Syfte: Syftet med studien var att belysa strokedrabbade patienters upplevelser avätsvårigheter. Bakgrund: Varje år insjuknar ca 33 000 personer i stroke i Sverige. Omkring hälften av dessa upplever ätsvårigheter. Ätsvårigheter definieras som svårigheter som, ensamma eller tillsammans, inverkar negativt på förberedelsen och intagandet av mat och dryck. Metod: Detta är en litteraturstudie med artiklar hämtade från tre olika databaser: PsycInfo, Cinahl och Pubmed. Analysen av artiklarna gjordes genom att hitta textinnehåll i artiklarna som svarar mot syftet i denna studie. Dessa har format kategorier som redovisas i resultatet. Resultat: Fyra kategorier av upplevelser framkom: Ny tugg- och sväljproblematik, Försämrad matupplevelse och ork, Rädsla för att inte kunna kontrollera födointaget och Skam för sitt bordsskick. Slutsats: Sjuksköterskan kan med hjälp av metoder för bedömning av patientens ätsvårigheter hjälpa patienten att undvika negativa upplevelser. Om patienter känner skam och döljersina ätsvårigheter kan detta leda till att de inte orkar fullfölja en måltid. Det i sin tur kan leda till ett försämrat födointag och ett förvärrat hälsotillstånd. Med ett förhållningssätt till patientens individuella upplevelse av skam och rädsla kan sjuksköterskan försöka få patienten att sätta ord på hur han/hon känner sig och på så sätt förbättra ätsvårigheterna. / Aim: The aim of this study was to highlight the stroke affected patients' experience of eating difficulties. Background: Each year approximately 33 000 people are diagnosed with stroke in Sweden. About half of them experience eating difficulties. Eating difficulties are defined as difficulties that alone or together cause a negatively affect to the preparation and ingestion of food and drink. Method: This is a literature review of articles from three different databases: PsycInfo, Cinahl and Pubmed. The analysis of the articles was done by finding text content in articles that met the aim of the study. These formed then the categories as shown in the results. Results: Four categories of experiences emerged in the results: New chewing and swallowing problem, Impaired dining experience and stamina, Fear of not being able toc ontrol the food intake and Shame for ones table manners. Conclusion: The nurse can with acorrect assessment of the patient's eating problems help the patient avoid negative experiences. If patients feel shame and hide their eating problems can it result in not beingable to complete a meal. This in turn can lead to decreased food intake and a worsening health condition. With an individual approach to the patient's experience of shame and fear the nurse can try to get the patient to express how they feel, and this way improve the eating difficulties.

Till följd av att allt fler barn sondmatas har även svårigheterna vid övergång till oralt ätande ökat. Omhändertagandet av dessa barn görs lämpligast i team med exempelvis logoped, dietist, sjuksköterska och läkare. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur omhändertagande av barn med ätsvårigheter ser ut med fokus på sondmatning. Datainsamling skedde genom en fokusgruppintervju med vårdpersonal som arbetar med barn med ätsvårigheter. Transkriptionen analyserades, baserad på Grounded Theory, genom meningskodning. Analysen resulterade i åtta kategorier som beskriver omhändertagandet av barn med ätsvårigheter: Faktorer på organisationsnivå, Samarbete mellan yrken, Utredning, Arbete i samband med sondning, Arbete vid ätövergång, Resultat och uppföljning, Föräldrarnas roll i omhändertagandet och Näringens roll i omhändertagandet. Studien visar att det finns en medvetenhet om ätproblematik och ett intresse att lära sig mer om detta hos den intervjuade personalen. I omhändertagandet förekommer handledning av föräldrar och oralsensorisk stimulering. Dock saknas struktur och djupare kunskaper, vilket ett team med personal med specialistkompetens skulle kunna tillföra.

Dysfagi betyder svårt att svälja och innefattar många olika problem. Det kan vara svårigheter med att få födan att passera från munnen bakåt till svalget, att riskera att få ner mat och dryck i lungorna vilket ger lungkomplikationer. En känsla av att maten fastnar i bröstet men också ett hot om isolering. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka patientens egna upplevelser av måltidssituationer, hur malnutrition kan förebyggas samt vilka omvårdnadsåtgärder som underlättar ätandet för patienter som i samband med en stroke drabbats av dysfagi. Artiklar har sökts i databaserna Blackwell Synergy, Swemed+, Elin@Dalarna och Medline. Manuellt har litteratur sökts på Ludvika Kommuns bibliotek och bland tidigare studielitteratur. Urvalet begränsades till att beröra patienter som fått dysfagi i samband med en stroke vidare skulle artiklarna ha en relevans till syfte och frågeställning. Till resultat delen har 12 artiklar använts. Munvård och konsistensanpassning av mat och dryck är omvårdnadsåtgärder som visat sig ge bra resultat vidare är det viktigt med lugn vid matbordet och att måltiden får ta den tid den tar. Att dricka en kopp kaffe kan ta en timme för en person med dysfagi. Nyttan av information och tips om olika knep, tekniska hjälpmedel och träning är inte att förringa.

Bakgrund: En stroke kan drabba vem som helst, det kan också komplikationen dysfagi. Med försämrad sväljningsförmåga kan också livskvalitén, hälsan och välbefinnandet hos de drabbade personerna påverkas. Som sjuksköterska är det viktig att ha både kunskap och förståelse för sväljsvårigheter för att kunna ge patienter en god och säker vård. Metod: Studien är en beskrivande litteraturöversikt med kvalitativ ansats som grundar sig på tio kvalitativa artiklar som söktes fram via databasen CINAHL. Syfte: Att belysa drabbade personers upplevelser av dysfagi efter stroke. Resultat: Resultatet delades upp i kategorier utefter upplevelser som berör begränsningar, känsla av rädsla, att ta kontroll, känslan av trygghet och ny anpassning till vardagen. Där framkommer både positiva och negativa upplevelser hos individerna. Konklusion: Dysfagi är ett svårt symtom med både fysiska och psykiska hinder. Dysfagi ger upphov till rädsla, begränsningar, kontrollbehov, anpassning men drabbade personer kan ändå uppleva trygghet i vissa situationer tillsammans med andra förstående individer. Även om dysfagi kan ha en negativ inverkan på livet kan känslan av god av livskvalité, hälsa och välbefinnande upplevas genom att drabbade personer lär sig hantera symtomet. / Background: A stroke can affect anyone, so can the complication dysphagia. With impaired swallowing ability, the quality of life, health and well-being of the person can also be affected. As a nurse, it is important to have both knowledge and understanding of swallowing difficulties in order to provide patients with good and safe care. Method: The study is a descriptive literature review with a qualitative approach that is based on ten qualitative articles that were searched through the CINAHL database. Aim: To elucidate affected people´s experiences of post-stroke dysphagia. Result: The result was divided into categories based on experiences that relate to limitations, feelings of fear, taking control, the feeling of security and new adaptation to everyday life. There are both positive and negative experiences in the individuals. Conclusion: Dysphagia is a serious illness with both physical and mental barriers. Dysphagia gives rise to fear, limitations, control needs, adaptation but affected people can still experience security in certain situations along with other understanding individuals. Although dysphagia can have a negative impact on life, the feeling of goodness of quality of life, health and well-being can be experienced by affected people learning to cope with the symptom.

Bakgrund Till följd av stroke kan förändringar samt förlust av kroppsliga funktioner uppstå. Förändringar kan på olika sätt påverka personens förmåga att äta och upplevelse av måltiden. Måltiden utgör en integrerad del av det sociala livet och är förknippad med kultur, livsstil, samhörighet och välbefinnande. Ätsvårigheter efter stroke kan därmed få flera psykosociala konsekvenser och inverka på det dagliga livet och välbefinnandet. Syfte Syftet var att belysa psykosociala aspekter av måltidssituationen hos personer med ätsvårigheter till följd av stroke. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt utfördes baserat på 15 vetenskapliga originalartiklar med kvalitativ och kvantitativ design. Artiklarna inhämtades från databaserna PubMed och CINAHL med hjälp av utvalda relevanta sökord för syftet. Alla artiklar granskades utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet. Resultatet sammanställdes och analyserades med en integrerad dataanalys.  Resultat I sammanställningen av resultatet identifierades tre huvudkategorier; En förändrad tillvaro, Främmande känslor och Samspelet med omgivningen. Resultatet visade att ätsvårigheter orsakade olika former av begränsningar i måltidssituationer och det sociala livet. Det krävdes anpassningar för att hantera nya situationer och för det användes olika strategier. Ätsvårigheter framkallade negativa känslor vilket berörde den egna självbilden. Det fanns en strävan att passa in bland omgivningen och interaktionen med omgivningen upplevdes olika. Slutsats Ätsvårigheter hade flera psykosociala konsekvenser vilket inverkade på känslomässiga och sociala processer i det dagliga livet. Ätsvårigheterna orsakade begränsningar i måltiden och måltidsrelaterade aktiviteter där förhållandet till måltiden som en social, kontextuell och njutbar aktivitet kom att förändras. Resultatet tyder på att ätsvårigheter är mycket komplext eftersom det påverkar flera aspekter av att leva och att vara människa. / Background As a result of stroke, changes and loss of bodily functions can occur. The changes can affect the person's ability to eat and the experience of the meal in different ways. The meal is an integrated part of social life and is associated with culture, lifestyle, togetherness and well-being. Eating difficulties after stroke can therefore have several psychosocial consequences and affect daily life and well-being. Aim The aim was to shed light on psychosocial aspects of the mealtime situation in people with eating difficulties following stroke. Method A non-systematic literature review was performed based on 15 original scientific articles with a qualitative and quantitative design. The articles were retrieved from the databases PubMed and CINAHL using selected relevant search terms for the aim. All articles were reviewed based on Sophiahemmet University's assessment basis for scientific classification and quality. The results were compiled and analyzed using an integrated data analysis.  Results In the compilation of the results, three main categories were identified; A changed existence, Unfamiliar emotions and The interaction with the surroundings. The results showed that eating difficulties caused various forms of limitations in meal situations and social life. Adaptations were required to deal with new situations and for that different strategies were used. Eating difficulties evoked negative feelings, which affected one's own self-image. There was a desire to fit in with the surroundings and the interaction with the surroundings was experienced differently. Conclusions Eating difficulties had several psychosocial consequences, which affected emotional and social processes in daily life. The eating difficulties caused limitations during the meal and meal-related activities where the relationship to the meal as a social, contextual and enjoyable activity came to change. The results suggest that eating difficulties are very complex because they affect several aspects of living and being human.

”Matkul” är en svensk anpassning av The Sequential-Oral-Sensory (SOS) Approach to Feeding, utvecklad av Ph.D Kay A Toomey, Colorado, USA. På ett lekfullt sätt hjälper man barnet att tolerera fler ätbara produkter samtidigt som barnen får möjlighet att utveckla de förmågor som behövs för att äta. Syftet med studien var att öka kunskapen om denna interventionsmetod för barn med stora ätsvårigheter med avseende på dess effekter och barnens och föräldrarnas upplevelser och åsikter om metoden. Vad händer och görs i ”Matkul” som leder till att barnen våga närma sig ätbara produkter? Fyra barn i åldrarna 3 år och 5 månader till 5 år och 2 månader deltog i en intensivträningsperiod med ”Matkul” under hösten 2013. Gruppen träffades 2 dagar i rad vid 3 tillfällen, utspridda under 6 veckor. För att undersöka vad som händer i ”Matkul” filmades gruppen vid alla tillfällen de träffades. Filmerna användes som observationsunderlag. Studiens resultat visade att barnen vågade närma sig ätbara produkter i ”Matkul” för att det fanns underlättande strategier, de hade roligt och upplevde inte något tvång. De fick muntlig positiv förstärkning och de kunde välja att inte härma de moment som de tyckte verkade för svåra. Det fanns alternativa sätt att delta på som de då kunde välja. Med hjälp av bilder fick barnen uttrycka sin åsikt om ”Matkul”. Alla barn uttryckte att de gillade ”Matkul”, vilket är ett starkt bidrag till studiens resultat. Det är barnens eget perspektiv. I intervjuer med barnens föräldrar, ca en månad efter ”Matkul”, sa de sig ha fått ett ”nytt verktyg” att introducera nya smaker och konsistenser. De berättade också om positiva förändringar efter ”Matkul”: barnen verkade mer intresserade av mat, de vågade närma sig mat på ett annat sätt än tidigare och de experimenterade mer med maten. Ett barn förbättrade sin oralmotorik och ett annat barn sin sensorik. Det saknas kunskap inom området och det finns behov av både kunskapsutveckling och forskning. I forskning om barn är det viktigt att lyssna på barnets åsikt – barnets eget perspektiv.

Cirka hälften av de patienter som drabbats av stroke kan få svårigheter med att äta. Det kan bero på att de har drabbats av olika funktionsbortfall som är vanligt efter stroke. Svårigheter med att äta kan i sin tur leda till malnutrition, då det uppstår en obalans mellan energi- och näringsomsättning och energi- ochnäringsintag. Syftet med den här studien var att belysa sjuksköterskans omvårdnad bland patienter med stroke relaterat till deras nutrition. Teoretisk referensram för studien vara Dorothea Orems omvårdnadsteori. Den valda metoden var en litteraturstudie som bygger på 11 vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att sjuksköterskan kunde identifiera ätsvårigheter med hjälp av sväljtest, observation och/eller patientintervju. För att identifiera malnutrition hos patientenanvände sjuksköterskorna olika mätinstrument som kombinerades på olika sätt.Omvårdnadsåtgärder som sjuksköterskan kan vidta vid måltid för att undvika malnutrition var flera olika beroende på patienten. Justeringar i omgivningen under måltid, matning, stöd, modifiering av konsistensen på mat och dryck, gesmå portioner och mellanmål, avsättning av tid, adekvat sittställning och underlättande av sväljning med hjälp av olika sväljtekniker. / Approximately half of those who suffer from stroke can get eating difficulties. It may arise from different disabilities which is common after a stroke. Eating difficulties can also lead to malnutrition because of the imbalance between themetabolism and the nutritional intake. The aim of this study was to illustrate the role of the nurse among patients with stroke related to their nutrition. The theoretical frame of reference for the study was the nursing theory of DorotheaOrem. The chosen method was a literature review which was based on 11 scientific articles. The result shows that the nurse could identify eating difficulties with swallow test, observation and/or patient interview. To identify malnutritionof the patient the nurses used different measuring instrument which were combined in different ways. Interventions that the nurse could use during a meal were several depending on the patient. Adjustments of the surroundings during a meal, feeding, support, modification of the consistency of food and drink, giving small portions and snacks, allocate time, adequate sitting position, making the swallowing easier with different swallowing techniques.

Bakgrund: Vid palliativ vård i hemmet förändras tillvaron såväl för den sjuke som för de närstående. Den sjuke har ofta svårt att äta vanlig mat och kan behöva tillförsel av konstgjord näring. Närstående kan uppleva ett stort ansvar för den sjukes näringsintag när han eller hon vårdas hemma. Adekvat näringsintag är av betydelse för det fysiska välbefinnandet. Men vad vi äter påverkar också livskvalitet i social, kulturell och psykologisk bemärkelse. Tillgänglig forskning om hur det kan vara att leva med någon som är beroende av konstgjord näring i relation till svår sjukdom har i stor utsträckning ett biomedicinskt perspektiv och fokus på praktiskt handhavande och tekniska problem relaterade till näringsbehandlingen. Syfte: Att få ökad kunskap om närståendes erfarenheter av att ha delat vardagen med en partner som fått konstgjord näring i livets slutskede. Metod: Kvalitativ induktiv ansats med datainsamling genom öppna enskilda intervjuer. Datainsamling/databearbetning genomfördes med tolkande beskrivning. Resultat: I resultatet har tre övergripande teman och dess inneboende variationer identifierats; situationer kring mat och näring skapar delaktighet och utmanar; strävan efter vardaglighet genom måltider i en förändrad tillvaro; näring skapar förhandlingsutrymme med döden. Den konstgjorda näringen skapade en trygghet för de närstående, både som en försäkran om en fortsatt existens och genom den kontinuerliga kontakt med hemsjukvårdsteamet som näringsbehandlingen medförde. Personerna i studien beskrev positiva aspekter av att vara delaktiga i vården av den sjuke, men också känslor av maktlöshet och skuld inför att inte lyckas överskrida den sjukes svårigheter att äta och dricka. I den förändrade tillvaron kunde de närstående personerna finna det goda men de upplevde också ett främmandeskap inför sin sjuka partner. I situationen kunde näringsintaget utgöra ett existentiellt hot eller hopp. Slutsats och diskussion: Resultatet illustrerar hur komplex situationen att leva med en svårt sjuk partner som i livets slutskede har svårt att äta och behöver tillskott av konstgjord näring, kan upplevas. Personernas erfarenheter var varierande och det kan antas vara av betydelse att vårdpersonal har stor öppenhet för hur den förändrade vardagen upplevs för varje enskild närstående. En öppen och ömsesidig dialog kring ätsvårigheter och konstgjord näring kan vara av stor betydelse för de närståendes förmåga att hantera vardagen med den sjuke.

Det är en stressfull upplevelse och stor utmaning för föräldrar att få ett barn som föds för tidigt. Forskning visar dessutom att dessa barn ofta drabbas av ätsvårigheter, vilket förvärrar föräldrarnas situation ytterligare. Sjuksköterskan inom barnhälsovården har en viktig uppgift att främja barnets hälsa, stödja föräldrar i sitt föräldraskap och att tidigt identifiera åtgärder vid svårigheter i barnets utveckling, uppväxtmiljö och hälsa. Detta stöd är särskilt viktigt för föräldrar till för tidigt födda barn med ätstörningar. Studiens syfte var att beskriva erfarenheter hos specialistsjuksköterskor inom barnhälsovården av att möta familjer med barn som är för tidigt födda som har ätsvårigheter. I studien deltog fem barnhälsovårdssjuksköterskor. Datainsamlingen genomfördes i form av individuella semistrukturerade intervjuer. Dataanalysen utfördes med kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom fyra kategorier; Att söka lösningen i en komplex situation; Att möta stressade och oroliga föräldrar; Att ge stöd genom bekräftelse och konkreta råd; Att ha otillräckliga resurser och brist på tid. Barnhälsovårdssjuksköterskor beskrev att föräldrarna kände oro för sitt barn under en lång tid. Det var därmed viktigt att ge dem råd och stöd i situationen och att stötta dem i sitt föräldraskap. Barnhälsovårdssjuksköterskor upplevde dock arbetsuppgiften som svår till följd av brist på tid och resurser samt en osäkerhet kring vart de skulle vända sig för vidare konsultering. Resultatet påvisade avslutningsvis att ett familjecentrerat omvårdnadsperspektiv gör det möjligt att stärka familjer till för tidigt födda barn med ätsvårigheter. För att kunna möta olika familjers behov är det en förutsättning att ett fungerande samarbete mellan barnhälsovården och andra instanser bedrivs.

Fotbollsdomare verkar ofta i stressfyllda miljöer som innefattar en risk för att utsättas för olikatyper av hot. Kunskapsläget kring fotbollsdomares psykiska hälsa och hur den kan tänkas skiljasig beroende på faktorer som serienivå och kulturell kontext är dock bristande. Den aktuellastudien ämnade undersöka huruvida det finns en skillnad i psykiskt välbefinnande och psykiskohälsa hos fotbollsdomare i Sverige utifrån vilken nivå de dömer. En viktig del av studien varäven att kontrollera för ett antal relevanta kovariat. För att fånga in de aktuellamåendefaktorerna användes formulären Brunnsviken Brief Quality of Life Scale, GeneralizedAnxiety Disorder 7-item scale, Patient Health Questionnaire, Insomnia Severity Index, EatingDisorder screen for Primary care och Shirom-Melamed Burnout-6 som utfallsmått. Urvaletbestod av 297 fotbollsdomare (12.1% kvinnor, 87.9% män, M = 33.8 år, SD = 13.0). Studienvar en kvantitativ tvärsnittsundersökning med differentiell design och inkluderade ettrepresentativt urval. Data samlades in via en internetadministrerad enkät. Resultaten visade attdet utifrån psykiskt välbefinnande och psykisk ohälsa inte finns några skillnader mellan domarepå olika nivåer. Samtidigt visade resultaten, exempelvis, att kvinnliga fotbollsdomare tenderaratt ha en sämre psykisk hälsa än manliga fotbollsdomare och att utsatthet för hot har en negativpåverkan på fotbollsdomares psykiska hälsa. Sammantaget visar resultaten att det vid insatseroch förebyggande åtgärder relaterat till fotbollsdomares psykiska mående kan vara nödvändigtatt rikta sig mot hela domarkåren, oberoende av nivå. / Football referees often operate in stressful environments involving a risk of exposure to varioustypes of threats. However, the knowledge regarding football referees' mental health and how itmay differ depending on factors such as the level of competition and cultural context is lacking.The current study investigated whether there is a difference in psychological well-being andmental health illness among football referees in Sweden based on the level at which theyofficiate. An important part of the study was to control for relevant covariates. To capture therelevant well-being factors the following outcome measures were used; Brunnsviken BriefQuality of Life Scale, Generalized Anxiety Disorder 7-item scale, Patient HealthQuestionnaire, Insomnia Severity Index, Eating Disorder screen for Primary care, and ShiromMelamed Burnout-6. The sample consisted of 297 football referees (12.1% women, 87.9%men, M = 33.8 years, SD = 13.0). The study was a quantitative cross-sectional survey with adifferential design and included a representative sample. Data were collected through aninternet-administered survey. The results indicated that there are no differences inpsychological well-being and mental health problems among referees at different levels. Theresult also showed that female soccer referees tend to have poorer mental health than malesoccer referees and that exposure to threats has a negative impact on soccer referees' mentalhealth. Overall, the results suggest that in interventions and preventive measures related to themental well-being of football referees, it may be necessary to target the entire refereeingcommunity, regardless of level.