Krisberedskapsövningar är övningar i att samverka. Personer i olika organisationer eller i olika delar av en organisation behöver speciellt arrangerade workshops för att få möjlighet att träna förmågan till samverkan. En viktig aspekt är då samverkan under förhållanden där ordinarie resurser kan ha strypts samtidigt som beslut måste fattas snabbt för att tillgängliga resurser ska kunna sättas in där de bäst behövs. Räddningstjänster och forskare i Hedmarks fylke och Värmlands län har identifierat IT-baserade övningar på distans som ett sätt att öka antalet krisberedskapsövningar. EON Reality arbetar idag med kunskapsöverföring genom virtuella tekniker som Augmented Reality (AR) och har utvecklat en IT-baserad produkt som heter DSS Lyngvik med stöd för AR som är tänkt att fungera som ett verktyg vid krisberedskapsövningar. Syftet med denna uppsats är att utvärdera intresset för tekniken AR och utförandet i DSS Lyngvik bland räddningstjänster i Värmlands län. Detta sker genom en presentation, fokusgrupp och enkätundersökning med inbjudna testpersoner. Presentationen är baserad på en observation av en övning som har utförts i DSS Lyngvik. Resultat från insamlingsmetoderna visar på ett tydligt intresse för utförandet i DSS Lyngvik där bland annat den nedkortade tiden det tar att utföra en övning och det geografiska oberoendet ses som stora fördelar jämfört med dagens övningssätt.

Det finns lite forskning kring metoder och arbete med par såväl internationellt som i Sverige. Syftet med denna studie har varit att undersöka om tillägg av upplevelsebaserade övningar med fokus på defusion bidrar till ytterligare ökning av den relationella tillfredsställelsen jämfört med traditionell familjerådgivning. Defusion är en av processerna i Acceptance and Commitment Therapy. Studien har bestått av en undersökningsgrupp (n=16, 8 par) som erhållit en work-shop med upplevelsebaserade övningar med fokus på defusion samt en kontrollgrupp (n=16, 8 par). Vi valde att undersöka följande: Finns det en skillnad i utfall vad gäller relationell tillfredsställelse mellan grupperna efter tre sessioner? Finns det en skillnad mellan grupperna vad gäller utfall efter tre sessioner vad gäller: anpassningsförmåga rörande områdena enighet, sammanhållning, tillfredsställelse samt känslouttryck, frekvens av valideringsbeteenden samt grad av kognitiv sammanblandning och upplevelsebaserat undvikande. Resultatet visar på en signifikant skillnad i undersökningsgrupp jämfört med kontrollgrupp avseende sammanhållning samt tillfredsställelse i relationen. Måttliga effektstorlekar har också kunnat påvisas. Slutsatsen som drogs var att denna typ av tillägg vid behandling av par visar lovande resultat och bör väcka intresse för ytterligare forskning och metodutveckling.

The purpose of this study is to increase the knowledge of professional teachers’ experiences of learning with the help of body movement in the subject of Swedish. Qualitative interviews have been used as an instrument for research. The results derive from the answers of five respondents who are all professional teachers of children between the grades f-6 (ages 6 to12). The answers contribute to providing an understanding of teachers’ views on the link between body movements and learning in the subject of Swedish. The essay shows that the teachers have experiences of body movements in the subject of Swedish and what type of exercises they prefer in the subject of Swedish. The results also show that teachers prefer exercises that build on modeling and that movements are thought of as a means of increased concentration and motivation rather than as part of a didactic strategy.

Litteraturstudien gjordes i syfte att undersöka hur språkstimulerande övningar, såsom rim, ramsor, sång och musik hjälper elevers bildning av fonologisk medvetenhet. Studiens frågeställning mynnar ut i; Hur påverkar arbete med språkstimulerande övningar som rim, ramsor, sång och musik lågstadieelevers fonologiska medvetenhet? Inledningsvis presenteras styrdokument, vetenskapliga artiklar och litteratur som förklarar syftet med användning av språkstimulerande övningar. Det som ligger till grund för litteraturstudiens resultat är vetenskapliga artiklar och avhandlingar. Resultatet visar att rim, ramsor, sång och musik bidrar till fonologisk medvetenhet hos elever. En annan slutsats som kunde dras av resultatet var att de språkstimulerande övningarna hade bäst resultat bland elever i de lägre årskurserna. Samtliga studier i resultatet visar ett samband mellan fonologisk medvetenhet och elevers läsutveckling.

Detta examensarbete handlar om att utveckla några begreppslådor att använda i kemiundervisningen för att få eleverna att diskutera, observera och experimentera kring olika kemiska begrepp. Begreppslådorna har utformats från de olika, av litteraturen beskrivna, svårigheter och missuppfattningar som eleverna kan tänkas ha. Målet med undervisningssituationen har varit att få eleverna att under grupparbetet diskutera och med hjälp av varandra lära sig de olika kemiska begreppen. Fokus i arbetet har dels varit utvecklingen av lådorna och dels undersöka hur eleverna upplever användandet av lådorna i undervisningen. Tre begreppslådor har utvecklats: en om molbegreppet, en om redoxreaktioner och en om syra/bas-reaktioner. Empiriska undersökningar har gjorts främst genom enkäter, men några elevintervjuer och deltagande observationer har också gjorts. Enkäten delades ut på lektionen efter att redoxlådan genomförts och intervjuerna gjordes också i anslutningen till det undervisningstillfället.I enkäterna svarade 75 % av eleverna att de tyckte att övningarna i redox-lådan hade hjälpt dem förstå redoxbegreppet och hälften av eleverna tyckte att fler sådana övningar skulle hjälpa dem att förstå kemiska begrepp bättre.

Syftet med arbetet är att undersöka skillnaderna och likheterna mellan det svenska läromedlet i italienska, Adesso 2, och det rumänska läromedlet i italienska, Limba italiana, åk 2, för att se hur den italienska världen avspeglas i de olika typer av texterna och hur den kommunikativa förmågan karakteriserar de tal- och skrivövningarna. Metoden som jag använder är en komparativ textanalys av två läromedel. Med hjälp av denna metod vill jag beskriva och analysera innehållet i texterna utifrån ett produkt- och ett processperspektiv samt beskriva och analysera de interaktiva och produktiva övningarna med fokus på den kommunikativa förmågan som lyfts fram i dem. Min slutsats är att det finns både skillnader och likheter mellan de två läromedlen i italienska. De två läromedlen skiljer sig från varandra på grund av det produkt- och processperspektivet som kännetecknar texterna och liknar tack vare innehållet som kommer fram i både texterna och övningarna.

Pianoundervisningen i kultur- och musikskolan formas i hög grad av pianolärarna. Syftet med föreliggande studie är att bidra med mer kunskap i skillnaden mellan två kultur- och musikskolsystem genom att jämföra pianolärarnas beskrivning av handställning och spelteknik i arbetet med nybörjarelever. Denna studie undersöker vilken undervisningsmetod som används i Sverige och Armenien avseende arbetet med nybörjarelever vad gäller handställning och speltekniska övningar. Semistrukturerade intervjuer, där informanterna fick diskutera kring ett antal frågeställningar angående sina metodiska val vid arbetet med nybörjarelever, analyserades kvalitativt. Resultatet visar att arbetet med handställning och speltekniska övningar med nybörjarelever är varierande. Arbetet med handställning och speltekniska övningar tycks vara utgångspunkt för pianolärarna i Armenien. Det vill säga att pianolärarna använder skalor och små etyder som speltekniska övningar. Pianolärarna i Sverige som deltog i studien prioriterade i stället andra moment, exempelvis elevens kreativitet och inflytande. Det visar sig att det finns skillnader i enskild pianoundervisning i dessa två länder utifrån intervjumaterialet som togs fram i studien. Detta gör att undervisningsmetoder är växlande från fall till fall. Det vill säga att informanterna har olika arbetsmetoder rörande handställning och speltekniska övningar. Däremot har de liknande metoder i arbetet med ergonomi. Pianolärarnas ambitioner verkar vara anslutna skolsystemets krav och målsättningar.

<p>This examination paper is about educational drama and is implemented from a participant oriented perspective. The main purpose of this study is to find out what conceptions and experiences the children actualize when participating in educational drama exercises. The reason why I choose to write about this subject was because of my own fascination and experiences of participating in drama exercises. On account of my further profession as a teacher, I want this study to take direction in school.</p><p>The theoretical frame in this examination consists of literature that describes educational drama as a subject. I also present and discuss some earlier research in this area. At last I describe four educational drama-exercises and explain the purpose with its work.</p><p>The empirical base of the study consists of qualitative interviews and observations in two fifth grade classes somewhere in the middle of Sweden. As a methodical starting point three educational drama exercises were created and carried out. The exercises were about conflicts that could appear in the children’s everyday school reality.</p><p>The results show that there are different aspects of what the pupils gave their attention to in the work with the exercises. My conclusion is that one conception is directed at the drama itself, one conception is directed at role-playing, one conception is directed at solving the problems in the exercises and one conception is directed at the emotional part of the drama.</p> / <p>Detta examensarbete handlar om pedagogiskt drama och tar sitt fokus på deltagarnas perspektiv i övningarna. Syftet med undersökningen är att ta reda på vilka upplevelser och erfarenheter som barn/elever bär med sig i och med deltagandet i dramapedagogiska övningar. Orsaken till att jag valde att skriva om det här ämnet var på grund av min egen fascination och erfarenheter av att delta i dramaövningar. Med anledning av min kommande yrkesroll som lärare har jag valt att rikta undersökningen mot skolan.</p><p>I den teoretiska delen av arbetet tar jag upp litteratur som beskriver pedagogiskt drama som ämne. Jag presenterar även tidigare forskning inom detta område. Slutligen beskriver jag fyra dramapedagogiska övningar och hur de går till samt vilka syften som finns med dem.</p><p>Den empiriska delen av undersökningen består av kvalitativa intervjuer och observationer som jag utfört i två klasser i årskurs fem, någonstans i Mellansverige. För att samla in data till min undersökning har jag skapat tre dramapedagogiska övningar i form av forumspel, som mina intervjuer och observationer utgått ifrån. Övningarna behandlar konflikter som skulle kunna ha utspelat sig i elevernas egen skolvardag.</p><p>I undersökningen framkommer det att det finns en påtaglig variation i elevernas tankar om forumspelen. Det finns också en variation i vad de riktar sin uppmärksamhet mot i arbetet med övningarna. Uppmärksamheten riktas bland annat åt själva teatern i sig (roligt med teater, roligt att spela teater). Ibland riktas uppmärksamheten åt själva rolltagandet (att få agera, att vara i roll). Det framkommer även att det riktas uppmärksamhet år själva problemlösandet och känslouttrycken i spelen.</p>

<p>Genom att ta del av detta examensarbete får läsaren en bild och insyn i hur det grundläggande arbetet med läs- och skrivinlärning ser ut i förskoleklassen. Jag har läst mycket litteratur innan om läs- och skrivinlärning, främst litteratur om hur man kan främja läs- och skrivsvårigheter. Det jag inte fick svar i litteraturen är hur man praktiskt kan arbeta med detta ute i verksamheterna. Jag valde att undersöka hur arbetet kan se ut i förskolklassen genom att intervjua verksamma pedagoger. Att jag valde just arbetet i förskoleklassen beror på att jag haft min verksamhetsförlagda utbildning där och intresserade mig för just den åldern då den i mitt tycke är mer komplex än någon annan. Eleverna är fortfarande små, samtidigt som allt högre krav ställs på dem.Arbetet börjar med en kort inblick i vad förskoleklassen är för verksamhet. Sedan övergår jag till en redogörelse över de två teoretiska grunder i läsinlärning samt vilken metod forskarna anser är bäst. En teoretisk anknytning är gjord utifrån det Sociokulturella perspektivet. Därefter kommer metoddelen och därefter intervjuresultat. Hela intervjuerna finns med som bilagor i slutet av arbetet.Syftet med arbetet är att ta reda på hur det grundläggande arbetet med läs- skrivinlärning kan se ut i förskoleklassen. För att ta reda på detta har jag använt mig av aktuell litteratur inom ämnet samt intervjuat 4 stycken verksamma pedagoger som arbetar i förskolklass. Jag har använt mig av kvalitativa samtalsintervjuer som metod för min undersökning. Det jag fann är att arbetet ser ut på liknande sätt på de olika ställena, endast metoderna och arbetssätten varierar något.</p>

This examination paper is about educational drama and is implemented from a participant oriented perspective. The main purpose of this study is to find out what conceptions and experiences the children actualize when participating in educational drama exercises. The reason why I choose to write about this subject was because of my own fascination and experiences of participating in drama exercises. On account of my further profession as a teacher, I want this study to take direction in school. The theoretical frame in this examination consists of literature that describes educational drama as a subject. I also present and discuss some earlier research in this area. At last I describe four educational drama-exercises and explain the purpose with its work. The empirical base of the study consists of qualitative interviews and observations in two fifth grade classes somewhere in the middle of Sweden. As a methodical starting point three educational drama exercises were created and carried out. The exercises were about conflicts that could appear in the children’s everyday school reality. The results show that there are different aspects of what the pupils gave their attention to in the work with the exercises. My conclusion is that one conception is directed at the drama itself, one conception is directed at role-playing, one conception is directed at solving the problems in the exercises and one conception is directed at the emotional part of the drama. / Detta examensarbete handlar om pedagogiskt drama och tar sitt fokus på deltagarnas perspektiv i övningarna. Syftet med undersökningen är att ta reda på vilka upplevelser och erfarenheter som barn/elever bär med sig i och med deltagandet i dramapedagogiska övningar. Orsaken till att jag valde att skriva om det här ämnet var på grund av min egen fascination och erfarenheter av att delta i dramaövningar. Med anledning av min kommande yrkesroll som lärare har jag valt att rikta undersökningen mot skolan. I den teoretiska delen av arbetet tar jag upp litteratur som beskriver pedagogiskt drama som ämne. Jag presenterar även tidigare forskning inom detta område. Slutligen beskriver jag fyra dramapedagogiska övningar och hur de går till samt vilka syften som finns med dem. Den empiriska delen av undersökningen består av kvalitativa intervjuer och observationer som jag utfört i två klasser i årskurs fem, någonstans i Mellansverige. För att samla in data till min undersökning har jag skapat tre dramapedagogiska övningar i form av forumspel, som mina intervjuer och observationer utgått ifrån. Övningarna behandlar konflikter som skulle kunna ha utspelat sig i elevernas egen skolvardag. I undersökningen framkommer det att det finns en påtaglig variation i elevernas tankar om forumspelen. Det finns också en variation i vad de riktar sin uppmärksamhet mot i arbetet med övningarna. Uppmärksamheten riktas bland annat åt själva teatern i sig (roligt med teater, roligt att spela teater). Ibland riktas uppmärksamheten åt själva rolltagandet (att få agera, att vara i roll). Det framkommer även att det riktas uppmärksamhet år själva problemlösandet och känslouttrycken i spelen.