Genom detta arbete har vi utvecklat ett metodhäfte med en tillhörande lärarhandledning. Häftet består av sång- och rörelseövningar som tränar begrepp inom kemi och fysik, eftersom vi har märkt att ämnena kemi och fysik kan upplevas som svåra och därför behöver göras mer lustfyllda och lättillgängliga. Arbetet grundar sig på den kinestetiska inlärningsstilen och intelligensen. Meningen är att övningarna ska tillgodogöra den kinestetiska inlärningsstilen men även tilltala elever med andra inlärningsstilar. Genom anpassning kan våra övningar användas i alla årskurser. Övningarna har testats i årskurs 4-6 och resultatet visade att kinestetisk undervisning är efterfrågad och uppskattad samt att ämnena kemi och fysik kan upplevas som lustfyllda och ge mersmak. Vårt arbete visar att elever med kinestetisk intelligens behöver uppmärksammas mycket mer för att de ska kunna inkluderas i undervisningen. Vi anser att vårt arbete kan ge verktyg och kunskaper som behövs för att tillgodose den kinestetiska inlärningsstilen i kemi och fysik.

I denna föreliggande uppsats behandlar jag hur inlärare i sfi för akademiker upplever muntliga övningar i undervisningen. Som teoretisk förlaga har jag valt att beskriva dialogicitetens betydelse i undervisningssituationer. För att undersöka detta har jag beskrivit fyra olika övningskontexter som jag använder i min undervisning. Utifrån min beskrivning har jag bett inlärare att svara på frågor i en skriftlig intervju. Hur upplever studerande akademiker den muntliga träningen i olika kontexter? Vilka lärsituationer gynnar deras talprogression bäst, tycker de? Det är frågor som jag inom ramen för denna B-uppsats har rett ut i en mycket begränsad skala. Min studie bygger på kvalitativa intervjuer via mail med kursdeltagare som deltar respektive deltagit i min undervisning. I min lektionsplanering lägger jag upp de muntliga övningarna på ett metodiskt och genomtänkt sätt där en tredjedel av lektionstiden är avsatt för muntliga övningar. Resultatet visar en stark korrelation mellan teori och verklighet. Mina informanter har på ett tydligt sätt klargjort dialogicitetens betydelse i lärandet. De har berättat om sina upplevelser av hur olika muntliga inlärningskontexter hjälper och förstärker deras kommunikativa förmåga. Mina informanter har rikligt exemplifierat de erfarenheter som har känts relevanta och viktiga och även framfört förslag på förbättringar. Intervjusvaren har tillfört nya dimensioner som har vidgat min studies perspektiv. Mitt materials omfång är begränsat och dess resultat kan endast ses i sitt sammanhang, jag har inte ambitionen att se mina resultat som underlag för generaliseringar.

Syftet med detta examensarbete är att utarbeta ett förslag till en studieplan inom gymnasieskolans kurs, hälsopedagogik. Studieplanenen utgör en delkurs. Genom att ta del av material och teorier som finns inom det aktuella ämnet har underteckand framtagit ett studiematerial som kan genomföras under fem lektioner på 60 minuter.

I det här arbetet har jag undersökt och prövat tillämpningen av en lektionsserie innehållande ensembleövningar bestående av rytmiska permutationer, dynamik, samspel och ensembleledning i undervisningen för kursen Ensemble 2 på gymnasienivå. Syftet har varit att undersöka om ensembleövningar kan fungera som komplement till undervisningen för ensemble, där fokus vanligtvis till ligger på arbete med repertoar. I genomförandet av lektionsserien har jag för insamlandet av data låtit de berörda eleverna fylla i en kvalitativ enkät vid lektionsseriens början och slut där eleverna värderat och beskrivit sin förståelse för samspel i ensemble, samt genomfört en fokusgruppsdiskussion med de berörda eleverna. Resultatet visade att den här typen av ensembleövningar möjligtvis kan ha en plats i undervisningen. Resultatet av arbetet hoppas jag kan inspirera till nytänkande och utvecklande förhållningssätt till ensembleundervisning för musiklärare inom alla skolformer.

I detta utvecklingsarbete har jag identifierat tre “nycklar” i musikaliskt samspel – att lyssna, leda och forma. Dessa “nycklar” baseras på mina tidigare erfarenheter av att musicera i ensemble. Utifrån dessa “nycklar” har jag utformat tre samspelsövningar – LYSSNA, LEDA och FORMA. Med syftet att undersöka hur samspelsövningarna kan påverka elevers samspel i ensemble har jag tittat närmare på hur elevers sätt att lyssna, leda och forma kan påverkas av att de jobbar med samspelsövningarna. Denna studie är kvalitativ, och i genomförandet av lektionsserien har data samlats in via enkäter (en i början av studien och en i slutet), exit tickets samt trippellogg. Varje samspelsövning tillämpades två gånger under lektionsserien. Resultatet visade att samspelsövningarna LYSSNA, LEDA och FORMA kan påverka elevers sätt att lyssna, leda och forma avseende samspel i ensemble, på flera sätt. Denna studies resultat kan ses som ett komplement till den musikundervisning på gymnasiet som fokuserar på just samspel i ensemble. / In this study I have identified three "keys" in musical interaction – listening, leading and shaping. These "keys" are based on my previous experiences of playing music in an ensemble. Based on these "keys", I have designed three interaction exercises – LISTENING, LEADING and SHAPING. With the aim of investigating how the interaction exercises can affect students' interaction in an ensemble, I have taken a closer look at how students' way of listening, leading and shaping can be affected by working with the interaction exercises. This study is qualitative, and in the implementation of the lesson series, data has been collected via questionnaires (one at the beginning of the study and one at the end), exit tickets and triple log. Each interaction exercise is applied twice during the lesson series. The results showed that the interaction exercises LISTENING, LEADING and SHAPING can affect students' way of listening, leading and shaping with regard to ensemble interaction, in several ways. This study's result can be seen as a complement to music teaching at the high school/upper secondary school which focuses on interaction in an ensemble.

Studiens syfte var att bidra med kunskap om elevers motivation för skol- respektive föreningsidrott. Forskning visar att många elever tycker att skolan är tråkig och motivationen är låg hos dem. Studiens data samlades in med hjälp av intervjuer med fem elever som läser fotbollspecialisering på gymnasiet och en elev som läser specialidrott på gymnasiet. Frågorna handlade om deras uppfattningar om skol- och föreningsidrott, speciellt avseende motivation. Detta arbete är utformat efter en teoretisk utgångspunkt som är self determination theory. Studiens resultat visar på tre teman som visar det som eleverna upplever som betydelsefull: gruppens betydelse, betydelsen av att bli bedömd och övningars betydelse. Dessa resultat, samt förslag på framtida forskning, diskuteras i uppsatsen.

Under våren 2005 fastställs doktrinen för markoperationer i den svenska Försvarsmakten.Doktrinen bygger på manövertänkandet, något som rimligen bör påverka hur armén bedriverförbandsövningar. För att kunna införa en ny doktrin krävs att den efterlevs, prövas ochutvärderas, inte minst för att kunna utveckla densamma. Det är förhållandevis enkelt att rentintellektuellt bekänna sig till de teorier om manöverkrigföring som doktrinen bygger på, det ärdesto svårare att tillämpa manöverkrigföringens principer och att skapa förbandsövningar som gördet möjligt att tillämpa dem. Problemet som studeras i denna uppsats är således följande:Återspeglas manöverkrigföringskonceptet i arméns slutövning (RSÖ-04 Dubbeleken)?Mitt påstående är att armén under RSÖ-04 inte övar manöverkrigföring i den utsträckning somkrävs för att kunna införa och utveckla manövertänkandet inom armén.Syftet med uppsatsen är att kartlägga förekomsten av manöverkrigföringskonceptets centraladelar, läs principer, i arméns slutövning (RSÖ-04). Som underordnat syfte finns att ta framindikatorer på manöverkrigföring.Analysen visar att manöverkrigföringskonceptet inte har återspeglats i RSÖ-04 i de flestaavseenden och att mitt påstående har kunnat verifierats. / The issue that has been studied in this essay is, whether the concept of maneuver warfare isreflected in one of the Swedish Army live exercises (LIVEX) called RSÖ-04“Dubbeleken”.My hypothesis is that the Swedish Army does not practise maneuver warfare during RSÖ-04 “Dubbeleken” to the extent where the thoughts about maneuver warfare can beimplemented and developed within the army.The main purpose of this essay has been to measure the occurrence of the maneuverwarfare concept in LIVEX RSÖ-04 “Dubbeleken”. The secondary purpose has been todevelop indicators to measure maneuver warfare.In order to fulfill the main purpose for this composition, my first step was to developindicators for maneuver warfare, in order to be able to measure to what extent maneuverwarfare has been practiced or in what way conditions were set to enable the units topractise maneuver warfare. The method for this was to study five different militaryauthors’ views about what is significant for maneuver warfare at the tactical level througha qualitative textual analysis. The result from the qualitative textual analysis was fourindicators for maneuver warfare and one indicator for how to train maneuver warfare:• Decentralized command and mission tactics• Surfaces and gaps• Surprise and deception• Focus of effort and combined arms• Free play exercise with an active, reactive opposing force. (Indicator for training.)My second step was to measure the occurrence of a maneuver warfare concept through acase study of the exercise RSÖ-04 “Dubbeleken”. The method for this was to analyze theexercise by using the 5 indicators.The essay shows that the occurrence of a maneuver warfare concept was very low duringthe exercise studied, even though the exercise director stressed that maneuver warfare wasto be exercised. The reason for this is mainly because the necessary conditions to practicemaneuver warfare didn’t exist during the exercise.In the light of this, my hypothesis that the Swedish Army does not practice maneuverwarfare to the extent where the thoughts about maneuver warfare can be implemented anddeveloped within the army has been verified.The issue which has been studied, that is to say, whether the concept of maneuver warfareis reflected in the LIVEX studied, has been answered by a;No, not when it comes to all aspects.With this in mind, in the last part of the composition, I’ve reflected upon how the armyshould conduct their exercises in the future in order to be able to practise maneuverwarfare. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 03-05

Uppsatsen syftar till att analysera marinens övningsverksamhet inom ramen för en marin insatsstyrka i enlighet med Försvarsmaktens målbild 2010. Den övergripande frågeställningen är om dagens marina nationella övningar helt eller delvis kan ersättas av internationella övningar. Tre förband som kan tänkas ingå i en marin insatsstyrka, ytstridsförband, minröjningsförband och amfibieförband, analyseras utifrån kraven på förmåga till väpnad strid, i enlighet med förbandens TOEM, dvs Taktisk, Organisatorisk och Ekonomisk Målsättning. Väpnad strid är ett omfattande begrepp och i uppsatsen diskuteras endast stridens tre klassiska grundelement; eld, rörelse och skydd. Uppsatsen består av tre huvuddelar, varav den första delen beskriver förbanden och miljön de skall verka i samt en redogörelse av de krav på förmågor som ställs i TOEM. I den andra delen beskrivs och analyseras ett urval av nationella och internationella övningar, i syfte att påvisa i vilken omfattning väpnad strid övas. Tredje delen utgörs av författarens slutsatser. Uppsatsen visar att tonvikten, i princip i samtliga övningar, inte ligger på väpnad strid utan på interoperabilitet och förmågan att kunna agera i ett internationellt sammanhang, t ex vid Peace Support Operations. Väpnad strid i sammansatta förband övas i huvudsak vid taktiska tillämpade- och momentövningar, vilket i stort sätt endast genomförs nationellt. Denna uppsats ger belägg för att våra nationella sammansatta övningar, vare sig delvis eller helt, kan ersättas av internationella övningar. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 99-01

Tanken med detta arbete är att ta reda på förskolebarns kunskaper om taluppfattning med fokus på antal. Studien genomfördes i en förskola i Mellansverige med 15 barn från 3-5 år för att se skillnaden i taluppfattning mellan dessa åldersgrupper men även mellan jämnåriga. Vidare ville jag genom observation ta reda på vilka aktiviteter som görs i förskolan för att kunna utveckla barnens förståelse och tänkandet inom taluppfattning. Resultatet av intervjun visar att barnen har stor förmåga och förståelse kring klassificering och sortering oavsett ålder. Men 14 av de 15 barnen förstod inte antalskonservation. Observationen visar att klassificering och sortering ingår i aktiviteter som barnen brukar göra varje dag medan antalskonservation inte uppmärksammas. Denna studie hjälper förskollärare att ta reda på barnens taluppfattning för att utifrån det anpassa aktiviteter efter barnens förmåga och göra lärandet intressant och lustfyllt.

Den här kvalitativa studien fokuserar på sånglärares exemplifieringar av övningar inom andning, stöd och avspänning vid sångundervisning. Det insamlade materialet består av intervjuer som spelats in med några sånglärare verksamma i södra Sverige där utgångspunkten har varit samtal kring övningar inom andning, stöd och avspänning. I studien framkommer det att sånglärarna har ämnes- och pedagogiska ämneskunskaper som kommit till uttryck under intervjuerna och det är bland annat att de använder sig av olika former och sätt att förklara samt visa det som ska läras ut så att det ska bli förståeligt för eleven.