Studiens syfte är att undersöka lärares relationskompetens och dess betydelse för elevers utveckling. Studien har undersökt vad som utmärker förtroendefulla relationer mellan lärare och elever, hur lärare upplever att lärare och elev relationen inverkar på elevers utveckling samt vilka relationer till eleven läraren kan identifiera i sin yrkesroll. Det är en kvalitativ studie som omfattar intervjuer med tio ämneslärare från Västmanland och Dalarna. Insamlade data har analyserats utifrån en tematisk analys. Den teoretiska utgångspunkten utgår från Aspelins tolkning av Thomas Scheffs relationsteori med lärarens relationskompetens i fokus. Utifrån studiens teoretiska utgångspunkt och Aspelins definition av relationskompetens kan vi identifiera de tre delkompetenserna kommunikativ kompetens, differentieringskompetens och socioemotionell kompetens i informanternas svar. Resultatet visar att informanternas relationskompetens inverkar på elevernas utveckling. Studien har visat att läraren behöver ett antal egenskaper och kompetenser för att skapa förtroendefulla relationer mellan lärare och elev. Egenskaper som att vara lyhörd, en god lyssnare, nyfiken och trygg samt att inneha kommunikativ- och socioemotionell kompetens är utmärkande för studiens lärare i arbetet med att skapa förtroendefulla relationer. Av studien framgår att goda relationer inverkar på elevers utveckling. Lärarna beskriver att lärande och utveckling har en stark sammankoppling där tillit, förtroende och att vara rättvis är viktiga faktorer i samspelet med eleven. Studien visar att lärarna har en mångfacetterad yrkesroll där den stödjande rollen beskrivs betydelsefull i relationsskapandet. Ett tydligt resultat visar på att med erfarenhet kan läraren fokusera mindre på den kunskapsförmedlande rollen till förmån för den relationella, att skapa relationer till eleven. Specialpedagogen har en viktig roll i att uppmärksamma lärares relationskompetens då det får betydelse för elevers utveckling. / <p>Examinationen genomfördes på distans via zoom på grund av Covid 19.</p>

Syftet med studien var att synliggöra och beskriva fritidslärares olika föreställningar om samverkan med vårdnadshavare i fritidshemmet. Utifrån en fenomenografisk ansats har sju intervjuer genomförts med fritidslärare från olika skolor. I studien beskrivs även tidigare forskning kring samverkan med vårdnadshavare i skolan. Informanternas utsagor är sammanställda utifrån en fenomenografisk analysmetod där olika beskrivningskategorier framkommit. Tre analysmodeller visar de olika kategorierna, en för varför samverkan sker, en för övergripande uppfattningar om samverkan och en för uppfattningar om utmaningar vid samverkan. Resultatet visar att huvudkategorin i första modellen är olika avsikter där det framkommit att samverkan sker antingen för att få en helhet mellan skola, fritids och hem eller för särskilda avsikter exempelvis då det finns någon typ av problematik kring en elev, huvudkategorin i andra modellen är relationer där uppfattningarna om vikten av goda relationer är de vanligaste bland informanterna. I tredje modellen finns nio kategorier där kategorierna språk och rädsla är de vanligaste uppfattningarna om utmaningar bland informanterna. Den teoretiska kopplingen i studien berör Jonas Aspelins teori om relationskompetens. / The purpose of the study was to make visible and describe school-age educare teachers' different notions of collaboration with parents in the leisure center. Based on a phenomenographic approach, seven interviews were conducted with leisure teachers from different schools. The study also describes previous research on collaboration with parents in the school. The informants' statements are compiled on the basis of a phenomenographic method of analysis in which various categories of description have emerged. Three models of analysis show the different categories, one for why collaboration occurs, onefor overall perceptions of collaboration and one for perceptions of challenges in collaboration. The result shows that the main category in the first model is different intentions where it has emerged that collaboration takes place either to get a completeness between school, leisure and home or for special intentions, for example when there is some kind of problem about a student. The main categories in the second model are relationships, where perceptions of the importance of good relationships are the most common among informants. In the third model, there are nine categories where the categories language and fear are the most common perceptions of informant challenges. The theoretical link in the study concerns Jonas Aspelin´s theory of relational competence.

Studiens syfte är att undersöka kvaliteterna på de interaktioner som observerades i några klassrum på olika stadier avseende emotionellt stöd. Studien har även som syfte att undersöka lärares, som arbetar på olika stadier, syn på relationskompetens och relationers betydelse för klassrumsinteraktioner, särskilt med avseende på det emotionella stöd som ges. Studiens teoretiska ramverk tar sitt avstamp i det sociokulturella perspektivet som innebär att lärande och kunskapande sker i interaktion mellan människor. Teorierna som används är KASAM och Noddings omsorgsetiska teori. Metodkombination användes som forskningsansats där den kvantitativa undersökningen gjordes genom strukturerade observationer med hjälp av observationsverktyget CLASS. För att uppnå en djupare förståelse för interaktionerna följdes observationerna av semistrukturerade intervjuer med elva lärare verksamma inom skolstadierna lågstadiet upp till gymnasiet. Kvantitativa insamlade data analyserades i enlighet med verktygets tillhörande manual och presenterades stadievis utifrån medelvärden. För analys av studiens kvalitativa data användes tematisk analys utifrån en induktiv ansats där det empiriska materialet låg till grund för meningsskapandet. Resultatet från undersökningen visar att lärarnas klassrumsinteraktioner, med fokus på det emotionella stödet, generellt var av god kvalitet och att det förekom vissa skillnader mellan stadierna där lärare på gymnasium fick särskilt goda värden. Trots detta krävdes eftertanke hos många lärare kring hur stödet gavs då det kom som en naturlig handling. Lärarna i studien menade även, till skillnad från forskning, att vissa saknar förmågan att bygga goda relationer. Tillsammans kan detta tyda på att lärare saknar ett yrkesspråk kring hur relationskompetens kan utvecklas hos alla. Specialpedagoger kan i sitt arbete bidra med kompetenshöjande insatser genom att vara behjälpliga med kunskap om verktyg att identifiera utvecklingsområden och skapa medvetenhet kring ett yrkesspråk. Resultatet från undersökningen visar också att goda relationer har betydelse för lärarnas välbefinnande, vilket kan ses som ett kunskapstillskott då tidigare forskning lyfter relationers betydelse utifrån elevperspektiv.

Syftet med studien är att undersöka fritidslärares uppfattningar om lågaffektivt bemötande i fritidshemmet. Hur uppfattar fritidslärarna att arbeta med ett lågaffektivt bemötande i fritidshemmet? Vilka möjligheter och utmaningar finns enligt fritidslärarna med lågaffektivt bemötande? Studien bygger på kvalitativ metod och har sin grund i semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. För att få med fler fritidslärares uppfattningar om metoden tillämpades även ett frågeformulär. Intervjuerna och frågeformuläret genomfördes med fem fritidslärare som är verksamma i fyra olika kommuner. Urvalet skedde genom ett godtyckligt urval med två urvalskriterier att respondenten måste vara utbildad lärare i fritidshem eller inneha en utbildning som anses likvärdig och att hen måste arbeta eller ha arbetat med metoden lågaffektivt bemötande. I resultatet framkommer det att fritidslärare som använder sig utav metoden upplever metoden som en bidragande faktor till en bra stämning i gruppen. Fritidslärarna är eniga om att metoden har varit bra när det gäller att bygga relationer till eleverna. Metoden har varit ett stöd i att möta eleverna där de är. Resultatet lyfter även vikten av en samsyn i arbetslaget och att det finns möjlighet för vägledning i användandet i metoden. Vidare trycker fritidslärarna på betydelsen av fortbildning och vidare forskning i användandet av metoden i skola och fritidshem.

Syftet med studien var att få fördjupad förståelse och ökad kunskap om hur några lärare upplever betydelsen av relationskompetens i relation till elevers motivation och lärande på gymnasiesärskolan. Studien synliggör vikten av att läraren möter eleven som en hel människa och möter känslor, behov och personliga mål och inte enbart den kognitiva förmågan hos eleven. Resultatet i studien visade en samstämmighet mellan forskning och de intervjuade lärarna och menar att sociala relationer mellan lärare och elever har en avgörande roll för elevers motivation och lärande. En annan betydelsefull faktor var att ett starkt samarbete mellan lärare och vårdnadshavare är mycket viktigt för att eleverna ska trivas och lyckas i skolan.Metodansatsen var kvalitativ och vår teori vilade på Bronfenbrenners ekologiska systemteori. Resultatet visar att lärarna upplevde deras uppdrag att undervisa och skapa relationer till elever i gymnasiesärskolan som komplext och det fanns många dilemman och utmaningar. De lyfter fram att det kunde finnas svårigheter och utmaningar med relationen i både mötet med elever men även i samverkan med föräldrar. Enligt Jensen m.fl. (2015) är kärnan i lärares relationskompetens förmågan att möta elever och föräldrar med öppenhet och respekt, att visa empati och kunna ta ansvar för sin egen del av relationen, som pedagog. Studiens resultat belyser viktiga framgångsfaktorer för att bygga och upprätthålla goda relationer med eleverna såsom att bemöta eleven med respekt och engagemang, utmana eleven utifrån sin förutsättning samt skapa ett tryggt och tillåtande klassrumsklimat där eleverna trivs. Det finns ett värde att diskutera speciallärarens uppdrag på de olika nivåerna för att den specialpedagogiska verksamheten ska få möjlighet att bidra till en mångsidig och inkluderande lärmiljö.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur lärare arbetar för att bygga goda lärare-elev-relationer, samt till vilken grad de upplever att lärarutbildningen har förberett dem för denna del av yrket. Mer specifikt undersöks hur lärare arbetar för att uppnå ömsesidig respekt och förståelse, reglera graden av närhet respektive distans såväl som att uppfatta och handskas med känslomässiga signaler i relationer till elever, samt till vilken grad lärarutbildningen har utvecklat deras relationskompetens i dessa avseenden. Tidigare studier har visat att relationskompetens inte tränas under lärarutbildningen. Vilket den bör enligt forskare, eftersom relationer har en avgörande betydelse för elevernas lärande och utveckling. Undersökningen är kvalitativ och har genomförts med semistrukturerade djupintervjuer med fem lärare. De intervjuade lärarna har läst vid olika lärosäten och tog sin lärarexamen för 1–3 år sedan. Resultatet visade att deltagarna ansåg att lärare-elev-relationen är viktig för elevens lärande och utveckling. Deltagarna visade även att de besitter relationskompetens utifrån Aspelins modell. Däremot upplevde de inte att lärarutbildningen hade förberett dem inför att etablera goda relationer till elever, de har istället utvecklat sin relationskompetens på egen hand. De enda momenten som lärarna upplevde var förberedande inför relationsbyggandet var praktikperioderna, men även dessa kändes otillräckliga. Anledningen till att uppsatsens deltagare inte har fått utveckla sin relationskompetens inom ramarna för sin lärarutbildning, är att relationskompetens i dagsläget inte har någon självklar plats. Lärarna hade både önskat fler teoretiska och praktiska moment i lärarutbildningen, såsom att analysera och diskutera riktiga fall, längre praktiktillfällen och mer teoretisk kunskap om hur man etablerar goda lärare-elev-relationer.

Syftet med denna studie är att undersöka hur elever med ADHD och dyslexi på mellanstadiet, deras vårdnadshavare och lärare upplever att de sociala relationerna dem emellan påverkar elevernas läs- och skrivutveckling. Studiens frågeställningar är följande: Vilka framgångsfaktorer ser eleverna, deras vårdnadshavare och lärare som betydelsefulla för att eleven ska lyckas med sin läs- och skrivutveckling? Vilka utmaningar ser informanterna att det finns i arbetet med elevens läs- och skrivutveckling? Hur upplever lärarna och vårdnadshavarna att samarbetet mellan skolan och hemmet påverkar elevens läs- och skrivutveckling? För att kunna uppnå syftet och besvara frågeställningarna har en kvalitativ studie genomförts, datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer. Den insamlade empirin har analyserats genom en tematisk analysmodell. Resultatet visar att eleverna, vårdnadshavarna och lärarna upplever att deras sociala relationer dem emellan påverkar elevernas läs- och skrivutveckling. En framgångsfaktor för att eleverna ska kunna lyckas med sin läs- och skrivutveckling är att lärarna har kunskap om och visar intresse för elevernas diagnoser ADHD och dyslexi. Pedagogiska strategier och kompensatoriska hjälpmedel är ytterligare två faktorer som är betydelsefulla för att eleverna ska lyckas med sin läsning och skrivning. Utmaningar i elevernas läs- och skrivutveckling är att få vuxna att ha positiva förväntningar på eleverna, att skolan hittar strategier för att identifiera elevernas svårigheter tidigt och att alla vuxna i skolan visar förståelse och inte ifrågasätter eleverna och vårdnadshavarna. Eleverna med ADHD och dyslexi möter ofta utmaningar både socialt och kunskapsmässigt i skolan. Därför blir ett nära samarbete mellan hemmet och skolan betydelsefullt för elevernas läs- och skrivutveckling. Vårdnadshavarna behöver känna att skolan känns öppen, tillgänglig och inbjudande.

Många studier har visat att sociala relationer är viktiga i lärandesammanhanget. Modersmålsundervisningen upplever olika utmaningar. De utmaningarna kan påverka möjligheter att skapa eller utveckla sociala relationer mellan modersmålslärare och elever. Syftet med denna studie var att undersöka hur sociala relationer fungerar mellan modersmålslärare och elever ur elevperspektiv. Studien utgick från ett sociokulturellt perspektiv, där kvalitativa intervjuer användes som datainsamlingsmetod och fenomenologi som analysmetod. Materialet baserades på sex elever från högstadiet och gymnasiet. Studiens slutsats visade att sociala relationer fungerar bra mellan modersmålslärare och de intervjuade eleverna, trots alla utmaningar. Eleverna ansåg att sociala relationer har en betydelsefull roll i deras lärande i modersmålsundervisningen. Denna slutsats kan vara till nytta i första hand för alla modersmålslärare och i andra hand för alla som är intresserade av sociala relationer i lärandesammanhanget. / Many studies have shown that the social relationships are important in the learning contexts. Mother tongue teaching experiences various challenges, which can affect opportunities to create or develop social relationships between mother tongue teachers and pupils. This study aimed to investigate how social relationships work between mother tongue teachers and pupils from a pupils’ perspective. The study was based on a sociocultural perspective, where qualitative interviews were used as a data collection method and phenomenology as an analysis method. The material was based on six pupils from secondary and high school. The conclusion of the study showed that there are good social relationships between mother tongue teachers and pupils, despite all the challenges. The pupils considered that social relationships play a significant role in their learning in mother tongue teaching. This conclusion can be useful for all mother tongue teachers and for all others, who are interested in social relations in the learning context.

Sammanfattning/AbstractMillbäck, Susanna (2019). Låt oss tala om de ”svåra” eleverna – en studie om möjligheter att göra skolan tillgänglig för alla elever ur ett lärarperspektiv. (Let’s talk about the ”challenging” pupils – a study about abilities to make school available to all pupils from a teacher perspective). Specialpedagogprogrammet, 90 hp. Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet.Förväntat kunskapsbidragFörväntat kunskapsbidrag är att öka förståelsen om varför det är så svårt att gå från tanke till handling, om vad som krävs för att lärare ska kunna tänka ”utanför boxen” och hitta fungerande lösningar för att göra skolan tillgänglig för alla elever, även de ”svåra”.Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att bidra med en fördjupad förståelse för vad det är som gör inkludering så svårt och vad lärare behöver för stöd för att kunna skapa ett inkluderande klassrum och tillgänglig undervisning. Undersökningen utgår från följande frågeställningar:•Hur ser några lärare själva på möjligheter och svårigheter med att inkludera alla elever i undervisningen? •Vilken kompetens för att anpassa undervisningen och skapa tillgängliga lärmiljöer har de och vad saknar de?•På vilka olika sätt behöver lärare stöd i detta arbete?TeoriDe teorier som ligger till grund för analysen är centrala delar inom sociokulturell teori, specialpedagogiska perspektiv, KASAM känsla av sammanhang och UDL universell design för lärande.MetodDatainsamlingen i denna småskaliga studie har skett genom kvalitativa intervjuer med fenomenologisk ansats. Tre verksamma grundskollärare på en innerstadsskola i en av Sveriges större städer har intervjuats. Empirin har sedan analyserats med hjälp av innehållsanalys och mynnat ut i teman som sedan har underordnats teman utifrån studiens frågeställningar.ResultatLärarna i den här studien ser i enlighet med flera andra forskningsresultat att relationen med eleven har en nyckelroll om man ska lyckas med inkludering. Med tanke på att den vetskapen är så utbredd och att det ligger i pedagogyrket att skapa relationer är det närmast en paradox att vi inte lyckas bättre med att inkludera utmanande elever. Lärarna i studien tycker att bristande resurser i form av personal, lokaler och material har en avgörande betydelse. Men det blir även tydligt att det är svårt att omsätta teori i praktik, att relationsbyggande och interventioner till stor del sker på känsla och bygger på personligt engagemang, men inte lika mycket på medvetna strategier. En slutsats är att fortbildning behöver följas upp av kollegiala reflekterande samtal och handledning.Specialpedagogiska implikationerSpecialpedagogen har en viktig roll i handledning och konsultation. Inte minst för att stödja pedagoger i skiftet mellan kategoriskt och relationellt perspektiv, där specialpedagogen kan vara den som utmanar i vardagen. Specialpedagogen kan även med sin kompetens hjälpa pedagoger att koppla ihop interventioner med hur dessa faktiskt stöttar eleven i dennes svårigheter, för att pedagoger på ett mer medvetet sätt ska kunna planera dessa redan från början.

To build relations in afterschool care - A study based on leisure educators' views on the importance of relationship creation Jag har i denna studien utforskat fritidspedagogers föreställningar om pedagogisk relationskompetens och vilka strategier man använder sig av för att skapa goda relationer till elever på fritidshemmet. Vidare undersöktes också hur vida personligheten hos pedagoger främjar relationsskapande och sedan vilken betydelse goda relationer kan ha i fritidshemmets vardag. Undersökningen genomfördes med hjälp av enskilda, semistrukturerade intervjuer som ligger till grund för den data som bearbetats. Undersökningen utfördes på två skolor och de fem fritidspedagoger som deltog arbetar på fyra olika fritidshemsavdelningar. Resultatet av samtliga intervjuer analyserades, sammanställdes och presenterades utifrån teman och underteman. Resultatet visar att fritidspedagoger anser att goda relationer till eleverna är en förutsättning för den pedagogiska verksamheten på fritidshemmet. Resultat som framträder bekräftar att pedagogerna i första hand uppehåller sig vid resonemang om relationer kring ett relationellt perspektiv och därmed tar man ansvar för relationen. Detta sker då fritidspedagogerna antar ett dynamiskt synsätt. I studien framgår vilka strategier fritidspedagogerna använder sig av för att bygga och upprätthålla relationer till eleverna. Betydelsefulla faktorer som ger sig tillkänna är att våga visa sig själv som människa, att lyssna utan att lägga värderingar och att vara öppen och lyhörd. Resultatet visar även att relationsbyggandet ibland kan ta väldigt lång tid och därmed krävs det en envishet hos fritidspedagogerna.