I denna studie analyseras vilken ämnessyn som kommer till uttryck i kursplaner i svenska utgivna mellan år 1962 och 2011. Detta görs genom två separata delstudier. Den ena delstudien kategoriserar kursplanernas formuleringar utifrån utbildningsfiolosofierna essentialism, perennialism, progressivism och rekonstruktivism. Den andra delstudien utgår istället från svenskämnesuppfattningarna svenska som färdighetsämne, svenska som litteraturhistoriskt bildningsämne, svenska som erfarenhetspedagogiskt ämne samt svenska som personlig utveckling. Analysen visar hur synen på svenskämnet förändrats över tid då utvecklingen inom utbildningsfilosofier gått från en essentialistisk syn i Lgr 62 och Lgr 69, via en rekonstruktivistisk ämnessyn i Lgr 80, genom en mer inkonsekvent syn på svenskämnet i Lpo 94 och slutligen åter till en progressivistisk syn på svenskämnet i Lgr 11. Analysen utifrån svenskämnesuppfattningar visar hur ämnessynen gått från att handla främst om ett färdighetsämne i Lgr 62 och Lgr 69, till att markant skifta till ett erfarenhetspedagogiskt ämne i Lgr 80, via en jämn blandning av ämnesuppfattningarna i Lpo 94 tillbaka till ett mer erfarenhetspedagogiskt ämne i Lgr 11. Ämnessynerna som kommer till uttryck i kursplanerna i svenska har alltså varierat kraftigt över tid. Det har inte varit en jämn utveckling från en ämnessyn till en annan. Båda analysverktygen visar istället hur ämnessynerna har rört sig fram och tillbaka för att slutligen landa i en syn på svenskämnet som något som ska ta tillvara på och utgå från elevernas erfarenheter samtidigt som eleverna ska förberedas inför en framtid som aktiva samhällsmedborgare.

Abstract   The use of electronic media plays an important part in the life of youth and especially Internet and mobile phones are important in the social and cultural networks of youth. The first step of this thesis is to examine the ICT-based activities of upper secondary school students through an online survey. The second step is to examine what didactic implications can be derived from the ICT-based activities in the subject of Swedish. Results from this survey and national and international research show that young people spend the majority of their leisure time on the Internet. The result also shows that media activities displace other school related activities such as traditional reading and writing. The findings point out the importance for teachers to adapt to student’s media experiences and to use them in the classroom. They also point out the importance of teachers’ conceptions of the subject Swedish for classroom work and how to make students involved in their studies.

Syftet med denna studien är att identifiera vad som kan utgöra utvecklingshinder för elever, studerande på Estetiska programmet med musikinrikting, att uppnå godkända betyg i sina instrumentkurser. I studien identifieras flera orsaker till utvecklingshinder och dessa kategoriseras i resultatet som: diagnostiserade inlärningssvårigheter, undervisningens struktur och anpassning, ämnessyn, elevens livssituation, förkunskapers betydelse, förståelse av kunskapskrav och slutligen motivation och ambition. En samtalsgrupp bestående av instrumentallärare med erfarenhet av ovan nämnda elevdemografi användes vid informationsinsamlingen. Resultatet av studien visar på ett brett spektrum av orsaker som kan utgöra grund för utvecklingshinder. Studien visar även på att undervisningssituationen påverkas olika utifrån vilket hinder som upplevts.

Syftet med denna uppsats är att undersöka synen på svenskämnet bland två verksamma svensklärare, två klasser och nio blivande svensklärare. Undersökningarna genomfördes med hjälp av två intervjuer med svensklärare, 47 elevenkäter samt nio enkäter med blivande svensklärare. Resultaten av våra undersökningar visar att synen skiljer sig mellan de intervjuade svensklärarna. Elevenkäterna visar att eleverna har en positiv syn på svenskämnet men att den varierar. Vissa elever ser ämnet avsett för personlig utveckling medan andra elever motiveras av slutbetyget och andra faktorer. Enkäterna för de blivande svensklärarna indikerar att ett homogent synsätt finns, att de kommer att arbeta annorlunda i jämförelse med deras tidigare svensklärare.

Vi var intresserade av att skriva om ämnesövergripande arbete, eftersom vi har praktik på en gymnasieskola som arbetar med denna arbetsform. Syftet med uppsatsen var att studera biologilärares och svensklärares syn på sitt eget ämne och varandras ämne. Vi ville ta reda på omlärarnas ämnessyn påverkade deras tankar runt ämnesövergripande arbete. Enligt tidigare forskninggenomförs ämnesövergripande arbete för att öka känslan av helhet samt motivera eleverna. Det finnsdock många möjliga hinder, inklusive organisatoriska problem och tidsbrist. Det finns mycket tidigare forskning runt svenskämnets identitet och det upplevs som ett splittrat ämne med många aspekter. Sätten man kan se på biologiämnet är dock till stor del outforskade.Vi genomförde halvstrukturerade intervjuer med sex gymnasielärare i biologi och svenska på två skånska gymnasieskolor. Vi fann att det fanns flera olika sätt att se på de två ämnena men att synen på svenskämnet som ett färdighetsämne dominerade, medan de flesta lärare beskrev biologiämnet genom att namnge moment som ingår i biologikurserna. Samtliga informanter hade genomfört samarbeten mellan svensk- och biologiämnet. Ofta var dessa arbeten i form av essäer eller grupparbeten runt hållbar utveckling eller genteknikens etik. Det fanns en problematik runt svenskämnets potentiella roll som hjälpämne i många samarbeten. Den lärare som kom med mest kreativa förslag var också den med störst förståelse för det andra ämnet. Ämnesförståelse verkar därmed påverka samarbetenas innehåll men däremot inte de upplevda hindren för samarbete. Det största hindret till samarbete är tidsbrist, men även skolkultur och kollegor är viktiga faktorer för att ett samarbete ska bli av.

Den konstnärliga verksamheten i den svenska gymnasieskolan har förändrats i och med GY 2011 (Skolverket, 2011). Den största förändringen rör kursen estetisk verksamhet som har tagits bort som gymnasiegemensamt ämne och ersatts med historia. Föreliggande studie försöker besvara hur lärare i de estetiska ämnena, bild och musik, ser på sina ämnen samt roll och funktion i skolverksamheten. Studien försöker även utröna hur lärarna ser på ämnesintegrering och hur de upplever borttagandet av estetisk verksamhet. Frågeställningarna besvaras genom att anlägga ett kunskapssociologiskt perspektiv där begreppet kunskapskultur används som undersökningsverktyg. Syftet är att se om estetlärarna i bild och musik utgör en sammanhållen kunskapskultur och om deras syn på ämne och status har förändrats i jämförelse med tidigare forskning. Metoden är hermeneutisk och fokusgruppsintervjuer används för att besvara studiens frågor. Det är två kunskapskulturer som utkristalliseras gällande lärarnas ämnessyn, men de två fokusgrupperna möts då och då, bland annat ser båda grupperna de estetiska ämnena som viktiga för elevernas personlighets- och identitetsutveckling. De menar även att eleverna utvecklar förmågor som samhället kräver. Båda grupperna ser det som negativt att estetisk verksamhet har tagits bort och tycker synd om eleverna som missar möjligheterna till kreativitet och en bredare begreppsvärld. Ämnesintegrering ses som positivt men svårt att genomdriva på grund av för lite planeringstid. Vad gäller roll och funktion ser samtliga lärare sig som viktiga, även om samhället visar en väg bort från de estetiska ämnena. En del av lärarna tror på ett paradigmskifte i och med att samhället behöver kreativa människor. Kunskapskulturer i skolan påverkar hur elever värderar kunskap därför välkomnar vi mer forskning om kunskapskulturer i skolan.

No description available.

The purpose of this essay was to study how Swedish teachers of religion view and contemplate topics like diversity, neutrality, subject view and the relationship between religion and science, in teaching of the “religious belief and science” theme, at the upper secondary level. The “religious belief and science” theme is included in the basic religion course (Religionskunskap 1) in Swedish upper secondary schools and therefore it is likewise a mandatory course and, furthermore, theme, for Swedish students at this level. However, due to the multicultural nature of the current Swedish society, which includes people and students with a broad variety of cultural and religious backgrounds, it is arguably a complex task to teach a theme which include two such contrasted §phenomena, in a context which is based on natural science. Consequently, religion and religious beliefs risk being designated as abnormal. During this study, teachers were interviewed and asked about their experiences teaching this theme and about their views of the topics above, utilizing a qualitative research method. The results derived from this study were many and some results stood out. Regarding diversity among students and students´ backgrounds, the theme clearly requires planning and a certain attentiveness from teachers in order to neutralize and counteract intolerance among students. Furthermore, regarding neutrality and subject view, teachers´ own opinion and subject view in accordance to the theme seems to affect the teaching, even though teachers aspirations might be to appear neutral and to clearly take a neutral stand. Regarding teachers´ view on the relationship between religion and science, a majority of teachers consider both perspectives equally relevant and, additionally, that they bring unique perspectives on complex questions and matters.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur ett antal musiklärare på högstadiet ser på musikämnets roll i grundskolan. Den genomförda studien har ett abduktivt förhållningssätt och har genomförts med hjälp av kvalitativa, ostrukturerade intervjuer där fem musiklärare på högstadiet intervjuats. Musiklärarna valdes med mål att få en geografisk och erfarenhetsmässig spridning. Intervjuerna skedde till största del digitalt och spelades in med ljudupptagning. Materialet från intervjuerna transkriberades för att därefter analyseras. Studiens teoretiska utgångspunkt är Hanken och Johansens (2013) beskrivningar av sju olika sätt att se på musikämnet. De sju olika synsätten är att se på musikämnet som ett estetiskt ämne,färdighetsämne, kunskapsämne, musiskt ämne, ämne för välbefinnande, kritiskt ämne och medieämne. Studiens resultat är att de intervjuade musiklärarna delar synsätt på flera plan, bland annat att musikämnet är ett musiskt ämne, ett kritiskt ämne och ett färdighetsämne. Det visade sig även att få lärare såg på musikämnet som ett medieämne. De intervjuade musiklärarna belyser även att musikämnet är ett viktigt ämne för elevernas individuella utveckling och att eleven genom musikämnet lär sig att samarbeta med andra, att lyssna in och att komma närmre sina känslor. Det belyses även av de intervjuade musiklärarna att eleven genom musikämnet får utveckla sin motorik och sitt fokus, får möjligheten att vara en del av en gemenskap och öva på sina sociala förmågor vilket i sin tur bidrar till fostrandet av samhällsfungerande människor.

Den här magisteruppsatsen skrivs inom forskningsfältet Svenska med didaktisk inriktning. Syftet är att undersöka hur tio elever ur en klass 9 uppfattar den svenskundervisning de deltagit i under sin högstadietid. Forskningsfrågorna fokuserar hur de förhåller sig till ämnet, vad de förväntar sig och vad de anser att de lärt sig. Även kontexten problematiseras. Studien har en etnografisk, kvalitativ ansats och undersökningen görs i det egna klassrummet, vilket innebär att forskaren/läraren är samma person. De teoretiska redskap som används för att analysera elevernas uppfattningar är i första hand etablerade ämneskonceptioner så som svenska som färdighetsämne, som litteraturhistoriskt bildningsämne, som erfarenhetspedagogiskt ämne och som demokratiämne. Undersökningen visar att elevernas bild av ämnet är splittrad, deras syn på ämnet går bara delvis att foga in under de etablerade svenskämneskonceptionerna. Eleverna uttrycker även ämnessyner som skulle kunna benämnas som någon typ av språkämne, framtidsämne eller kompetensämne. Eleverna visar på många sätt att de ser på svenskämnet som formaliserat. De ger uttryck för ett traditionellt färdigetsämne med inslag av erfarenhetspedagogiskt ämne som man ska ha nytta av någon gång i framtiden. Eleverna anser att man på svensk-lektionerna lär sig att läsa och skriva på "rätt" sätt. En grupp elever engagerar sig i uppgifter och diskussioner medan andra uppvisar ett visst motstånd som visar sig i pratighet och ointresse. Flertalet accepterar dock det svenskämne som presenteras trots att deras arbetssituation präglas av skolans kulturformer och påtvingad närhet till andra elever.Kontextens påverkan på klassrumssituation och lärande är stor.