Syftet med studien är att undersöka hur ämneslärarna för årskurs 7-9 i Kalmar tätort uppfattar arbetet med stora skolklasser och deras interaktion med eleverna, samt hur relationen ser ut mellan urbanisering och det ökade elevantalet för skolklasser i årskurs 7-9. De frågeställningar som undersökningen baseras på är: hur ser relationen ut mellan urbaniseringen till Kalmar tätort och skolklassernas storlek? Samt vilka uppfattningar har ämneslärare i Kalmar tätort om deras interaktion med stora skolklasser? I studien har fyra kvalitativa intervjuer gjorts för att få förståelse kring lärarnas perspektiv på hur undervisningen sker i större klasser. I undersökningen är det flera viktiga teoretiska begrepp som har använts som teoretiska ram. Tätort, urbanisering, landsbygd och skolans förändring är några begrepp som använts för att undersöka och besvara de två frågeställningarna. Studien visar att befolkningen i Kalmar tätort ökar, men det är inte urbaniseringen som är den främsta faktorn utan det är framförallt andra orsaker. Det är bland annat invandring och ökat barnafödande som är den största orsaken till att Kalmar ökar i befolkningsmängd. De lärare som deltar i denna studie beskriver att arbetsbördan ökar när det är fler elever i klasserna. Skolan och kommunens ekonomiska situation påverkar i hög grad hur klasserna ser ut. Om lärarnas arbetsbörda minskar och att skolorna har bättre ekonomi så skulle det leda till att lärarna och eleverna har mer tid till att öka kunskapsutvecklingen.

No description available.

No description available.

Det multietniska ungdomsspråket är ett fenomen som växer och ständigt utvecklas i olikadelar (georafiska områden) av Sverige. Denna uppsats undersöker ämnesläraresförhållningssätt gentemot det multietniska ungdomsspråket. Vidare undersöks det omämneslärare väljer att inkludera eller exkludera det multietniska ungdomsspråket i sinundervisning. Även lärarnas förhållningssätt om positiva respektive negativa effekter på långoch kort sikt förekommer. Uppsatsens metoddel har fokus på en grupp av fem ämneslärare,det vill säga en fokusgruppsintervju.Resultatdelen är bearbetad utifrån det diskursteoretiska perspektivet. Metoderna som har valtsför att undersöka lärarnas förhållningssätt grundar sig i diskursanalytisk metod. Valet avdiskursanalys har valts för att framhäva lärarnas förhållningsätt inom det multietniskaungdomsspråket. I diskursanalysen kan läsaren erfara vilka subjektpositioner som framträderoch vad som utesluts i diskussionen samt vilka sanningsanspråk som förekommer iresultatsdelen.I resultatet redovisas lärarnas förhållningssätt gentemot det multietniska ungdomsspråket samthur språkvariationen lyfts fram i undervisningssammanhang. Lärarna anser att de arbetar medolika språkvariationer i klassrummet, dock försummar lärarna att behandla multietnisktungdomsspråk som en språkvariation. I resultatet framkommer även lärarnas uppfattning omfördelar och nackdelar med dess identitetskapande funktion och markering avgrupptillhörighet när elever använder sig av multietniskt ungdomsspråk. Utifrån dessa resultatoch med bakgrund i skolans styrdokument, tolkar vi det som att lärarna bör lyfta vikten av atteleverna ska kunna anpassa sitt språk efter syfte, mottagare och sammanhang.

Detta är en undersökning som behandlar ämneslärares tankar om att undervisa elever som inte har svenska som förstaspråk. För att genomföra studien har enkätundersökning och fokusgruppssamtal använts som metoder vilka sedan har kommit att analyseras med hjälp av en innehållsanalys. Resultatet av studien visar att lärarna befinner sig i och står inför en utmaning i frågan om undervisning av andraspråkselever. Såväl planering som undervisning påverkas och lärarna lyfter fram en frustration över att de inte får de resurser de behöver för att klara detta uppdrag på bästa sätt. Studiens resultat sätts sedan i relation till forskning och teorier om ämnet där det bland annat diskuteras att skolan måste ta ett större ansvar för att få en fungerande organisation.

<p>Denna uppsats syftar till att öka förståelsen för hur ämneslärare uppfattar och använder sig av begreppet forskningsanknytning. Undersökningen har gjorts utifrån en fallstudie där fem ämneslärare i svenska har intervjuats genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att de intervjuade lärarna har uppfattat forskningsanknytning dels via kursinnehåll, dels som ett arbetssätt, och att de främst har upplevt forskningsanknytningen som punktvisa nedslag vid vissa kursavsnitt, framförallt vid uppsatsskrivande. Lärarna använder sig av forskningsanknytning i sin lärarverksamhet genom val av metoder och material, och genom att tillämpa delar av forskningsprocessen när de planerar och genomför undervisning. Studien visar också att de intervjuade lärarna förefaller dels kunna mer om, dels använda sig av forskningsanknytning i större utsträckning än vad de själva ger uttryck för.</p>

Denna uppsats syftar till att öka förståelsen för hur ämneslärare uppfattar och använder sig av begreppet forskningsanknytning. Undersökningen har gjorts utifrån en fallstudie där fem ämneslärare i svenska har intervjuats genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att de intervjuade lärarna har uppfattat forskningsanknytning dels via kursinnehåll, dels som ett arbetssätt, och att de främst har upplevt forskningsanknytningen som punktvisa nedslag vid vissa kursavsnitt, framförallt vid uppsatsskrivande. Lärarna använder sig av forskningsanknytning i sin lärarverksamhet genom val av metoder och material, och genom att tillämpa delar av forskningsprocessen när de planerar och genomför undervisning. Studien visar också att de intervjuade lärarna förefaller dels kunna mer om, dels använda sig av forskningsanknytning i större utsträckning än vad de själva ger uttryck för.

Sverige har haft omfattande invandring av utländska barn och ungdomar senaste åren och svenska skolan har en utmaning att möta alla nya elever som kommit. Undervisning av nyanlända elever sker i huvudsak enligt två modeller, förberedelseklass och direktplacering. Syftet med det här arbetet var att öka kunskap om förberedelseklass ur ett lärarperspektiv. Vilken erfarenhet har lärarna av förberedelseklass och övergången till ordinarie klass? Metoden för studien var intervjuer med fem lärare som arbetar med nyanlända elever i en mindre kommun i norra Sverige. Resultatet indikerar att förberedelseklass är nödvändigt för att ge eleverna en språkgrund och introduktion till svenska skolan. Lärarna upplever att det är viktigt med ett bra informationsflöde vid elevernas övergång till ordinarie klass och önskar det fanns mer tid för samarabete mellan förberedelseklass och ordinarie undervisning. Slutsatsen indikerar att välfungerande organisation kring förberedelseklass kan ge eleverna bättre mottagning.

Denna studie undersöker relationen mellan en grupp ämneslärares vanor av sociala nätverk och i vilken mån den fyller en funktion i deras yrkesroll. Det vill säga i vilken mån deras kontaktnätverk har resulterat i en anställning, där målet är att förstå kopplingen mellan tjänster nådda genom sociala nätverk och hur det bidragit till arbetsmöjligheter och avancemang. En kvalitativ intervjumetod utfördes på fem ämneslärare för att undersöka deras upplevelser av arbetssökandet såväl som arbetsmarknaden, för att sedan skapa förståelse för deras vanor av sociala nätverk samt även för att skapa djupare förståelse för vilka konsekvenser de sociala nätverken har haft i deras yrkesroll. Studien visar på att alla respondenter använt sig av sociala nätverk för att nå en bättre situation sett till yrkesroll men även samhällsroll, att de sociala nätverken har en stor betydelse för respondenterna.

Forskning om lärares resonemang om och val av skönlitteratur påvisar att en rad olika faktorer spelar in då lärare bestämmer vad för skönlitteratur som ska läsas i deras klassrum. Det handlar bland annat om faktorer som skolkultur, lärarens egna erfarenheter, elevgruppen, tillgång på litteratur, kollegor och inte minst, läroplanerna. Lärarens val görs också i ljuset av en ämneskultur som vuxit fram historiskt, och där olika konstruktioner av svenskämnet framhåller olika delar av innehållet som viktigt. Detta ska också ställas mot samhällsutvecklingen där den svenska läsutvecklingen bland ungdomar behöver tas i beaktande. Syftet med den här litteraturstudien är att öka kunskapen om vad som påverkar svensklärares val av skönlitteratur i undervisningen på högstadiet och gymnasiet. Frågorna som ställdes för att besvara syftet var: Hur resonerar svensklärare kring valet av skönlitteratur i undervisningen enligt forskningen? Vilka faktorer har enligt forskningen betydelse för svensklärares val av litteratur? Metoden som användes för att besvara syftet var en systematisk litteraturstudie, där sökning i databaser och manuell sökning genomfördes för att få fram relevant forskning. Resultatet visade på en mångfacetterad bild av lärares urvalsprocesser där bland annat styrdokument, elever, kollegor, traditioner och ämneskultur påverkar lärarnas val. Slutsatserna som drogs utifrån resultatet var att urvalsprocessen är komplex och betydelsefull eftersom litteraturen kan ha många funktioner i undervisningen. Även om kriterierna för val av skönlitteratur är många tenderar en del att lysa fram extra tydligt i forskning som gjorts i vår tid. Det handlade ofta om att lärarna valde korta texter på grund av tidspress som även skulle kunna fungera som underlag för diskussioner.