Nutrition spelar en avgörande roll för den äldre vårdtagarens hälsa och välbefinnande. I och med att befolkningen i Sverige stiger i medellivslängd ökar också efterfrågan och behovet av vård. Äldreomsorgen är av denna anledning en växande verksamhet och distriktssköterskans roll, ansvar och kompetens gällande den äldre vårdtagarens nutritionsstatus kommer därmed att efterlysas i större utsträckning. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskans erfarenhet av att stödja äldre vårdtagares nutrition i äldreomsorgen. Utifrån studiens syfte användes forskningsintervjuer med kvalitativ induktiv ansats. Intervjuerna genomfördes med fyra distriktssköterskor och fyra sjuksköterskor i fyra kommuner i Västra Sverige och datamaterialet analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Ur analysen utkristalliserades tre kategorier och nio underkategorier, som finns beskrivna i resultatdelen. Studien visar på brister i ansvarsfördelning, kunskap och utbildning enligt deltagarnas upplevelser. Dessutom framkom det att bedömning och screening av den äldre vårdtagarens nutritionsstatus skedde i mycket liten utsträckning. Både distriktssköterskan och hemtjänstpersonalen är av betydelse i avseendet att upptäcka äldre vårdtagare som löper risk att drabbas av undernäringstillstånd. Distriktssköterskan upplevde att den äldre vårdtagarens ensamhet många gånger gjorde det svårt till stödjande insats. Detta på grund av den känsla av maktlöshet som distriktssköterskan upplevde. Studien visade att ensamheten var den största enskilda orsaken till att den äldre vårdtagaren kunde utveckla ett undernäringstillstånd. I diskussionsdelarna förs resonemang kring studiens metod och resultat mot tidigare forskning.

Distriktssköterskans arbete under kvällar och helger i kommunal hemsjukvård beskrivs inte ofta i vetenskapliga artiklar. Stor del av arbetet på jourtid sköts via telefon och från bilen där distriktssköterskan inte har tillgång till några journaler eller annan information om patienterna hon ansvarar för. Att ge råd, handleda och svara på frågor är huvudsakliga arbetsuppgifter och de som ringer är främst hemtjänstpersonal men samtalen kommer också ifrån andra sjukvårdsinrättningar och andra kollegor. Krav på tillgänglighet präglar arbetet. Vår fråga inför denna studie var hur rustade distriktssköterskorna är i sin uppgift och om de kan hantera detta arbetssätt. Syftet med denna studie var att studera de förutsättningar som påverkar distriktssköterskans vårdmöten via telefon på jourtid. Studien har genomförts som en observationsstudie. Under arbetspass jourtid har sju distriktssköterskor verksamma inom kommunal hemsjukvård i två västsvenska kommuner blivit observerade i sin yrkesutövning. Utifrån en kvalitativ innehållsanalys analyserades sedan datamaterialet. Fem kategorier trädde fram i analys av materialet. Dessa beskriver förutsättningar som påverkar distriktssköterskans kommunikation i telefonmötet. Tillgänglighetskrav, professionalitet, kommunicerbarhet, säkert förhållningssätt och inställning och förutsättning till teknik. Studien visar att distriktssköterskor prioriterar tillgänglighet före säkerhet och att de så gott som alltid väljer att svara i telefonen när det ringer. Det förefaller som att de är korrekta och professionella med god förmåga att kommunicera oberoende av yttre omständigheter. Distriktssköterskornas inställning till teknik varierar. Krav på tillgänglighet påverkar säkerhetsaspekter i yrkesutövandet. I studiens diskussionsdel diskuteras resultatets huvudfynd relaterade till tidigare forskning.

Barnavårdscentralen har som uppdrag att främja barnfamiljens hälsa. Ett holistiskt synsätt på hälsa innefattar även sexuell hälsa men det är oklart hur föräldrarnas sexuella hälsa uppmärksammas av distriktssköterskan på barnavårdscentralen. Syftet med studien var att belysa distriktssköterskors tankar kring arbetet med föräldrars sexuella hälsa på barnavårdscentral. Sex distriktsköterskor och två barnsjuksköterskor som arbetar på barnavårdscentralen intervjuades enskilt med halvstrukturerad kvalitativ metod. En induktiv innehållsanalys användes för att utvinna meningsbärande enheter och därefter få fram koder som sammanställdes till kategorier. I resultatet framkom huvudkategorierna: bristande fokus på sexuell hälsa och möjligheter att göra mer samt sju underkategorier. Enligt distriktssköterskorna var en av orsakerna till att de inte fokuserade på arbetet med föräldrarnas sexuella hälsa att det var ett känsligt ämne. De uppgav att de kände sig osäkra inför ämnet och detta kunde signaleras till föräldrarna. Distriktssköterskorna uppgav att de kunde lyssna om föräldrarna önskade samtala men att de inte trodde de var förstahandsvalet för föräldrarna. Distriktssköterskorna hade gott samarbete med andra professioner och kunde lämna över ansvaret till någon annan. Vidare uppgav distriktssköterskorna att de hade möjlighet att arbeta ännu mer med föräldrarnas sexuella hälsa. De uppgav dock att det saknades tydliga rutiner för det riktade arbetet mot föräldrarnas sexuella hälsa i verksamheten. Distriktssköterskorna såg möjligheter i föräldragruppen som de ansåg var ett betydelsefullt forum och att det fanns möjligheter att tillgodose föräldrarnas behov gällande den sexuella hälsan mer än de gör idag. För att förbättra arbetet med föräldrarnas sexuella hälsa bör rutiner tydliggöras. Även ansvaret bör klargöras för att en holistisk vård, där föräldrarnas sexuella hälsa är inkluderad, ska kunna främjas på barnavårdscentral.

Bakgrund: Sedan 1994 har distriktssköterskor fått förskriva läkemedel utifrån en lista som Socialstyrelsen ger ut och som revideras kontinuerligt. I en uppföljning som Socialstyrelsen gjorde 2004 sågs att distriktssköterskor trots att de såg klara fördelar med förskrivningsrätten ändå var väldigt försiktiga med att förskriva läkemedel. I Sverige har det inte genomförts så många studier när det gäller förskrivningsrätten och dess betydelse för distriktssköterskan i omvårdnaden och vilka faktorer som påverkar att förskriva läkemedel. Syfte: Att belysa distriktssköterskans upplevelse av förskrivningsrätten. Metod: I studien deltog 10 distriktssköterskor med förskrivningsrätt utifrån ett ”snöbolls urval” från tre olika vårdcentraler. Datainsamlingen gjordes med kvalitativ metod och bandade intervjuer med halvstrukturerade frågor som sedan analyserades med latent innehållsanalys som resulterade i fem kategorier. Resultat: Kategorierna som framkom under analysarbetet var kräver kunskap, ha kontroll, skapar osäkerhet, kräver kostnadsmedvetenhet och skapar frustration. Resultatet visade att distriktssköterskorna ansåg att förskrivningsrätten gav dem en viss ”status” och att de behöver förskrivningsrätten för att kunna arbeta självständigt och att de ger en specifik omvårdnadskunskap till sina patienter om deras läkemedel och behandling. Resultatet visade också på osäkerhet i förskrivningen, speciellt bland de nyutbildade. Sammanfattning: Distriktssköterskorna känner ett visst behov av kompetensutveckling, både att söka kunskap via Internet och farmakologisk vidareutbildning och att tid måste avsättas för att möjliggöra göra detta. En mer breddad förskrivning ses också som en naturlig utveckling inom sjukvården och då främst inom specifika områden som t.ex. diabetes, högt blodtryck, smärta och onkologi.

Abstract Background. The need for drugs delegation is increasing as more and more sick people are cared for at home and too few nurses working in home health care. Because of this, the number of delegations per nurse is often unacceptably high.Aim. The aim of this study was to describe the public health nurses´ experience in drugs delegation to home care staff in home care.Method. In this study a qualitative method with an inductive approach was used. Data collection was conducted through focus group interviews with seven public health nurses. Data were analyzed using qualitative content analysis.Results. The results showed that the public health nurses´ experience in drugs delegation in home care could be summarized in one word, inadequacy. They experienced need for resources, cooperation, education and interpersonal and organizational safety and security. The need for resources included that public health nurses had to delegate because of lack of personnel and lack of time. Need for cooperation included organization, when problems arose when two principals were involved into drugs delegation. Need for education was about lack of knowledge, requests for skills upgrading, theoretical information, practical exercises, teaching methods and aids. Need for interpersonal safety and security included personnel awareness, communication, trust, and voluntariness. Need for organizational safety and security was about dose dispensing, quality assurance and planning.Conclusion. The findings of this study were that one principal would simplify the drug delegation. A common education material would be good for an optimal drug delegation. It was important for the public health nurses to delegate to well known personnel, for safe and secure drugs delegation.Keywords. Drugs delegation, focus groups, home care, home care staff, public health nurse,  qualitative content analysis.

Hälsofrämjande arbete har under de senaste aren fatt en allt mer framträdande och viktig roll inom primärvården och har blivit en central del i distriktssköterskornas arbete. Syftet med studien var att belysa distriktssköterskors syn på hälsa och upplevelser av att arbeta hälsofrämjande. Metoden var kvalitativ med en deskriptiv design. Urvalsgrupp var åtta distriktsskoterskor på sex olika vårdcentraler i ett län i mellersta Sverige. Resultatet visade på att halsa ses som en individuell upplevelse som handlar om mer an att "må bra".   Det finns en stark vilja och ett intresse att arbeta hälsofrämjande hos distriktssköterskor.   Det finns dock hinder for genomförandet på organisatorisk respektive individnivå. Ytterligare utbildning efterfrågas liksom ökat tidsutrymme. Hälsosamtal med hälsoformulär i kombination med metoden motiverande samtal, ses som ett bra sätt att nå fram till personer och hjälpa dessa till livsstilsförändring, något som ansågs vara en viktig del av distriktssköterskans arbete. Samarbetet med andra professioner ses som mycket viktigt för det hälsofrämjande arbetet. Konklusionen ar att det finns en vilja och ett intresse att arbeta hälsofrämjande och distriktsskoterskorna kampar for att övervinna de hinder som finns.   Det finns en önskan om ytterligare och uppdaterad kunskap inom ämnet och inställningen till fortsatt utveckling av hälsofrämjande arbete är mycket positiv.

Bakgrund: Distriktssköterskors arbete har förändrats över tid. Patienter är idag ofta välinformerade om sin hälsa och medvetna om att de kan påverka sin hälsa. I dagens samhälle är internet en vanlig källa till hälsoinformation, som har blivit allt mer tillgänglig. Det är viktigt att patienten känner delaktighet i sin egen vård.  Vårdgivaren har ett ansvar att leda patienten till tillförlitliga informationskällor. Syfte: Syftet med studien var att belysa distriktssköterskors erfarenheter av att patienter söker hälsoinformation på internet och hur det påverkar deras arbete. Metod: En kvalitativ metod har använts. Åtta intervjuer har genomförts med distriktssköterskor. Resultat: Ur analysen av datamaterialet framträdde tre huvudteman som benämns; Vikten av att veta och förstå, Mötets betydelse för patienter, Distriktssköterskors erfarenhet och ny kunskap. Till dessa teman finns nio olika underteman. Konklusion: Resultatet av denna studie kan bidra till en ökad medvetenhet om att patienter söker hälsoinformation på internet och hur det påverkar distriktssköterskors arbete. Distriktssköterskor får förhålla sig till patienters kunskap som kan se mycket olika ut. Patienters kunskap ställer krav på distriktssköterskorna som får anpassa besöket och vården utifrån denna kunskap samt vägleda patienter rätt. / Background: District nurses work has changed over time. Today patients are more informed of their health and aware of how to influence their health. In today's society, the internet is a regular source for health information, and internet has become increasingly accessible. It is important that patients feel involved in their own care. Health care providers has a responsibility to lead the patient to reliable sources of information. Aim: The aim of this study was to shed light on district nurses' experiences of patients seeking health information on the internet and how it affects their work. Method: A qualitative approach was used. Eight interviews with district nurses were conducted. Results: From the analysis of the data, three main themes emerged which were termed; The importance of knowing and understanding, The meaning of the meeting for patients, District nurses experience and new knowledge. These themes are described by nine different sub-themes. Conclusion: The results of this study may contribute to awareness that patients seek health information on internet and that it may affect district nurses work. District nurses need to relate to patient's knowledge that varies. Patients´ knowledge demands district nurses to adapt the care and the patients visit based on their knowledge and to guide patients’ right.

No description available.

Syfte: Att undersöka distriktssköterskors erfarenheter av rollen som ledare för omvårdnadsarbetet i kommunal hemsjukvård. Metod: Studien hade en kvalitativ ansats. Tio distriktssköterskor verksamma inom kommunal hemsjukvård i två olika kommuner deltog i studien. Data insamlades via semi-strukturerade intervjuer och analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Tre kategorier med åtta subkategorier framkom. De tre kategorierna och dess subkategorier indelades enligt följande: Att leda omvårdnaden är en ansvarsfull uppgift med subkategorierna Ansvar för att organisera omvårdnaden, Ansvar för kompetensutveckling och Att vara sitt eget verktyg. Kategorin Att leda omvårdnaden innebär samarbete med andra med subkategorier Samarbete med kollegor, Samarbete med omvårdnadspersonal och Samarbete med andra professioner. Slutligen framträdde kategorin Att rollens karaktär har förändrats med subkategorierna Ökad omfattning av komplex hemsjukvård, Konsultativt arbetssätt och ökat administrativt arbete.  Slutsats: Studiens resultat indikerar att satsningar inom kommunerna och utbildningar bör göras för att stärka distriktssköterskans roll som ledare för omvårdnadsarbetet inom kommunal hemsjukvård. / Aim: To investigate the district nurses' experiences of their role as leaders of nursing in community home care. Method: The study had a qualitative approach. Ten district nurses working in community home care in two different municipalities participated in the study. Data were collected through semi-structured interviews and analyzed by qualitative content analysis. Results: Three categories with eight subcategories emerged. The three categories and their subcategories were divided as follows: To lead the nursing is a responsible task with subcategories Responsibility for organizing nursing care, Responsibility for professional development and To be her/his own tools. The category To lead the nursing care involves collaboration with others by subcategory Collaboration with colleagues, Collaboration with nursing staff and Collaboration with other professions. Finally the category: The role's character has changed appeared with the subcategories Increased extent of complex home nursing, Consultative approach and increased administrative work. Conclusion: The results of the study indicate that investments in the municipalities and education should be made to strengthen the district nurse's role as leader of the nursing work in community nursing.

<p>Alkoholkonsumtionen i Sverige har ökat drastiskt de senaste tio åren med stigande alkoholrelaterad ohälsa i befolkningen som konsekvens. Distriktssköterskans preventiva och promotiva arbetssätt kan vara ett viktigt element i folkhälsoarbetet mot denna ohälsa.</p><p>Syftet med föreliggande litteraturstudie var att utifrån befintlig forskning beskriva distriktssköterskans preventiva arbete för att motverka alkoholmissbruk hos vuxna i primärvården. Frågeställningarna var om det har någon effekt och om det fanns hindrande faktorer för detta arbete. Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie där artikelsökningar gjordes i databaserna CINAHL, Swemed+ och Medline. Åtta artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats ingår i föreliggande litteraturstudie. Resultatet i studien visade att kort intervention har en positiv effekt på alkoholkonsumtionen både på kort och långt sikt. Distriktssköterskor i primärvården vill arbeta med riskbruksbeteende men behövde bättre ämneskunskap och mer utbildning på alkoholriskbruk och kort intervention. Deras uppdrag bör förtydligas i aktuella styrdokument då de efterlyste tydlighet i uppdraget från arbetsgivaren och avsatt tid för det preventiva arbetet.</p>