Sweden is a country based on democracy and equality. As a result, both men and women areencouraged to aspire equal career opportunities. The aim of this study is to explore how social and cultural contexts, as well as gender aspects,affect Swedish Upper Secondary Class pupils when they choose career. The study focuses onstudents who have chosen an ambitious school curriculum. As method, the study uses both qualitative interviews with students and a quantitative survey. The theoretical framework is based on gender theory and on the social and cultural contexttheory of Bourdieu. The result of the study shows that gender and social as well as cultural context affect students’ambitions and career choices.

Denna studie ämnar att gå igenom lärande på arbetsplatsen och hur det situerade lärandet från en tjänst kan användas i andra tjänster. Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur individer som arbetar inom HR, som jobbar med personalrelaterade frågor, upplever att tidigare arbetslivserfarenheter har betydelse för det arbete de har idag. Det teoretiska ramverket utgår från det sociokulturella perspektivet på lärande, där tänkandet och handlandet hos oss människor betraktas som situerat till sociala sammanhang. För att kunna belysa det lärandet ytterligare används begreppen redskap, mediering och praktikgemenskap för att förstå hur lärandet kan främjas. Studien baseras på kvalitativa semistrukturerade intervjuer som genomfördes med åtta kvinnor som innehar en HR-tjänst idag. Dessa intervjuer transkriberades och analyserades, ur det kom fyra teman som var centrala för alla utsagor; Utvecklandet av intressen genom tidigare arbetslivserfarenheter, Strävan efter nya utmaningar, Att använda sig av sin kunskap i olika kontexter samt Att tillägna sig ett förhållningssätt. Resultatet visar att intervjupersonerna påverkats av sina tidigare arbetslivserfarenheter till att de blivit uppmärksamma på vilket område de vill jobba inom, och genom alla arbetsplatser de vart på fortsatt sin approprieringsprocess. I sitt nuvarande arbete använder de sen av sina tidigare kunskaper till att kunna bidra till inlärningsprocesser i sin praktikgemenskap. Studiens slutsatser är att en praktikgemenskap är viktig för att upplevelsen av tillhörighet till yrket och för att ens redskap ska kunna utvecklas inom arbetsplatslärandet / This thesis intends to go through workplace learning and how the situated learning from one service can be used in other services. The aim is to find out how individuals working in HR, who deals with questions concerning employees, experience that previous work experience is relevant to the work they have today. The theoretical framework is based on the sociocultural perspective on learning, which states that thinking and acting of human beings is considered situated to social context. In order to illustrate the learning further, the terms gear, mediation and community of practice is used to understand how learning can be promoted. The study is based on qualitative semi-structured interviews that were conducted with eight women who hold an HR service today. These interviews were transcribed and analysed, out from it we found four themes that were central to all statements; Development of interests through previous work experience, The quest for new challenges, To use knowledge from one context in a new one and To acquire an attitude. The results show that the respondents are influenced by their previous work experience which helps them become aware of what area they want to work within, and through all workplaces where they continued their approprieringsprocess. In their current work they use their previous knowledge to be able to contribute to the learning processes in their community of practice. The study's conclusions is that a community of practice is essential to the experience of belonging to the profession and to even utensils shall be developed in workplace learning.

Syfte och frågeställningar Syftet är att undersöka kvinnliga lärares erfarenheter och upplevelser av att arbeta inom det mansdominerade yrket specialidrottslärare. Studien kommer svara på dessa frågeställningar: <ul type="disc">Varför har dessa lärare valt att arbeta som specialidrottslärare? Hur påverkas lärarna av att det är få kvinnliga kollegor inom ämnet specialidrott? Hur påverkas lärarna av att arbeta i en miljö där det är en överrepresentation av män? Metod Åtta kvinnliga specialidrottslärare handplockades utifrån vissa kriterier. Studien använder en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer. Historikern Yvonne Hirdmans genussystem och stereotypmodell användes för att analysera empirin. Resultat Resultatet visar att de kvinnliga respondenternas intresse för idrott har gjort att de arbetar som lärare i specialidrott. Kvinnorna påverkas inte av att det är få kvinnor inom ämnet specialidrott. De upplever att de är en minoritet i samband med föreningsidrotten. De tror att tjejer väljer att kliva av tränaryrket på grund av den jargong som finns samt att de endast kan utföra sitt arbete som en hobby. De trivs med sin nuvarande arbetssituation men påverkas av att arbeta i en mansdominerad miljö då de måste hävda sig för att bli accepterade. Om de hade varit män med sin nuvarande kompetens och erfarenhet, hade de på ett eller annat sätt arbetat inom sin idrott. Däremot var de inte lika övertygade om att de skulle arbeta inom skolan med specialidrott utan hade troligen kunnat erhålla en högre position inom föreningsidrotten, t ex förbundskapten eller sportchef.  Slutsats De åtta kvinnorna har valt att arbeta inom specialidrott då de har ett stort intresse för idrott. De påverkas inte av att de är få kvinnor inom yrket utan upplever att det är när de är verksamma inom föreningsidrotten som de det befintliga genussystemet inom idrotten blir märkbart. Rådande normsystem framträder inom både föreningsidrott och tränar- och ledarutbildningar. / Abstract The study aims to clarify female teachers knowledge and experience of working in a male dominated profession as a school sports teacher. The study will answer the following questions. Why have the teachers chosen to work as a school sports teacher? How do the teachers get affected by the fact that there are few female colleagues in the subject of school sports? How do the teachers get affected by working in an environment with an overrepresentation of men? Method Eight female school sports teachers were hand-picked with certain criterias. With a qualitative focus, this study used semi-structured interviews in order to reach a deeper understanding of the knowledge and experience of working in the subject of school sports. Historian Yvonne Hirdmans gender system and stereotypes model was used to investigate what happens when women enter the male dominated profession as school sports teacher. Results The results of the study showed that the teachers work with school sports because of their interest in sports. The women are not affected by the fact that there are fewer female than male teachers in the subject of school sports. They feel like a minority in club sports. The women highlight, the lack of interest in the profession among girls and correlates it to the existing jargon in club sports. The females are satisfied with their current working situation, but they get affected by working in a male dominated environment because they have to assert themselves. Also, some of the women believe that if they would have opposite sex, according to their knowledge and experience, they would work with sports, but they were not convinced that it would be in school sports and few of them believe that they probably would get offered other jobs in club sports, for example national head coach or club director. Conclusion The eight women chose to work in school sports because of their interest in sports. The women are not affected by the fact that there are few female teachers in the subject of school sports, but they feel like a minority during club sports.

Introduktion/Bakgrund: Enligt ett flertal vetenskapliga rapporter är misshandel och utnyttjande av äldre ett växande problem i Europa och övriga världen. Det kommer att ställas högre krav på vårdgivare både inom familjen och inom välfärden på grund av en åldrande europeisk befolkning. Det förutses att en tredjedel av den europeiska befolkningen kommer att vara 60 år eller äldre år 2050. Tillförlitliga data och forskning är dock en bristvara när det kommer till misshandel och utnyttjande av äldre. Syfte: Att granska den tillgängliga forskningen om vilken effekt olika socioekonomiska faktorer (utbildning, yrke och förmögenhet) har huruvida äldre människor (60 år eller äldre) riskerar att utsättas för fysisk och/eller psykisk misshandel. Metod: En litteraturstudie valdes som arbetsmetod. Vetenskapliga artiklar och relevant litteratur har granskats och valts ut via olika databaser. Resultat: Studien kom fram till att olika socioekonomiska faktorer (utbildning, yrke och förmögenhet) påverkar huruvida äldre människor riskerar att utsättas för fysisk och/eller psykisk misshandel. Av de studerade faktorerna var utbildning den socioekonomiska faktor som främst påverkade huruvida en äldre människa riskerade att bli utsatt för misshandel eller inte. De andra faktorerna, yrke och förmögenhet/inkomst, var inte representerade i samma utsträckning som utbildning i studiens resultat. En annan påverkande faktor som hänger ihop med socioekonomiska faktorer visade sig vara könstilhörighet. Majoriteten av den granskade litteraturen bekräftar att det finns ett mönster som innebär att äldre kvinnor löper en större risk än män att utsättas för psykisk och/eller fysisk misshandel. Det var svårt att identifiera likheter eller skillnader mellan olika europeiska regioner på grund av att studiemetod och studiedesign skiljde sig allt för mycket åt mellan de olika vetenskapliga artiklarna. Slutsats: Resultatet från litteraturgranskningen visade att utbildning har en större påverkan än yrke och förmögenhet huruvida en äldre människa riskerar att bli utsatt för psykisk och/eller fysisk misshandel eller inte. Studien fann även att könsskillnader var tydliga och innebär äldre kvinnor löper större risk än män att bli utsatta. Något som också måste tas i beaktning i framtida forskning. Bristen på forskning och litteratur inom ämnet vittnar om att det finns ett stort behov av mer forskning. En bättre förståelse för relationen mellan socioekonomisk position och misshandel av äldre är viktigt för framtiden. / Abstract Introduction: The issue of elder abuse is described as increasing in Europe and beyond according to several scientific reports. An ageing European population combined with longer life expectancy will increase demands on family caregivers and a well-functioning health and social care workforce. It is estimated that in year 2050 one third of the European population will be 60 years or older. However there is still a shortage of confident data across European countries regarding the extent, features, determinants and effects of elder abuse. Aim: To review existing knowledge of the impact of various measures of socioeconomic position (education, occupation and wealth) on physical and psychological abuse among elderly people (60 years of age and over) in Europe. Method: A literature study was chosen as working method. Scientific articles and relevant literature were examined using different databases. Results: The review found that socioeconomic position factors (education, occupation, wealth) have an impact on the likelihood of elderly individuals experiencing abuse. Of the assessed factors, education has shown to be the socioeconomic factor which has the most impact on the likelihood of elder abuse. Other factors such as occupation and wealth and income, were not represented in the results at the same extent as education. Another important factor related to elderly people’s socio-economic position was found to be gender. The majority of articles analysed in this thesis confirms that there is a pattern where elderly women are more likely to experience abuse than are men. Due to different study designs and measures in the analysed scientific articles and reports differences according to area context were hard to identify. Conclusion: Results of this thesis showed that education as measure of socioeconomic position had the biggest impact on elder abuse as compared to occupation and wealth. However, gender (a factor strictly linked to socioeconomic position) differentials were remarkable, a subject which needs to be taken into consideration in future research. Further, the lack of literature in the research subject points out to an urgent need for further studies. This is urgently needed, as both ageing and abuse are increasing across Europe. A better understanding of the relation between socioeconomic position and abuse among elderly will be of paramount importance for future interventions aimed to curb the ever growing trend.

Städare kan anses vara ett yrke av låg status med fysiskt krävande arbetsuppgifter, låg lön och en utsatthet för kemikalier. Det är viktigt med motiverade städare framför allt inom vården eftersom god renhållning minskar smittspridning. Denna problematik gör att det är intressant att undersöka vad som motiverar städare och hur de upplever yrkets status. Syftet med studien är att utifrån städares upplevelser undersöka hur yrkesstatus påverkar deras motivation i arbetslivet samt om det finns skillnader i upplevd motivation beroende av ålder. Studien grundas i ett fenomenologiskt förhållningssätt och en kvalitativ undersökning har gjorts. Semistrukturerade intervjuer har genomförts på en heterogen grupp städare som arbetar i vårdlokaler. Tidigare forskning visar att städare anses ha låg status i samhället, minimala utvecklingsmöjligheter och låga ambitioner till att utvecklas. Motivationsnivån hos städare är dock viktig, då motiverade städare arbetar mer noggrant och på så vis kan minska smittspridning. Viktiga motivationsfaktorer som anges är lön, sociala relationer och utvecklingsmöjligheter. Tidigare studier har inte sett till städarnas ålder och inte heller deras egen upplevelse av yrkesstatus. Motivationsfaktorer som städarna i studien anger är viktiga för den upplevda motivationen är sociala relationer och feedback från chef och kunder. Upplevelsen av motivation skiljer sig beroende av städarens ålder. Yngre respondenter är mer benägna till att vilja utvecklas än de äldre. Samtliga upplever hög trivsel i sin yrkesroll och anser inte att yrkets status påverkar deras motivation i arbetet. / Cleaners can be considered a profession of low status with physically demanding duties, low wages and exposure to chemicals. Motivated cleaners are important, especially in health care, as good cleaning reduces the spread of infection. This problem makes it interesting to investigate what motivates cleaners and how they experiencing the status of the profession. The purpose of the study is to examine how status affects cleaners motivation in working life and whether there are differences in perceived motivation depending on age. The study is based on a phenomenological approach and a qualitative study has been conducted. Semi-structured interviews have been conducted on a heterogeneous group of cleaners working in health care. Previous research shows that cleaners are considered to have low status in society, minimal development opportunities and low ambitions to develop. However, the level of motivation in cleaners is important, as motivated cleaners work more carefully and thus can reduce the spread of infection. Important motivational factors that are mentioned are salary, social relationships and development opportunities. Previous studies have not examined the age of the cleaners, nor their own experience of professional status. Motivation factors that the cleaners in the study indicate are important for the perceived motivation are social relationships and feedback from the manager and customers. The experience of motivation differs depending on the age of the cleaner. Younger respondents are more likely to want to develop than the older ones. All of the cleaners experience high job satisfaction in their professional role and do not consider that the status of the profession affects their motivation at work.

Studiens syfte är att undersöka vad forskningen säger om mäns positioner i socialt arbete samt hur genus påverkar yrkesutövningen. Studiens metod är en allmän litteraturöversikt och dess empiriska material består av elva vetenskapliga artiklar. Empirin analyseras genom en tematisk analys som följs av ett fördjupat teoretiskt resonemang kring resultaten. Den teoretiska grunden för studien är Connells teori om hegemonisk maskulinitet. I den tematiska analysen identifieras två huvudteman samt flera underteman. Det första huvudtemat är utövande av maskulinitet, där undertemana reproducering eller utmanande av hegemonisk maskulinitet samt vertikala eller horisontella karriärvägar identifierades. Det andra huvudtemat är särbehandling med undertemana positiv eller negativ särbehandling. Studien redogör för vad forskningen säger om de positioner män tar inom socialt arbete, hur de orienterar sig och förhandlar mellan traditionellt maskulina normer och yrkesrollen, samt hur de blir bemötta av andra inom yrket. Studiens resultat diskuteras sedan kritiskt i förhållande till teorin om hegemonisk maskulinitet. Studien bidrar till forskningen om män inom det sociala arbetet och män i kvinnodominerade yrken. / The purpose of this study is to examine what the research says about men’s positions in the social work profession, as well as how gender affects the professional practice. The method used is a general literature review and the study´s empirical material consists of eleven scientific articles. A thematic analysis is used to analyze the empirical material which is then followed by a deepened theoretical reasoning. The theoretical foundation of the study is Connell's theory of hegemonic masculinity. In the thematic analysis, two main themes are identified as well as several sub-themes. The first main theme is practicing masculinity, including the sub-themes reproducing or challenging hegemonic masculinity as well as vertical or horizontal career paths. The second main theme is special treatment which includes the sub-themes positive or negative special treatment. The study accounts for what the research says about the positions men take within the social work profession, how they orient themselves and negotiate between traditional masculine norms and their profession, as well as how they are treated by others within the profession. The results are then critically discussed in relation to the theory of hegemonic masculinity. This study contributes to the research on men in social work and men within female-dominated professions.

Brandmansyrket har under lång tid varit mansdominerat, trots att antalet kvinnor inom yrket har ökat går det än idag att se en tydlig skillnad mellan antalet kvinnliga respektive manliga brandmän. Med grund i denna problematik har denna studie syftat till att undersöka kvinnliga brandmäns upplevelser av kulturen i ett mansdominerat yrke. Studien har utgått ifrån frågeställningarna “Påverkas kulturen på arbetsplatsen av att det är ett mansdominerat yrke?” samt “Hur upplever kvinnliga brandmän att arbeta i ett mansdominerat yrke?”. För att undersöka detta har empiri samlats in genom kvalitativa intervjuer med nio kvinnliga brandmän. Med hjälp av Raewyn Connells teori om genusrelationer och hegemonisk maskulinitet samt Erving Goffmans begrepp taktfullhet, har det insamlade materialet analyserats. Intervjuerna har bidragit med förståelse för de kvinnliga brandmännens upplevelser av att arbeta i ett mansdominerat yrke. Resultatet har visat att de kvinnliga brandmännen har en positiv inställning till att arbeta i ett mansdominerat yrke samt att det har skett förändring i kulturen, men belyser vikten av en fortsatt utveckling av jämställdhetsarbetet. / For a long time firefighter has been a male dominated profession. Even though the number of female firefighters has increased there is still a distinct difference between the amount of female- and male firefighters. Based on this problem this study aimed to examine female firefighters experience of the culture in a male dominated profession. The framing questions of the study was ”Does the fact that it is a male dominated profession affect the culture in the workplace?” and ”How does female firefighters experience working in a male dominated profession?”. The study is of qualitative character and the empirical material has been collected through nine qualitative interviews with female firefighters. The empirical material has been analysed using Raewyn Connells Theory of gender realisations and hegemonic masculinity, as well as Erving Goffmans concept Tact. The interviews has contributed with understanding of the female firefighters experience of working in a male dominated profession. The results has shown that female firefighters has a positive attitude towards working in a male dominated profession and their experience is that there has been a change in the culture. Despite that they also highlight the importance of continued development of gender equality work.

Syftet med studien är att synliggöra och bilda förståelse för vad elever anser att lärare i fritidshems uppdrag är. Frågor som vi vill besvara i studien är hur elever uppfattar vad läraren i fritidshemmets uppdrag är, samt vad elever uppfattar att det viktiga i fritidshemmets uppdrag är. Studien har genomförts med en kvalitativ metod i form av gruppintervjuer med elever som är inskrivna på fritidshem på två olika skolor. Resultatet visar att eleverna anser att lärare i fritidshemmets uppdrag är socialt och att de finns där för elevernas skull. Elever vill att lärare i fritidshem ska prata lugnt, vara snälla och lyssna på dem. De tycker att fritidslärare inte ska vara för stränga eller bli jättearga. Uppdraget innefattar planering, att hjälpa till i den obligatoriska skolan, hålla i ordning i lokaler samt hjälpa till när elever gör sig illa eller hamnar i konflikt.

Bakgrund: Fastighetsmäklare är en yrkesroll som förmedlar fastighetstjänster. Som en registrerad fastighetsmäklare är innehas behörig till att förmedla kommersiella lokaler, bostadsrätter, villor och tomträtter. För att bli en registrerad fastighetsmäklare i Sverige krävs en utbildning inom fastigheter om två till tre år samt en praktik på tio veckor. Problemet som den här studien kommer se mer specifikt på är faktumet att det är fastighetsmäklare som väljer att lämna sitt yrke och göra någonting annat, detta trots den tid och ansträngning som krävs för att bli en.  Syfte: Syftet med detta arbete är att kartlägga och utforska vad Kungliga Tekniska Högskolan examinerade studenter inom programmet Fastighetsutveckling med Fastighetsförmedling gör efter examen, om de är fastighetsmäklare i dagsläget eller om de valt att ta en annan riktning. Denna kartläggning görs genom att undersöka dess bakomliggande faktorer. Metod: Med hjälp av intervjuer har kunskap inom de centrala begreppen bearbetats. Dessa intervjuer har gjorts med examinerade studenter från Kungliga Tekniska högskolan.  Teori: Trots att vägen till att bli registrerad fastighetsmäklare är lång och svår tenderar många att lämna tanken om att bli en fastighetsmäklare efter examen. Eventuella orsaker kan vara provisionen eller ohälsa.  Analys: Genom att jämföra teorierna och intervjuerna, om varför en viss person tenderar att lämna yrket som fastighetsmäklare, fann vi att det är mer än provision och ohälsa som är skälen. Uppenbarligen finns det skäl som föräldraledighet, arbetstider och person job fit.  Resultat och slutsats: Som ett resultat fann vi att anledningarna till varför en student lämnar fastighetsmäklaryrket beror främst på provision, ohälsa, föräldraledighet, arbetstid och person job fit. Det är mestadels en kombination av alla dessa snarare än enbart en enstaka. Även om studenten för närvarande inte är en fastighetsmäklare, arbetar denne fortfarande inom fastighets- och finansområdet. Sammanfattningsvis anser vi att det till största del beror på att skolan och fastighetsmäklarens respektive kontor inte förbereder studenten tillräckligt för yrket. / Background: Real estate agents are people who provide real estate services. As a registered real estate agent you can mediate commercial facilities, condominiums, houses and land. To become a real estate agent in Sweden it requires an education within real estates that runs two to three years. The problem that this study is going to look more into is the fact that there are real estate agents who quit their jobs and do something else, regardless of the time and effort they have put into becoming one.  Aim: The purpose of this work is to map and explore what the Royal Institute of Technology students in the program of Real Estate and Agency do after graduation, if they are Real Estate Brokers at present or if they have chosen to take a different path. This mapping is done by examining its underlying factors.  Method: With help from conducted interviews knowledge has been gained within the central themes of the study. This has been made by graduates from the Royal Institute of Technology. Theory: Even though the path to become a registered real estate broker is long and hard, many people tend to leave the idea of becoming a real estate broker after graduation. The reasons might be the commission or ill health.  Analysis: By comparing the theories and the interviews made, of why a certain person tends to leave the profession -real estate broker. We found that it is more than just commission and ill health as reasons, apparently, there are reasons such as parental leave, worktime, person job fit.  Result and Conclusion: As a result, we found that the reasons why a student leaves the profession - real estate broker is mainly because of commission, ill health, parental leave, work times, and person job fit. It is mostly a combination of all these rather than one alone. And even if the student is currently not a real estate broker, he/she is still working in the area of real estate and finance.  In conclusion, we think it mostly is because the school and the respective office of the real estate broker are not preparing the student enough for the profession.

Efter att fritidshemmet år 2016 fick ett eget kapitel i läroplanen styrktes fritidslärarnas uppdrag ytterligare och från den första juli 2019 blir det krav på behörighet och legitimation för lärare i fritidshem. Med anledning av att yrket har gått, och går igenom förändringar, kan det öppnas upp för att nya förmågor och kunskaper blir av värde att ha i verksamheten jämfört med tidigare. Syftet med denna studie är att undersöka vad verksam personal inom fritidshem anser är värdefulla kvaliteteter, kunskaper och förmågor att besitta vid arbete inom fritidshem. Vi vill även undersöka hur personal inom fritidshem ser på sin yrkesroll och sitt uppdrag. Studien har en kvantitativ metod där vi använt oss av webbenkät för att få in data från personal inom fritidshem, 53 stycken valde att besvara enkäten. Vårt resultat pekar på att ledarskapsförmåga och kunskaper kring konflikthantering är det som är mest värdefullt vid arbete inom fritidshem. Att inneha en relevant pedagogisk utbildning är av vikt men det innebär inte att en person nödvändigtvis är lämplig för arbete inom fritidshem. Kunskaper samt personliga förmågor är mer värdefullt än en relevant pedagogisk utbildning. Det som är minst viktigt att inneha är yrkeserfarenhet samt kunskaper kring digitala verktyg. Resultatet pekar även på att personal inom fritidshem anser att deras arbetsuppgifter ska ha en koppling till fritidshem, alternativt grunda sig i fritidspedagogik, även under skoltid. Våra respondenter tar tydligt avstånd från skolans ordinarie verksamhet, och vill inte arbeta som elevassistent eller resurs i klass.