Bakgrund: Ett personcentrerat förhållningssätt innebär en holistisk syn på patienten där det etableras ett partnerskap mellan patient och sjuksköterska. Ett personcentrerat förhållningssätt upplevs svårt att implementera i det dagliga arbetet inom vården. Akutsjukvårdsmiljöer präglas av att medicinska åtgärder i första hand måste prioriteras och det finns kort om tid i kritiska situationer. Det kan uppstå en konflikt mellan personcentrerad vård och de medicinska insatserna. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans upplevelse av ett personcentrerat förhållningssätt i akutsjukvårdsmiljöer. Metod: En allmän litteraturstudie där tio artiklar granskades och bearbetades med hjälp av innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskan upplever att det finns hinder och främjande faktorer för ett personcentrerat förhållningssätt inom akutsjukvårdsmiljöer. Hindrande faktorer är relaterade till: tidsbrist och hög arbetsbelastning, brist på organisatoriskt stöd, begränsade rutiner, sjuksköterskans brist på intresse och emotionell stress. Främjande faktorer är relaterade till: patientrelation, kommunikation, kunskap och kompetens, samverkan i team, organisationens stöd och arbetsglädje. Konklusion: Sjuksköterskorna upplever att ett personcentrerat förhållningssätt inom akutsjukvårdsmiljöer skulle kunna förbättra vårdkvalitén och öka arbetsglädjen. / Background: A person-centred approach means a holistic view of the patient where a partnership is established between the patient and the nurse. Personcentred care is perceived as difficult to implement in the daily work in health care. Emergency care environments are characterized by the fact that medical interventions must be prioritized in the first place and there is little time available in critical situations. A conflict between person-centred care and medical interventions might occur. Aim: The aim was to illustrate the nurse’s experience of a person-centred approach in emergency care environments. Method: A general literature study in which ten articles were reviewed and processed using content analysis. Results: The nurse experienced barriers and promoting factors a person-centred approach in emergency care environments Hindering factors are related to lack of time and high workload, lack of organizational support, limiting routines, the nurse’s lack of interest and emotional stress. Promoting factors are related to patient relationship, communication, knowledge and competence, collaboration in teams, organizational support and job satisfaction. Conclusion: The nurses experience that a person-centred approach in emergency care environments could improve the quality of care and increase job satisfaction.

Denna studie syftar till att undersöka hur pedagoger på landsbygdsförskolor beskriver att de arbetar med barn i behov av särskilt stöd samt hur de upplever att de arbetar med att inkludera barnen i behov av särskilt stöd i resterande barngrupp. Detta har undersökts genom semistrukturerade intervjuer med två förskollärare och en specialpedagog placerade på tre landsbygdsförskolor utspridda i Sverige. Resultatet har analyserats utifrån Braun och Clarkes (2006) tematiska analys med hjälp av Nilholms (2020) tre perspektiv: det kompensatoriska perspektivet, det kritiska perspektivet samt dilemmaperspektivet, vilka alla kan ses på olika vis i pedagogernas svar.  Resultatet visar att det enligt respondenterna finns flera olika fungerande sätt att arbeta med barn i behov av särskilt stöd och att begreppet barn i behov av särskilt stöd upplevs som svårdefinierat. Pedagogerna beskriver att hjälpmedel i form av exempelvis tecken som stöd (TAKK), bildstöd och timer underlättar för hela barngruppen. Det har även framkommit att respondenterna upplever att det går att inkludera barn på olika vis, utan att behöva tvinga de att sitta kvar i exempelvis samlingen.  Slutsatsen är att pedagogerna upplever att det finns fler än ett fungerande sätt att arbeta med barn i behov av särskilt stöd. Det påverkas dels av vilket behov av stöd som finns, dels vilket stöd och vilka förutsättningar förskolan får från specialpedagog och rektor. Det framkommer även att barn anses inkluderas på olika vis samt att definitionen barn i behov av särskilt stöd är oklar.

Pornografins påverkan på unga är ett omdiskuterat ämne som väcker starka känslor, ett ämne som ofta är polariserat både i offentlig debatt och inom forskningsfältet. Denna studie utgår från en debattartikel ur Dagens Nyheter i augusti 2023, där skola och ungdomsmottagningar kritiseras för att trivialisera frågor om pornografi och att de undviker att tala kritiskt om ämnet, trots revideringar i läroplanen. Med utgångspunkt i dessa ändringar, där det betonas att elever ska utveckla ett kritiskt förhållningssätt till framställningar i pornografi, är studiens syfte att undersöka om det finns en diskrepans mellan den offentliga debatten om pornografi och hur yrkesverksamma arbetar med, och förhåller sig till ämnet. Empirin består av tio intervjuer med yrkesverksamma inom skola och ungdomsmottagning. Resultatet visar att majoriteten av de yrkesverksamma har ett kritiskt förhållningssätt till pornografi samtidigt som deras främsta fokus är att inte döma och förmedla öppenhet. Unga tar sällan upp ämnet i samtal om inte den yrkesverksamma själv lyfter frågan vilket förmodas bero på skam- och skuldkänslor. Resultatet visar även att de yrkesverksamma har en varierande inställning till hur stort inflytande pornografi har på ungas relationer, där flera av intervjupersonerna gör kopplingar mellan pornografi, våld och sexuella övergrepp medan andra ser hur genusnormer i stort är vad som huvudsakligen påverkar. Flera av de yrkesverksamma önskar att nyansera den offentliga debatten om pornografi då den inte stämmer överens med deras praktiska erfarenheter. Hos majoriteten av de yrkesverksamma har revideringarna i läroplanen ännu inte lett till förändringar i deras arbete individuell eller organisatorisk nivå.

Bakgrund: Intensivvården karaktäriseras av högteknologisk utrustning och specialistdriven vård för patienter i kritiskt tillstånd. Arbetet med kritiskt sjuka patienter är komplext och utförs i en ansträngd miljö med hög risk för mortalitet. Samverkan i team är avgörande för att säkerställa kontinuitet och patientsäkerhet. Intensivvårdssjuksköterskan har en central funktion i arbetet med både medicinska och omvårdnadsrelaterade uppgifter. Syfte: Syftet var att belysa intensivvårdssjuksköterskors erfarenhet av att vårda en kritiskt sjuk patient på en intensivvårdsavdelning. Metod: Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Tio intensivvårdssjuksköterskor intervjuades genom en semistrukturerad metod. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier, “samarbetet är centralt”, “omvårdnaden omprioriteras”, “erfarenheten har betydelse” och “stimulerande arbete” samt åtta subkategorier. Konklusion: Studiens resultat visar att intensivvårdssjuksköterskor erfar många utmaningar inom arbetet. Trots svårigheter framträder en gemensam känsla av ansvar och tillfredsställelse. Teamarbete är essentiellt för att säkerställa bästa möjliga vård. Studien belyser även behovet av stöd för främst nya men också erfarna intensivvårdssjuksköterskor för att hantera den komplexa arbetsmiljön. I den mångfacetterade utmaningen kan omvårdnaden behöva omprioriteras för akuta medicinska åtgärder. / Background: The intensive care is characterized by high-tech equipment and specialist-driven care for critically ill patients. The care for critically ill patients is complex and performed in a stressful environment with a high risk of mortality. Team collaboration is essential to secure continuity and patient safety. The intensive care nurse has a key role with both medical intervention and care-related duties. Aim: The aim was to illustrate intensive care nurses' experience in caring for a critically ill patient in an intensive care unit. Method: A qualitative content analysis with an inductive approach. Ten intensive care nurses were interviewed using a semi-structured method. Results: The analysis resulted in four categories: “collaboration is central”, “care is reprioritized”, “experience matter” and “stimulating work” along with eight subcategories. Conclusion: The study’s findings indicate that intensive care nurses face many challenges in their work. Despite these difficulties, a common feeling of responsibility and satisfaction emerges. Teamwork is essential to ensure the best possible care. The study also highlights the need for support, primarily for new but also experienced intensive care nurses, to manage the complex work environment. In the multifaceted challenge, care may need to be reprioritized for urgent medical interventions.

This paper in philosophy of education deals with order assessment in relation to moral autonomy, which is a way of teaching moral education with the purpose of creating an independent approach towards moral questions. The main research question is ’is order assessment hard to combine with moral autonomy?’. To answer the main question the following questions are used: 1 ’is order assessment hard to combine with a critical approach towards values?’, 2 ’is order assessment hard to combine with a critical approach towards authorities?’ and 3 ’is order assessment hard to combine with a critical approach towards rules?’. The thesis of the paper is that order assessment is hard to combine with moral autonomy. / Den här uppsatsen i utbildningsfilosofi behandlar ordningsomdömen i relation till moralisk självständighet, vilket är ett sätt att undervisa elever i moral med syftet att skapa ett självständigt förhållningssätt i moralfrågor. Den huvudsakliga forskningsfrågan är ’är ordningsomdömen svåra att förena med moralisk självständighet?’. För att besvara forskningsfrågan används följande frågeställningar: 1 ’är ordningsomdömen svåra att förena med ett kritiskt förhållningssätt gentemot normer?’, 2 ’är ordningsomdömen svåra att förena med ett kritiskt förhållningssätt gentemot auktoriteter?’ och 3 ’är ordningsomdömen svåra att förena med ett kritiskt förhållningssätt gentemot regler?’. Den tes som drivs i uppsatsen är att ordningsomdömen är svåra att förena med moralisk självständighet.

I denna studie har en analys av svensk tidningsmedias representation av klimatfrågan genomförts. Genom en kritisk diskursanalys har tidningsartiklar, från tre olika tidningar, studerats för att undersöka hur tidningarna representerat klimatfrågan och varför det är viktigt hur tidningarna representerar klimatfrågan. Studien har även undersökt om antalet artiklar ökar i samband med COP21(Conference of Parties) i Paris under slutet av 2015, vilket även är studiens hypotes. I studien har en kvalitativ och en kvantitativ analys genomförts, utifrån dessa har olika diskurser identifierats i materialet. I studien identifierades tre större diskurser som dominerar studiens område, “Global uppvärmning som problem”, “Klimatet kräver förändrat beteende och livsstil” samt “Klimatet som kostnadsfråga”. I materialet kunde även några artiklar identifieras som faller in under en diskurs som identifierades av Anshelm (2012) “Den industriella fatalismen”. I studien kunde även en framtida diskurs identifieras, “Klimatflyktingar”, som anses vara på uppgång. Detta antas då antalet klimatflyktingar bara kommer att öka med åren som följd till klimatförändringarna. Utifrån studien kan man konstatera att medias representation av klimatfrågan är viktig för att allmänheten ska få en bra bild över omvärlden och pågående klimatförändringar. Man kan även se att media beskriver klimatfrågan främst som ett globalt miljöproblem och sambandet med COP21 påverkar antalet artiklar. / In this study, an analysis of the Swedish newspaper media's representation of the climate issue have been done. Through a critical discourse analysis, newspaper articles, from three different newspapers, have been studied to examine how newspapers represented the climate issue and why it is important how the newspapers represent the climate issue. The newspapers that have been studied are Svenska Dagbladet, Expressen and Norrköping´s Tidningar. These papers provide a broad picture of the Swedish newspaper media and represent different levels, a daily newspaper, a tabloid and a local newspaper. The study also investigated whether the number of articles increases during COP21 (Conference of Parties) in Paris in November/December 2015. The study's hypothesis is that the number of newspapers that represent the climate issue is increasing in the context of a climate event, where the selected climatic event for this study is the COP21. The critical discourse analysis leans against Faircloughs three-dimensional model as a tool to be able to make a critical discourse analysis. In the study a qualitative and quantitative analysis has been carried out. Based on these analysis, different discourses were identified in the material. The material consisted of 90 articles, 71 from Svenska Dagbladet, 13 from Expressen and 6 from Norrköping's Tidningar. The quantitative analysis examined the recurring concepts and how often the concepts reappeared in these articles and the qualitative analysis studied including the voices highlighted in the articles. This study identified three major discourses that dominate the study area, "Global warming as a problem," "The climate requires changes in behaviour and lifestyle," and "The climate as a cost issue." In the material, some items could also be identified which fall into a discourse identified by Anshelm (2012) "The industrial fatalism". In the study, a future discourse could also be identified, "Climate Refugees", which is considered to be on the rise. This is assumed as the number of climate refugees will only increase over the years as a result of climate change. From the study it can be concluded that the media's representation of the climate issue is important for the public to get a good picture of the outside world and ongoing climate change. One can see that the media mainly produces climate change as a global environmental problem, but also as an economic and social problems. Two aspects of the social problem are that we both need to change our behaviour, but also that women and the poor are most vulnerable and most affected by climate change. One can also see that a climate event, like COP21 affect the media's coverage of climate issues, providing an increased number of articles during the period of the event.

No description available.

<p>I denna studie fördjupar jag mig i ämnesområdet dramapedagogik. Med utgångspunkt i fyra dramapedagogiska perspektiv försöker jag beskriva och förklara dramapedagogik samt skapa förståelse för och inspirera till arbete med detta. För att uppnå detta har jag genom en hermeneutisk litteraturstudie utgått från de didaktiska frågorna vad, varför och hur. Dramapedagogik är ett ämnesområde vilket kan delas in i fyra pedagogiska perspektiv. Med agering som grundstomme fokuserar varje perspektiv på olika sidor av personlighets-, förståelse- och kunskapsutveckling. Genom det dramapedagogiska arbetet som är framtids- och verklighetsinriktat får eleverna prova samt utveckla och förändra sina värderingar och attityder. Eleverna utvecklar även medvetenhet kring sina egna förmågor och hur dessa kan användas i olika situationer. All agering i det dramapedagogiska arbetet utgår från vår verklighet eller i vilja att förändra densamma. Genom ageringen får eleverna möjlighet att prova olika lösningar, det dramapedagogiska arbetet blir på så sätt en repetition inför verkligheten. Leken och reflektionen är båda viktiga delar inom dramapedagogiken. Leken är det som dramat grundar sig på och det är först genom reflektionen som förändring och djupare förståelse kan nås. Läraren har i det dramapedagogiska arbetet en viktigt om än lågmäld roll, vägledande snarare än styrande. De fyra dramapedagogiska perspektiven är en bra inspirationskälla samt utgångspunkt men de bör inte fungera som ett regelverk över den dramapedagogiska aktiviteten. Det är svårt att ge ett enkelt och entydigt svar på de frågor som ställs i denna studie. Däremot ges ett antal alternativa svar då dramapedagogiken inte kan beskrivas som en utan flera arbetsmetoder.</p>

I denna studie fördjupar jag mig i ämnesområdet dramapedagogik. Med utgångspunkt i fyra dramapedagogiska perspektiv försöker jag beskriva och förklara dramapedagogik samt skapa förståelse för och inspirera till arbete med detta. För att uppnå detta har jag genom en hermeneutisk litteraturstudie utgått från de didaktiska frågorna vad, varför och hur. Dramapedagogik är ett ämnesområde vilket kan delas in i fyra pedagogiska perspektiv. Med agering som grundstomme fokuserar varje perspektiv på olika sidor av personlighets-, förståelse- och kunskapsutveckling. Genom det dramapedagogiska arbetet som är framtids- och verklighetsinriktat får eleverna prova samt utveckla och förändra sina värderingar och attityder. Eleverna utvecklar även medvetenhet kring sina egna förmågor och hur dessa kan användas i olika situationer. All agering i det dramapedagogiska arbetet utgår från vår verklighet eller i vilja att förändra densamma. Genom ageringen får eleverna möjlighet att prova olika lösningar, det dramapedagogiska arbetet blir på så sätt en repetition inför verkligheten. Leken och reflektionen är båda viktiga delar inom dramapedagogiken. Leken är det som dramat grundar sig på och det är först genom reflektionen som förändring och djupare förståelse kan nås. Läraren har i det dramapedagogiska arbetet en viktigt om än lågmäld roll, vägledande snarare än styrande. De fyra dramapedagogiska perspektiven är en bra inspirationskälla samt utgångspunkt men de bör inte fungera som ett regelverk över den dramapedagogiska aktiviteten. Det är svårt att ge ett enkelt och entydigt svar på de frågor som ställs i denna studie. Däremot ges ett antal alternativa svar då dramapedagogiken inte kan beskrivas som en utan flera arbetsmetoder.

The aim of this thesis is to gain a deeper understanding in relation to the construction of a ‘Net Generation’. With regards to the idea of an information society, technologies and young people are given certain positions, which are not in any sense natural but are socially constructed. This thesis explores these socially given meanings and shows what types of meanings are prioritized and legitimized. The exploration is conducted by examining, both externally and internally, given meanings of a generation identity. The external (nominal identification) in this study is understood as the construction of an abstract user and is studied by means of academic texts concerning the ‘Net Generation’. The internal (virtual identification) involves young people’s construction of their generation identity and is studied by means of collage. The collages are used to understand how the young participants position themselves in contemporary society and how they, as concrete users, articulate their relationship with information technologies.   The findings show that the ‘type of behavior’ which is articulated in the signifying practice of the construction of the abstract user, ‘Net Generation’, reduces users and technology to a marketing / economical discourse. In addition the idea of the abstract user implies that all users have the same possibilities to achieve ‘success’ in the information society, by being active ‘prosumers’. The concrete users articulate that they feel stressed and pressured in relation to all the choices that they are expected to make. In this sense, the participants do not articulate the (economical) interests as assumed for the ‘Net Generation’, but, rather articulate interests to play, to have a hobby and be social when using information technologies.   What this thesis thus proposes, is to critically explore the ‘taken for granted’ notions of a technological order in society as pertaining to young people. Only if we understand how socially given meaning is constructed can we break loose from the temporarily prioritized values to which the position of technology and users are fixed.