I mitt examensarbete undersöker jag möjligheter och utmaningar som modersmålslärare upplever under modersmålsundervisningen, samt vilka uppfattningar ämneslärare har om modersmålsundervisning som ett verktyg för elevernas kunskapsutveckling i andra skolämnen. Uppsatsen belyser vikten av att elever med ett annat modersmål än svenska lär sig sitt modersmål och hur det påverkan deras skolframgång och kunskapsutveckling i andra ämnen.Jag har använt en kvalitativ metod för att få en djupare förståelse, genom intervjuer med modersmålslärare och ämneslärare om deras syn på modersmålsundervisning. Undersökningen omfattade sex modersmålslärare och sex ämneslärare på grundskola från årskurs 7–9 i två olika kommuner. Modersmålslärarna beskrev de möjligheter och utmaningar de ser i modersmålsundervisningen, medan ämneslärarna förklarade hur modersmålsundervisningen påverkar elevernas kunskap i andra ämnen. Resultaten visade att det finns viktiga utmaningar för modersmålslärarna inom undervisningen, som t.ex. för kort lektionstid, lektionstider efter skoltid när eleverna är trötta, bristande läromedel, bristande samarbete med andra lärare och brister i elevernas gruppindelning och undervisningslokaler. Det behövs vissa handlingar för att utveckla modersmålsundervisningen, till exempel att ordna modersmålsundervisning under den ordinarie skoltiden så mycket som möjligt och förbättra lektionslokalerna för att kunna använda digitala verktyg. Slutsatsen är att modersmålsundervisningen bör få mer tid och integreras i den ordinarie skolverksamheten. Det är viktigt att skolan uppmärksammar tvåspråkiga elevers kunskap och språkutveckling för att stärka dem. Modersmålsundervisningen är nödvändig för många elever som har svårt att lära sig svenska, särskilt nyanlända elever som har studiehandledning på sitt modersmål.

I denna studie undersöktes hur samarbetet mellan speciallärare och ämneslärare kan se ut i matematik- respektive språk-, läs- och skrivutveckling på en högstadieskola med en inkluderande specialundervisning samt hur man bäst kan utnyttja de båda yrkesgruppernas komplementära kompetenser. Som metod för datainsamling gjordes observationer på lektioner där speciallärare och ämneslärare samarbetade. Observationerna följdes av enskilda intervjuer av speciallärare och ämneslärare i matematik och språk samt rektor och samordnande specialpedagog. Avslutningsvis genomfördes en gruppintervju med speciallärare och ämneslärare. Till analys användes Abbotts teori om olika yrkesrollers kamp om vem som ska göra vad på arbetsplatsen samt Laviés teori om lärares olika inställning till samarbete.   Resultatet visade att speciallärare och ämneslärare har olika arbetsuppgifter i klassrummet och i planeringsarbetet. Medan ämnesläraren har rollen som ledare blir specialläraren mer som en assistent. I studien framkom att det viktigaste för att utveckla ett lyckat samarbete mellan speciallärare och ämneslärare är relationen mellan personerna. Förutom relationen är även förmågan till flexibilitet och viljan att ta varandras roller betydelsefulla faktorer. Ett sätt som lyftes fram för att utnyttja speciallärarens kompetens i det inkluderade klassrummet är specialpedagogisk handledning. / This study focused on the cooperation between special education teachers and subject teachers in mathematics development and language-, reading- and writing development. The study was carried out at a comprehensive school with an inclusive special education and aimed at investigating how to use the teachers’ complementary competences in the best way. The method used was observations of lessons when special education teachers and subject teachers cooperated. These observations were followed up by individual interviews with special education teachers, subject teachers in mathematics and languages as well as with the headmaster and the coordinating special education teacher. Finally a group interview was carried out with the special education teachers and subject teachers. Abbott’s theory about various professional roles and their struggle about who should do what at the work place was used together with Lavié’s theory about teachers’ attitudes to cooperation.   The result showed that special education teachers and subject teachers have different roles in the classroom and also in the planning of lessons. The subject teacher often takes the role of the leader whereas the special education teacher acts more as an assistant. The study showed that the most important factor in developing a successful cooperation between the special education teacher and the subject teacher is the relationship between the individuals.  Two other important factors are flexibility and the willingness to take each other’s roles when needed. Another way of taking advantage of the competence of the special education teacher is to let him/her coach the subject teachers.

This degree project purpose was through a text analyze to see what democracy views the senior year students in a Swedish high school showed in an essay assignment in social studies. The theoretical starting point was Agneta Bronäs (2000) democratic modells: democracy as a decision method, liberty democracy and collective democracy. Throughout these modells the result was analyzed and categorized after the students democracy views. The questions that the studie emanated from was : Which democracy view is prominent in the students essays? Does the students democracy views correspond with the result in previous research of  textbooks and teaching? What can social issues in social studies tell us about their democracy views? The result showed that most of the students, contrarily the previous research, had either a liberty democratic- or a collective democratic view. This result could be explained seeing the Swedish school seems to be giving the students an education because the Swedish society is a solid phenomenon. I relied on a collective participants throughout my elections and a solidarity when it comes to resource allocation. The result that was unexpected was the high number of students that showed a liberty democracy value in their essays, in these essays the liberty democracy was mostly shown through their view on individualism towards the society. The result could be used to evaluate the social studies curriculum - and in this degree project it is shown that the senior students in Swedish high school have obtained a critical and individual view on democracy and society.

Den svenska lärarutbildningen har under de senaste decennierna genomgått flertalet stora reformer som inneburit stora förändringar för både lärare och studenter. Den senaste reformen i ordningen implementerades under hösten 2011 och ledde till att det återigen finns fyra olika yrkesexamina inom lärarutbildningen: förskolelärare, grundskollärare, ämneslärare och yrkeslärare. Den här studien undersöker Uppsala universitets svensklärarutbildning efter hösten 2011 för blivande ämneslärare i svenska och hur väl den förbereder sina studenter för ett yrke som gymnasielärare. Detta undersöks dels genom en jämförande studie av Uppsala universitet respektive gymnasieskolans kurs- och ämnesplaner för svenskämnet och dels genom intervjuer av tidigare studenter som fått sin examen efter hösten 2011 från Uppsala universitet. Resultatet från den jämförande studien av ämnes- och kursplaner visar att det finns en diskrepans mellan det som Uppsala universitet lär ut och det som gymnasieskolorna efterfrågar inom områdena retorik, digital kompetens samt betyg och bedömning. Resultatet från intervjuerna visar på samma diskrepans som den jämförande studien men även att det finns en upplev distans mellan Universitetet och skolorna som informanterna pekar på som problematisk. Resultatet diskuteras slutligen ur olika perspektiv så som lärarutbildningens syfte, studenternas önskan samt gymnasieskolornas ansvar gentemot nyexaminerade lärare. Undersökningens slutsats blir att det finns en del att önska av Uppsala universitets svensklärarutbildning gällande ämneskunskaper samt samarbetet universitet och gymnasieskolor emellan.

Only a small part of particle physics is mentioned in the physics courses for Swedish high school students, despite the fact that particle physics is a field where a lot of research and progress are being done today. The first two physics courses in Swedish high schools include an overview of the standard model and the particles and interactions within the model. By designing an experiment where students get to use data from the ATLAS experiment in CERN they not only get to learn more about particle physics, they also get the opportunity to learn how to work similar to how researchers work in this field. This project was inspired by the Hands-on-CERN project which is focusing on increasing high school students interest and understanding of particle physics. By imitating Hands-on-CERN’s way of working, an experiment for high school students has been designed. In the experiment students get to discover the existence of quarks, even though they can not be observed as free particles but only in bounded states; so called hadrons. By analyzing data from the ATLAS experiment of the decay of the Z boson, you get to the conclusion that the Z boson more often decay to hadrons than to leptons with a proportion of about 14:71. This proportion depends on the various possibilities of hadrons that the Z boson can decay to, depending on the inner structure of hadrons consisting of quarks, dissimilar to the leptons which have no inner structure. / I fysikkurserna på gymnasiet ingår endast en liten del av partikelfysiken, trots att det är ett område som är väldigt aktuell inom forskning. I Fysik 1 och 2 ingår en översiktlig orientering om standardmodellen och de partiklar och interaktioner som ingår i modellen. Genom att utforma en laboration där eleverna får använda sig av data från ATLAS-experimentet på CERN får de både möjligheten att lära sig mer om partikelfysik och prova att arbeta på ett sätt som liknar forskarnas arbetssätt. Inspiration till arbetet har hämtats från projektet Hands-on-CERN som inriktar sig på att öka gymnasieelevers intresse och kunskaper inom partikelfysik. Genom att efterlikna Hands-on-CERNs sätt att arbeta har en laboration lämplig för gymnasieelever utformats. I laborationen får eleverna möjlighet att upptäcka att kvarkar finns trots att de inte går att observera i fria tillstånd, utan endast i bundna tillstånd; så kallade hadroner. Data från Z-bosonens sönderfall hämtas från ATLAS-experimentet i CERN analyseras, från vilken man kan dra slutsatsen att Z-bosonen sönderfaller oftare till hadroner än till leptoner, ett förhållande på ungefär 14:71. Förhållandet beror på att det finns fler möjliga hadroner som Z- bosonen kan sönderfalla till, vilket i sin tur beror på hadronernas inre struktur bestående av kvarkar, till skillnad från leptonerna som saknar inre struktur.

The purpose of this study is to examine how specialist teachers relate to content- and language-integrated learning, as well as examine if and how they work with developing the pupils' language and subject knowledge in the tutoring in order to benefit for the pupils learning process. The intention is also to examine which lingual challenges the teachers see in their subject. To answer the research questions, a qualitative method is used, and semi-structured interviews. In total, five senior high school teachers from one school in Västra Götaland have been interviewed and the subjects represented are physical education, social science, history, religion, sociology, mathematics and natural science. The result shows that teachers support content- and language integrated learning in their tutoring and they also believe that it is important to develop the pupils' lingual ability in order for them to develop in their specific subject. However, the result shows that the old subject tradition is still evident to some extent, but the perception of the role as a specialist teacher is changing. Moreover, the result shows that the teachers work with content- and language integrated learning in their specific subject, with an emphasis on terms and the understanding of concepts. It is evident that Vygotskys socio-cultural perspective and Hallidays systemic-functional grammar is seen in how teachers work, but the conclusion is that teachers to a large extent work according to these theories without being aware of it, and thus rather makes it right by coincidence. Further, the result shows that the teachers are aware of what lingual challenges the pupils' come across in their specific subject, and they agree on that there are mainly the cognitive abilities that challenge the pupil. / Syftet med studien är att undersöka hur ämneslärare förhåller sig till språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt, samt undersöka om och hur de i så fall arbetar med att utveckla elevens språk och ämneskunskap i undervisningen för att gynna elevens lärande. Intentionen är även att undersöka vilka språkliga utmaningar lärarna anser att eleven möter i deras ämnen. För att besvara studiens frågeställningar har en kvalitativ inriktad metod valts, i form av semistrukturerade intervjuer. Sammanlagt intervjuades fem gymnasielärare från en skola i Västra Götaland och ämnena som representeras är idrott och hälsa, samhällsvetenskap, historia, religion, sociologi, matematik och naturvetenskap. Resultatet visar att lärarna är positivt inställda till språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i ämnesundervisningen och att de tycker att det är viktigt att utveckla elevens språkliga förmåga för att eleven ska kunna utvecklas i deras ämnen. Dock visar resultatet att den gamla ämnestraditionen fortfarande finns kvar till viss del, men att synen på ämneslärarens roll likväl håller på att förändras. Vidare visar resultatet att lärarna arbetar med språk- och kunskapsutveckling i sina ämnen, med fokus på främst termer och begreppsförståelse. Det går tydligt att se Vygotskys sociokulturella perspektiv och Hallidays systemisk-funktionella grammatik i lärarnas arbetssätt, men slutsatsen blir att lärarna till stor del arbetar omedvetet utifrån teorierna och mer råkar ”träffa rätt”. Vidare visar resultatet att alla lärarna är medvetna om vilka språkliga utmaningar som eleven möter i deras ämnen och de är överens om att det främst är de kognitiva förmågorna som är en utmaning för eleven.

Syftet med detta utvecklingsarbete har varit att utveckla och testa en arbetsmetod som baserar sig på CDIO-modellen, vilket är en modell för att utveckla tekniska utbildningar. Namnet CDIO står för: Conceive, Design, Implement och Operate. CDIO-modellen innebär att inte bara elevernas ämneskunskap ska utvecklas, utan även deras färdigheter och förmågor, vilket dem kommer ha nytta utav i sina framtida yrkesroller. Med stöd av CDIO-modellen har en hel lektionsserie i kursen Teknik 2 på gymnasiet genomförts. Det är framförallt vid planering och framtagande av lärandemålen för lektionsserien som CDIO-modellen har varit till stort stöd. Resultatet från lektionsserien visade på att majoriteten av eleverna utvecklade sina tekniska ämneskunskaper, samt sina färdigheter och förmågor. De praktiska färdigheterna testades även vid den slutliga examinationen där alla elever utom en uppvisade goda praktiska kunskaper. Den stora utmaningen vid arbetet enligt CDIO-modellen är att det kräver mycket planering och förberedelse, vilket kan tänkas innebära att det är svårt att applicera den fullt ut om ej tillräckligt med tid finns. När väl arbetet för ett kursmoment är genomfört finns det dock goda möjligheter att återanvända och förbättra det vid planering av kommande lektionsmoment.

Den kompletterande pedagogiska utbildningen (KPU) infördes 2011 med syfte att bredda upptagningen till lärarutbildningen. Utbildningen riktar sig till personer som redan studerat en universitets- eller högskoleutbildning, och som bedöms ha tillräckliga ämneskunskaper för att bli lärare efter tre terminers komplettering av utbildningsvetenskap och VFU. Syftet med denna undersökning är att beskriva vilka som väljer att läsa till att bli lärare via KPU, och varför de valt denna utbildningsväg. Uppsatsen tar utgångspunkt i en utbildningssociologisk forskningstradition grundad av Pierre Bourdieu, där nyckelbegreppen kapital, habitus och utbildningsstrategier hämtats. Materialet för studien utgörs av individbaserad statistik från SCB samt sjutton intervjuer med studenter som läser KPU. Resultatet visar bland annat att KPU-studenter primärt söker sig till utbildningen på grund av starka ämnesintressen och att drygt var fjärde KPU-student har en förälder som jobbar som lärare. Utbildningen attraherar ett stort antal personer som väljer att återvända till utbildning efter flera år i arbetslivet. Sammantaget kan man se att KPU fyller en central funktion genom att den fångar upp studenter med starka ämnesintressen som troligtvis inte skulle ha sökt sig till, eller genomgått den ordinarie ämneslärarutbildningen.

Studien undersöker fritidshemslärares didaktiska arbete och samverkan med ämneslärare,samt rektorns roll i samverkan. Detta tema uppstod efter att vi deltagit i praktik och fåttobservera fritidshemslärarna i deras verksamhet. Tidigare forskning som används visar hurfritidshemslärare använder didaktiska arbetssätt för att planera och genomföraundervisningen. Den visar även att samverkan med ämneslärare spelar en roll i det didaktiskaarbetet på fritidsverksamheten, samt att rektorn har en betydande roll i samverkan. För attanalysera det empiriska materialet har sju begrepp använts, vilka alla har en koppling till detsociokulturella perspektivet. Det empiriska materialet består av intervjuer med fyra olikafritidshemslärare som arbetar på olika skolor. Intervjuerna spelades in och transkriberadessedan för att kunna bearbetas. Resultaten visar att fritidshemslärare planerar aktiviteter medtydliga syften, anpassar undervisningen efter elevernas behov och ser samverkan somavgörande för att uppnå detta. Trots utmaningar som tidsbrist och kommunikation, harrespondenterna en positiv syn på samverkan. De ser även rektorn som en trygghetspunkt trotseventuella brister. Resultaten och analysen jämförs därefter med den tidigare forskningen föratt ge en helhetsbild av forskningsområdet. Avslutningsvis diskuteras framtidaforskningsvägar, där en möjlig väg är att inkludera observationer i intervjuerna för att få endjupare förståelse för det didaktiska arbetet i praktiken. Därefter reflekterar vi över hur dennastudies resultat och diskussion har bidragit till professionsutveckling för lärare till fritidshem. / The study examines the didactic work of leisure-time educators and their collaboration with subject teachers, as well as the role of the principal in this collaboration. This theme emerged after our participation in practice and observation of leisure-time educators in their activities. Previous research utilized illustrates how leisure-time educators employ didactic approaches to plan and conduct teaching. It also demonstrates that collaboration with subject teachers plays a role in the didactic work of leisure-time activities, and that the principal has a significant role in this collaboration. To analyze the empirical material, seven concepts related to the sociocultural perspective have been employed. The empirical material consists of interviews with four different leisure-time educators working in different schools. The interviews were recorded and transcribed for analysis. The results indicate that leisure-time educators plan activities with clear objectives, adapt teaching to students' needs, and view collaboration as crucial for achieving this. Despite challenges such as time constraints and communication issues, respondents have a positive view of collaboration. They also perceive the principal as a point of security despite potential shortcomings. The results and analysis are then compared with previous research to provide a comprehensive overview of the research area. Finally, future research directions are discussed, with one potential avenue being the inclusion of observations in interviews to gain a deeper understanding of the didactic work in practice. Subsequently, we reflect on how the results and discussion of this study have contributed to the professional development of leisure-time educators.

I föreliggande C-uppsats i Geografi söker jag ta mig an ett avgränsat ämnesområde i skolans värld genom att undersöka vad högstadieelever tänker och känner inför ämnet Geografi. Syftet med undersökningen är således att undersöka högstadieelevers tankar om och attityder till skolämnet Geografi. Undersökningens material och bakgrundsdata har inhämtats med hjälp av enkäter som elever i årskurs 7-9 vid en medelstor högstadieskola i staden Nybro i Småland har besvarat. Sammanlagt har ett sjuttiotal högstadieelever varit delaktiga i att delge sina tankar om skolämnet Geografi. Frågeställningarna som jag har utgått ifrån är följande: Vilka är elevernas tankar om, och attityder till, skolämnet Geografi? Vad har elevernas tidigare undervisning i Geografi omfattat? Hur uppfattar eleverna skolämnet Geografi – är ämnet viktigt, gillar eleverna Geografi? Vad anser eleverna vara det viktigaste att lära sig i Geografi? Att ha Geografi varje termin/läsår eller att ha Geografi varierande termin/läsår, vad anser eleverna fungerar bäst för dem? Hur rangordnar eleverna Geografi i förhållande till övriga SO-ämnen? Undersökningen ger vid handen att eleverna rankar ämnet Geografi högt. Resultaten visar dock att pojkar och flickor rangordnar SO-ämnena olika; pojkarna rankar bland annat Geografi högre än vad flickorna gör. För att med säkerhet kunna svara på varför det är just så, skulle förslagvis en longitudinell studie av elevernas attityder och tankar behöva utföras, vilket dessvärre inte ryms inom ramarna för denna undersökning, men som eventuellt skulle kunna komma att genomföras i framtiden.