Socialstyrelsen beskriver en kommande brist på operationssjuksköterskor i Sverige, samtidigt visar statistik av antal ansökningar till specialistutbildningen att färre sjuksköterskor väljer inriktningen operationssjuksköterska. I litteraturen beskrivs operationssjuksköterskans yrke som dolt för utomstående, och det kan vara en orsak till det låga intresset att välja yrket. Syftet med denna pilotstudie var att beskriva sjuksköterskors uppfattningar om operationssjuksköterskans yrke. Studien är genomförd med kvalitativ induktiv ansats som en intervju med öppen ingångsfråga. Data är analyserat med manifest innehållsanalys. I resultatet framkom tre kategorier, Osynligt och lågt värderat, Medlem i teamet och Praktiskt arbete. Resultatet stämmer överens med tidigare utförd forskning. En större studie är av värde för att få en djupare förståelse av skillnader i uppfattningar. Kunskap om uppfattningen kan underlätta rekrytering av operationssjuksköterskor. Specialistkompetens på operationsavdelningarna ökar förutsättningarna för patienter att få en säker perioperativ omvårdad / National Board of Health and Welfare describes an upcoming shortage of perioperative nurses in Sweden, and statistics show that the number of nurses applying to specialized training in the perioperative field is declining. In the literature, the perioperative nursing profession is described as non-visible to people in general, and that may be a reason for the lack of interest in choosing the profession. The purpose of this pilot study is to describe nursesʹ perceptions of the perioperative nursing profession. The study was conducted using qualitative inductive approach as an interview with open entry question. Data was analyzed by manifest content analysis. The results revealed three categories; Invisible and low valued, Member of the team and Practical work. The result is consistent with prior research conducted. A larger study is of value to obtain a deeper understanding of differences in perceptions. Knowledge of these perceptions may facilitate the recruitment of perioperative nurses. Specialized competence at the surgical departments increases the chances for patients to receive a safe perioperative care.

Alla människor har någon gång i livet kommit i kontakt med en tränare eller instruktör inom någon form av idrott. Det kan handla om den ideella föräldern som ansvarar för bollkull inom fotbollsklubben till den utbildade professionella golftränaren. De flesta människor med ett “vanligt” 8-17 jobb tänker nog i positiva tankar när det kommer till de människor som lyckas förena sin hobby/passion med ett betalt yrkesliv. I flera år har det pratats om den teknologiska utvecklingen som på flera sätt har påverkat hur dagens arbetsliv ser ut och inkräktar i allt större grad på privatlivet. Begreppet Work-Life balance som på svenska kallas livspusslet har alla verksamma inom yrkeslivet stött på. Det forskars mycket i hur den teknologiska tillgängligheten och flexibiliteten kan hjälpa eller stjälpa individens känsla av balans i livspusslet. Vi ställde oss frågan hur ser det ut för en yrkesgrupp som inte har påverkats i samma omfattning av den teknologiska utvecklingen, golftränarna på de svenska golfklubbarna. Golfspelet kräver fortfarande en fysisk närvaro på en golfbana eller träningsanläggning, det är inget som kan utföras via en smart phone eller surfplatta. Vi har genomfört en kvantitativ studie för att undersöka hur golftränarnas arbetssituation ser ut. Är de själva nöjda eller finns det en baksida med att arbeta med sin passion. Studien har genomförts utifrån befintlig forskning från främst USA och speciellt anställda inom den amerikanska college idrotten. Det verkar som om det aldrig tidigare har forskats i hur golftränarna har det. Vi har inte lyckats hitta någon undersökning eller studie där respondenterna har varit golftränare i alla fall. Studiens resultat visar på en omfattande arbetsbelastning under en intensiv period som påverkar golftränarens möjlighet för att uppnå en balans i sitt livspussel. Majoriteten av de 209 deltagande golftränarna i studien uppger att det klagas i stor omfattning från familjemedlemmarna över den arbetstid de lägger ned i arbetet. I studien uppger mer än åtta utav tio tränare att de arbetar 45 timmar eller mer per vecka i genomsnitt under perioden 1:a maj till 31:a augusti.

Problemställning Samtidigt som svenskt entreprenörskap ökar (Bolagsverket, 2016) förefaller det finnas ett tydligt problem för nystartade företag att hitta finansiering till sin verksamhet (Svensson, 2011). Affärsänglar är individer som investerar pengar, och ibland tid i nystartade företag. Medan den formella riskkapitalmarknaden, som består av institutionella aktörer, är restriktiva när det kommer till investeringar i nystartade företag (Svensson, 2011) är affärsänglar mer benägna att investera i nystartade företag (Silver, 2008). Således argumenterar vi för att affärsänglar är en viktig stöttepelare för Sveriges entreprenörer som i sin tur är viktiga för den ekonomiska utvecklingen. Det saknas dock tidigare forskning som undersöker affärsänglarnas professionalisering. Professionalisering innebär att ett yrke utvecklas mot en profession. En professionalisering kan leda till ett mer effektivt yrkesutövande, varpå det är relevant att undersöka. Syfte Studiens syfte är att undersöka professionaliseringen av affärsänglar i Sverige. Detta görs mot bakgrund av flertalet faktorer som talar för att en professionalisering i viss mån har skett. Forskningsfråga Studien presenterar två stycken forskningsfrågor: Har affärsänglar professionaliserats i Sverige? Om så är fallet, hur har affärsänglar i Sverige professionaliserats? Resultat Studien tar en kvalitativ ansats där intervjuer, dokument och deltagande observationer ligger till grund för den empiriska studien. Resultatet av studien pekar på att det finns fyra olika grupper av affärsänglar, som alla har professionaliserats olika mycket. Resultatet uppnåddes genom att identifiera 14 stycken professionaliseringskrav som respektive grupp jämfördes mot. Kunskapsbidrag Studiens resultat bör sättas i relation till forskning från två områden; professionalisering samt affärsänglar. För det förstnämnda forskningsområdet bidrar studiens resultat med ett teoretiskt bidrag i form av en teoretisk modell som öppnar upp för möjligheten att undersöka professionalisering av yrken som inte än klassas som renodlade yrken i en traditionell bemärkelse. För det sistnämnda bidrar studien med ny empirisk kunskap om en annars relativt outforskad grupp individer. / Problematization At the same time as Swedish entrepreneurship increases (Bolagsverket, 2016), there appears to be a clear issue for newly started companies to find funding for their business (Svensson, 2011). Business angels are individuals who invest money, and sometimes their time in new businesses. While the formal venture capital market, which consists of institutional players, is restrictive when it comes to investments in start-ups (Svensson, 2011), business angels are more likely to invest in start-up companies (Silver, 2008). Thus, we argue that business angels are an important player for Swedish entrepreneurs, which in turn are important for the economic development. However, there is no prior research investigating the professionalization of business angels, which comprises the journey of becoming a profession. A professionalization process can lead to a more efficient profession, and it is therefore relevant to further investigate. Purpose The purpose of the study is to investigate the professionalization of business angels in Sweden. This is done considering several factors that indicate that a professionalization process has to some extent taken place. Research questions The study presents two research questions: Have business angels in Sweden been professionalized? If that is case, how have they professionalized? Results The study takes a qualitative approach in which interviews, documents and participatory observations form the basis of the empirical data. The result of the study indicates that there are four different groups of business angels, all of which have professionalized to different degrees. The result was achieved by identifying 14 professionalization requirements for which each group was tested against. Knowledge contribution The results of the study should be related to research from two areas; professionalization and business angels. For the former research area, the results of the study contribute with a theoretical contribution in the form of a theoretical model that opens the possibility of studying professionalization of professions not yet classified as pure professions in a traditional sense. For the latter, the study contributes with new empirical knowledge of an otherwise relatively unexplored group of individuals.

Revisionsbranschen i Sverige har under en längre tid haft problem med att behålla sina revisorsassistenter. Detta har skapat ett problem inom den svenska revisorsbranschen där auktoriserade revisorer har drastiskt minskat under senare år. För att bli auktoriserad revisor krävs det att man ska ha utfört minst tre år av praktiskt jobb som revisorsassistent innan man har chans för auktorisation. Tidigare forskning som gjorts gällande detta har främst kollat på auktoriserade revisorer och revisorsassistenter och fokuserat på enskilda fenomen. Forskningen härstammar främst från Ostasien där kvantitativa undersökningar gjorts. Detta väckte ett intresse hos oss där vi ville få en förståelse för vilken motivation de hade när de valde att lämna. Den tidigare forskningen har även bevisat att motivation har en stor påverkan i beslutet av att byta arbete. Studien har genomförts genom att analysera revisorsassistenternas motivation utifrån motivationsteorin om självbestämmande (SDT). Här har de psykologiska behoven, autonomi, kompetens och samhörighet analyserats men även hur de yttre faktorerna som organisatoriska värderingar och belöningar påverkat den inre motivationen. För att få fram information gällande detta så har nio intervjuer genomförts. Studien kom fram till att revisorsassistenterna påverkas av de psykologiska behoven samt de yttre faktorerna som finns i SDT. Efter genomförandet av studien framgick det att motivationen har förändrats under tiden som revisorsassisten och vid tillfället de lämna var som lägst. Resultatet visade på att respondenterna inte hade samma samhörighet som tidigare när beslutet av att lämna gjordes. Respondenterna har även upplevts som kontrollerade där företagets kultur och värderingar inte helt internaliserats.

Digital media producers operate in a constantly evolving digital world, that repeatedly presses for exploitation, but also creates opportunities for exploration. These two logics are fundamentally different, however could play a big role in promoting long-term sustainable growth if balanced correctly. This study aims to generate new knowledge regarding how self-employed digital media producers attempt to balance profession and hobby, while at the same time designing for a digital context. This equilibrium can give self-employed media producers an advantage in the new digital game plan - if they become aware of how they can tackle the accompanying challenges. To support the balance between exploitation and exploration, we have thus concretized and summarized strategies, tools and structures on how digital media producers can attain this balance.

Huvudsyftet med denna kandidatuppsats är att undersöka musikens betydelse och hur olika skapande musikers förhållningssätt till yrkes- ochfritidslyssning ser ut. Metoderna som används för att samla in informationen är intervjuer med fyra låtskrivande musiker samt litteraturstudier av böcker och forskningsmaterial inom ämnet. Informationen som framkommer genom intervjuerna, litteraturen och forskningsmaterialet jämförs med varandra i en avslutande diskussionsdel. För att kort sammanfatta mitt arbete har musiken en otroligt stor och viktigt plats hos de intervjuade musikerna och den tidigare forskningen påvisar musikens stora betydelse på en mängd olika plan och ur olika synvinklar. Att lyssna på musik i sitt yrke och på fritiden skiljer sig på olika sätt där informanterna bl.a. är eniga om att inte lyssna på sin egen musik på fritiden, att inte lyssna på radiomusik och att det bästa sättet att lyssna på musik på är att lyssna själv i ett par lurar. I yrkeslyssningen uppstår ett mer detaljerat lyssnande enligt informanterna och de lyssnar definitivt mer metodiskt och kritiskt i studion.

Syftet med undersökningen är att diskutera synen på läraryrkets status, genom att ta reda på vilka faktorer som kan påverka ett yrkes status. För att kunna analysera den empiri som samlades in kommer Gunnel Colnerud och Kjell Granströms teorier om ett professionellt yrke att diskuteras. Ulfsdotter Erikssons avhandlig om bland annat yrkesstatus och Gerhard Arfwedsons teorier om lärarlöner och kvinnodominans inom läraryrket kommer också att behandlas. Andy Hargreaves teorier används för att diskutera de statusskillnader som redan i skolan präglar eleverna och de fungerar även som ett komplement till Arfwedsons teorier. Undersökningen genomfördes med hjälp av en kvantitativ metod, i form av enkäter. Enkäterna delades ut till personer i åldern 19 och uppåt. Analyserna av enkäterna gav resultatet att statusen på läraryrket och dess utbildning är relativt låg. Merparten av deltagarna anser att statusen på läraryrket skulle kunna vara högre med en skärpning av lärarutbildningen, disciplin i skolan, lärarlegitimationer och höjda löner. / The purpose of this study is to discuss views of the teaching profession status, by finding out what factors can affect a professional status. In order to analyze the empirical data gathered Gunnel Colnerud and Kjell Granströms's theories of a professional occupation will be discussed. Ulfsdotter Eriksson's dissertation on, inter alia, occupational status and Gerhard Arfwedson theories about teacher salaries and female dominance in the teaching profession, will also be addressed. Andy Hargreaves theories will be used to discuss the status differences that already characterize school students and they also act as a complement to Arfwedson theories. The survey was conducted using a quantitative method, in the form of questionnaires. The questionnaires were distributed to persons aged 19 and older. Analyses of the questionnaires gave the result that the status of the teaching profession and its education is relatively low. The majority of respondents believe that the status of the teaching profession could be higher with a tightening of the teacher training, school discipline, a legitimation of teachers and higher wages.

SammanfattningSom blivande Studie- och yrkesvägledare har författaren velat undersöka, vaförungdomar väljer omvårdnadsprogrammet (OP). Syftet med studien är att undersökavarför de som går på OP valt att göra det och besvara ovanstående genom frågor ommotiv, påverkan samt förhoppningar inför framtiden? Syftet och forskningsfrågorna harundersökts utifrån ett sociologiskt perspektiv med hjälp av Giddens struktureringsteorioch Webers handlingsteori. Författaren har valt en kvantitativ ansats och som metodvalt att konstruera en enkät om 29 strukturerade frågor samt en öppen fråga.Undersökningsmaterialet bestod av 77 omvårdnadselever på två strategiskt utvaldaskolor med OP i sitt gymnasieprogram, fördelade på tre klasser. Studiens resultatbaseras på 30 enkätfrågor och visar att det som fått eleverna att välja OP är ett intresseav att arbeta med människor i ett vård och omsorgsrelaterat arbete. Av resultatet attdömma önskade eleverna fler samtal med Studie- och yrkesvägledaren trots att de varnöjda med den information de fått. Eleverna var också mycket nöjda med sittgymnasieval, vilket de ansåg vara intressant och spännande. Resultatet visade även attungdomarna ansåg att de själva valt utan påverkan av andra. Eleverna hade ocksåönskemål om att media visade fler positiva sidor av vården. Lönen, var ett argument föratt inte vilja arbeta i vården men hos de som svarat att de kan tänka sig ett arbete där varlönen varken viktig eller oviktig. Angående framtida arbetsplats pekar resultaten iföreliggande studie på att de som gått OP är beredda att stanna i ett vårdrelateratarbetsområde samt att de flesta vill vidareutbilda sig inom sitt område. Ett interssantfynd i denna undersökning är att socialbakgrund inte verkade ha betydelse förprogramvalet vilket annan forskning hävdar.

Syftet med undersökningen är att få ökad förståelse för hur barn tänker om sin framtid och varför de tänker som de gör, vilka faktorer som ligger till grund för hur barnen tänker. För att undersöka detta har vi använt oss av en kvalitativ metod där vi genom en ostrukturerad intervjuguide intervjuade åtta barn i åldrarna 9-12 år, fyra pojkar och fyra flickor. Intervjuns frågor delades in i olika teman, dessa teman användes även i presentationen av vårt empiriska material. För att kunna få förståelse för barnens tankar är det viktigt att ha förståelse för de processer (vilka processer?) som ett barn genomgår och formas utifrån. Forskning visar att det är kognitionen, barnens sociala tillvaro samt genus som påverkar barnets utveckling, utifrån denna kunskap har vi valt att använda oss av dessa (Forsknings)traditioner när vi valt teorier. Teorierna vi valt att använda oss av för att analysera vårt empiriska material är Circumscription and Compromise, Social Cognitive Career Theory och socialpsykologiskt perspektiv på könsroller.

No description available.