Studiens syfte är att få en inblick i hur verksamma svensklärare i årskurs 4–6 arbetar med värdegrundsarbete och lässtrategier under skönlitterär läsförståelseundervisning. Tidigare forskning beskriver skönlitteratur som ett bra läromedel för värdegrundsarbete samtidigt som den synliggör brister kring värdegrundsarbete i samband med skönlitterär läsning i skolverksamheten.Lässtrategier är ett omdebatterat ämne gällande nyttan av att ha dessa kunskaper. Genom intervjuer med tre verksamma svensklärare har studiens data samlats in för att få en överblick i hur de använder skönlitteraturen som en utgångspunkt för både värdegrundsarbete och lässtrategier. Den insamlade datan har bidragit med deras åsikter om värdegrundsarbete, lässtrategier och utmaningar som finns inom skönlitterär läsförståelse. Utifrån intervjuerna kan slutsatser kring hur de uppfattar undervisning av skönlitteratur kopplat till både värdegrundsarbete och lässtrategier göras, samt vilka utmaningar som utmärker sig. Skönlitteratur är ett bra läromedel för att prata om olika situationer där värdegrund spelar en stor roll. Lärarna ser dessutom en positiv utveckling av elevers läsförståelse med hjälp av att tillämpa olika lässtrategier.Den tidigare forskningen visar problematik kring lässtrategier och bedömning av elevers läsförståelse. Studiens lärare både bekräftar och dementerar forskningens problematik kring områdena men uppmärksammar även andra problem som att det är tidskrävande och att resurser som behövs inte finns tillgängliga.

Detta arbete utforskar utvecklingen av demokratisk kompetens hos mellanstadieelever inom samhällskunskap. Studiens syfte är att ge lärare en fördjupad förståelse för praktisk implementering av demokratiuppdraget, en central aspekt i den aktuella läroplanen för grundskolan (Lgr 22). Genom en kritisk granskning och syntes av befintlig forskning identifieras fem nyckelfaktorer som är avgörande för att skapa en demokratisk lärandemiljö: professionellt ledarskap, innehållskunskap, inflytande, kommunikativ kompetens och aktivitet. Analysen fokuserar på hur dessa element kan integreras i klassrummet för att effektivt främja demokratiskt engagemang och förståelse hos eleverna.  Resultaten pekar på vikten av en integrerad ansats i undervisningen där alla fem faktorer samverkar. Professionellt ledarskap och innehållskunskap bildar grunden för en stabil och informativ miljö, medan inflytande, kommunikativ kompetens och aktivitet aktivt engagerar eleverna i demokratiska processer och främjar deras förståelse och deltagande. Dessa faktorer bidrar inte bara till elevernas förståelse och deltagande i demokrati, utan främjar även en djupare insikt i och engagemang för demokratiska värderingar och processer. Arbetet erbjuder därmed viktiga insikter och konkreta tips för lärare som strävar efter att integrera demokrati i sitt pedagogiska arbete och förbereda eleverna för ett aktivt samhällsengagemang.

The study is about aesthetic learning processes in the subject English. The purpose of the study is to investigate whether aesthetic learning processes in the form of drama can contribute to a development in fourth graders’ command of grammatical tense in English. This is investigated by interviews combined with a test in grammatical tense with five students in year 4. The study is based on three research questions that are investigated and answered: - How does the aesthetic learning processes affect the students' verbal use of tense? - What similarities and differences can be seen in the students‘ verbal use of tenses? The study consists of a theoretical and an empirical part where the focus is on aestheticlearning processes with input from the expression form drama and partly a non-aesthetic learning that leans towards a lesson with teaching materials in the subject English. The theoretical part is based on the socio-cultural perspective with a view of aesthetic learning. In this study, it has emerged that aesthetic learning processes such as aids strengthen students' opportunities to achieve knowledge of the spoken English where tense is in focus. Body language and the senses are also an important part that helps the students to consolidate English skills in a simpler way. If aesthetic and non-aesthetic learning are combined, there will be a relationship between the two forms of learning that leads to a varied learning in English teaching in primary school.

Undervisningen i svenskämnet ska stimulera elevers lust till att läsa, däremot besitter långt ifrån alla elever naturlig läsmotivation. I föreliggande studie behandlas förhållandet mellan elevers läsning av skönlitteratur och motivation. Syftet med uppsatsen är att öka kunskapen om hur lärare i svenskämnet beskriver att de arbetar för att motivera elever till läsning av skönlitteratur i årskurs 4–6. Detta besvarades med hjälp av frågeställningarna: Hur beskriver lärare sitt val av litteraturundervisningsmetod för att öka elevers läsmotivation? Vilka faktorer gör elever mer respektive mindre motiverade till att läsa skönlitteratur enligt lärare? Hur tänker lärare kring urvalet av skönlitteratur för att öka elevers läsmotivation? För att uppfylla studiens syfte och frågeställningar användes en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer med fyra verksamma mellanstadielärare. Insamlat material analyserades tematiskt och med hjälp med self-determination theory (SDT) som bidrar med att förstå hur människor blir motiverade till att agera på ett specifikt sätt. Resultatet av studien visade att lärare upplever svårigheter kring att motivera elever till läsning av skönlitteratur. Däremot framkom det att högläsning, gruppläsning, boksamtal och böcker som lever upp till individens intressen visar sig vara motivationshöjande för eleverna. Lärarna upplevde dessutom att eleverna blir motiverade till att läsa skönlitteratur om undervisningen har ett tydligt syfte. Det finns yttre faktorer som gör eleverna mindre benägna till att läsa, ett exempel som lärarna lyfte är den digitala tekniken som har tagit allt större plats i samhället. / The teaching of the Swedish subject should stimulate students' desire to read, but far from all students are inherently motivated to read. The present study deals with the relationship between students' reading of fiction and motivation. The aim of the thesis is to increase knowledge about how teachers in the Swedish subject describe their work to motivate students to read fiction in grades 4-6. This aim was fulfilled through the following research questions: How do teachers describe their choice of method when teaching to increase students reading motivation? What factors make students more or less motivated to read fiction according to teachers? How do teachers think about the selection of fiction to increase students' reading motivation? To fulfill the aim of the study, a qualitative method was used through semi-structured interviews with four active primary school teachers. The collected material was analyzed thematically through a lens of self-determination theory (SDT) which helps to understand how people are motivated to act in a certain way. The results of the study show that teachers experience difficulties in motivating students to read fiction. On the other hand, it appears that reading aloud, group reading, book talks and books that live up to the individual's interests prove to be motivating for the students. The teachers experience that the students are motivated to read fiction if the teaching has a clear purpose. There are external factors that make students less motivated to read, an example that teachers highlight is the increasingly dominant role that the digital technology plays in society.

Syftet med detta arbete är att studera vilka olika arbetssätt läraren använder för att introducera, befästa och använda nya begrepp i undervisningen i samhällsorienterande ämnen (SO) samt hur undervisningen uppfattas av elever med språkstörningsdiagnos i en klass i årskurs 4. Utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv är fokus att hitta arbetssätt som stöder lärandet för elever med språkstörningsdiagnos. I min studie ingår lärarintervju, lektionsobservationer samt två elevintervjuer. Jag analyserade data utifrån Grundad teori. Analysprocessen var uppbyggd av flera steg och mynnade ut i en egen grundad teoretisk modell med utgångspunkt i mitt syfte och mina frågeställningar. Den teoretiska modellen representeras av sex trappsteg, tydlighet, varierade arbetssätt, repetition, progression, förståelse och förmåga att använda ord och begrepp där det personliga stödet utgör förutsättningen - grunden - för att eleverna med språkstörningsdiagnos ska kunna tillgodogöra sig den klassgemensamma undervisningen. Läraren hade samtalet i helklass som stomme i sin undervisning. Hen använde arbetssätt baserade på forskning: tydliga instruktioner uppdelade i steg, visuellt stöd, elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter samt vardagsspråk är utgångspunkt, många tillfällen för repetitioner och uppgifter där eleverna får använda de nya orden och begreppen. Eleverna beskrev att de behövde många repetitioner för att ta till sig nya ord och begrepp. De upplevde de största svårigheterna när många nya begrepp presenterades samtidigt och om de själva skulle söka förklaringar i skriven text. Det bästa sättet att ta till sig ny kunskap var att lyssna, gärna i kombination med bilder av olika slag. De var överens om att Ipad var ett bra verktyg som gav möjlighet att lyssna och tala istället för att läsa och skriva. Studien visar på nödvändigheten av funktionella metoder och uppgifter i klassrummet i kombination med extra anpassningar och personligt stöd utifrån elevens individuella behov. / The aim of this work has been to study the methods a teacher practice when introducing, consolidating, and using new concepts in society orientated subjects and how the education was perceived by students with language disorder diagnosis in a class of 4th graders. Based on a special educational perspective, the focus has been to find ways of working that supports the learning of students with language disorder diagnosis. My study includes a teacher interview, lesson observations, as well as two student interviews. I have analyzed the data on the basis of Grounded theory. The several steps of the analytical process have resulted in a theoretical model of my own record, initialized by my purpose and my issues. The theoretical model is represented by six steps: clarity, various approaches, repetition, progression, understanding and the ability to use words and concepts where personal support is the condition - the basis for students with language disorder diagnosis being able to assimilate the class shared teaching. The observed teacher used conversation with the whole class as the foundation of the teaching. The methods were based on research: clear step-by-step instructions, visual aids, students prior knowledge and experience, as well as everyday language as starting point. The teacher also gave many opportunities for rehearsals and tasks where they are allowed to use new words and concepts. Both of the interviewed students stated that they needed many repetitions to absorb new words and concepts. They mostly experienced difficulties, when many new concepts were introduced simultaneously and if they themselves were expected to find the explanations in texts. The best way to absorb new knowledge was to listen, preferable in combinations with images of the various kinds. They agreed that the iPad was a good tool giving the opportunity to listen and speak instead of reading and writing. The study shows the necessity of functional methods and tasks in the classroom combined with extraordinary adaptions and personal support based on the students individual needs.

This study investigates when and why teachers use code-switching as a method as well as teachers’ approach to the use of code-switching as a language strategy. I’ve seen that pupils in Swedish schools have a problem with oral communication and often use code-switching as a strategy. Earlier research has been done on the subject, but most has been done with observations of pupils or teachers. There is also a lack of research done in Swedish schools. It therefore felt necessary to carry out a study interviewing teachers about their approach to the strategy and how they use it. The informants of the study are five teachers who teach English in grades 4-6 in four Swedish schools. Interviews as a qualitative method were used to be able to answer the research questions. The results show that four of the informants use code-switching quite frequently. It shows five different reasons why they code-switch and that they mostly have a positive approach to the strategy, while they see the negative aspects and wish they could use the English language more in class. One of the informants has got a negative approach to the subject and only used codeswitching when necessary. The conclusion shows that all informants think that code-switching helps pupils that have a difficulty with the language of some sort. / Syftet med denna studie var att undersöka när och varför lärare använder kodväxling som metod och även lärares inställning till kodväxling som språkstrategi. Jag har sett att elever i svenska skolor har svårigheter med den muntliga kommunikationen och ofta använder kodväxling som strategi. Tidigare studier har utförts på ämnet men de flesta har varit observationer av elever och lärare. Det råder också brist på forskning utförd i Sverige. Därför kändes det nödvändigt att utföra en studie där lärare intervjuas kring deras inställning till och användande av strategin. Studien genomfördes på fem lärare som undervisar i engelska i årskurs 4–6 på fyra svenska skolor. Intervju som kvalitativ metod användes för att kunna svara på forskningsfrågorna. Resultaten visar att fyra av informanterna använder kodväxling ofta. De visar fem olika anledningar till att de kodväxlar och att de mestadels har en positiv inställning till strategin, samtidigt som de ser negativa aspekter och önskar att de använde engelskan mer i undervisningen. En informant har en negativ inställning till strategin och använder den bara när det är nödvändigt. Slutsatsen visar att alla informanter tycker att kodväxling är bra när det kommer till elever som har någon svårighet med språket.

Swedish compulsory school has recently been subjected to a number of political reforms. Between 2011 and 2014, for example, earlier grades, more national tests and a new curriculum plan (Lgr 11) were to be implemented. This thesis aims to examine those changes as they were experienced by teachers who teach history in Swedish upper primary schools. The theoretical framework is in-spired by existential philosophy, primarily as formulated in the works of Martin Heidegger and Hanna Arendt. In this way, the study highlights the teachers’ lived experience by making use of the concepts yearning, appearance, acting and mood. The study comprises of 36 interviews with 26 informants. The interviews were carried out and transcribed during 2014. The questions focus on both the existential being of the teachers’ lives as well as the ideological function of the history subject. This highly renders in the issue of how lived experiences of a specific school reform corresponded to the teachers’ own perception of a mean-ingful history education. Both the yearnings that were expressed by the participants and their de-scriptions of what they have experienced, have been related to the overall educational ideological functions stated by Gert Biesta (socialisation, subjectification and qualification) and Jonas Aspelin (existentialisation). Although the teachers’ narratives were greatly varied in some aspects, their interpretations of the new assignment seemed to be quite homogenous. Most of the teachers portrayed a situation characterised by performativity. Measurable knowledge and more frequent documentation seemed to be prioritised. Some of them stressed that they experienced less autonomy. In terms of history, the new curriculum was associated with more content knowledge, cognitive skills and procedural abilities. From the teachers’ perspective, pure qualification, rather than subjectification and social-isation, characterised the new curriculum. Still, the teachers’ feelings towards the curricular changes showed a great deal of divergence. Some of them embraced most of the new aspects. They claimed that clearly formulated require-ments in the history curricula provided them with security. They declared that their history teaching to some extent became more professional. In line with such beliefs, some teachers asserted that the strengthened focus on analytical skills improved their teaching. Particularly those who ex-pressed that they preferred such analytic procedural approaches described their experience in terms of confirmation and approval. Others appeared to struggle with the changes. While a few teachers even tried to resist the curricular changes, some found themselves forced to endure what appeared to be a totally new situation. They expressed disbelief, frustration and pain. Notably it was those most devoted to the existentialisational function of history teaching that usually seemed to express such alienation. As argued, they appeared to long for a lost possibility to engage their pupils, to bring history alive and to make meaning of the past.

Swedish compulsory school has recently been subjected to a number of political reforms. Between 2011 and 2014, for example, earlier grades, more national tests and a new curriculum plan (Lgr 11) were to be implemented. This thesis aims to examine those changes as they were experienced by teachers who teach history in Swedish upper primary schools. The theoretical framework is in-spired by existential philosophy, primarily as formulated in the works of Martin Heidegger and Hanna Arendt. In this way, the study highlights the teachers’ lived experience by making use of the concepts yearning, appearance, acting and mood. The study comprises of 36 interviews with 26 informants. The interviews were carried out and transcribed during 2014. The questions focus on both the existential being of the teachers’ lives as well as the ideological function of the history subject. This highly renders in the issue of how lived experiences of a specific school reform corresponded to the teachers’ own perception of a mean-ingful history education. Both the yearnings that were expressed by the participants and their de-scriptions of what they have experienced, have been related to the overall educational ideological functions stated by Gert Biesta (socialisation, subjectification and qualification) and Jonas Aspelin (existentialisation). Although the teachers’ narratives were greatly varied in some aspects, their interpretations of the new assignment seemed to be quite homogenous. Most of the teachers portrayed a situation characterised by performativity. Measurable knowledge and more frequent documentation seemed to be prioritised. Some of them stressed that they experienced less autonomy. In terms of history, the new curriculum was associated with more content knowledge, cognitive skills and procedural abilities. From the teachers’ perspective, pure qualification, rather than subjectification and social-isation, characterised the new curriculum. Still, the teachers’ feelings towards the curricular changes showed a great deal of divergence. Some of them embraced most of the new aspects. They claimed that clearly formulated require-ments in the history curricula provided them with security. They declared that their history teaching to some extent became more professional. In line with such beliefs, some teachers asserted that the strengthened focus on analytical skills improved their teaching. Particularly those who ex-pressed that they preferred such analytic procedural approaches described their experience in terms of confirmation and approval. Others appeared to struggle with the changes. While a few teachers even tried to resist the curricular changes, some found themselves forced to endure what appeared to be a totally new situation. They expressed disbelief, frustration and pain. Notably it was those most devoted to the existentialisational function of history teaching that usually seemed to express such alienation. As argued, they appeared to long for a lost possibility to engage their pupils, to bring history alive and to make meaning of the past.

Syftet med denna studie var att belysa vilka motivationsstrategier som lärare som undervisar i engelska för årskurs 4-6 använder sig av, samt vilka aktiviteter som lärarna anser mest motiverande för eleverna. Studien baseras på intervjuer med sex lärare verksamma i år 4-6, som alla undervisar i engelska och materialet analyserades sedan med hjälp av en tematisk analys.  Resultatet visar att lärarna ansåg att nivåanpassade uppgifter är den strategin som de upplever motiverar alla elever. Detta eftersom nivåanpassade uppgifter får elever att känna sig kompetenta och att de kan lyckas i skolan. Känslan av att lyckas i skolan ansåg lärarna vara betydelsefull för alla elever och en viktig faktor för att de ska vara motiverade till att vilja lära sig ännu mer. Utöver nivåanpassade uppgifter ansåg lärarna att undervisning som utformas med hänsyn till elevernas intressen upplevs som motiverande. Resultaten visar även att det är viktigt att klassrumsklimatet är positivt och accepterande. Lärarna i denna studie menar att ett sådant klassrumsklimat främjar elevernas lärande och motivation. / The present study focuses on the motivational strategies used by primary school teachers in their English classes as well as the tasks they find the most motivational for the students.  This study is based on interviews with six primary school teachers who teach English in grade 4-6, and the data was processed with the help of thematic analysis.   The results show that teachers motivate students by adjusting the tasks according on the students’ proficiency level in order to make the students feel more competent. By doing so the teachers argue that the students will feel more confident knowing that they can be successful in school, which will result in increased motivation. The results also highlight the importance for teachers to get to know their students and their interests. When creating learning activities based on the students’ interests, the teachers have seen an increase in the student motivation. Another crucial factor regarding students’ motivation is the classroom environment. The results also indicate that a positive and accepting classroom environment is beneficial for the students’ learning processes and for their motivation.

I dagens globaliserade samhälle har den språkliga situationen inom svenska skolan förändrats markant de senaste åren och allt fler elever är flerspråkiga med olika förstaspråk. Som lärare är det viktigt att ta del av aktuell forskning för att på en vetenskaplig grund kunna göra val av arbetssätt för att utveckla kunskaper på ett inkluderande sätt hos alla elever. Syftet med den här empiriska studien är att öka kunskapen om transspråkande som arbetssätt för att stärka flerspråkiga elevers lärande. För att besvara studiens frågeställningar genomfördes klassrumsobservationer och intervjuer med sex lärare i årskurs 4–6 på en mångkulturell skola. Resultatet av analysen visar att transspråkande arbetssätt påverkar flerspråkiga elevers språk- och kunskapsutveckling positivt. Genom att synliggöra elevers olika språk och kulturella erfarenheter samt använda dem som resurs i undervisningen utvecklas och stärks elevers identitet och självkänsla vilket i sin tur medför större motivation och engagemang bland eleverna. Transspråkande arbetssätt ger elever möjlighet att använda alla sina språk som resurs för sitt lärande och de kan på så sätt utveckla sina språk- och ämneskunskaper parallellt. För att kunna uppnå en effektiv transspråkande undervisning krävs dock en medvetenhet kring arbetssättet där flera olika aktörer inom skolans verksamhet behöver integreras med varandra. / In today’s globalized society, the linguistic situation within the Swedish school has changed significantly in recent years and more and more students are multilingual with different first languages. As a teacher, it is important to take part of current research in order to create a scientific basis for choosing teaching approaches to develop knowledge in an inclusive way for all students. The purpose of this empirical study is to increase knowledge about translanguaging as a teaching approach to strengthen multilingual students’ learning. To answer the research questions of this study, classroom observations and interviews were conducted with six teachers in grades 4–6 at a multicultural school. The results of the analysis show that translanguaging approaches have a positive effect on multilingual students’ language and knowledge development. By acknowledging the students’ different languages and cultural experiences and using them as a resource in the teaching, students’ identity and self-esteem are developed and strengthened, which in turn leads to greater motivation and engagement among the students. Translanguaging approaches give students the opportunity to use all of their languages as a resource for learning and they can thereby develop both their language as well as their subject knowledge simultaneously. In order to achieve an effective translanguaging teaching, it is however crucial to have an awareness of the teaching approach where several different educators within the school need to be integrated with each other.