Web accessibility is something that affects all public actors in society. In this research the focus is on dyslexic users and Swedish authorities and how they follow the guidelines according to WCAG (Web Content Accessibility Guidelines). Swedish authorities have an obligation to maintain good accessibility in conformity with the DOS law (Accessibility to Digital Public Service)(2018:1937). Having the diagnosis dyslexia means that the person has a disability linked to speech and writing, this is a common disability not only in the world but also in Sweden. In this study 20 Websites of Swedish Authorities have been checked against 8 of the guidelines in WCAG that are relevant for dyslexic individuals. It turned out that 50% of the authorities met all 8 guidelines and that 50% failed to meet one or more of these guidelines. There is a need for further work on maintaining good accessibility for the web, and further research to develop individual adaptations on the web for people with dyslexia. This can also provide conditions for increasing accessibility for all groups in society. / Tillgänglighet för webben är något som berör alla offentliga aktörer i samhället. I denna undersökning ligger fokus på dyslektiska användare och Svenska myndigheter och hur de uppfyller riktlinjer enligt WCAG (Web Content Accessibility Guidelines). Svenskamyndigheter har en skyldighet att upprätthålla en god tillgänglighet enligt DOS-lagen(Lagen om tillgänglighet till Digital Offentlig Service)(2018:1937). Att ha diagnosen dyslexi innebär att människan har ett funktionshinder kopplat till tal och skrift, detta är ett vanligt förekommande funktionshinder inte bara i världen utan även i Sverige. I denna studie har 20 svenska myndigheters hemsidor kontrollerats utifrån 8 olika riktlinjer från WCAG som är relevanta för dyslektiker. Det visade sig att 50% av myndigheterna uppfyller alla 8 riktlinjer och att 50% misslyckats att uppfylla en eller flera av dessa riktlinjer. Det behövs därför vidare arbete kring att upprätthålla en god tillgänglighet för webben, och vidare forskning för att utveckla individuella anpassningar på webben för personer med dyslexi. Detta kan också ge förutsättningar att öka tillgängligheten på webben för alla grupper i samhället

Syftet med studien var att undersöka didaktiska val och kompensation kring elever på högstadiet med läs- och skrivsvårigheter och dyslexi. Jag ville skapa mig en bild av hur det fungerar ute i skolan idag då 20 % som slutar nian inte har tillägnat sig funktionellt tillräckligt goda läs- och skrivfärdigheter. Läs- och skrivkompetens är ett villkor för att människan ska fungera bra ute i samhället samt skolkulturen bygger på att vi läser och skriver för att lära. Metoden bestod av intervjuer med fyra specialpedagoger på olika skolor. Skolorna ligger i södra Sverige samt i olika miljöer som storstad, mindre stad och villasamhälle. Detta för att få information om undervisningen med elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. I intervjusituationerna följdes en utarbetad intervjuguide med diktafoninspelning. Resultatet av sammanställningen visade att arbete med elever med läs- och skrivnedsättning/dyslexi varierar stort beroende på nivå och den omfattning som svårigheterna innebär för individen. Specialpedagogerna och i vissa fall de övriga ämneslärare arbetade målinriktat. De kompensatoriska hjälpmedlen är till stor hjälp för dessa elever. Skolledningen prioriterar inköp av de kompensatoriska hjälpmedlen men försummar utbildning av personalen.

I denna studie undersöks frågeställningen: Kan riktlinjer från tillgänglighetsguider tillämpas i datorspel för att underlätta för personer med diagnosen dyslexi? Det finns flertalet tillgänglighetsriktlinjer, ramverk och metoder som granskas i denna studie och sammanfattas till 15 riktlinjer. De utvalda riktlinjerna har tillämpats på en av två artefakter. Artefakterna testades av två grupper, en testgrupp och en kontrollgrupp för att jämföra om de tillämpade riktlinjerna upplevs som underlättande. Därefter analyserades de 18 insamlade svaren. Resultatet visar att flertalet riktlinjer underlättar för dyslektiker samt att resterande riktlinjer har en positiv inverkan men med ett oenhetligt resultat. Detta kan bero på att dyslexi är situationsberoende och individuellt, vilket resulterar i att alla dyslektiker har olika behov för att underlätta i sin dyslexi. I slutet av rapporten diskuteras relevanta aspekter rörande riktlinjernas resultat. / <p>Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet som ska skickas till arkivet.</p>

This essay is based on a case of a Swedish student with dyslexia who was denied the right to his aid during the national exam in Swedish. The purpose of the study is to shed light on the problems in how practice is interpreted and how future cases can behandled. In order to examine the current law in discrimination that dyslectics experience within the school system. The study has used the legal dogmatic method,the right as it is “de lege lata'' as well as “de lege ferenda”, as the right should be. The study has concluded that even if the student is not denied the right to a free education,the study wishes to draw attention to the fact that the student may have been exposed to discrimination based on the European Convention Art.14. What the study has discovered by analyzing the material is that the adaptations offered to the student did not compensate for the absence of the compensatory aid for the national test.

Studien syftade till att bidra med kunskap kring hur materialet BRAVKOD för engelska påverkade avkodningsförmågan hos elever som uppvisade svårigheter i engelska och hade läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Studien genomfördes som en interventionsstudie i RtI-modellens lager 3. Träningen bestod av tio tillfällen med läsning av listor med ord från BRAVKOD för engelska. En jämförelse av för- och eftertest visade att BRAVKOD för engelska hade positiv effekt på avkodningsförmågan.

Denna litteraturöversikt syftar till att utforska hur läs- och skrivsvårigheter yttrar sig hos elever, mer specifikt flerspråkiga elever, och hur detta kan identifieras. Ett urval av fem relevanta forskningsartiklar analyserades och möjliggjorde att vi kunde identifiera och utforska olika aspekter av hur läs- och skrivsvårigheter yttrade sig hos flerspråkiga elever och hur lärare möter dessa svårigheter. I vår litteraturöversikt framkom det att det finns olika typer av läs- och skrivsvårigheter, både generella läs- och skrivsvårigheter och specifika läs- och skrivsvårigheter, som benämns som dyslexi. Resultatet visade att olika faktorer har en avgörande roll i flerspråkiga elevers läs- och skrivutveckling, bland annat samarbetets betydelse, ordförrådets storlek, identifiering genom kartläggning och vikten av tidiga insatser.   Vår litteraturöversikt bidrar till en ökad förståelse för de komplexa utmaningar som lärare står inför i arbetet med elever från olika språkliga och kulturella bakgrunder och ger insikter som kan vara användbara i förbättringen av undervisningspraxis och stödstrukturer för flerspråkiga elever. / This literature review aims to explore how reading and writing difficulties present in students, specifically multilingual students, and how these difficulties can be identified. A selection of five relevant research articles was analyzed, allowing us to identify and explore various aspects of how reading and writing difficulties present in multilingual students and how teachers address these challenges. Our literature review revealed that there are different types of reading and writing difficulties, both general reading and writing difficulties and specific reading and writing difficulties, referred to as dyslexia. The results showed that various factors play a crucial role in the reading and writing development of multilingual students, including the importance of collaboration, vocabulary size, identification through mapping, and the significance of early interventions. Our literature review contributes to an increased understanding of the complex challenges that teachers face when working with students from diverse linguistic and cultural backgrounds and provides insights that can be useful in improving teaching practices and support structures for multilingual students.

Developmental dyslexia is a specific reading and spelling disability with several explanatory proposals. Previous research has shown that there is a strong relation between developmental dyslexia and difficulties in phonological processing, which has resulted in the theory that the cause of developmental dyslexia is a specific weakness in phonological awareness. However, such a specific weakness does not explain the non-linguistic difficulties that are also common in developmental dyslexia. According to the Procedural Deficit Hypothesis (PDH), several (both linguistic and non-linguistic) difficulties that are observed in developmental dyslexia can be explained by abnormal development of the procedural memory system. Moreover, this hypothesis implies that the declarative memory system remains intact and may have a compensatory role for the reading disabilities in developmental dyslexia. In this study, the aspect of declarative memory that is visual recognition memory after incidental encoding was examined. 10 children with diagnosed developmental dyslexia and 10 typically developed children participated in the study. The results indicated an intact declarative memory in children with developmental dyslexia. However, no significant correlation between declarative memory and reading ability was found. Thus, the prediction that declarative memory can serve a compensatory role in developmental dyslexia was not supported. / Dyslexi är en specifik läs- och skrivsvårighet med flera förklaringsmodeller. Tidigare forskning har visat på ett starkt samband mellan dyslexi och svårigheter med fonologiskt processande, vilket har lett fram till hypotesen att orsaken till dyslexi är en specifik svaghet i fonologisk medvetenhet. En sådan specifik nedsättning kan dock inte förklara de icke-språkliga svårigheter som också är vanligt förekommande vid dyslexi. Enligt the procedural deficit hypothesis (PDH) kan många (både språkliga och icke-språkliga) svårigheter vid dyslexi förklaras av en nedsättning i det procedurella minnet. Vidare innebär hypotesen att det deklarativa minnet är intakt och kan fungera som kompensation för svårigheterna vid dyslexi. I denna studie undersöktes det deklarativa minnet i form av visuellt igenkänningsminne efter oavsiktlig inkodning. I studien deltog 10 barn med dyslexi och 10 barn utan dyslexi. Resultatet indikerade att det deklarativa minnet var intakt hos barnen med dyslexi. Däremot kunde inget signifikant samband mellan deklarativt minne och läsförmåga ses. Antagandet att deklarativt minne kan fungera som kompensation vid dyslexi kunde därför inte stödjas.

Abstract The present study reports the results of an intervention in year two based on proven methods to enhance students decoding and reading speed. Since a slow and uncertain decoding can affect reading comprehension. I have conducted tests in two classes in year 2, in decoding, and reading comprehension. I identified 16 students who received results stanine 1 to 3 on one or both tests. These students were given further tests in listening comprehension and in decoding. A standardized test was used both as a pretest and as a posttest, measuring literally awareness, decoding of the content, form and nonsense words and RAN. Five of the students become members in the intervention group, denoted The reading club.  Four students got constitute a control group. Another four pupils lacked sufficient prerequisites for participation, and three students received too high results of decoding test for participation in the study. Should the intervention study, which lasted for 45 minutes three times a week for five weeks, enhance the students decoding skills and reading speed? After completion of the intervention I compared the results from the intervention group with the pupils from the control group and the students who normed the test. The students who participate in The Reading club enhance the reading speed compare to the control group.

Studiens syfte har varit att undersöka hur elever med diagnosen dyslexi upplever sin grundskoletid och det stöd de får och har fått för sina svårigheter under åren, samt i vilken utsträckning lärare anser sig ha tillräcklig utbildning i läs- och skrivsvårigheter. Detta arbete består av dels intervjuer med elever samt enkät med lärare. I studien är sju elever med diagnosen dyslexi intervjuade. De är idag elever i grundskolans årskurs 9. Studiens enkätundersökning, vilken riktar sig mot lärare som undervisar i årskurserna 7-9, skickades till totalt 45 lärare varav det var 30 stycken som svarade. Eleverna berättar att efter betygens införande, så ser man annorlunda på sig själv jämfört med vad man gjorde innan betygen. De säger att de har en större press på sig att leverera eftersom allt nu betygssätts. De berättar också om hur svårt det är med läsning, skrivning och stavning. Eleverna berättar också om sina hjälpmedel och andra anpassningar. De berättar att de alla känner att de måste “plugga” mycket hårdare än sina kamrater samtidigt som de anger att lärarna behöver förstå deras svårigheter bättre. Lärarenkäten visade att 24 lärare (80%) av de som svarat har utbildning som lärare i någon form, medan 6 stycken (20%) har annan utbildning som ligger utanför pedagogiken. Av alla 30 svaranden är det cirka hälften som anger att de behöver kompetensutveckling. Drygt hälften av lärarna anger att de inte har tillräckligt med utbildning i barns läs- och skrivutveckling. De som ges möjlighet till kompetensutveckling är något färre än hälften. Flertalet anger att man ser positivt på hur stödet kan se ut för lärarna. Däremot ser de inte på samarbetet i arbetslagen som odelat positivt. Mindre än hälften av lärarna anser att det finns ett samarbete. Lärarna menar också att det används och erbjuds hjälpmedel till elever med läs- och skrivsvårigheter/ dyslexi. Slutsatser som kan dras av denna studie är att många lärare behöver mer genuin kunskap och kompetens gällande barns läs-och skrivutveckling. Eleverna är väl medvetna om sina svårigheter och bekymrade över att de får så olika stöd.

Syftet med examensarbetet är att diskutera och belysa hur några skolor arbetar med attidentifiera och stötta elever med dyslexi och sätta det i relation till skolans styrdokument. Föratt kunna undersöka dessa frågeställningar användes semistrukturerade intervjuer med sexstycken lärare som alla arbetar på olika skolor. Resultaten visar att skolorna arbetar med attkartlägga och följa upp eleverna och att lärarna försöker kompensera elevers svårighetergenom olika pedagogiska stöd och tekniska hjälpmedel. Skolorna arbetar inkluderande och deanpassar undervisningen och lärandemiljön utifrån elevernas olika behov och svårigheter.Resultaten visar också det finns dilemman som lärarna mött under sitt arbete med att hjälpaeleverna med dyslexi så som att skolan ska vara kompensatorisk men samtidigt varainkluderande, tidsbrist, hjälpmedlen kan vara utpekande och att eleverna behöver få endiagnos för att skolan ska få extra resurser. / The aim of the study is to discuss and illustrate how some schools are working to identify andsupport pupils with dyslexia and how it relates to their policy documents. To investigate thesequestions, semi-structured interviews were chosen as the method. Six teachers, all working atdifferent schools, were interviewed. The results show that the school are working to identifyand follow up students, and that educators are trying to compensate for pupils difficultiesthrough a variety of educational supports and assistive technology. Schools working in aninclusive and personalizing the teaching and learning environment according to puppilsdifferent needs and difficulties. The results also show there are dilemmas that educators facedin their effort to help students whit dyslexia as that the school should be compensatory but atthe same time inclusive, lack of time, that the us of aids can become stigmatizing, andstudents need a diagnosis for the school to get extra resources.