patient the respondent works. Respondents who worked closest to the patient want to protect patient from all trouble, this sometimes can affect patient' ability to experience the values that exist in the LSS. Respondents who did not work close to patient, perceived the patient´s as any other citizens. Keywords: patient, functional disability, ethnical values, crime, manager. Patient functional disability ethnical values crime manager Brottsbalken(BrB 1962:700) värdegrunder inom LSS Chef Social work Socialt arbete Social welfare law Socialrätt
5	Morot eller piska? : Distriktssköterskans hälsofrämjande arbete på LSS-bostäder - En kvalitativ intervjustudie Ottosson, Jessica, Söderström, Marie January 2020 (has links) Personer med funktionsnedsättning är en utsatt grupp som lider av sämre hälsa än övriga befolkningen, vilket ser lika ut i hela världen. I Sverige är ohälsa hos personer med funktionsnedsättning vanligt förekommande och relaterad till ohälsosamma levnadsvanor, vilka till stor del skulle kunna förebyggas. Distriktssköterskan har ett ansvar att arbeta hälsofrämjande och är den profession som vanligen ansvarar för hälso- och sjukvården hos personer med funktionsnedsättning som bor på en LSS-bostad. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskans upplevelse av hälsofrämjande arbete hos personer som bor på LSS-bostäder. En kvalitativ studiedesign användes och data insamlades vid tio semistrukturerade intervjuer, vilka analyserades med kvalitativ innehållsanalys utifrån en induktiv ansats. Resultatet visar på att distriktssköterskor upplevde det hälsofrämjande arbetet som komplext med flera faktorer som påverkar. Många distriktssköterskor upplevde en frustration utifrån brist på resurser i form av tid och organisatoriskt stöd. Personalen som arbetar på LSS-bostäder var en viktig komponent i det hälsofrämjande arbetet och utgjorde en positiv faktor när kompetens och engagemang fanns, likväl som ett hinder när dessa delar saknades. Resultatet visade att bristande kommunikativa förmåga och insikt i hälsosamma levnadsvanor hos personer med funktionsnedsättning kunde utgöra ett hinder i det hälsofrämjande arbetet. Slutligen visar resultatet på brister i distriktssköterskans hälsofrämjande arbete hos personer som bor på LSS-bostäder. Det behövs fortsatt forskning i hur distriktssköterskan bör arbeta hälsofrämjande och hur distriktssköterskans förutsättningar för det arbetet kan förbättras. / People with disabilities are an exposed group who are less healthy and more likely to suffer from illness than the rest of the population. In Sweden, there is a clear connection between people with disabilities and an unhealthy lifestyle. This health issue can be prevented though. Community health nurses are responsible to promote health for people with disabilities living in residence with special services in group housing. The intention with this study is to learn about the experiences community health nurses have while promoting health in group housing. 10 semi-structured interviews have been conducted with community health nurses working with disabled persons living in group housing. Qualitative content analysis was used to analyze the interviews. The result showed that all nurses experienced their health promoting work as complexed and challenging. They were frustrated with the inadequacy of support from their employer and lack of time to set aside for these tasks. The nurses described the staff working in group housing as essential for health promoting. The staff was described as a positive influence when they were engaged and competent in their field but could also work as an obstacle when they lacked those capacities. The result showed that the nurses experienced the lack of communication abilities and understanding in a healthy lifestyle of the persons with disabilities as the biggest obstacle in their work. Lastly, the results show deficiency in the health promoting work at the residences with special services in group housing led by the nurses. Further research is needed, both regarding the way health promoting work can be conducted by the community health nurse and how the work conditions best could be adapted. / <p>Godkännandedatum: 2020-11-04</p> community health nurse health promoting lifestyle people with disabilities staff distriktssköterskor hälsofrämjande arbete levnadsvanor personal personer med funktionsnedsättning Nursing Omvårdnad
6	AI-förordningen – en berättigad begränsning av näringsfriheten eller en obefogad rädsla för den tekniska utvecklingen? / The Artificial Intelligence Act – a justified restriction on the freedom to conduct business or an unjustified fear of the technical evolution? Slättegård, Vilma January 2022 (has links) En framtid där datorer kan tänka, är smartare än människor och tar över världen har framställts i många olika science fiction-filmer. Samtidigt finns det en stor fascination för den tekniska utvecklingen och de många fördelar som den medför. Det snabbt växande tekniska området artificiell intelligens (AI), som närmast beskrivs som mjukvara som kan tänka och lösa komplexa problem likt oss människor, har därför bemötts med en skräckblandad förtjusning. Framförallt finns det en oro för hur den tekniska utvecklingen, särskilt AI, respekterar de grundläggande rättigheterna, varav kommission år 2021 gav ut ett förslag till förordning med harmoniserade regler för artificiell intelligens (AI-förordningen). I förslaget till AI-förordning fastställs skyldigheter för leverantörer av AI-system som klassificeras som högrisksystem. Därutöver innehåller förordningen ett förbud för AI-system där risken för kränkning av de grundläggande rättigheterna bedöms som oacceptabelt hög. De skyldigheter som AI-förordningen ålägger leverantörer av AI-system med hög risk är både kostsamma och administrativt betungande. För att uppnå de omfattande kraven i förordningen kommer leverantörer som utvecklar och använder AI behöva anpassa en stor del av verksamheten. Det innebär en direkt begränsning av näringsfriheten. Kärnan i näringsfriheten, som återfinns i både EU:s stadga för de grundläggande rättigheterna och i nationell rätt, är att näringsverksamheter ska få drivas på valfritt sätt utan statens inblandning. Men näringsfriheten kan även betraktas utifrån ett vidgat perspektiv där rätten att konkurrera och utvecklas på lika villkor ingår. Förutom den inskärning som förordningen gör på näringsverksamheters individuella rättigheter riskerar den att hämma både konkurrens- och innovationskraften på marknaden. Kommissionen menar att denna begränsning av näringsfriheten är proportionerlig i förhållande till förordningens syfte. Men det finns många delar av förordningen som kan diskuteras och ifrågasättas. I själva verket kan förslaget till AI-förordning snarare beskrivas som en rädsla för den tekniska utvecklingen än en berättigad begränsning av näringsfriheten. / A future where computers can think, outsmart humans and take over the world has been portrayed in many science fiction movies. At the same time, there is a growing fascination for technical advantages and the endless possibilities it can bring. The rapidly expanding area of artificial intelligence (AI), software that can take intelligent decisions and solve complex problems similar to humans, has therefore been met with a mix of excitement and concern. A prominent concern raised in recent years has been regarding how the technical development, especially the application of artificial intelligence, respects the fundamental rights. As a result, the Commission published a proposal with harmonized rules on artificial intelligence (AI-act) in 2021. The AI-act contains a set of requirements for providers of AI systems classified with high risk of violating the fundamental rights. In addition, some AI systems which are considered to have an unacceptable risk of violating the fundamental rights, are prohibited. The proposed obligations imposed on providers of high-risk AI systems are both expensive and administratively burdensome. In order to fulfill the comprehensive requirements, providers of systems utilizing artificial intelligence are forced to make extensive adaptions to their business. This is a direct restriction on the freedom to conduct business. The core of the freedom to conduct business, stipulated in The Charter on Fundamental Rights of the European Union as well as in national law, is the right to conduct a business in any way, without the intervention of the state. Furthermore, the freedom to conduct business can be interpreted through a broader perspective, including the right to compete and innovate in a fair market on equal terms. In addition to the restriction on the individual rights of businesses, the AI-act risks limiting the competition and innovation in the market. The Commission considers the restriction of the freedom to conduct business proportionate in regard to the purpose of the regulation. But there are many parts of the regulation that can be discussed and questioned. In fact, the proposal to the AI-act can be described as an unjustified fear of the technical evolution, rather than a justified restriction on the freedom to conduct business. AI AI act freedom to conduct business artificial intelligence AI artificiell intelligens AI-förordningen näringsfriheten begränsning av näringsfriheten AI förordning AI lag Law Juridik
7	Parisavtalets inverkan på utsläppsrättigheter : En undersökning av handeln med utsläppsrätter och dess förenlighet med Parisavtalets klimatmål / The impact of the Paris agreement on emission rights : An analysis of emissions trading and its compatibility with the Paris Agreement’s objective Ekstrand, Johan January 2022 (has links) Syftet med uppsatsen är att undersöka nyttjande- och överlåtelserätten av utsläppsrätter samt om dessa kan inskränkas under åberopande av Parisavtalet. Parisavtalet är ett internationellt klimatavtal som trädde i kraft år 2016. Avtalet innebär huvudsakligen att ingående parter ska uppnå målet att begränsa den globala temperaturökningen till 1,5 grader Celsius, genom att minska utsläpp av växthusgaser. Avtalets målsättningar innebär inga skyldigheter för parterna, men trots det lades avtalet till grund för en nederländsk dom mot energikoncernen Shell år 2021. Domen innebär för Shell att minska utsläppen med 45 % fram till år 2030 i syfte att uppfylla Parisavtalet, vilket inskränker Shells utsläppsrättigheter. I artikel 3 utsläppshandelsdirektivet uttrycks att innehavaren av en utsläppsrätt har en rätt att släppa ut ett ton koldioxidekvivalenter. I artikel 12 utsläppshandelsdirektivet uttrycks att innehavaren har en rätt att överlåta utsläppsrätter till fysiska och juridiska personer inom unionen. När domen mot Shell inskränker nämnda artiklar, väcks intresset för dels hur exklusivt utsläppsrätter ägs, dels hur rätten att överlåta kan inskränkas. I Sverige regleras utsläppsrätter i lag (2020:1173) om vissa utsläpp av växthusgaser. Sverige har under lång tid framstått som en förebild i att visa resten av världen att man kan föra en offensiv klimat- och miljöpolitik och att fortsätta vara ett välfärdsland. Trots det, kommer Sverige under år 2022 inte lyckas uppfylla sin del av Parisavtalet om inte kraftigare minskningar genomförs, varför rättigheter om utsläpp kan komma att inskränkas även här. Kortfattat framgår följande av uppsatsen. Endast innehavandet av en utsläppsrätt innebär inte en juridisk rätt att släppa ut. För det erfordras tillstånd. Tillståndet är villkorat och utsläppsrätten måste nyttjas inom den tilldelade handelsperioden, vilket innebär att ett exklusivt ägande inte kan anses föreligga. Således uppfyller inte en utsläppsrätt Elgebrants villkor för begreppet egendom. Överlåtelserätten, som innebär en oinskränkt rätt att överlåta utsläppsrätter, faller emellertid under ett undantag vid tillämpning av Parisavtalet. Vidare har överlåtelserätten betydelse för statliga intäkter och företags överlevnad. En successiv minskning av växthusgaser är nödvändig för ett hållbart samhälle. Parisavtalet visar sig kunna inskränka nyttjande- och överlåtelserätten i Sverige under vissa förutsättningar. Försiktighetsprincipen, i 2 kap. 3 § miljöbalken, får även betydelse i frågan. paris agreement emission rights emissions miljöbalken trading objekt shell royal dutch shell cut judgement CO2 human rights climatepolicy reduce right of use transfer right COP26 lag om vissa utsläpp av växthusgaser the precautionary principle the reasonableness balance property Elgebrant Millqvist Hill price phase in phase out naturskyddsföreningen IPCC IPCC-report holder natural person legal person environmental law NDC climate goal WWF the glass work programme emissions trading system allocation kyoto protocol incitement european climate law criticism Rom II regulation law invoke sweden parisavtalet utsläppsrättigheter utsläpp miljöbalken handelsobjekt koldioxid utsläppshandelsdirektivet shell shellmålet shelldomen utsläppsstrategi mänskliga rättigheter klimatpolicy minskning nyttjanderätt överlåtelserätt COP26 lag om vissa utsläpp av växthusgaser försiktighetsprincipen rimlighetsavvägning egendom Elgebrant Millqvist Hill pris annullering naturskyddsföreningen utsläppsmål IPCC IPCC-rapport innehavare fysisk person juridisk person miljörätt NDC parisavtalets klimatmål WWF the glass work programme utsläppshandelssystem tilldelning kyotoprotokollet incitament europeiska klimatlagen kritik rom II förordning lag tillämpning åberopa sverige Law Juridik
8	Elever i särskilda utbildningsbehov och problemlösning. : En studie av elevers upplevelse och deltagande vid problemlösning i grupp. Eriksson, Kristina January 2016 (has links) Denna studie undersöker hur elever i Särskilda Utbildningsbehov i Matematik (SUM) upplever problemlösning i grupp i matematik samt hur de agerar i praktiken vid sådana tillfällen. Med fördjupad kunskap kring ämnet är ambitionen att på ett gynnsamt sätt organisera den specialpedagogiska undervisningen så att SUM-elever blir delaktiga vid problemlösningssituationer i den ordinarie undervisningen. Studien har en kvalitativ ansats där observationer och intervjuer med tre SUM-elever från år 3 har genomförts. Till grund för analysen har studiens teoretiska begrepp kommunikation och delaktighet funnits. Resultatet visar att eleverna upplever att de är delaktiga i gruppen och att de alla på något sätt är aktiva i arbetet med uppgiften. Ett inkluderande förhållningssätt visade sig spela roll för hur eleverna valde att delta och kommunicera i respektive grupper. Vid observationerna blev det synligt att inkludering ur ett didaktiskt perspektiv är viktigt för att få eleverna att känna att de klarar av uppgiften samt att de kan bidra med något i gruppen. Dock blir det tydligt i vissa fall att det i kommunikationen eleverna emellan används tillvägagångssätt som är inövade utan förståelse vilket leder till att de inte har någon kontroll över arbetet att lösa uppgiften. Några elever framför samtidigt i intervjuerna hur deras låga tilltro till sin egna matematiska förmåga kring att lösa problem gör att de hellre arbetar i grupp. / This study examines students in Special needs Education in Mathematics (SEM) experience of problem solving in groups in mathematics. The studie also investigates how the students act in practice in problem solving situations. The overall aim of the study is to reach in-depth knowledge about the subject which would be a good help in organizing the special education work with SEM-pupils and problem solving in a successful way. The study has a qualitative approach, where observations and interviews with three SEM pupils from lower primary school (grade 3) in Sweden has formed the empirical material in the study. The theoretical concepts communication and participation are the foundation of analysis. The result show that an inclusive approach seems to be important in how the pupils chose to communicate and participate, meaning that the students in SEM are in mixed ability groups when working with problem solving. The pupils experienced that they participated in the groups and all of them were at some degree active in the problem solving task and they expressed that they liked problem solving. The didactic perspective is very important to make pupils feel that they are up to the task and that they can contribute to the group. However, it`s clear in some of the cases that problem solving is practiced with strategies but without understanding. Some of the pupils talks about their bad confidence in their mathematical ability and therefore they prefer working with problem solving in groups. SEM-students special education problem solving in groups communication participation inclusion SUM-elever specialpedagogik problemlösning i grupp kommunikation deltagande inkludering didaktisk inkludering

Search results