För mig är en riktigt bra lärare någon som kan inspirera och motivera sina elever i klass-rummet och få dem att vilja utvecklas och lära sig nya saker. Till det krävs det utbildning men också erfarenhet. I skollagens första kapitel, 5§ står det att undervisningen i skolan ska ”vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet” (Skollagen, 2010:800). Den vetenskapliga grunden får man som lärarstudent under utbildningen, men den beprövade erfarenheten, hur kan man ta del av den erfarenhet som redan finns?I den här studien vill jag ge en bild av hur några tekniklärare didaktiskt tar sig an sin undervisning, hur de planerar och genomför den. Syftet med studien är att undersöka hur tekniklärare i grundskolans senare år, utifrån sin beprövade erfarenhet, resonerar kring sin undervisning med avseende på val utifrån de didaktiska frågorna VAD? och HUR?.Undersökningen genomfördes med intervjuer av tre utvalda lärare i teknik samt observationer i deras klassrum. Resultatet blev tre berättelser om tre olika lärares sätt att hantera sin undervisning, en om Stina som letar efter autentiska uppgifter, en om Mikael som vill blanda mycket och en om Harald som gärna låter eleverna bygga saker.Trots att de tre lärarna i min undersökning har helt olika upplägg av sin undervisning har de alla tre samma uttalade utgångspunkt när de planerar sin undervisning: kurs-planens centrala innehåll och förmågor. Däremot skiljer det sig mellan dem hur de resonerar när de ska välja vad de ska undervisa om utifrån det centrala innehållet. Alla tre informanter är överens om att variation är viktigt, både när det gäller undervisning och bedömning av förmågorna. Jag tycker att man kan se hur respektive lärare undervisar till stor del bygger på personlig övertygelse, vad de tror på och hur de tolkar kursplanens centrala innehåll.Genom att jämföra med tidigare forskning om framgångsrik undervisning anser jag att det finns en vetenskaplig grund för att den beprövade erfarenheten som lärarna i min undersökning ger prov på till stor det kan kallas för framgångsrik.

I enlighet med Läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshem 2022 (Skolverket, 2022, s. 180) beskriver kursplanen för ämnet historia hur undervisningen ska syfta till att utveckla elevers historiska bildning och historiemedvetande. Däremot hävdar forskare hur det krävs en förståelse för det historiska ämnesspråket, för att elever ska åstadkomma syftet och en holistisk förståelse i historieämnet. Å andra sidan finns det väldigt lite historiedidaktisk forskning i de yngre åren angående hur lärare kan tillgodogöra och arbeta språkutvecklande i förhållande till ämneskunskaper. Examensarbetet har därför genom en fenomenologisk ansats syftat till att undersöka hur verksamma lärare i historia på mellanstadiet reflekterar angående ämnesspråkets betydelse och språkutvecklande arbetssätt, för att stärka elevernas förståelse för ämnesinnehållet i historia. Detta av vikt för att inspirera lärare angående hur de kan bedriva ett språkutvecklande arbete i historieundervisningen.

SAMMANFATTNING  I den globala värld vi lever i idag behöver vi geografiska kunskaper i såväl samhället som på individnivå, för att på bästa sätt kunna bemöta en värld i ständig förändring. För att vuxna och framförallt unga människor av vår tid skall kunna se världen ur ett geografiskt perspektiv behöver vi ha en bra undervisning i geografi i vår svenska skola.   Tidigare forskning visar på vikten av att ha en bra balans mellan ämnet (geografi), läraren och eleven, samt av vilken betydelse lärares uppdateringar inom ämnet har för att ämnesinnehållet skall vara relevant i det samtida samhället. För att undersöka lärarnas val av innehåll och syn på framtiden utfördes en kvalitativ intervju med fyra gymnasielärare. En induktiv ansats användes vid intervjuanalysen för att finna det unika i lärarnas svar. När en analys av resultaten utfördes användes en deduktiv ansats för att se hur resultaten förhåller sig till olika geografididaktiska typologier. Analysen visar att geografiundervisningen gått från att, under tidigare kursplaner, ha varit baserad på faktakunskaper, naturdeterminism och delvis samhällsvetenskap, till ett i dagsläget mer sammanhållet geografiämne med dynamik, pluralism och konfliktperspektiv som grundar sig i aktuella händelser och samhällsdebatter. Resultaten i denna studie visar i stor utsträckning att dagens geografiundervisning handlar om att ge eleverna förutsättningar och kunskaper att bemöta framtidens utmaningar och för att möjliggöra en önskad framtid.   Nyckelord  Ämnesinnehåll, curriculum-making, geografiundervisning i framtiden, förmågor. / Abstract In the global world we live in today we need geographical knowledge of society, as well as from an individual perspective to be able to meet a world in constant change. For adults but especially for young people of today to be able to see the world from a geographical perspective there is a need for relevant education of the subject within the Swedish school system.  Previous studies show how important it is to have a good balance between the subject (geography), the teacher and the students, and the importance of the teacher’s up to date practice within the topic to be able to teach relevant subject matter. To study the teachers´ choices of content and their vision about the future, qualitative interviews were completed with four geography teachers at upper secondary level. An inductive approach was chosen for the analysis of the interviews to find unique qualities within their answers. When the analysis was conducted, and results gathered, a deductive approach was used to correlate the findings and how they may relate to different didactical typology within geography education.  The analysis deduces that geography education has moved away from being based on factual knowledge, nature- determinism and partly social science to a more cohesive geographical subject with dynamic, pluralism and conflict perspective that is based on current affairs and social debates. To conclude, the results in this study show that the geography education today, is fundamentally based around providing an education that will give students a clear framework, to build knowledge that will meet the challenges of the future and enable them to achieve a desired outcome. Keywords Subject content, curriculum-making, future geography education, capabilities

Lärares undervisning är observerbar medan planeringen är svårare att observera. Som blivande lärare, med en bakgrund som projektledare, önskar jag studera lärares stöd för lektionsplanering och därmed underlätta för mig som lärare och elevernas lärande.Med läroboken i ena handen och kollegorna i den andra så är man rustad att börja sin lärargärning, enligt resultatet av denna semistrukturerade intervjustudie av erfarna matematiklärare inom gymnasieskolan. Vägen från novis till erfaren matematiklärare går via ständigt lärande från reflektioner av undervisningen, från kollegiala ämnesdiskussioner och från auskultationer. De verktygen, snarare än handfasta verktyg och undervisningskomponenter, är idag de mest uppskattade och använda stöden för den återkommande lektionsplaneringen. Läroplanen ger stöd för övergripande planering men lektionsplaneringen kräver stöd för ämnesdidaktik och idéer om variation vilket lärobok och eget framtaget material ger.Analysen visar att läraren sällan är medveten om användning av teoretiska planeringsmodeller medan Vygotskijs teorier stämmer väl in på lärarens eget lärande och variationsteorin är applicerbar på hur undervisningen planeras och genomförs.

I samhället uppmärksammas tekniken för sin ökande komplexitet och systemiska karaktär. l vilken mån avspeglar sig detta i skolans teknikämne? Denna avhandling berör undervisning om tekniska system i ett skolperspektiv, med det huvudsakliga syftet att undersöka hur undervisning om tekniska system tas upp till behandling i skolan. Den övergripande frågeställningen är: Hur har skolan hanterat den  didaktiska uppgiften att utveckla ett undervimingsområde om tekniska system? Avhandlingen är en monografi som bygger på delstudier av tre arenor  med relevans för skolan. De tre arenorna omfattar huvudsakligen nationella styrdokument, läromedel respektive lärares arbete. Resultaten pekar bland annat på att tekniska system successivt  förstärkts som undervisningsinnehåll i styrdokument och läromedel sedan slutet på 1970-talet. Denna förändring har skett parallellt med att teknikämnets beskrivning förändrats i grundskolan. I öäverenstämmelse med modern teknikfilosofi har teknik i skolsammanhang i allt högre grad kommit att framställas som en egen kunskapskultur och inte som en del av naturvetenskaperna. Detta har varit förutsättningar för att tekniska system har kunnat etableras som innehåll. Diskursen talet om tekniska rys/em har dock skiftat i karaktär över tiden. Gemensamt för de tre arenorna är att två hegemoniska diskurser har hämmat introduktionen av tekniska system. För det första teknikundervisningens egen fascination för enkla artefakter och, för det andra, en dominant naturvetenskaplig diskurs. Härmed fokuseras undervisningen på systemens komponenter, snarare än mot systemnivån. Så tenderar t.ex. undervisning om energisystem att handla om energiomvandlingar eller kemiska reaktioner, istället för systemens uppbyggnad, funktioner, eller dess relationer till människor och samhälle. Avhandlingen visar även att tekniska system framställs som faktiskt existerande och inte som mentala konstruktioner vars gränser måste bestämmas. Produktions- och transportsystem ges framträdande positioner i teknikinnehållet. Tekniska system belyses snarare som något som påverkar omgivningen, än att de är möjliga att påverka. Överlag finns en brist på systembegrepp. Dock har styr- och reglerteknik nått en viss position. 1 avhandlingen visas även hur människans roll relativt systemen tas upp och, i samband med detta, hur ett etiskt och politiskt tema vuxit fram inom arenornas teknikdiskurs. Temat har medborgerliga förtecken och tar sina motiv från en strävan mot en hållbar utveckling. Utifrån en teknikhistorisk emfas används argument för att eleverna bör studera tekniska systems framväxt och förändring. / In our society technology is becorning increasingly complex. Technological systems are now part of our evetyday lives. To what extent is this reflected in the Technology subject? This dissertation concerns education and has the aim of investigating how technological systems are treated in the Swedish school system. The overarching question is: How has the Swedish compulsory school dealt with the pedagogical challenge of det'eloping miject content about technological systems? To answer this question, the discourse of school talk on technological systems across three different school arenas has been the focus of the study so that pedagogical challenges and historicallayers relating to the discourse can be outlined. The three school arenas are the formulation, mediation, and realisation arena. They mainly encompass national curriculae, text books and teachers work, respectively, from 1980 to 2009. On the realisation arena an interactive method has been used where the researcher collaborated with a team of teachers in a lower secondary school for two years. The results are presented in two ways. First, a set of offered companion meamngs found in the expressions on the arenas are presented. The compamon meamngs emanate from three kinds of rules regolating the discourse: educational focus, system languages and curriculum emphases. Second, each arena is discussed in detail. These discussions were arrived at by feeding the categories of compamon meamngs back into the analysis process as a tool to clarify themes, orders of discourse and changes over time. On the arenas subject content relating to technological systems has successive ly strengthened its position and can be found on several curricular levels. This shift is made possible by new descriptions of technology as a distinct field of knowledge, thus affecting the view of the school subject Technology. In a Swedish context this meant dissociation from the natural sciences. Two hegemonic discourses that make the pedagogical challenge to introduce technological systems more difficult have also been found: the hegemony of the artefact and the hegemony of science. The first relates to the subject's internal interest for small products and components. The second is based on a scientific precedence where Technology is used as an arena for the illustration of scientific laws and rules. Both hegemonies have the effect of directing the educational focus away from the systernic issues around the technology at hand. The search for answers is turned inwards and downwards in the systemic hierarchy. On the other hand, production systems and controi technology have established a position in the discourse. An emerging political and ethical theme concerned with the relation between citizenship, sustainable development and technology has forwarded a systems approach. / <p>Avhandlingen finns även som talbok, TPB-nr: CA01926.</p>

Studien syftar till att genom deltagande observationer undersöka och analysera hur ämnesområden, makt och vetande synliggörs och osynliggörs i förskolans undervisning. Analysen tar en poststrukturalistisk ansats och vi analyserar fyra observationer genomförda med papper och penna. Michel Foucaults tankar kring diskurs, institution, makt samt vetande utgör centrala teoretiska begrepp i analysarbetet. Studiens resultat pekar mot att undervisningens innehåll, arbetsformer, plats, undervisningsgrupp och start beslutas av förskolläraren. Därav kan förskolläraren förstås ha mer makt i undervisningens inledning. Matematik, teknik, språk, tradition och musik synliggörs som innehåll, i undervisningen används ämnesspecifika termer. Skapande i bild och form utgör i samtliga fall arbetsformen, undervisning utan bild och form osynliggörs. Omsorg och lek förekommer som innehåll och aspekter i undervisningen. Maktrelationerna förändras under undervisningsförloppet, barnen tar successivt större utrymme i både handlingar och samtal om vetande. Studien resulterar i en slutsats om att undervisningens maktrelationer är föränderliga och vetandet förhandlingsbart. / This study aims to investigate and analyze how subject content, power and knowledge are made visible and invisible in pre-school teaching through participatory observations. The analysis takes a poststructuralist approach and we analyze four observations carried out with paper and pen. Central theoretical notions in the analysis work has been Michel Foucault's thoughts on discourse, institution, power and knowledge. The study's results indicate that the content of the teaching, the work methods, teaching place, teaching group and start is decided by the preschool teacher. Hence, the role of the preschool teacher can be understood to possess more power in the introduction of teaching. Mathematics, technology, language, tradition and music are made visible as teaching content; in the teaching, subject-specific terms are used. In all cases the work methods was constituted by creation in image and form, hence teaching without image and form became invisible. Care and play occured as content and aspects in the teaching. The power relations change during the course of the teaching, the children gradually take up more space in both actions and conversations about knowledge. The study results in a conclusion that the power relations of the teaching are changeable and the knowledge negotiable.

<p><p><p>Syftet med framförliggande uppsats är att bidra till ökad kunskap om gymnasielärares förståelse av ämnet samhällskunskap genom en beskrivning och analys av lärares målsättning och syfte med undervisningen med avseende på mål, innehåll och selektionsavvägningar. Den övergripande forskningsfrågan för detta arbete är: <em>Vilken förståelse har gymnasielärare av innehållet och undervisningen i skolämnet samhällskunskap? </em>Utifrån syftet och forskningsfrågan är målsättningen att ge svar på de didaktiska frågorna <em>vad </em>och <em>varför.</em></p><p>För att uppnå studiens syfte har en kvalitativ metod anammats och fem semistrukturerade intervjuer har genomförts med gymnasielärare som undervisar i ämnet samhällskunskap. Lärarna i studien definierar ämnet i innehållsliga termer samt i termer av blocktillhörighet. Studien visar att undervisningen i samhällskunskap bör bidra samt syfta till förståelse av samhällets struktur och funktion, men även ge eleverna kompetenser och färdigheter för att fungera som medborgare i ett demokratiskt samhälle. Vidare visar studien att målsättning är att eleverna ska utvecklas till goda, självständiga, kritiska och handlingskraftiga demokratiska medborgare med ett samhällsintresse, där de förvärvade kunskaperna kommer till användning genom att sättas in i ett sammanhang. Resultatet ger indikationer på att kunskapsområdena politik och ekonomi, kopplat till begreppet demokrati, utgör basen för ämnet. Ämnets mest centrala begrepp är demokrati och de flesta begreppen hämtas från områdena politik och ekonomi. Studien visar också att samhällskunskapsämnet är ett "aktualitetsämne" och därför prioriteras aktuella händelser i undervisningen. Vidare påvisas att det finns ett flertal faktorer som påverkar lärarnas val av ämnesinnehåll bl.a. läroboken, lärarens intressen och preferenser, elevers och kollegors inflytande, lokala planeringsinstrument m.m. En skillnad som framträder mellan lärarna på de teoretiskt respektive pratiskt inriktade programmen är användningen av läroboken, men det råder även delade meningar bland lärarna om de lokala planeringsinstrumentens behov och betydelse för undervisningen. Resultatet visar att lärarna är tillfredsställda med samhällskunskapsämnets utformning och de tror inte att någon större framtida förändring kommer att ske med avseende på ämnesinnehållet. Men några av lärarna tror emellertid att vissa kunskapsområden och samhällsfrågor som exempelvis massmedia, livskunskap, globala frågor och miljöfrågor kommer att få större utrymme.</p></p></p> / <p><p><p>The purpose of this essay is to contribute to increased knowledge of high school teachers' understanding of the subject social science through a description and an analysis of teachers' aims and purpose of their instruction, regarding goals, contents and selection of subject contents. The overall research question for this work is: <em>What understanding does high school teachers have of the contents and the teaching of the subject social science</em>? Based on this purpose and this research question, the aim is to answer the didactic questions of <em>what </em>and <em>why.</em></p><p>To accomplish the purpose of the study, a qualitative method has been used, and five semi-structured interviews have been conducted with high school teachers who are teaching social science. The teachers in this study define the subject in terms of contents as well as in terms of blocs belonging. The study shows that the instruction in social science should contribute to, and aim for an understanding of society's structure and function, in addition to giving the students competence and skills regarding their function as citizens of a democratic society. Furthermore, the study shows that the aim is for the students to develop into good, independent, critical and resolute democratic citizens, with an interest in society, where the obtained knowledge can be put into a context. The result indicates that the fields of politics and economics, connected to the concept of democracy, constitute the base of the subject. The most central concept of the subject is democracy and most of the concepts are drawn from the fields of politics and economics. The study also shows that social science is a subject which is sensitive to current issues, and for that reason on-going events are given priority. Furthermore, it is shown that there are several factors that influence the teachers' choice of contents: for example the course books, the teacher’s own interests and preferences, as well as that of students' and colleagues', the local instrument used for planning etc. A difference, which appears between the teachers on the theoretical and practical programs, respectively, is the use of the course book, but there is no unity amongst the teachers concerning the need for and importance of the local planning instruments, regarding the instruction. Results show that the teachers are satisfied with the form of the subject social science, and that they believe that no extensive future change will occur, regarding the contents of the subjects. However, the teachers believe that certain fields, such as mass media, "life science", global issues as well as environmental issues will be given more space.</p></p></p>

Syftet med framförliggande uppsats är att bidra till ökad kunskap om gymnasielärares förståelse av ämnet samhällskunskap genom en beskrivning och analys av lärares målsättning och syfte med undervisningen med avseende på mål, innehåll och selektionsavvägningar. Den övergripande forskningsfrågan för detta arbete är: Vilken förståelse har gymnasielärare av innehållet och undervisningen i skolämnet samhällskunskap? Utifrån syftet och forskningsfrågan är målsättningen att ge svar på de didaktiska frågorna vad och varför. För att uppnå studiens syfte har en kvalitativ metod anammats och fem semistrukturerade intervjuer har genomförts med gymnasielärare som undervisar i ämnet samhällskunskap. Lärarna i studien definierar ämnet i innehållsliga termer samt i termer av blocktillhörighet. Studien visar att undervisningen i samhällskunskap bör bidra samt syfta till förståelse av samhällets struktur och funktion, men även ge eleverna kompetenser och färdigheter för att fungera som medborgare i ett demokratiskt samhälle. Vidare visar studien att målsättning är att eleverna ska utvecklas till goda, självständiga, kritiska och handlingskraftiga demokratiska medborgare med ett samhällsintresse, där de förvärvade kunskaperna kommer till användning genom att sättas in i ett sammanhang. Resultatet ger indikationer på att kunskapsområdena politik och ekonomi, kopplat till begreppet demokrati, utgör basen för ämnet. Ämnets mest centrala begrepp är demokrati och de flesta begreppen hämtas från områdena politik och ekonomi. Studien visar också att samhällskunskapsämnet är ett "aktualitetsämne" och därför prioriteras aktuella händelser i undervisningen. Vidare påvisas att det finns ett flertal faktorer som påverkar lärarnas val av ämnesinnehåll bl.a. läroboken, lärarens intressen och preferenser, elevers och kollegors inflytande, lokala planeringsinstrument m.m. En skillnad som framträder mellan lärarna på de teoretiskt respektive pratiskt inriktade programmen är användningen av läroboken, men det råder även delade meningar bland lärarna om de lokala planeringsinstrumentens behov och betydelse för undervisningen. Resultatet visar att lärarna är tillfredsställda med samhällskunskapsämnets utformning och de tror inte att någon större framtida förändring kommer att ske med avseende på ämnesinnehållet. Men några av lärarna tror emellertid att vissa kunskapsområden och samhällsfrågor som exempelvis massmedia, livskunskap, globala frågor och miljöfrågor kommer att få större utrymme. / The purpose of this essay is to contribute to increased knowledge of high school teachers' understanding of the subject social science through a description and an analysis of teachers' aims and purpose of their instruction, regarding goals, contents and selection of subject contents. The overall research question for this work is: What understanding does high school teachers have of the contents and the teaching of the subject social science? Based on this purpose and this research question, the aim is to answer the didactic questions of what and why. To accomplish the purpose of the study, a qualitative method has been used, and five semi-structured interviews have been conducted with high school teachers who are teaching social science. The teachers in this study define the subject in terms of contents as well as in terms of blocs belonging. The study shows that the instruction in social science should contribute to, and aim for an understanding of society's structure and function, in addition to giving the students competence and skills regarding their function as citizens of a democratic society. Furthermore, the study shows that the aim is for the students to develop into good, independent, critical and resolute democratic citizens, with an interest in society, where the obtained knowledge can be put into a context. The result indicates that the fields of politics and economics, connected to the concept of democracy, constitute the base of the subject. The most central concept of the subject is democracy and most of the concepts are drawn from the fields of politics and economics. The study also shows that social science is a subject which is sensitive to current issues, and for that reason on-going events are given priority. Furthermore, it is shown that there are several factors that influence the teachers' choice of contents: for example the course books, the teacher’s own interests and preferences, as well as that of students' and colleagues', the local instrument used for planning etc. A difference, which appears between the teachers on the theoretical and practical programs, respectively, is the use of the course book, but there is no unity amongst the teachers concerning the need for and importance of the local planning instruments, regarding the instruction. Results show that the teachers are satisfied with the form of the subject social science, and that they believe that no extensive future change will occur, regarding the contents of the subjects. However, the teachers believe that certain fields, such as mass media, "life science", global issues as well as environmental issues will be given more space.

Studiens syfte var att beskriva hur Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) används av lärare i den anpassade skolan för att främja elevers arbete med ämnesinnehåll, språkutveckling och kognition. Studien utgick från det sociokulturella perspektivet. En kvalitativ intervjustudie genomfördes och data analyserades i en tematisk analys. Urvalet bestod av åtta lärare i den anpassade skolan. Resultatet visade att lärare använder AKK i stor utsträckning för att möjliggöra arbete med ämnesinnehåll. Användandet av AKK gynnade elevernas språkutveckling och kognition, då lärarna möjliggjorde arbete i den proximala utvecklingszonen. Både empirisk och teoretisk generalisering låg till grund för arbetet med ämnesinnehåll, och vi fann exempel på lärare som arbetade liknade en learning activity. Lärarna önskade utveckla arbetet med att tolka elevernas deltagande i ämnesarbetet, samt att få mer stöd i form av färdigutvecklade lektionsstrukturer. Eleverna utmanades att fördjupa sitt kunnande vilket också kan gynna dem i ett samhällsperspektiv på lång sikt. Resultatet av studien kan användas av lärare i det didaktiska planeringsarbetet. / The aim of the study was to describe how Alternative and Augmentative Communication (AAC) is used by teachers in special schools to promote students' work with subject content, language development and cognition. The study was based on the sociocultural perspective. A qualitative interview study was conducted and the data was analyzed in a thematic analysis. The sample consisted of eight teachers in special schools. The results showed that teachers use AAC to a large extent to enable work with subject content. The use of AAC benefited the students' language development and cognition, as the teachers enabled work in the zone of proximal development. Both empirical and theoretical generalization was the basis for the work with subject content, and we found examples of teachers whose work was similar to a learning activity. The teachers also wanted to develop the interpretation of the students' participation in the subject work, as well as to receive more support in the form of fully developed lesson structures. The students were challenged to deepen their knowledge, which can also have long term societal benefits for students. The results of the study can be used by teachers in didactic planning work.