Utgångspunkten för arbetet är ett intresse för musikskapandets didaktik. Syftet är att jämförahur musik- och bildlärare på högstadiet ser på- och förhåller sig till skapande iundervisningen. Forskningsfrågorna gäller informanternas syn på- och förhållningssätt tillprocess, resultat, kvaliteter och portföljmetodik i relation till skapandepraktik samtinformanternas upplevda verklighet kring det andra ämnets skapandepraktik. Arbetet ärgenomgående skrivet med en hermeneutisk ansats gällande struktur, tolkning och språkval.Kvalitativa semi-strukturerade intervjuer användes för datainsamling. Ett strategiskt urval avmusik- och bildlärare intervjuades. Intervjuerna transkriberades i sin helhet och analyseradestematiskt av de två författarna. En hermeneutisk tolkningsakt eftersträvades i teori ochpraktik.Resultaten pekar på att ämnessynen är signifikant för skapandepraktik på ett större plan,genom läroplan och i praktik. Resultaten visar även på betydelsefulla skillnader mellanmusik- och bildlärarnas syn på- och förhållningssätt till skapandepraktik och portföljmetodikdär ett processfokuserat och uppgiftsfokuserat förhållningssätt till elevarbetet är mergenomgripande i bildlärarnas skapandepraktik. Hos musiklärarna visar sig ett resultatfokusoch verksfokus som mer framträdande. Resultaten visar också att musiklärarna upplever attbildämnets skapandepraktik är intressant i musikskapandedidaktiskt hänseende.Resultaten diskuteras, gentemot forskning och litteratur, utifrån identifierade teman somförkunskaper, uppgiftsfokus och verksfokus, processfokus och resultatfokus, formellaramfaktorer, genrer, vardagskultur och marknadsestetik, skapande som mål och medel samtotillräcklighet och uppgivenhet.

Denna studie undersöker hur lärares respons påverkar elevers skrivande. Frågorna som ställs idenna studie är vad lärarens respons fokuserar på i elevernas texter, hur elevernas uppfattarresponsen och vilken påverkan responsen får samt om det finns andra faktorer som på verkar derastexter. I denna studie har en kvalitativ metod använts där jag har följt en lärare och en klass i årskurs6 under arbetet med att skriva en berättelse. Jag har analyserat fyra elevers texter och den responsde fått och därefter intervjuat dessa fyra elever samt läraren. Teorin bakom denna undersökning taravstamp i Lars-Göran Malmgrens tankar om lärares ämnessyn och Ulf Telemans tankar omsvenskämnets identitet.De resultat som studien visade var att lärarens ämnessyn hade stor betydelse för vad eleverna fickrepsons på. I detta fall ledde det till att eleverna uteslutande fick respons på formalia i sina texter.Vidare visar studiens resultat att lärarens ämnessyn även spelade roll för hur eleverna uppfattarresponsen och att lärarens syfte med responsen kan vara att visa elverna en väg till att höja sinabetyg. Slutligen visar studiens resultat att det fanns andra faktorer som påverkade elevernas texter, idetta fall blev det tydligt att den planering eleverna valde att arbeta utifrån påverkade kvalitén itexterna de skrev. Vilken planering eller nivå de valde fick också påverkan på vilken sorts responsde fick av läraren där de som valt den svårare planeringen ofta fick en mer kritisk respons.

The purpose of this essay is to explore what subject view is expressed in the new syllabus of 2022. Furthermore, since the textbooks used in school can be included in an expanded curriculum concept and many textbooks are produced according to the content of the curriculum this study aims to investigate if older textbooks could still be seen as relevant after the introduction of the new curriculum. According to Lyngfelt (2006, p. 98) research on textbooks used in the Swedish subject is scarce. Therefore, the study uses a thematic analysis according to Braun and Clarkes (2006) model to answer these research questions: Which subject view can be discerned in the changes in the core content in the syllabus? Are all changes in the core content for the Swedish subject covered in the selected textbook? Which changes in the core content in the syllabus are covered most and least? The results show that the textbooks cover the additions in the core content, especially with respect to non-fiction texts. However, the textbooks’ cover in orality is scarcer. The study is based on the paradigms of Sawyer and Van de Ven (2006) and the most prominent subject paradigm in the core content is the communicative paradigm, but traces of all the paradigms used in the study was found in the new additions.

Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka vilka olika uttryck för svenskämneskonceptioner som finns i styrdokumenten samt i 15 lokala kursplaner för grundskolans senare år i ämnet svenska. Ämneskonceptionerna undersöks genom ett antal kriterier som vi hämtat och sammanställt ur befintlig litteratur. Analysen börjar med undersökning av den nationella kursplanen i svenska samt Lpo94 och följs av undersökningen av de utvalda lokala kursplanerna för att avslutas med en jämförelse mellan de båda. Resultatet pekar på stor splittring i ämnessyn i såväl styrdokumenten som i de olika lokala kursplanerna, både inom enskilda och vid jämförelse av olika dokument. De dominerande ämneskonceptionerna skiljer sig åt mellan styrdokument och deras lokala uttolkningar.

The purpose of this project is to survey the attitudes towards using film in the subject of Swedish among teachers and students in some upper secondary schools in Sweden. The investigation is based on two surveys answered by teachers of the subject of Swedish, and by students in their second last and last year of upper secondary school. The results show that there is a positive attitude towards using film as a didactic tool among both teachers and students. The teachers’ main purposes of using film are to illustrate a literary epoch and to use films as basis for discussions about different subjects. The students experience learning in a more interesting and motivating way than using only traditional teaching like reading novels. The study also shows a lack in teaching about literacy, critical literacy and media literacy with the help of film. However, the conclusion is that film play an important part and have a place in teaching the subject of Swedish.

The purpose of this study is to chart and describe which content and different models that teachers use when teaching English as a foreign language at upper secondary school in Sweden. The study was performed through a phenomenonographic point of view, where the aim is to present and compare different understandings within a certain area. Our study emanates in Lars-Göran Malmberg’s theories about different teaching models used when teaching Swedish, which have been transferred and modified by Bo Lundahl into teaching English as foreign language. On the basis of this theory, six individual interviews with different teachers at upper secondary school were carried out with concern of discussing the content and aim of English teaching. Since the idea of communication is frequently used in the teaching plan for the Swedish school system, focus in this study has also been to understand and compare what meaning different teachers put in this term.Conclusions were that all of the teachers have different conceptions of the subject, and also that they focus on different parts and content within their teaching. As far as the term communication is concerned, this also had a very different meaning to the teachers in the study. A consequence of this, and the fact that the subject itself is considered to be very diverse, could be that students leave school with different knowledge.

Syftet med den här studien är att undersöka hur svenskämnet framställs i två läromedel för Svenska 1. Frågeställningarna som undersöks och besvaras är hur svenskämnet framställs i läromedel och huruvida en samstämmighet mellan dessa råder. De läromedel som analyseras och jämförs är Svenska impulser 1 (2017) och Svenska 1 - Helt enkelt (2018). I dessa har avsnitt gällande lyrik, noveller och muntlig framställning valts ut. Läromedlen har analyserats kvalitativt för att identifiera vilka ämnesuppfattningar inom svenskämnet som förekommer. Dessa har kunnat urskiljas genom en innehållsanalys där olika delar i läromedlens valda avsnitt har undersökts. I olika typer av texter samt uppgifter och övningar har olika syften och fokus urskilts, till exempel där innehållet riktar sig till litteraturhistorisk kunskap eller individutvecklande uppgifter. Det har resulterat i följande identifierade inriktningar: litteraturvetenskaplig, kulturarv, litteraturhistorisk, färdighet, språkkunskap och individcentrerad. Resultatet visar en viss samstämmighet med tidigare forskning, bland annat med Lars-Göran Malmgrens (1996) tredelade svenskämne men också med Per-Olov Svedners (2010) argument som kombineras till en svenskämnesprofil. Dock har även en ny inriktning identifierats vilken är en underkategori till den individcentrerade och benämns som psykologisk inriktning där eleven bland annat får kunskap om sin kognitiva förmåga. Vidare visar resultatet att ämnesuppfattningarna samspelar till stor del men förekommer även isolerade. Många av uppfattningarna är gemensamma för böckerna men förekomsten ser ofta olika ut.

I studien undersöker jag likheter och skillnader i ämnessyner gällande litteraturundervisning på högstadiet och gymnasiet. I studien undersöks hur elever i högstadiet förbereds för gymnasiet och hur gymnasiet arbetar för att möta upp dessa elever. Syftet med studien är att belysa glapp mellan skolstadierna som kan påverka elevernas utveckling och lärande inom litteraturundervisningen. Det empiriska materialet består av åtta kvalitativa intervjuer som är av semistrukturerad karaktär. Tidigare forskning är uppdelad på tre områden: Stadiumövergångar, ämneskonceptioner och litteraturundervisning. Det teoretiska perspektivet utgår ifrån Lars-Göran Malmgrens tre ämneskonceptioner och Gunilla Molloys fjärde ämneskonception Resultatet visar att alla lärare använder sig av olika ämneskonceptioner växelvis i sin litteraturundervisning och att det är olika ämnessyner på högstadiet och gymnasiet. Detta är en konsekvens av att inget explicit samarbete finns mellan skolorna inför elevernas övergång. Både lärarna på högstadiet och på gymnasiet efterfrågar ett större samarbete i svenska och litteraturundervisningen. Utifrån lärarnas svar och forskningen drar jag slutsatsen att bristen på samsyn och samarbete mellan skolstadier är ett vanligt förekommande problem som behöver lyftas i den allmänna skoldebatten. / In this study I examine similarities and differences in subject views regarding literature education in secondary school and upper secondary school. The study shows how secondary school students are prepared for upper secondary school and how upper secondary school works to meet these students. The purpose of the study is to shed light on gaps between school stages that can affect students' development and learning in literature teaching. The empirical material consists of eight qualitative interviews that are of a semi-structured nature. Previous research is divided into three areas: Stage transitions, subject conceptions and literature teaching. The theoretical perspective is based on Lars-Göran Malmgren's three subject conceptions and Gunilla Molloy's fourth subject conception. The results show that all teachers use different subject conceptions alternately in teaching literature and that is different subject views in secondary school and upper secondary school. This is a consequence of the fact that there is no explicit cooperation between the schools before the students' transition. Both teachers in secondary school and upper secondary school demand greater collaboration in Swedish language and literature education. Based on the teachers' answers and the research, I conclude that the lack of consensus and cooperation between school stages is a common problem that needs to be raised in the general school debate.

Uppsatsens syfte är att undersöka vilken vikt de geografiska traditionerna ges i den nuvarande och i tidigare kursplaner för ämnet geografi samt hur dessa traditioner visar sig hos aktiva SOlärare i grundskolans senare del i deras syn på geografiämnets beståndsdelar. Uppsatsen tar avstamp i en redogörelse för Pattisons fyra geografiska traditioner (den rumsliga, den regionala, den naturgeografiska och människa-natur traditionen) med tillägg av den kritiska traditionen som Graves benämner den. Dessa traditioner ligger till grund för granskningen av nuvarande kursplan och för kursplaner för geografämnet under 1900-talets senare del. De olika traditionernas vikt i förhållande till varandra redovisas genom en tabell som sammanfattar kursplansanalysen. Exempel på resultatet är att Människa-natur traditionen har fått en dominerande del i senare kursplaner samt att den kritiska traditionen tillkommit sedan Lgr 80. Genom intervjuer undersöktes aktiva SO-lärares syn på geografiämnets beståndsdelar. Det empiriska materialet har tolkats utifrån en hermeneutisk ansats. Även om lärarna undervisade i och runtomkring samma centralort blev resultatet att synen skiljer sig från person till person. Dock utmärkte sig vissa traditioner mer än andra. En tradition med stor närvaro var människa-natur traditionen, även den naturgeografiska traditionen var väl representerad i lärarnas syn.

This study focuses on tests and assessment in social science in the upper secondary school in Sweden. Testing has an effect on how students learn and on the information and knowledge they retain. Different forms of examination encourage different styles of learning and the type of test used also influence the perception students have on a subject. From a didactical perspective, based on a curriculum theory, the aim of this study is to examine teacher constructed tests and to analyze the construction and different reflections on the school subject social science. The tests analyzed are compared with the content of the formal curriculum. The findings indicate that the tests contain only a few of the goals in the formal curriculum. The curriculum does not seem to have a major influence on the setting of the test and its content. It is rather some kind of subject tradition that appears in the examinations. The dominant subject fields are political science and economics. Three subject profiles were found in the tests. The students are expected to orientate themselves with the subject and learn some basic facts. However, there are also questions which give the students opportunities to analyze different phenomenon and discuss several issues. The tests vary, for example in theoretical programs the content requires students to use the factual knowledge rather than rote learning. The questions are more theoretical and advanced compared with the tests that have been used within vocational programs.