Syftet med denna uppsats har varit att undersöka svensklärares föreställningar omutbildningens roll för elevers kritiska tänkande och dess utvecklande. Vårt empiriska material har vi samlat in genom att intervjua tre lärare verksamma inom grundskolans tidigare år och tre lärare verksamma inom gymnasiet. I resultatet menar lärarna att det kritiska tänkandet är ett ifrågasättande och en reflektion som fungerar såväl inom skolan och svenskämnet som utanför. Det utvecklas enligt lärarna genom litteratur, nyhetsbearbetning och diskussioner. Nyttan med det kritiska tänkandet är enligt lärarna att våga ifrågasätta den information som man ställs inför. Det kritiska tänkandet fungerar även som ett verktyg för att tolka de budskap som andra människor sänder ut. Slutsatsen är att utvecklandet av kritiskt tänkande är svårt att ge enkla svar kring. Något som dock står klart är att det är hos eleverna svaren står att finna.

Syftet med litteraturstudien är att undersöka hur problembaserat lärande utvecklar kritiskt tänkande hos eleverna. Syftet besvaras genom frågorna: Är problembaserat lärande effektiv för elevers förmåga att utveckla kritiskt tänkande jämfört med strukturerad undervisning? Vad säger forskningen om kritiskt tänkande och dess förmåga att förbättra lärandet? Hur kan läraren möjliggöra för eleverna att utveckla sitt kritiska tänkande genom problembaserat lärande. Materialet som analyserades i denna litteraturstudie är vetenskapliga artiklar från tre olika databaser. De vetenskapliga artiklarna var internationella studier som har genomförts i olika delar av världen.    Det insamlade materialet analyserades genom en översiktsmatris och artiklarnas relevans för studien bedömdes genom användningen av innehållskriterier. Resultatet visade att användningen av problembaserat lärande är effektiv i undervisningen samt att den utvecklar elevers kritiska tänkande. Resultatet visade också att lärarens förhållningssätt och det didaktiska perspektivet har en avgörande roll i hur elever utvecklar sitt kritiska tänkande genom problembaserat lärande.

Redan i den första läroplanen för gymnasiet på 1970-talet fanns kritiskt tänkande med som ett centralt mål. Idag ställs hårdare krav på människors förmåga att kunna tänka kritiskt, men lärare har svårt att lära ut kritiskt tänkande och elever har ofta svårt att ta till sig förmågan. Trots att det fortsatt är en viktig del av läroplanen är forskningen i ämnet kritiskt tänkande bristfällig. Denna uppsats syftar därför till att undersöka hur läromedel i samhällskunskap avsedda för gymnasiet förhåller sig till kritiskt tänkande hos gymnasieelever. Undersökningen baseras på en läromedelsanalys av två läromedel som används på gymnasiet där uppgifterna analyseras. Undersökningens fokus är att utreda hur uppgifterna stimulerar kritiskt tänkande och inte hur det manifesteras i klassrummet i övrigt. Uppsatsen kan därför enbart svara på hur uppgifterna i sig uppmuntrar till kritiskt tänkande.  För att genomföra studien används kvantitativ- och kvalitativ innehållsanalys. Angela Bermudez (2014) fyra verktyg för att granska kritiskt tänkande, har legat till grund för analysen. Resultatet visade att båda läromedlen är utformade för att stärka elevernas kritiska tänkande men på olika sätt. De delar av kritiskt tänkande som återspeglades mest är problemformulerande och minst återkommande är reflekterande skepsis. För samhällskunskapsundervisningen innebär detta att det finns större möjligheter för utveckling av förmågor som identifieras som problemformulerande än vad det finns för reflekterande skepsis. Däremellan återfinns alla delar av flerperspektivet förutom kontextualisering samt systemtänkande vilket i sin tur innebär att eleverna får möjlighet till att träna på dessa delar av kritiskt tänkande. De aspekter av kritiskt tänkande som inte återkommer i samma utsträckning kan därmed behöva kompletteras i undervisningen.

The school and the workplace often characterize two diverse cultures in terms of what is treasured as important skills and values. The role of vocational teachers is to ensure that the students are surrounded by both these cultures. Because the way vocational education and vocational teaching is valued in the courses enclosed to the area of construction and painting field, the students miss a lot of knowledge to become an conscious citizen. However, because of significant differences between the school and the workplace, this positions a professional challenge and a potential for value conflicts. This reflects in the way teachers value such things as critical thinking and the way characters for employment tend to be organiseed in the education. Some values change with the help from schooling to become an educated teacher, some do not. Because years of practice in one profession tends to give a person a strong identity, and this identity follows them, until they take a constructive side too see things from additional side, with the knowledge from those around them.

The following study is a discourse analysis of the concept of critical thinking within pre-school teacher education. It considers the following questions: how does the concept of critical thinking appear in policy documents, central to the pre-school teacher education, and which possible conceptions of critical thinking are conveyed by students and teachers active within the education. Additionally, the study seeks to discuss, as well as suggest a possible relation, between the findings of those two questions. In reviewing the material (consisting of five semi-structured interviews with students and teachers, and of a selection of policy documents central to the education), I argue the existence of a sort of project within the education, which presents critical thinking as a higher value. At the same time, I argue that the concept is not defined or concretized. This project, however, as I suggest while drawing upon Foucault’s ideas of discourse and government, involves a rather high degree of control. The project attempts to get the students to adjust their behaviour, by gaining the desired skill of critical thinking, making them believe that it is essential for their own as well as for the future of society’s sake; thus using both hope and fear, as the desire for participation and belonging, as strategies of government. At the same time, drawing upon Foucault’s concepts of genealogy and critique, I indicate a large dispersion in terms of the possible conceptions of critical thinking, as demonstrated in the material from the interviews. I conclude that the encounter between this dispersion of conceptions of critical thinking, and the concept’s considerable importance as regarded by the project, while left undefined, may cause confusion amongst students and teachers, not leaving them any alternative way of thinking or acting, and may therefore imply potential implications for contemporary Swedish higher education.

ABSTRACTBorg, Martin (2008). Jag fattar inte! En fallstudie på en skola om elever i matematiksvårigheter. (I don’t get it! A case study on a school about pupils in mathematical difficulties)Syfte: Syftet med studien är att ta reda på hur matematiklärare och specialpedagoger i en skola arbetar med kartläggning av de elever som inte lyckas i matematik samt hur de omvandlar sina kartläggningar till handling och hur åtgärdsprogrammen ser ut för de elever som inte når målen i matematik. Metod: Fallstudie med ostrukturerade intervjuer.Resultat: När man lägger Nilholms tre perspektiv; dilemma, kompensatoriska och kritiska, att se på den specialpedagogiska praktiken, över de uttalande som respondenterna gör är det tydligt att även om alla inte är odelat positiva till den nuvarande ordningen så är den dagliga praktiken definitivt sprungen ur det kompensatoriska perspektivet. Skolan Jag studerat försöker kompensera för brister och problem som finns hos individen. Man försöker identifiera olika typer av problemgrupper och därigenom blir diagnostisering och kategorisering av central betydelse. Genom nivågruppering för att lyfta de starka, obefintlig kartläggning av elever i matematiksvårigheter, styvmoderligt behandlade åtgärdsprogram och en specialpedagogisk verksamhet som inte släpps in i matematiklärarnas hus blir eleverna problembärare. De flesta respondenterna uttrycker dock en frustration och önskan om att komma vidare till ett annat sätt att arbeta. De har ett stort engagemang i sitt ämne och en verklig vilja att kunna optimera sin undervisning men de uttrycker att de sitter fast i ett gammalt system av kompensatoriska tankemönster.

Monica Lindroth, 2012: Forumspel, en metod mot mobbning? En åttonde klass arbete med forumspel som pedagogisk metod. (Forum play, a method against bullying? An eighth grade work with the forum play as a pedagogical method. Pedagogiskt drama VI, forskningsmetodik och utvecklingsarbete, Malmö högskola.Syfte Huvudsyftet med följande studie har varit att ta del av elevernas åsikter om vad den pedagogiska metoden forumspel skulle kunna bidra med i skolans förebyggande arbete mot kränkande behandling och mobbning. Vidare har syftet varit att ta del av elevernas upplevelser under arbetet med forumspelen.MetodDe metoder som använts i den här studien är dels en kvalitativ metod och dels en pedagogisk metod. De kvalitativa insamlingsmetoderna omfattar här dokumentering med hjälp av anteckningar samt en skriftlig utvärdering. Den pedagogiska metoden innebar att eleverna konstruerade fem dilemman som de upplevde hade med mobbning att göra och som de därefter gestaltade inför varandra, i syfte att pröva olika alternativ för att hantera problematiken. Inom metoden forumspel ges deltagarna möjlighet att agera utifrån en situation av förtryck, ett så kallat kritiskt frigörande perspektiv. Resultat och slutsatsStudiens resultat av elevernas upplevelser och åsikter om forumspel visade att åtta av elva elever kan tänka sig att fortsätta använda forumspel som en pedagogisk metod, medan tre elever inte är intresserade. Positiva åsikter om forumspel, enligt eleverna, var exempelvis att det viktiga budskapet kom fram, att det var intressant att höra sina klasskamraters åsikter, att de fick nya synvinklar och att de kunde se att det fanns en chans att förändra en till synes låst situation. Negativa aspekter var exempelvis risken att känna sig utpekad om forumspelet påminde för mycket om verkliga händelser, att det som publik kan vara svårt att komma på ideér för hur man kan komma tillrätta med den problematik som gestaltas i forumspelen samt att det kan finnas risk för att en mobbare kan fortsätta mobba även under själva forumspelen, om inte pedagogen är uppmärksam och lyhörd.Nyckelord: Pedagogiskt drama, forumspel, kränkande behandling, mobbning och kritiskt frigörande perspektivHandledare: Balli LelingeExaminator: Feiwel Kupferberg

Examensarbetet ägnas hur historien förmedlas i tre utgåvor av läroboken Levande historia. Jag frågar mig på vilket sätt en lärobok i ämnet historia kan upplevas tendentiös/partisk/vinklad etc och vad som möjligen skulle kunna stå för motsatsen. Vilka skillnader i formuleringar, disponeringar och urval kan motiveras av gällande kurs- och läroplan och vilka kan det inte? Ämnet kan försvaras mot bakgrund av den kunskapssyn som kommer till uttryck i skolans läroplan. Här balanseras kravet på lärobokens objektivitet mot ett krav på elevens kritiska tänkande. Undervisningen ska vara ”saklig och allsidig” samtidigt som eleven förväntas utveckla ”sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden”.Undersökningen fokuserade på sex områden: geografisk utgångspunkt, Sveriges historia, genus, illustrationerna, elevuppgifterna och förhållandet till skolans styrdokument. Undersökningen visade på stora skillnader i bland annat skildringen av västerlandet och områden utanför västerlandet, i skildringen av storpolitiken kontra människans vardag och i hur, och på vilket sätt, bokens elevuppgifter förmår utvidga eller begränsa lärobokstexten. Böckerna visade däremot på liknande ingångar i området genus. Samtliga böcker praktiserade en utpräglat normativ och stigmatiserande syn på manligt och kvinnligt. / The essay deals with how history is transformed in three editions of the schoolbook Levande historia. I am asking myself on witch way a history schoolbook can be perceived as tendentious/one-sided/biased etc and what possibly could represent the opposite. What differences in formulations, dispositions and selections can be motivated by present curriculum and what can not.The subject can be defended on behalf of the view on knowledge expressed in schools curriculum. Here is the demand on the schoolbooks objectivity balanced with a demand on the pupils critical thought. The lectures shall be “objective and comprehensive” at the same time as the pupil expects to develop his or hers “ability to a critical study of facts and conditions”.The investigation was focused on six areas: geographical standpoint, the history of Sweden, gender, illustrations, pupil tasks and the connection to schools governing documents. The investigation pointed on large differences in f ex the depiction of the west and areas outside the west, in the depiction of major policy versus the daily life of ordinary people and how, and in what way, the schoolbooks pupil tasks have the ability to increase or limit the text of the schoolbook. The books showed however similar inputs in the area of gender. All books were practicing a distinctly normative and stigmatized view on male and female.

Syftet som formulerades för den här studien var att undersöka hur verksamma förskollärare arbetar i enlighet med den aktuella läroplanen för förskolan Lpfö 18. Utifrån arbetssätt som omfattar digitala verktyg, kritiskt förhållningssätt och adekvat digital kompetens. Den teoretiska ansats som anlades för studien var det sociokulturella perspektivet och det var tre centrala begrepp som inringar teorin som tillämpades för analys, resultat och diskussionsarbetet. De tre begrepp som tillämpades var följande: Artefakt, mediering och scaffolding. Studien utgick ifrån fyra forskningsfrågor och genomfördes med semistrukturerade intervjuer. Sammantaget genomfördes sex semistrukturerade intervjuer som inkluderade fem förskollärare och en IT-pedagog. Empiri i delstudie 1 innefattade intervjuer med två förskollärare som arbetar i förskolor på landsbygden och en IT-pedagog som arbetar mot förskolan och besvarar forskningsfrågorna: Är förskollärares digitala kompetens av betydelse när de förmedlar källkritik till barnen? och hur ges barn möjlighet att i förskolan grundlägga ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digitala medier? Empiri i delstudie 2 innefattade intervjuer med tre förskollärare som arbetar i förskolor i stadsområden och besvarar forskningsfrågorna: Vad innebär adekvat digital kompetens för förskollärare? Och vilka förutsättningar ger förskollärare barn att erövra adekvat digital kompetens med digitala verktyg? Respektive delstudier analyserades enskilt med stöd av tematisk analys och de tre analysbegrepp som är centrala inom det sociokulturella perspektivet. Resultatet synliggjorde att det rådde en konsensus kring att digitala verktyg har övergripande fördelar i förskolans verksamhet enligt respondenterna. Resultatet visade även att arbete med digitala verktyg i förskolan kan ge barn möjligheter att lära sig om källkritik ett exempel var att barn kan få kunskaper om källkritik genom att leka viskleken gemensamt med pedagoger. Pedagogerna kan efter utfallet av leken samtala och belysa att det som sades från början kan ändras och resultera i ett nytt ord och så vidare. Ytterligare områden som barn kan utveckla förmågor inom är språk, digital kompetens och tillit till den egna förmågan när de får använda digitala verktyg i förskolan. I linje med det Barman och Kjällander (2022) lyfter fram i deras studie omkring digital kompetens där de belyser den nationella strategin i Sverige vilket betonar att alla barn och elever från förskola till högre utbildning ska ges möjlighet att utveckla digital kompetens. Ett resultat som framkom var att respondenterna var eniga om att digitala verktyg bör förekomma i förskolans verksamhet. De ansåg att användningen inte bör minskas eller tas bort ifrån läroplanen Lpfö 18. Med utgångspunkt i det som Marin (2022) redogör för i sin studie där hon belyser att tekniken i vårt samhälle ökar och har även införts i utbildningssystemet vilket har bidragit till ett flertal fördelar i undervisningssammanhang. Ytterligare ett resultat som framgick av respondenterna var att arbetet med källkritik var viktigt. Dock ansåg respondenterna att det inte är förtydligat i Lpfö 18 hur de ska arbeta baserat på läroplanens riktlinjer och förskolans helhetsuppdrag. Respondenterna saknar ett framskrivet och formulerat mål specifikt intrikat på ämnet källkritik. En slutsats kan därför vara att revidera Lpfö 18 genom att tillämpa ett framskrivet mål omkring arbetssätt för förskollärare att omsätta i praktiken. I linje med det som respondenterna uttrycker lyfter Bourbour (2023) fram i sin studie att digitalisering i förskolans kontext kan vara ett multifunktionellt medel som bidrar till att rusta barn för informationssamhället. Vidare belyser författaren vikten av att förskollärare därav bör kunna förhålla sig kritiskt till digitala verktyg.

Background: When the Convention on the Rights of the Child became Swedish law, the requirements for children to be cared for by experienced staff increased, yet children are often cared for by nurses without pediatric training in emergency departments that primarily care for adults. Therefore, general nurses are expected to care for critically ill children, despite a lack of research examining their competence and preparedness. Purpose: To describe nurses' experiences of caring for critically ill children in an emergency department. Method: Qualitative interview study based on twelve participants who were selected through a convenience sample with a targeted selection strategy. The data analysis was done according to a qualitative content analysis and reported in a manifest content analysis. Results: The nurses were affected by a variety of challenges in the care of critically ill children in the emergency department. Which led to experiences of lack of competence, technical challenges, the nurses needed to consider more factors, make other reasonable judgments, and became dependent on manuals. The nurses also described a lack of training and education, problems with high staff turnover and a lack of specialist nurses in children. Conclusion: The nurses struggled to maintain clinical competence, which made them in need of a more stable introduction, education, and regular work in the children's emergency department. The lack of specialist nurses in children and the problem with staff turnover needed to be addressed, as they could be contributing factors to the nurses' feeling of lack of competence and insufficient performance.