Global ETD Search

101	Plaisir narratif et cinéma féministe : comment la recherche-création permet-elle de bouleverser les cadres d’écriture scénaristique Ahasniou, Zakia 08 1900 (has links) Mémoire en recherche-création. / Ce mémoire de recherche-création pose la question de la possibilité d’écrire un scénario de film de fiction narratif féministe. Une position vastement débattue dans la littérature féministe sur le cinéma suggère que le cinéma classique dit mainstream ne peut être investi d’une posture féministe puisque le langage cinématographique qui lui est inhérent participe à l’idéologie patriarcale dominante et réifie les personnages féminins comme objet passif du désir du masculin, figure active dans la narration. Mais qu’en est-il du scénario? La réflexion qui anime ce mémoire interroge le développement du scénario dans le discours et la figure négligée par l’histoire du cinéma (Francke 1994, 3) de la scénariste, puis les fondements de la narration et leur participation à l’idéologie dominante. Finalement, cette réflexion est accompagnée d’un scénario de film de fiction de long-métrage narratif dans lequel une tentative d’inscrire une subjectivité féminine se tisse grâce à une notion de désidentification qui s’avère intrinsèque à certains outils de l’objet de préproduction. La recherche informe la création alors que la création dépasse son cadre formel pour s’immiscer et tenter de régner dans la recherche. / This research-creation thesis asks the question of the possibility of writing a feminist narrative fiction film script. A widely debated position in feminist film literature suggests that mainstream cinema cannot be invested with a feminist posture since its inherent cinematic language participates in the dominant patriarchal ideology and reifies female characters as passive objects of desire of the male, active figure in the narrative. But what about the screenplay? The reflection that drives this thesis questions the development of the screenplay in discourse and cinema’s history neglected figure (Francke 1994, 3) of the woman screenwriter, followed by the foundations of narrativity and their participation in the dominant ideology. Finally, this reflection is accompanied by a narrative feature film script in which an attempt to inscribe a female subjectivity is woven through a notion of disidentification that proves intrinsic to certain tools of the pre-production object. The research informs the creation while the creation exceeds its formal framework to interfere and try to reign over the research. Scénario Cinéma narratif Féminisme Hollywood Systèmes de production Plaisir visuel Regard Réification Subjectivité Désir Agentivité Identité Posture Désidentification Recherche-création Processus d’écriture Screenwriting Narrative cinema Feminism Hollywood Production systems Visual pleasure Male gaze Reification Subjectivity Desire Agency Identity Posture Disidentification Research-creation Writing process
102	Metafor - en metod att göra det privata personligt Uddenberg, Molly January 2013 (has links) In this study I have met three authors in a dialogue seminar on their literary work. The discussion, starting from texts by Lacan and Socrates, revolved around the dichotomy of personal and private, and how to benefit from personal material in one’s literary work. The three authors reflected on the writer Karl Ove Knausgård and the photographer Sally Mann, who both are working with their own immediate family as a motif. In Knausgård, you can find a strong and self-dissecting writer persona as a medium of creating recognition in the readers mind. In Sally Mann the metaphorical dimensions of this family motifs transforms them to images of much more general relevance than their private settings. On the subject of truth and story I also reflect on the different approaches that the authors Primo Levi, Viktor Frankl and Imre Kertész have on their experiences of the Holocaust. Finally the importance and relevance of metaphors as a way of getting a touch of one’s own private material is starting to be investigated. / I det här arbetet har jag samlat tre författare i olika genrer till ett dialogseminarium om sin arbetsprocess. Samtalet, som utgick från texter av Lacan och Sokrates, kretsade mycket kring författarens arbetsvillkor och de olika metoder som författarna använder sig av för att hitta sin frihet i förhållande till dem. I samtalet blev det uppenbart hur beroende alla författarna är av en förstående medarbetare. Okunskap och felläsning från en dramaturg eller redaktör kan bokstavligt talat bli förödande. Dialogmötet kom att kretsa kring frågeställningar om hur man skiljer privat och personligt. Vi diskuterade författaren Karl Ove Knausgård och fotografen Sally Mann, som båda jobbar med sin egen familj som motiv. Genom att Knausgård använder sig själv som en roll visar han på en möjlighet att närma sig ett eget material. Hos Sally Mann är det istället de metaforiska dimensionerna i de vardagliga motiven som gör sig tydliga. Också i Imre Kertész skildring av förintelsen förvandlas den till något större: en metafor för hur ödet och slumpen kan påverka våra liv. Hans berättelse blir på det sättet mindre beroende av vad som är sant, än skildringarna av två andra överlevare från Auschwitz: Primo Levi och Viktor Frankl. Vilket inte betyder att de andras texter saknar metaforisk styrka. Avslutningsvis går uppsatsen in på författarnas sätt att använda metaforen som ett verktyg för att berätta. Metaforen är alltid en bild av någonting annat, den skapar en fördjupning och oförväntad igenkänning hos läsaren. Den ger också möjligheter för konstnären/författaren att berätta saker som hen inte kan säga på andra sätt. Metaforen uppstår genom igenkänning i skapandet. Man kan välja att gå med den, eller aktivt gå emot den för att fördjupa textens eller filmens metaforiska dimension. En viktig aspekt för yrkeskunnande inom konsten och författarskap är att aldrig ligga före i sitt arbete genom att oroa sig för vad omgivningen ska tycka och tänka. Då finns det en risk att man blir en feg konstnär, vilket är förödande för ens skapande. Author writing metaphor images language acting role autobiography Lacan Socrates Knausgård Mann art artist artistic process artistry writing process teaching student wiggh strand lindholm levi frankl kertész personal experience private dramaturge script writer editor producer film theatre literature the unconscious Skrivarprocesser författare elever skrivarkurs metafor självbiografi privat personligt konstnär dramaturg manusförfattare förintelsen Karl Ove Knausgård Primo Levi Viktor Frankl Imre Kertész Marianne Strand Maj-Britt Wiggh Åsa Lindholm rollen bildspråket det omedvetna Sally Mann fotografi intuition igenkänning näsblod Platon Lacan Sokrates
103	Leseverstehen als Ausgangspunkt für die Entwicklung der Ausdrucks- und Schreibfertigkeiten / Reading comprehension as a starting point for the development of expression and writing abilities Zatsepina, Nataliya 23 January 2009 (has links) No description available. 370 Erziehung, Schul- und Bildungswesen FRL 100 FRB 200 FRB 600 FLA 000 FLW 000 JF 640 JF 650 FLG 100 FAB 000 FAE 400 FAB 440 Philosophy Förderung konstruktiver Fertigkeiten Didaktik Leseprozess Schreibprozess Weltwissen Empathie multimediale Kommunikation Musik interaktiv Kognition Emotion Dimensionen des Lesens Leseverstehen Schreibfähigkeit Ausdrucksfähigkeit Lew N. Tolstoj support of constructive skills didactics reading process writing process widening (global) knowledge empathy multimedia communication text images music interactivity cognition emotion dimensions of reading reading comprehesion writing ability capability of expression Lev N. Tolstoy 81.60 81.61 17.41 18.09 18.53 80 77.31 77.46

Page generated in 0.0307 seconds