The aim of this study is to examine some secondary school pupils´ and teachers´ opinions about good support when having reading and writing difficulties and if there is a difference between their point of view in this issue. The study is based upon semi-structured interviews with both pupils and teachers. The result shows both similarities and differences in what they consider as good support. To read texts aloud to pupils is something that the teachers in the study use as a way of support and it is much appreciated by the pupils too. The possibility to get the teacher´s notes is another thing that both pupils and teachers think are useful and further on to have an opportunity to do oral tests. Sometimes it can even be a crucial reason for the pupil to get higher scores. This does not happen as a daily routine, but the pupils have to ask for both oral tests and teachers´ notes. Several of the informants among the pupils say they would prefer one-to-one tuition or to be taught in small groups. None of the teachers mention this as a good way of supporting pupils with special needs. Instead they want to spend more time with each pupil and also they would like the opportunity of an extra teacher in the classroom. / Syftet med denna studie är att undersöka några högstadieelevers och lärares uppfattningar om bra stöd vid läs- och skrivsvårigheter samt se om det finns en skillnad i deras uppfattning kring denna fråga. Studien är baserad på semi-strukturerade intervjuer med både elever och lärare. Resultatet visar på både likheter och skillnader i deras uppfattningar om bra stöd. Att få text uppläst av en lärare uppskattas mycket av eleverna och är också något som lärarna i studien använder sig av. Likaså ses anteckningar och muntliga prov gemensamt som underlättande och ibland högst avgörande på hur pass väl man som elev kan lyckas. Detta sker inte alltid på rutin, utan eleverna får själva be om den hjälpen. Flera informanter bland eleverna önskar en-till-en undervisning eller undervisning i liten grupp. Ingen av lärarna nämner detta som ett önskemål på hur de vill att stöd ska ges. Istället önskar de sig mera tid med varje elev och en extra lärare på sina lektioner.

Denna studie har syftat till att undersöka hur arbetet med läs- och skrivsvårigheter ser ut inom utbildningen sfi, svenska för invandrare. Studien beskriver pedagogernas arbete för att identifierar olika typer av läs- och skrivsvårigheter hos elever. Studien beskriver också de hinder som finns i arbetet med eleverna i behov av specialpedagogiskt stöd på både individ- och organisationsnivå. Det framkommer att en stor utmaning för lärarna är att utreda om orsaken till dessa svårigheter beror på läs- och skrivsvårigheter eller är en konsekvens av att lära ett nytt språk som vuxen. Därutöver beskriver studien vad pedagogerna själva ser som möjliga lösningar för att förbättra arbetet med dessa frågor. Kvalitativa intervjuer med fem pedagoger verksamma på sfi genomfördes – fyra lärare med specialpedagogisk kompetens och en andraspråkslärare. Både kommunal verksamhet och utbildningsföretag finns representerade i undersökningen. Analysen av det empiriskt insamlade materialet grundar sig i ett specialpedagogiskt perspektiv. Resultaten visar att det råder osäkerhet hos pedagogerna hur man går tillväga för att utreda läs- och skrivsvårigheter och dyslexi hos elever på sfi. Pedagogerna uppger att de saknar både kunskap och relevant testmaterial för denna grupp av elever. Det saknas en övergripande plan från Skolverket för hur man arbetar med dessa frågor. Studien visar också att möjligheten att få specialpedagogiskt stöd ser olika ut beroende på utbildningsanordnande huvudmans prioriteringar. Det innebär att elever riskerar att inte få det stöd de har rätt till. Detta delvis beroende på att skrivningar gällande särskilt stöd i viss mån är otydliga och lämnar utrymme för tolkning. / The aim of this study is to explore and describe work with immigrants with reading and writing difficulties in sfi, Swedish for immigrants. The study describes teachers work to identify different types of reading and writing difficulties among their pupils. The study also describes obstacles working with these individuals in need of special education on both a personal and organizational level. It becomes clear that a big challenge for the teachers is to define if the cause of their difficulties lies in reading and writing problems or merely is a consequence of learning a new language as an adult. Furthermore it is also described what the educators themselves see as possible solutions to improve the work on these issues.   The study is based on qualitative interviews with five teachers working in sfi – four with special education training and one second language teacher. Both municipal and private schools are represented in the study. Empirical analysis of the collected material is based on a special education perspective.   The results show that there is uncertainty among the teachers on how to assess reading and writing difficulties and dyslexia in individuals in sfi. Teachers report that they lack both knowledge and relevant test materials for this group of pupils. There is no comprehensive plan or guide line from Skolverket on how to deal with this.   The study also shows that the possibility of getting special education support is unequal between schools depending on economic priorities. This means that some pupils may not get the support they are entitled to. In part due to the fact that the curriculum is unclear regarding how special assistance can be done which leaves room for interpretation.

Reading and writing difficulties and dyslexia affect how a student performs at school and, thus, their future lives (Borodkin & Faust 2014). This has been known and researched for the past decades (Fletcher 2009). Considerable studies have been carried out regarding dyslexia and first language acquisition, though dyslexia in second language is comparatively underrepresented. This underrepresentation, in turn, means that dyslexia and second language is less researched, and consequently, less known. This is problematic as there is then less knowledge on how to help students with dyslexia in a second language. This case study investigates how an upper secondary school in Sweden works with defining and diagnosing dyslexia, and which provisions students with dyslexia receive. To answer these questions the Head teacher, Special Needs Education teacher, English teachers and a dyslexia test analyst have been interviewed. The results showed that dyslexia is described differently by the people interviewed, it is diagnosed with a software called LOGOS and the provision depends on the student having (or not having) a diagnosis. The conclusion is that English teachers and special needs teachers must work closer together. It is therefore suggested that cooperation between the teachers and special needs department should put each student in the centre and develop methods and strategies based on the individual student. It is hypothesised that the school has many unidentified students with dyslexia and in those cases additional adjustments in the classroom are vital. This would allow the student a better chance of performing according to their abilities in school and thus expanding the limits of their world ensuring they become fulfilled, employed democratic citizens.

I takt med coronaviruspandemin arbetade myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) med att utveckla information om coronaviruset. En del av den nya informationen publicerades på krisinformation.se. Informationen som fanns på krisinformation.se var överlag textbaserad. I det här arbetet har jag utifrån ett kvalitativt förhållningssätt arbetat med att göra delar av den textbaserade informationen multimodal, men med särskild hänsyn till de med dyslexi. Syftet är att med en informationsvideo visualisera textbaserad information på ett multimodalt sätt. Målet med arbetet var att utforma ett gestaltningsförslag som informerar och engagerar betraktaren till att vilja bromsa takten som smittspridningen sprider sig på. I ett försök att uppnå syftet och målet utformades följande frågeställning: Hur tillgängliggörs information med illustrationer och animationer i en informationsvideo? Frågeställningen besvarades genom att samla empiri utifrån en ikonologisk analys av en befintlig informationsvideo. Vidare utformades ett gestaltningsförslag som testades vid två tillfällen via intervjuer. Vid det första tillfället testades en storyboard och vid det andra tillfället testades en informationsvideo. Vid utformandet av gestaltningsförslaget var kognitions- och retorik-teori av särskild stor betydelse.  Det främsta fyndet är att de med dyslexi inte verkar ha några större problem med att ta till sig information som kommuniceras med illustrationer, animationer och ljud i en informationsvideo. / In line with the coronavirus pandemic, the Swedish Civil Contingencies Agency (MSB) worked to develop information about the coronavirus. Some of the new information was published on krisinformation.se. The information found on krisinformation.se was generally text-based. In this essay I have worked on making parts of the text-based information multimodal with a qualitative approach, but with a special attention to those with dyslexia. The purpose is to visualize text-based information in a multimodal way with an information video. The goal was to create a design proposal that can inform and engages the viewer to slow down the spread of infection. In order to achieve the purpose, the following question was designed: How is information made available with illustrations and animations in an information video? The question was answered by collecting empirical data based on an iconological analysis of an existing explainer video. Furthermore, I created a design proposal that was tested on two occasions via interviews. On the first occasion, a storyboard was tested and on the second occasion an information video was tested. When designing the design proposal, cognition- and rhetoric-theory was of particular importance.  The main finding is that those with dyslexia do not seem to have any major problems in acquiring information that is communicated with illustrations, animations and sounds in an information video.

Dyslexi påverkar den kognitiva språkförmågan genom nedsättningar i det fonologiska processandet och många drabbas negativt om inte rätt stöd och hjälpmedel tillgängliggörs. För att undersöka ett digitalt hjälpmedels användbarhet deltog 5 personer med dyslexidiagnos i denna kvalitativa designstudie. Användartester på ett digitalt hjälpmedel utfördes på distans och den insamlade datan analyserades genom en tematisk innehållsanalys. En expertutvärdering enligt Nielsen’s användarheuristiker genomfördes samt en intervju med företaget bakom programvaran. Genom att jämföra våra resultat med aktuella designprinciper gällande design för dyslektiker kunde vi undersöka om programvaran är designad utefter dessa. Det vi fann var att programvaran inte utformats med desingprinciperna i åtanke samt att användbarheten till viss del kunde förbättras, specifikt inom tre områden: Ett område gällde utformningens flexiblitet, möjligheten att kunna individanpassa programvaran var mycket önskvärt enligt deltagarna och framkom som en viktigt punkt under expertutvärdering samt var stött av forskning inom området. Det andra området gällde programvarans konsekvens. De funktioner som deltagarna upplevde problematiska kunde, tillsammans med expertutvärdering, kopplas till funktioner med bristande konsekvens. Det sista vi hittade som skulle kunna öka användbarheten samt göra programvaran mer enhetlig med designprinciperna var att hålla en avskalat men samtidigt informationsrik design. Rätt information och tydlig vägledning är båda viktiga delar enligt användarheuristiker och designprinciper, vi hittade även i våra användartester att det är balansen mellan dessa två som kan vara avgörande. / Dyslexia affects the cognitive language ability through impairments in phonological processing and many are negatively affected if the right support and aids are not made available. To examine an assistive tools usability, 5 participants with dyslexia diagnosis took part in this qualitative design study. User tests on a digital assistive tool were conducted remotely and the collected data was analyzed through a thematic content analysis. An expert evaluation according to Nielsen’s usability heuristics was conducted and an interview with the company behind the software. By comparing our results with design principles for dyslexics, we examined if the software is designed accordingly. We found that the software had not been designed according to design principles and that the usability could be improved, specifically in three areas: One area was regarding a flexible design, the ability to individually adjust the software were highly desirable according to the participants and emerged as important in the expert evaluation and was supported by research in the field. Second area was in the field of consistency. The functions that the participants found problematic could, together with the expert evaluation, be linked to functions that lacked consistency. The last area that could increase the usability and make the design more according to the design principles was to keep a minimalistic yet informative design. Information and clear guidance are both important parts according to the usability heuristics and the design principles and by testing we found that it’s the balance between these two that might be crucial.

I litteratur och tidigare forskning framgår digitala lärverktyg som viktiga hjälpmedel för elever med läs- och skrivsvårigheter. Datorn och dess program som rättstavning, talsyntes och tal-till-text kan ha en avgörande betydelse för dem för att nå målen i sin utbildning. Trots detta visar forskning att det är många elever som väljer att tacka nej till användning av datorer. I tidigare forskning finns det få exempel där elevernas röster blir hörda och där man kan ta del av deras tankar och känslor kring digitala lärverktyg och deras inverkan på lärande. Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur några högstadieelever med dyslexi och/eller språkstörning upplever användningen av digitala lärverktyg. Studien har genomförts på två skolor i två olika kommuner. Genom en intervjuundersökning har vi fått svar från tio elever. Intervjusvaren sammanställdes och analyserades. Resultatet har sammanställts utifrån fem teman: tillgång, användning, stöd, fördelar och utmaningar. Studiens teoretiska ramverk utgjordes av sociokulturella perspektiv och multimodal teori. Slutsatser som dragits är att eleverna har tillgång till flera olika digitala lärverktyg men de väljer inte alltid att använda sig av alla de har tillgång till. Elever uppfattar att verktygen främst ger dem stöd i läs- och skrivsituationer och möjliggör för dem att följa med i klasskamraternas tempo och göra samma uppgifter som övriga. Utmaningar som eleverna beskriver med verktygen är exempelvis yttre faktorer som teknikstrul och dålig internetuppkoppling, att program som tal-till-text försvårar inkludering då det krävs en tyst plats där inget försvårar ljudupptagningen. Digitala lärverktyg utmanar också när stöd uteblir vid användning av dem. / In literature and previous research it shows that digital learning tools are an important aid for pupils with reading and writing difficulties. The computer and its programs like spelling, word prediction, speech synthesis and speech-to-text can have a crucial meaning for them to reach the goals for their school education. Despite this, research shows that many pupils choose to say no to the use of computers. In previous research there are few examples where the students' voices are heard and where they can share their thoughts and feelings about digital learning tools and their impact on learning. The aim of this study is to contribute with knowledge of how some high school students with dyslexia and/or language impairment experience the use of digital learning tools. The study was conducted at two schools in two different municipalities. Through an interview survey, we have received answers from ten students. The results of the interviews were compiled and analyzed. The results have been compiled based on five themes: access, use, support, benefits and challenges. The theoretical framework of the study consisted of sociocultural perspectives and multimodal theories. Conclusions drawn are that students have access to several different digital learning tools but they do not always choose to use all they have access to. Students experience that the tools primarily give them support in reading and writing situations and enable them to follow the classmates´ pace and do the same tasks as others. Challenges that the students describe with the tools are, for example, external factors such as technology problems and poor internet connection and that programs such as speech-to-text make inclusion more difficult as a quiet place is required where nothing interfere sound recording. Digital learning tools also challenge when support is not available in use.

This literature study's purpose was to examine the link between linguistic difficulties and mathematical difficulties. The study has examined, with the help of previous research in this field, what links exist between these difficulties. The study listed a sample of research reports and literature concerning students with general linguistic difficulties but also those students who have Swedish as a second language as well as students with dyslexia. The underlying aim of this study was to serve as an inspiration for teachers. It highlights whether there are links between these difficulties, how you as an educator can see these difficulties and handson advice on adaptations that can be made to help these students. The study's results show a clear link between linguistic difficulties and difficulties in mathematics. The study shows that it may be due to many different causes, but that a link exists in many cases. The study also results in adaptations to help teachers and prospective teachers to see the connection between these difficulties, how they can be discovered and how they can be helped.

Many people with dyslexia find second language learning difficult (Gallardo, et al., 2015; Csizér, et al., 2010; DiFino & Lombardino, 2004; Simon, 2000). A language with a deep orthography has little correspondence between the spelling of a word and its pronunciation, and is said to cause a higher degree of faulty decoding by people with dyslexia (Lindgren & Laine, 2011; Rontou, 2012). English is one of the languages with the deepest orthography (Seymour, Aro & Erskine, 2003). In contrast, one study has found that some exceptional dyslectics read with greater ease and correctness in English compared to their mother tongue Swedish (Miller Guron & Lundberg, 2000). The aim of this study is to contribute to knowledge about how young adults with dyslexia have experienced learning English in primary and secondary school. It is a retrospective study with two participants, whose life histories are in focus. The research questions for this study are: -          What themes arise in the participants’ life histories, concerning the connection between dyslexia and second language learning in English? -          What perspectives of special education have pervaded the English teaching that the participants took part in? -          In which ways were the participants included in the English teaching that they took part in, seen from three aspects of inclusion: spatial-, social- and didactic inclusion? Firstly, the results show that despite having very different experiences of dyslexia and learning English in primary and secondary school, certain common themes arise when cross-analysing the participants’ life histories: -          Support at home and in school affects the motivation for learning English -          English is more difficult to learn compared to other school subjects -          Lower self-esteem/self-worth -          The need for repetition and time for learning English Secondly, the results show that it was mainly the compensatory- and critical perspectives that pervaded the teaching of English that the participants took part in. Only to a minor extent was the dilemma perspective noticeable. Finally, the results show that one of the participants mainly experienced two aspects of inclusion, spatial- and social inclusion, throughout primary and secondary school. Although, one specific teacher managed to include the participant according to all three aspects of inclusion. The other participant, on the other hand, did not experience being included according to any of the aspects. The participants of this study have shown that learning English is definitely a possibility for a person with dyslexia. However, it has not been a walk in the park for either of them but has required a lot of hard work and feelings of distress along the way.

Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka vad det finns förbakomliggande faktorer för elever med lässvårigheter. Dessutom kommerstudien att undersöka ett läromedel som används av mer än hälften av Sveriges elever. Detta görs för att undersöka om elever med lässvårigheter gynnas avläromedlet. Teorin som använts i studien är det sociokulturella perspektivetsom inriktar sig på elevers utveckling, lärande och språk och fokus kommerligga på lässvårigheter. Metoder som kommer att användas i studien ärinsamlingsmetod och analysmetod. Litteratur kommer samlas in och därefteranalyseras genom innehållsanalysen, där data samlas in och kategoriseras iväsentliga kategorier för studien. Studiens resultat visar bredden avbakomliggande faktorer för lässvårigheter, även om inte alla belyses i den härstudien, men även hur faktorerna går ihop med varandra. Flertal elever medstudiens bakomliggande faktorer kan gynnas, men en avgörande roll är hurskicklig läraren är i arbetet med läromedlet och eleverna och det ärbetydelsefullt att finna den bakomliggande faktorn för elevens lässvårighetinnan arbetet med läromedlet och upplägget används.

Sammanfattning - Uppsats Den här uppsatsen har som syfte att undersöka hur klädföretaget H&M använder visuell retorik ur ett socio-semiotiskt perspektiv för att skapa trovärdighet i sin reklamfilm om återvinning. Genom en analys av visuell retorik ur ett socio-semiotiskt perspektiv undersöks reklamfilmen Bring it on som publicerades av klädföretaget H&M 2017 i marknadsföringssyfte för deras återvinningsboxar. Analysen visar att H&M använder ethos, logos och pathos för att få konsumenterna känslomässigt engagerade och känna sig som en del av en gemenskap. De använder socio-semiotiska metafunktioner för att generera en tydlig varumärkesidentitet som tilltalar den tilltänkta målgruppens moraliska kompass.   Sammanfattning - medieproduktion Lajka och de busiga bokstäverna är en barnbok som handlar om Lajka som upplever tidiga tecken på dyslexi. Bokens syfte är att öka medvetenheten och upptäcka tidiga tecken för lässvårigheter och dyslexi hos barn. Boken är till för att barnen ska kunna känna igen sig i Lajka och illustrationerna, i hennes känslor och svårigheter. Den vuxne som läser boken med barnet kan använda boken för att se varningssignaler för lässvårigheter. Detta genom att vara uppmärksam på vissa tecken som förklaras för den vuxna i början av boken.