Mitt syfte med uppsatsen var att göra en kvalitativ såväl som en kvantitativ utvärdering av den grafiska utformningen av FöreningsSparbankens hemsida. Undersökningen genomfördes utifrån perspektivet användbarhet med inriktning på gränssnittsdesign. För att uppfylla detta syfte har två metoder använts, en kvalitativ gränssnittsanalys och en kvantitativ enkätundersökning. Den kvalitativa analysen av hemsidan baserades på Jakob Nielsens riktlinjer för webbdesign medan den kvantitativa metoden undersökte attityder till FöreningsSparbankens hemsida. Slutsatserna jag kom fram till är bland annat följande: Undersökningsdeltagarna i enkätundersökningen är mest nöjda med att det inte finns extern reklam på hemsidan och att länkarna ligger separat under textstyckena. Den grafiska förändring som skulle kunna öka den kvantitativa urvalsgruppens totala nöjdhet med hemsidan, är informationen om företaget. Utifrån den kvalitativa analysen finns det dock en hel del på hemsida som bör ändras på t.ex. länkfärger och animationer.

The company System Andersson is developing systems for controlling materials and production in industries. They want to add a new service, where parts of those systems are accessible through cell phones. In this paper we are investigating which technology are best suited for this kind of application. And then we describe how we are developing a prototype fort this application, based upon that technology. After investigating technologies such as Java ME, Microsoft Silverlight, and web applications we settled upon building the system as a web application, customized for a mobile environment. To build a web page which is readable by many different cell phones we use the markup-languages which are developed for cell phones. We put much effort in reading about the standards and recommendations for the mobile web, produced by the organizations W3C and OMA. It's also very important that one consider the limitations of cell phones, such as the small screens, their limited performance and their limited means of input and navigation. Finally we are very thorough in our testing on several cell phones created by different manufacturers and with different operating systems and web browsers. On the server we are running ASP.NET, with a database using Microsoft SQL Server, since this was a request from the company. The development is made in C#. We reach a fully operational application with the functions that the company has requested. We got functions for handling orders, changing jobs, supply management, listing employees, and more. We also got a class for generating and rendering of lists and tables for easy and customizable lists for small screens. The application has support for several users with a secure login function. We have also created a system running as a service in Microsoft Windows, which is regularly sending messages, in the form of e-mails to the users of the mobile application. The messages contain user defined reminders, e.g. that the factory is running low on a certain material. The message system is well integrated with the rest of the system, in which one can list the active reminders, edit them or create new ones. Overall this has been an interesting and successful project.

Detta examensarbete har inriktat sig mot webbutveckling och avsikten med rapporten var att undersöka hur några webbyråer uppfattar de programmeringsspråk, märkspråk och standarder som finns nu och som kommer utvecklas framöver, främst med avseende på webbutveckling. Jag ville även ta reda på vad webbyråerna anser om märkspråket XML och vad som kommer ske i framtiden inom området Internetutveckling, samt vilka fördelar och nackdelar webbyråerna anser att införandet av ny teknik/nya standarder har medfört. För att besvara denna problemställning intervjuade jag sju stycken webbyråer i Skövde. Resultatet blev sammanfattat detta: - De språk som används på webbsidor är främst HTML och olika script-språk. - Standardisering av märkspråk är viktigt för företagen. - Märkspråket XML kommer att användas först då det blivit en pålitlig standard. - Internet upplevs av företagen fortfarande som relativt outvecklat, men kommer enligt företagen att utvecklas och växa, bli mer interaktivt samt integreras med annan teknisk utrustning såsom TV-n. - De flesta problem som uppstår vid utvecklingen av ny teknik är främst mjukvaruproblem, exempelvis inkompatibilitet mellan olika webbläsare.

Internet is the world’s largest source of information, and it is expanding every day. It is possible to find all kind of information as long as you know how and where to look for it, but still it is only the words itself that are searched for. We have with this essay tried to find an approach that makes it possible to give the word a meaning or a context. We have, as a starting point used the Socrates method, which is a method that breaks down texts into its smallest elements and forms activities. We have redone these activities to ontologies by forming general and specific descriptions of the activities. The ontologies are meant to create a common language for as well humans as computers, where meaning and context are built in. After we have created our ontologies we used Web Ontology Language, OWL, which is the ontology language that is considered being closest to a standard. It has been developed for the semantic web, and that is the ultimate objective of our essay. The semantic web is meant to be an extension of the existing web, and it will include comprehension for computers. We have become conscious that the semantic web would be a great improvement for both humans and computers, since it will be a lot easier to find the information you are looking for. / Internet är världens största källa till information och det expanderar för varje dag. Det är möjligt att hitta all slags information om man bara vet vart och hur man ska leta, ändå är det bara orden som eftersöks. Vi har med vår uppsats försökt ta fram ett tillvägagångssätt som gör det möjligt att ge orden en betydelse eller ett sammanhang. Som utgångspunkt har vi använt oss av Sokratesmetoden, vilket är en metod som bryter ner texter till dess minsta beståndsdelar, och bildar aktiviteter. Dessa aktiviteter har vi gjort om till ontologier genom att bilda generella och specifika beskrivningar av aktiviteterna. Ontologier är tänkta att skapa ett gemensamt språk för människor och datorer, där betydelse och sammanhang byggs in. När vi skapat våra ontologier använde vi oss av Web Ontology Language, OWL, vilket är ett ontologispråk som anses vara närmast en standard. Detta språk har utvecklats för att kunna användas för den semantiska webben, vilken även är slutmålet med vår uppsats. Den semantiska webben är tänkt att utöka den befintliga webben, och ska bygga in förståelse även för datorer. Vi har insett att den semantiska webben skulle innebära en stor förbättring för såväl människor som datorer, då det skulle bli enklare att hitta eftersökt information.

Tillgänglighet på webben är ett fenomen som blivit allt mer uppmärksammat på senare tid, i synnerhet för myndigheter, i och med nya lagar och internationella standarder. Begreppet innebär att personer med funktionsnedsättningar ska kunna uppfatta, förstå, navigera och interagera med webben. Resultatet av denna studie visar dock på att även språk kan ses som en del av arbetet med tillgänglighet. Den ökade uppmärksamheten till trots har det visat sig att det i dagsläget finns många webbplatser med bristande tillgänglighet. Vissa av dessa brister går att koppla till hur man arbetar med tillgänglighet och de problem och utmaningar som finns i detta arbete, något som denna studie har syftat att undersöka. Studien har genomförts i en kvalitativ och tolkande anda genom en fallstudie på Migrationsverket som är en av 22 så kallade strategiska myndigheter med ett särskilt ansvar i funktionshinderspolitiken. Insamlingen av det empiriska materialet har gjorts med hjälp av sex intervjuer av fem olika respondenter med ett uttalat tillgänglighetsansvar hos fallorganisationen. Det empiriska materialet har sedan jämförts och relaterats till tidigare forskning för att skapa ett trovärdigt resultat och för att möjliggöra generella slutsatser. Resultatet av studien visar att riktlinjer, användarinvolvering och tekniska hjälpmedel är vanliga komponenter i arbetet med tillgänglighet och att språk bör inkluderas som en del av tillgänglighet. Studien redogör även för att myndigheter kan ställas inför problem och utmaningar i tillgänglighetsarbetet i form av bristande attityd, bristande kompetens, bristande stöd från ledningen, otillräckliga verktyg, otillräckliga standardriktlinjer, komplicerad användarinvolvering, offentlig upphandling samt föråldrade system. / Web accessibility is a phenomenon that recently has drawn a lot of attention, particularly for governments, with enforcement of new laws and international standards. The term Web accessibility is about how people with disabilities are able to perceive, understand, navigate and interact with the web. The results of this study, however, show that language also can be a part of web accessibility. Even though the attention has increased, it has been shown that lots of websites suffer from poor accessibility. Some of these deficiencies can relate to how people work with web accessibility and the problems and challenges this work face, which is something this study has aimed to investigate.   The study has been conducted in a qualitative interpretive spirit with a case study at Migrationsverket, which is one of 22 so called strategic governments in Sweden with a special responsibility towards disability politics. The data has been gathered through six interviews with five different people with responsibility towards web accessibility within the studied organisation. The empirical data were then compared with previous research in the area in order to achieve a credible result and enable general conclusions.   The results of the study highlights guidelines, user involvement and technical tools as common components in the process of working with web accessibility and that language should be included as a part of web accessibility. The study also emphasizes that governments can bump into problems and challenges in this process in the form of lack of attitude, lack of competence, lack of managerial support, inadequate tools, inadequate standard guidelines, complicated user involvement, government procurement and out dated systems.

Det här är ett examensarbete i informationsdesign med inriktning textdesign. Syftet med arbetet är att undersöka hur bostadsinformation på webben kan skrivas lättillgängligt utifrån valda principer, utan att viktig information försvinner. Målet är att ta fram lättillgängliga texter med bostadsinformation som kan ersätta originaltexterna på ett likvärdigt sätt. Med hjälp av en läsbarhetsanalys, en intervju och en enkätundersökning har Bostads AB Mimers bostadsinformation analyseras och undersökts. Intervjun genomfördes med Mimers kommunikationschef för att få svar på vad Mimer vill förmedla genom sin hemsida och till vem. Studien visar att informationen på Mimers hemsida behöver ses över. Texterna innehåller ett användande av du-tilltal som inte är konsekvent, vissa begrepp förklaras inte tillräckligt och information till boende och sökande blandas. / This is a thesis in information design with the emphasis on textual design. The purpose of this assignment is to investigate how to best write residential information for the web, which is accessible, without having to delete any important information. The goal is to create accessible texts with residential information, which can replace the original texts in a suitable way. Bostads AB Mimer’s (a land lord company) residential information has been analysed and investigated through a readability analysis, an interview and a questionnaire. The interview was held with Mimer’s head of communications and the purpose was to find out what Mimer wants to convey with their website and too whom. The study shows that the information on Mimer’s website has to be improved. The texts address the reader as you and themselves as we or us but not in a consequent way. Some entities are not explained enough and information directed too the residents and too those who are searching for an apartment, is mixed.

Vid utveckling av webbsidor ligger ofta ett stort fokus på användarvänlighet. Vad som oftast inte inkluderas i begreppet användarvänlighet är tillgänglighet. Tillgänglighet innebär en anpassning för personer med någon typ av funktionsnedsättning, med andra ord att göra någonting användarvänligt även för personer med andra förutsättningar. Denna anpassning kan t.ex. innebära att en webbplats är skapad på så sätt att den har stöd för olika hjälpmedel. Den här uppsatsen syftar till att ta reda på hur två svenska nyhetswebbsidor är anpassade för användare med skärmläsare. En skärmläsare är ett hjälpmedel som kan läsa upp innehållet på en skärm för användaren och används bl.a. av synskadade. Som objekt för undersökningen valdes webbplatsen för Sveriges Televisions Nyheter (Sveriges Television AB, u.å.) som vi vidare kallar SVT Nyheter, i egenskap av nyhetskälla inom public service, och webbplatsen för Dagens Nyheter (AB Dagens Nyheter, u.å.) som vi vidare kallar DN, i egenskap av trovärdigt medium. Med grund i den internationella standarden för tillgänglighet på webben, WCAG 2.0, utförs två kvalitativa studier av webbsidorna. Den ena studien innehåller en granskning av kodstrukturen på webbsidorna och den andra ett test av användningen av websidorna med hjälp av skärmläsare. Slutsatsen landar i att SVT Nyheter till större utsträckning är anpassad för användare med skärmläsare än DN. Resultatet från undersökningen visar också att det inte går att enbart förlita sig på de uppsatta riktlinjer som finns utan att det också är viktigt att testa en webbsida med olika hjälpmedel för att se hur funktionaliteten ser ut i praktiken. / The usability is often at focus when developing a website. What often gets left out of the usability concept is accessibility. Accessibility means making something avaliable for people with a disibility, by other means making it user-friendly for people with other pre-conditions. This adaption can mean that a website is constructed so that it supports assistive technologies. This study aims to look deeper into two Swedish news websites and how they are adaped for users with screen readers. A screen reader is a tool that can present the content on a screen by synthetical speach and is among others used by people that are visually disabled. The website for Sveriges Television Nyheter (Sveriges Television AB, u.å.), further referred to as SVT Nyheter, which is a news source bound by public service and the website for Dagens Nyheter (AB Dagens Nyheter, u.å.), further referred to as DN, which is seen to be a trustworthy news source are chosen for this study. Two qualitative studies on each website are conducted based on the international standard for web accessibility, WCAG 2.0. One of the studies looks deeper into the code of the website whilst the other is a test performed by using a screenreader to see how the functionalities for an a assistive technology can look like in practice. One of the conclusions are that SVT Nyheter is adapted for screen readers on a higher level than DN. The result from the study also shows that it is not always enough to rely on the founded guidelines. It is also important to test a website with different assistive technologies to find out how well they work.

Undersökningen ämnar utreda och utvärdera hur tillgängligheten är i svenska webbutiker för livsmedel. Detta med syftet att upplysa livsmedelsbranschen kring om hur tillgänglighet prioriteras idag, för att på så sätt bidra till att diskussionen kring ämnet blir mer aktiv. Undersökningen innefattade sju svenska livsmedelsbutiker på webben: Ica, Coop, Mat.se, Mathem.se, Willys, Hemköp och City Gross. I varje webbutik utvärderades tillgängligheten på tre webbsidor: startsidan, produktsidan för Arla 1 liter mellanmjölk samt kassan. Utgångspunkten för att utvärdera tillgängligheten på dessa webbsidor var webbstandarden WCAG 2.0, som är den rekommenderade standarden från W3C för att utvärdera tillgänglighet på webben. Undersökningen utfördes med hjälp av utvärderingsverktyg AChecker samt manuella utvärderingar. Resultatet visade att det skiljer mycket mellan olika webbutiker vad gällande tillgängligheten enligt tillgänglighetsstandarden WCAG 2.0. Gemensamt för alla webbutiker var att ingen av dessa uppfyllde den lägsta nivån för WCAG 2.0, nivå A. City Gross bröt mot flest riktlinjer medan Willys bröt mot minst antal riktlinjer i WCAG 2.0. Detta tyder på att tillgängligheten inte prioriteras i dessa webbutiker för livsmedel. / This study aims to evaluate the state of web accessibility in online grocery stores in Sweden. This with the aim of informing the food industry about how accessibility is prioritized today, in order to contribute, to the discussion about this subject becoming more active. The survey included seven Swedish grocery stores on the web: Ica, Coop, Mat.se, Mathem.se, Willys, Hemköp and City Gross. In each web store, accessibility was evaluated on three web pages: the start page, the product page for 1 liter of milk of the brand Arla and the checkout page. The starting point for evaluat-ing accessibility on these web pages was the WCAG 2.0 web standard, which is the recommended standard from the W3C to evaluate accessibility on the web. The study was conducted using an evaluation tool AChecker as well as manual evaluations. The result showed that there is a lot of difference between different web stores regarding accessibility according to WCAG 2.0 acces-sibility standards. Common to all online stores was that none of them met the lowest level of WCAG 2.0, Level A. City Gross broke against the most number of guidelines while Willys broke against the fewest number of guidelines in WCAG 2.0. Which indicates that accessibility is not a priority in these online grocery stores.

Jordens befolkning beräknas öka med 2 miljarder människor fram till år 2050. Samtidigt som befolkningsmängden ökar kommer befolkningstätheten i städerna öka. Det gör att städerna måste bli smartare och mer hållbara för att klara av befolkningsökningen. Information- och kommunikationsteknik (ICT) kommer att vara en stor del i att göra städerna smartare genom att kommunicera med invånare men även mellan olika system inom staden. Två system i staden som kommer att behöva kommunicera är Geografiska Informationssystem (GIS) och Byggnadsinformationsmodeller (BIM). För att systemen ska kommunicera krävs att informationen är maskinläsbar. Ett sätt att göra det på är att använda World Wide Web-grundaren, Tim Berners-Lee´s, koncept om semantiska webben. Semantiska webben möjliggör att datorer kan förstå innebörden och semantiken i informationen som lagras på semantiska webben. Syftet med examensarbetet har varit att studera hur semantisk webbteknik kan användas vid integration av BIM- och GIS-data. De frågor som besvarat under arbetets gång är hur GIS och BIM beskrivs med semantisk webbteknik och hur det är möjligt att visualisera BIM- och GIS-data från samma databas. För att uppnå syftet och besvara frågorna har en explorativ och kvalitativ metod använts. Först genomfördes en litteraturstudie för att författaren skulle bygga upp en förståelse kring den semantiska webben och hur BIM- och GIS-data är uppbyggt. Efter litteraturstudien översattes teorikunskaperna till verklighet genom att sätta upp en semantisk databas och konvertera GIS- och BIM-data till den semantiska webben. Resultatet visade att både BIM- och GIS-data kunde konverteras och lagras på den semantiska webben. För att konvertera och lagra geografiska information användes Open Geospatial Consortiums (OGC) ontologi GeoSPARQL. För BIM användes World Wide Web Consortiums (W3C) framtagna ontologi för byggnader Linked Building Data (LBD). Vid visualisering av data från databasen användes RDF2Map för att visualisera GIS-data men inget sätt för att visualisera BIM-data direkt från databasen identifierades. För att analysera resultatet genomfördes en fallstudie på riktiga projektdata. Projektdata hämtades från Swecos projektering av en pumpstation vid återöppningen av dagbrottet i Svappavaara åt LKAB. Fallstudien gav resultatet att geografisk information kan konverteras, lagras och visualiseras på den semantiska webben. Byggnadsinformationsmodellen som användes i projektet i Svappavaara var enbart till för visualisering och därför innehöll inte geometrierna någon information utöver geometrierna. På grund av detta lyckades inte någon konvertering göras till LBD. Slutsatsen från examensarbetet är att geografisk information är möjligt att lagra och visualisera på den semantiska webben men att visualiseringen bör utvecklas till att använda GeoSPARQL för att säkerställa korrekta geometrier. Byggnadsinformationsmodeller kan lagras på den semantiska webben men visualisering är inte möjlig direkt från databasen. Lagringen av BIM är även begränsad av hur stor modellen är, vid modellstorlek över 46 megabyte klarar ej konverteraren av att konvertera. Ytterligare slutsatser från examenarbetet är att vid projektering av en BIM-modell måste information lagras på rätt sätt i modellen och att det är viktigt att ingen information går förlorad vid export. / The population of the earth is calculated to increase by 2 billion people by the year 2050. As population increases, urban densities will increase. To manage all the people cities must become smarter and more sustainable. Information and communication technology (ICT) will be a major part of making the cities smarter by communicating with residents, but also for different systems within the city. Two examples of systems that will need to communicate are Geographical Information Systems (GIS) and Building Information Models (BIM). For the systems to communicate, the information need to be machine readable. One way to do this is to use the World Wide Web founder, Tim Berners-Lee´s, concept the semantic web. Semantic web enables computers to understand the meaning and semantics of the information stored in the semantic web. The purpose of this thesis has been to study how semantic web technology can be used for integration of BIM and GIS data. The questions answered during the work are how GIS and BIM can be described with semantic web technology and if it is possible to visualize BIM and GIS data from the same database. To reach the purpose and answer the questions, an explorative and qualitative method has been used. First, a literature study was conducted to enable the author to build an understanding of the Semantic Web and how BIM and GIS data were built. After the literature study, the theory of knowledge was translated into reality by setting up a semantic database and transforming GIS and BIM data into the semantic web. The result showed that both BIM and GIS data could be converted and stored in the semantic web. To transform and store geographic information, Open Geospatial Consortiums (OGC) ontology GeoSPARQL was used. For BIM, World Wide Web Consortiums (W3C) ontology for buildings Linked Building Data (LBD) was used. RDF2Map was used to visualize GIS data from the database. However, no method to visualize BIM data directly from the database was identified. To analyze the result, a case study was conducted on real project data. The project data was obtained from Sweco's design of a LKAB pump station, at the reopening of the open pit in Svappavaara. The case study resulted in geographic information being transformed, stored and visualized on the semantic web. The building information model used in the Svappavaara project was only provided visualization and therefore the model did not contain any information of the geometries. Because of this, no conversion was made to LBD. The conclusion from the thesis is that geographic information is possible to store and visualize on the semantic web but that the visualization should be developed using GeoSPARQL to ensure correct geometries. BIM models can be stored on the semantic web, but visualization is not possible directly from the database. The storage of BIM is limited by the size of the model. Model larger than 46 megabytes was not able to be converted. Another conclusion from the thesis is that, when designing a BIM model, information must be properly stored and exported to ensure that no information is lost.

Med utvecklingen av webben, har konkurrensen mellan företagen ökat det senaste seklet. Tidigare låg fokus på funktionaliteten vid utvecklandet av webbsidor. Nu ligger fokus även på användarvänligheten. Principerna för användbarhet ger utvecklare nya perspektiv för form, struktur och färgsättning av en webbsida. Färger runt om i världen har olika betydelser. Det människor inte tänker på är hur färger påverkar deras känslor och undermedvetna. Syftet med denna studien är att undersöka vilka känslor som inges från en webbsidas färgsättning och hur färgsättningen påverkar användbarheten. Med hjälp av litteraturstudie som datainsamlingsmetod kan detta besvaras. Även ett experiment används som innehåller en enkät. Syftet med enkäten är att undersöka vilka känslor som inges vid användandet av en röd respektive blå webbsida. Resultatet av denna studien identifierar och diskuterar vilka känslor som inges och hur användbarheten påverkas av en webbsidas färgsättning. / With the development of the web, the competition between companies has occurred the last century. Websites, what used to mostly be about the functionality has changed and is more user friendly centric. Web Usability are involved in this process and gives the developers a new perspective to shape, color and structure a website. Colors world wide has different meanings. What people don’t think about is how the colors affect their subconscious. The purpose with this study is to examine which feelings the that invokes by the coloring of a website and how the coloring affects the web usability. The methods encompasses both search and reviews from literature as data collection regarding web usability and the meaning of colors. Apart from literature study an experiment containing a survey is also used. The purpose of the survey is aimed at examining which feelings that are evoked in people while using a red respective blue website. The result of this study identifies and discusses which feelings that invokes from people and how web usability is affected by websites coloring scheme