Inledning: En patientsäker vård bygger på korrekt information och att den informationen överförs på ett tillfredsställande sätt för att inga viktiga delar ska missas. Vårdprocessen är komplex och innehåller många viktiga bitar som behövs för en patientsäker vård. Vid omhändertagandet av en kritiskt sjuk patient arbetar vårdpersonalen ofta i team bestående av olika specialiteter och yrkeskategorier, vilka är beroende av en effektiv kommunikation och god samarbetsförmåga. En kritiskt sjuk patient flyttas ofta mellan olika enheter och vårdkedjan innebär ofta många överrapporteringar utmed vägen. Vid varje överflyttning finns en risk att något missas som kan få konsekvenser för den fortsatta vården. Syftet med den här studien var att identifiera riskfaktorer för patientsäkerheten vid överrapportering av kritiskt sjuka patienter. Metod: Författarna har använt sig av integrerad litteraturstudie för att kunna använda olika typer av studier. Resultat: Studiens resultat presenteras i fyra kategorier: Störningar, Brister i organisationen, Avsaknad av struktur för överrapportering och Samarbetssvårigheter. Konklusion: Riskfaktorer för patientsäkerheten vid överrapportering innefattar olika typer av störningar såsom bullrig miljö och avbrott i rapporten. Brister i organisationen yttrade sig som ett missnöje över att det inte gavs utrymme att förbereda sig och utföra överrapporteringen optimalt. Själva överrapporteringen verkade sakna struktur, en del använde checklistor andra improviserade rapporten. Vårdpersonalen tycktes även sakna ett gemensamt språk och hade en bristande respekt och förståelse för varandras arbetsuppgifter. / Introduction: Correct information and safe transmission of information without information loss are necessary for patient safety. The care process is complex and consists of many important pieces needed for a patient safe care. While caring for a critically ill patient, the caregivers often work in teams consisting of different medical specialties and disciplines. They are depending on an effective communication and smooth cooperative ability. A critically ill patient is often transmitted to several different units along the caregiving pathway. At every transmission there is a risk of information loss that may result in consequences during further caregiving process. The Aim of this study was to identify risk factors for patient safety at the handover of critically ill patients.  Method: This is an integrative review, which is a method for literature review that allows the use of different types of studies. Result: The result of this study is presented in four categories: Interruptions, Organization flaws, Lack of structure for handover and Cooperative difficulties. Conclusion: Risk factors for patient safety during handover included interruptions such as noisy environment and disruptions. The studies showed a dissatisfaction with the lack of space and time for preparation and to perform the handover optimally. The handover seemed to lack structure. Some used checklists, others improvised the handover. They seemed to be missing a common language and also a lack of respect and understanding for each other’s work assignments.

Transport av kritiskt sjuka patienter inom sjukhus innebär risker för patienten. Dessa risker är bland annat påverkan på cirkulation och syresättning. Det finns även rapporter om problem med övervakningsutrustning. Anestesisjuksköterskor arbetar under hälso- och sjukvårdslagen och ska bedriva patientsäker vård. Att säkerställa patientens ventilation och cirkulation är anestesisjuksköterskans ansvarsområde. Det saknas studier om anestesisjuksköterskors upplevelser av transporter av kritiskt sjuka patienter inom sjukhuset. Syftet var att belysa anestesisjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av att genomföra en patientsäker transport av en kritisk sjuk patient från akutmottagningen till operationsavdelningen eller intensivvårdsavdelningen. En kvalitativ ansats valdes. Tio stycken anestesisjuksköterskor intervjuades. Alla tio intervjuer inkluderades i resultatet. Analysen av resultatet genomfördes enligt kvalitativ innehållsanalys. Detta resulterade i tre huvudkategorier och åtta subkategorier. Resultatet presenterades genom följande huvudkategorier: Att vara förberedd, Att vårda i ett team och Att vårda när livet står på spel. Det framkom i resultatet att planering inför transport har stor påverkan på hur transporten upplevdes. Det framkom även att patienten är i en utsatt situation. Upplevelsen av transporten varierade mellan anestesisjuksköterskorna, tidigare erfarenheter var en avgörande aspekt. Antalet personer som medverkade i transporten och samarbetet dem emellan kunde påverka anestesisjuksköterskans upplevelse. Det saknas riktlinjer för hur en patienttransport ska genomföras. Om riktlinjer utformas kan det vara ett hjälpmedel för anestesisjuksköterskor. Det framkommer även att patientens integritet är hotad under dessa transporter och att transportvägen upplevs vara lång. Utformning av sjukhuslokaler är en viktig aspekt för att kunna bedriva en patientsäker vård.

I detta examensarbete har semi-strukturerade intervjuer genomförts för att undersöka hur filosofilärare på gymnasieskolor uppfattar begreppet kritiskt tänkande, hur de beskriver att de arbetar med filosofiundervisning, samt hur de upplever att deras undervisning påverkar utvecklingen av kritiskt tänkande hos eleverna. Bakgrunden till forskningen består av vad gymnasieläroplanen och filosofiämnesplanen säger om kritiskt tänkande, samt hur tidigare forskning förklarar begreppet kritiskt tänkande. Den tidigare forskningen beskriver filosofiundervisning som särskilt lämplig för utveckling av kritiskt tänkande hos eleverna, och visar filosofiundervisningens positiva påverkan på utveckling av kritiskt tänkande. Resultatet visar att de intervjuade lärarna beskriver kritiskt tänkande som förmågan att vara välgrundad i sina ställningstaganden, att ifrågasätta och reflektera över ställningstaganden och att visa öppenhet inför nya idéer. Lärarna upplevde att klassrumdiskussioner, diskussioner i mindre grupper och grupparbeten spelade en viktig roll i de didaktiska val som gjordes för att främja utvecklingen av kritiskt tänkande hos eleverna. Dessa lärare upplevde att filosofiundervisningen hade en positiv påverkan på utvecklingen av kritiskt tänkande hos eleverna, men att ämnesplanen var missgynnande för vissa elever.

Bakgrund: Luftvägshantering inom anestesisjukvården är ett kritiskt moment och fö­rekommer i både planerade och akuta situationer. I samband med luftvägshanteringen är komplikationer som orsakar tillfällig skada vanliga medan komplikationer som orsa­kar allvarliga, bestående skador är ovanliga. I och med detta krävs ett patientsäkert för­hållningssätt med moderna tankar angående risker, kunskap, professionalitet och den organisatoriska funktionen. Motiv: Att säkra luftvägen omfattas inte enbart av medicinska och tekniska färdigheter utan även hur individen klarar av att arbeta effektivt i en komplex och dynamisk team­baserad miljö. Trots att allvarliga komplikationer är ovanliga kan skadorna leda till all­varliga men och lidande för patienten. Författarna ville undersöka faktorer som inver­kar vid detta kritiska moment.  Syfte: Att beskriva vilka faktorer som kan inverka vid luftvägshanteringen inom aneste­sisjukvården.  Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats. En strukturerad artikelsökning gjordes i databaserna Cinahl och PubMed. 9 kvalitativa artiklar inkluderades.  Resultat: Ett antal faktorer som har inverkan på luftvägshanteringen hittades. Dessa delas upp i två huvudrubriker: resurser och organisatoriska faktorer och personella och interpersonella faktorer. Resurser och organisatoriska faktorer inkluderar möjlig­heter till förberedelse, tillgång till utrustning samt checklistor och protokoll för alterna­tiva strategier. Personella och interpersonella faktorer inkluderar öppen kommunikat­ion och fungerande ledarskap, situationsmedvetenhet, kunskap och träning samt hie­rarkiska strukturer. Konklusion: Av de faktorer som framkommer har möjligheter till förberedelse samt hi­erarkiska strukturer både positiv och negativ inverkan vid luftvägshantering. Reste­rande faktorer har positiv inverkan och inga faktorer med enbart negativ inverkan fram­kommer.

Denna kunskapsöversikt har som syfte att belysa vilka effekter berättande arbetsmetoder kanha på elever i grundskolan. Utifrån frågeställningen “Vad säger forskning om hur berättande arbetsmetoder i skolan kan verka språkligt, kunskapsmässigt och socialt utvecklande för yngreelever?” har vi letat efter forskningsresultat i vetenskapliga tidskrifter och andra källor genom systematiska sökningar. En tematisk analys med utgångspunkt i grounded theory har gjorts påresultaten av en mängd litteratursökningar, där tio texter, åtta artiklar och två avhandlingar, som berör berättande har valts ut. Den tematiska analysen visade intressanta resultat inom yngre elevers utveckling av vokabulär, literacy, sociala kompetenser, kritiskt tänkande samt deras intresse och engagemang för undervisningen. Resultatet visar bland annat att berättande ger ett sammanhang vid inlärning av ord, att elever kan lära sig att relatera till andra genom attanvända berättande samt att berättande och berättelser kan användas för att få igång kritiskt tänkande genom förståelse och diskussioner efter en berättarstund. Utifrån vår resultatgenomgång och diskussion kan vi dra slutsatsen att berättande arbetsmetoder har positiv inverkan inom flera områden, som literacy och social utveckling, samt har stora möjligheter att vara ett bra verktyg i lärarens arsenal.

Syftet med denna studie är att studera förskollärares förståelse av sitt ledarskap i relation till konflikter, med ett fokus på det lågaffektiva bemötandet. Arbetet syftar mer specifikt till att skapa förståelse för hur förskollärarna anser att konflikter uppstår mellan vuxen och barn i förskolan samt hur de väljer att hantera det. Förskollärarnas beskrivna förståelse ställs i relation till forskning om ledarskapsstilar med särskilt betoning på det lågaffektiva bemötandet. I studien har sju förskollärare intervjuats och dessa bor utspritt i Sverige och har olika yrkeserfarenheter. De teoretiska utgångspunkterna är tre specialpedagogiska perspektiv, dessa är det kompensatoriska och det kritiska samt dilemmaperspektivet. Andra ledarskapsstilar som diskuteras i detta arbete är det auktoritära, empatiska demokratiska, undvikande, växlande samt det lågaffektiva. Resultat visar att ledarskap till stor del handlar om att förekomma konfliktsituationer som ligger i linje med det lågaffektiva och det kritiska perspektivet. Det som är av vikt är att skapa lockande aktiviteter, få barn att följa självmant, ligga steget före och att involvera barnen i situationer där det finns en konflikt mellan den vuxne och barnet. I ledarskapet finns det en makt att förhålla sig till visar resultatet, vilket i sig kan leda till konflikter och hanteras på olika sätt. Förskollärarna gav uttryck för det kompensatoriska och kritiska perspektivet i studien. Samtliga förskollärare talar om betydelsen av att individanpassa sitt ledarskap och hur de bemöter konflikter. En av förskollärarna frågar sig hur pass mycket hen ska anpassa sitt ledarskap till individen och i det synliggörs dilemmaperspektivet. Pågående konflikter hanteras lågaffektivt genom ett lugn i syfte att inte förvärra situationer av ett flertal av förskollärarna. Samtliga förskollärare i studien hade en uppfattning om vad lågaffektivt bemötande är, men de var inte entydigt positiva till det. Det lågaffektiva ledarskapet utgår enligt förskollärarnas svar från det empatiska och demokratiska ledarskapet. Fördelar som förskollärarna ser med lågaffektivt bemötande är goda relationer och ömsesidig respekt. Ett flertal förskollärare menar att det lågaffektiva bemötandet bekräftar den barnsyn och arbetssätt de eftersträvar att arbeta efter i förskolan. Nackdelar är att kollegor har svårt att förstå deras bemötande i konflikter och att ledarskapet till viss del kräver mer tid av förskollärarna. Tidsbrist och stress i yrket gör det svårt för förskollärarna att arbeta lågaffektivt. Det leder vidare till att det auktoritära ofta träder fram hos förskollärarna när de finner tiden knapp och stressfylld.

Interhospitala överflyttningar där anestesisjuksköterskor ansvarar för kritiskt sjuka patienter ökar i dagens samhälle. Hur anestesisjuksköterskor upplever dessa överflyttningar är oklart, då forskningen inom ämnet fortfarande är relativt begränsat. Syftet med examensarbetet var att beskriva anestesisjuksköterskors upplevelser av att delta i interhospitala överflyttningar av kritiskt sjuka patienter. Åtta anestesisjuksköterskor har deltagit i semistrukturerade, öppna intervjuer vilka analyserats via kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att de flesta anestesisjuksköterskorna upplevde interhospitala överflyttningar av kritiskt sjuka patienter som något positivt. De menade att de utvecklades i sin yrkesroll och fick ökat självförtroende efter de överflyttningar som varit lyckade. Dock kunde de känna sig stressade i miljön utanför sjukhus, där ovana anestesisjuksköterskor upplevde mer stress. Men samtidigt upplevde flera intervjupersoner att situationen gjorde dem mer skärpta. Stress kunde upplevas i samband med hantering av medicinteknisk utrustning och läkemedel då det ibland skiljde sig åt från det anestesisjuksköterskorna vanligtvis använde. Anestesisjuksköterskor som hade längre erfarenhet av yrket kände sig tryggare än de med kort erfarenhet i att ansvara för patienter under överflyttning. Överflyttningar där barn skulle förflyttas till annat sjukhus var något som i flera intervjuer upplevdes som svårt och utmanande. Ytterligare forskning skulle kunna leda till en ökad förståelse för anestesisjuksköterskors arbete och ansvar under interhospitala överflyttningar.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur historielärare planerar, genomför och bedömer sitt arbete med värdeladdade områden för att uppmuntra eleverna till ifrågasättande utan att elevernas uttalanden strider mot värdegrunden. Vi använder tre stycken frågeställningar: "Hur planerar, genomför och bedömer historielärare arbetet med värdeladdade områden?", "Tillåts elever förhålla sig ifrågasättande till Förintelsen?" och "Hur motiverar lärarna sina metodiska och didaktiska val gällande arbetet med värdeladdade områden?". Vi sökte informanter till kvalitativa intervjuer genom personlig rekrytering, vilket innebär att vi själva kontaktade lärare som uppfyller vissa kriterier. Därefter intervjuades dessa, varpå ljudinspelningen transkriberades. De transkriberade intervjuerna delades in i olika kategorier och analyserades utifrån vårt teoretiska ramverk. Ramverket kretsar kring två olika delar. Utifrån Fredrik Alvén undersöker vi undervisningens bekräftande eller ifrågasättande karaktär, medan John Goodlad bidrar till analysen genom teorier om olika läroplaner. Resultatet visar att alla deltagande lärare alltid vill uppmuntra eleverna till ifrågasättande. Däremot har de någorlunda skiljande uppfattningar om var ifrågasättandet slutar och var värdegrundsbrott börjar. Dessutom visar det sig att elevernas bakgrund är viktig att beakta vid värdeladdade områden. Det är till stor del denna bakgrund som avgör hur känsligt ett område är och lärare måste kunna anpassa sig själva och sin undervisning efter detta. Detta betyder att Förintelsen, som elever i Sverige nuförtiden inte har en så stark koppling till, inte längre är lika värdeladdad som visst annat historiskt innehåll.

Tidigare studier har visat att en viktig aspekt ofta saknas i den skrivundervisning som eleverna ges inom ramen för svenskämnet i skolan. Fokus har för ensidigt riktats mot skrivfärdighet och genreanpassning. Det som ofta saknas i under-visningen är ett perspektiv som sätter språk och text i relation till makt, och ett skrivande som använder språket för att bygga kunskap och åstadkomma förändring i samhället. Förutom språklig och kulturell kompetens behöver eleverna alltså utveckla kritiska kompetenser genom skrivundervisningen. Syftet med denna studie är att belysa den position som de kritiska skrivkompetenserna innehar i dagens svenskämne genom att undersöka i vilken utsträckning kritisk litteracitet möjliggörs och uppmuntras i ett nationellt prov i skriftlig framställning. De nationella proven har nämligen en normerande effekt på undervisningen i stort. I detta syfte har ett nationellt prov i skriftlig framställning för kursen Svenska 1 på gymnasiet granskats utifrån Janks (2010, 2013) critical literacy-perspektiv och dess fyra dimensioner: makt, tillgång, mångfald och design. Studien visar att provet i relativt låg grad främjar kritisk litteracitet eftersom uppgifterna på olika sätt begränsar elevernas definierande och rekonstruerande möjligheter och eftersom uppmaningar till kritiska förhållningssätt saknas. De fyra olika skrivuppgifterna som erbjuds kan därtill sägas främja kritisk litteracitet i olika utsträckning. Trots att ingen av uppgifterna uppmanar till kritiska förhållningssätt är möjligheterna att detta görs av eleverna större i vissa uppgifter än i andra. Studien visar därmed att det granskade provet inte korresponderar med skolans övergripande demokratiska mål. Resultatet bekräftar tidigare forskning och indikerar därmed att den skrivundervisning som ges i kursen svenska 1 på gymnasiet behöver vidgas till att omfatta också en socio-politisk diskurs och kritiska skrivkompetenser för att ge eleverna tillgång till en holistisk undervisning om språk och text samt dess relation till makt.

This theoretical project will examine and describe the close relationship between Piaget'stheory of cognitive development, in particular the formal-operational stage, the topic ofcritical thinking and Anton Lawson's theory of scientific reasoning. Previous researchsuggests that the so-called scientific abilities are crucial for academic success in general andplay a key role in science related careers. The purpose of this study is to create an overview ofthe above described field of study and contribute to the research on to middle- and highschool student's ability to utilize scientific reasoning and how these skills relate to thesyllabus for physics in the Swedish education system at middle- and high school level. Inaddition, I briefly describe a research-based education approach that supports students'development of the ability to think scientifically, the Investigative Science LearningEnvironment (ISLE). Furthermore this project includes an English to Swedish translation ofLawson's Classroom Test Of Scientific Reasoning (CTSR) which is a test developed tomeasure students' ability to apply concrete- and formal-operational reasoning.