Syftet med föreliggande studie är att bidra med kunskap om hur lärare beskriver undervisningen inom svenskämnet i grundskolans årskurs 4-6 med fokus på stöd för att utveckla läsförståelsen för elever i läs- och skrivsvårigheter genom lässtrategier. Målet är att bidra med idéer, tankar och kunskap om hur lärare kan planera sin undervisning för att stötta elevers läsförståelseutveckling. Studien fyller en kunskapslucka eftersom det finns begränsad forskning om lässtrategiundervisning för att främja läsförståelseutvecklingen för årskurserna 4-6. Studien utgår från det sociokulturella perspektivet, vilket betonar betydelsen av socialt samspel och stöttning, även kallad scaffolding. Fem lärare deltog i studien och har intervjuats med hjälp av semistrukturerade intervjuer där de beskrivit sin undervisning om lässtrategier för elever i läs- och skrivsvårigheter. Data som samlades in analyserades sedan genom en innehållsanalys. Föreliggande studie presenterar lärarnas definitioner av begreppen läsförståelse, lässtrategier samt läs- och skrivsvårigheter. Vidare beskrivs de möjligheter och utmaningarna lärarna beskrev med lässtrategiundervisning för elever i läs- och skrivsvårigheter. Resultaten tyder på att det finns samband mellan elevers medvetna val och framsteg i läsförståelseutvecklingen. / The purpose of the study is to contribute with knowledge about how teachers describe the teachingof Swedish in primary school grades 4-6 with focus on support for developing reading comprehension for pupils with reading and writing difficulties through reading strategies. The goal is to contribute with ideas, thoughts, and knowledge about how teachers can plan their teaching to support pupils reading comprehension development. The study fills a knowledge gap as there is limited research on reading strategy teaching to promote reading comprehension development for the grades 4-6. The study is based on the sociocultural perspective, which emphasizes the importance of social interaction and support, also known as scaffolding. Five teachers were interviewed using semi-structured interviews where they describe their teaching of reading strategies working with pupils with reading and writing difficulties. The data was analyzed usinga content analysis. The study presents the teachers’ definitions of the concepts of reading comprehension, reading strategies, and reading and writing difficulties. Furthermore, opportunities and challenges that the teachers describe using reading strategies when teachingpupils inreading and writing difficulties are highlighted. The results indicate that there are connections between pupils’ conscious choices and progress in reading comprehension development.

Syftet med studien är att ge kunskap om användning av läsförståelsestrategierhos sex elever i årskurs 5 och hur medvetna de är om de strategier de användervid läsning. Studien utgår från sociokulturell teori, och materialet är insamlatvia sex deltagande observationer när elever i årskurs 5 utför en läsförståelseuppgift. En läsförståelsestrategi som eleverna använde var att reda ut oklarheter i form av betydelsen av vissa ord. En annan var att göra inferenser, vilketsamtliga sex elever visste att de skulle göra. En stor del av dem förstod dockinte hur de skulle göra, och de saknade ett metaspråk för att kunna förklara hurde gick till väga. Den typ av stöttning eleverna var i behov av var beroende avelevernas kunskapsnivå. De två elever med mest utvecklade kunskaper behövde minst stöttning medan de två med minst utvecklade kunskaper behövdemest stöttning, och de bad också om hjälp i större utsträckning än de övriga.

Studiens syfte var att ta reda på huruvida undervisningsmetoder för att utveckla elevernas muntliga, kommunikativa förmågor skulle vara synliga vid observationer av två lärares engelskundervisning i årskurs 4. Syftet var även att genom intervjuer få kunskap om de undervisande lärarnas syn på att utveckla elevernas förmåga att muntligt kommunicera på engelska och om deras arbetssätt innehöll aktiviteter för att främja denna utveckling. Resultatet visade att det fanns flera faktorer som inverkade på möjligheterna att anamma ett kommunikativt arbetssätt i klassrummet men att båda lärare ställde sig positiva till att använda dessa arbetsmetoder för att lära ut engelska.

Syftet med denna empiriska studie är att undersöka hur svensklärare arbetar med skönlitteratur för att bidra till ett interkulturellt förhållningssätt och vilken skönlitteratur som lärarna använder till detta. Den tidigare forskningen visar att läsning av böcker kan bidra till mer än bara läsförståelse. Det beskrivs att skönlitteraturen kan ge kunskap om människors olika livsvillkor och på så sätt förklaras litteraturen kunna bidra till ett interkulturellt förhållningssätt. Vidare beskrivs det interkulturella förhållningssättet som väsentligt i skolan och att det har blivit allt viktigare på senare tid, i och med skolornas ökande mångkulturalitet. Studien bygger på fyra intervjuer med yrkesverksamma svensklärare som i intervjuerna delar med sig av hur de arbetar interkulturellt genom skönlitteraturen och vilken skönlitteratur de använder till detta. Intervjusvaren ställdes därefter mot den tidigare forskningen för att reda ut likheter och skillnader mellan dessa. Studien visar att många strategier som den tidigare forskningen tar upp också används av de intervjuade lärarna. Utöver dessa ger lärarna andra exempel på användbara strategier såsom högläsning, diskussioner i grupper och skönlitterära verk för undervisningen som inte framkommer i den tidigare forskningen.

Vi har i denna forskningsstudie undersökt påverkansfaktorer och arbetssätt för läsmotivation och läsutveckling i årskurs 4–6 på Åland. Detta har vi gjort genom att utföra en undersökning ur både lärar- och elevperspektiv via en metodkombination av kvalitativ intervju och kvantitativ enkät. Datainsamlingen för studien har utförts genom semistrukturerade intervjuer med sex lärare i årskurs 4–6 och genom digitala enkäter till 86 elever.  Studien utgår från självbestämmandeteorin som förklarar mänsklig motivation och det sociokulturella perspektivet som har sin utgångspunkt i att utveckling sker i samspel med andra människor. I resultatet framkommer att lärares läsfrämjande arbete främst kan kopplas till de teoretiska begreppen kompetens och den proximala utvecklingszonen, medan elevernas upplevelser starkast kan kopplas till begreppet autonomi. Läsmängd visar sig vara den starkaste positiva påverkansfaktorn på läsmotivation och läsutveckling, samtidigt som digitala medier och brist på tid för fritidsläsning upplevs ha en negativ påverkan. De arbetssätt som lärarna upplever främja elevers läsmotivation och läsutveckling är högläsning, litteratur i relation till elevernas intressen och förmågor, läsförståelse samt olika former av stöttning. Lärarna uttrycker att läsmotivation och läsutveckling samverkar med varandra i både positiv och negativ bemärkelse, samt att de har ett starkt samband. Resultatet visar även att det finns en medvetenhet och vilja hos eleverna i att utvecklas som läsare. Lärarnas och elevernas upplevelser av läsande förebilder skiljer sig åt, främst genom att eleverna inte anser att läsande förebilder är en positiv påverkansfaktor i lika hög grad som lärarna.

Denna kvalitativa studie syftar till att få större insikt i hur lärare kan arbeta för att möta och minska den problematik och de svårigheter som elever kan uppvisa med algebraiska ekvationer i grundskolans årskurs 4-6. Studien är baserad på klassrumsobservationer i två klasser i årskurs 6 och en semistrukturerad intervju med en yrkesverksam matematiklärare. Detta är därmed en fallstudie som grundar sig i teorin om algebrans fem stora idéer samt de fem olika undervisningsstrategierna enligt Trigwell och Prosser, vilka är antingen elev- eller lärarfokuserade. Resultatet från undersökningen visar att den deltagande läraren är medveten om många av de svårigheter som elever har med algebraiska ekvationer, där särskilt stor vikt läggs på likhetstecknets innebörd. Vidare visar resultatet att läraren bemöter dessa, och andra, svårigheter på olika sätt och med varierande metoder baserat på intentionen med undervisningen. Däremot finns ingen djupare kunskap om algebrans fem stora idéer hos läraren, något som kan påverka undervisningsmöjligheterna och i sin tur elevernas inlärning. Det blir därmed relevant att överväga om det är något som bör ingå i de lärarutbildningar som ges vid olika universitet. / This qualitative study aims to gain greater insight into how teachers can work to meet and reduce the problems and difficulties that students may have with algebraic equations in primary school grades 4-6. The study is based on classroom observations in two classes in grade 6 and a semi-structured interview with a mathematics teacher. This is thus a case study based on the theory of the five big ideas of algebra and the five different teaching strategies according to Trigwell and Prosser, which are either student- or teacher-focused. The results of the study show that the participating teacher is aware of many of the difficulties that students have with algebraic equations, where particular emphasis is placed on the meaning of the equal sign. Furthermore, the results show that the teacher addresses these, and other, difficulties in different ways and with varying methods based on the intention of the teaching. However, the teacher has no deeper knowledge of the five big ideas of algebra, which can affect the teaching possibilities and in turn the students' learning. Therefore it becomes relevant to consider whether it is something that should be included in the teacher education programs offered at various universities.

Syftet med studien är att visa hur lärares sex- och samlevnadsundervisning, dess utmaningar och strategier i undervisningen ser ut, i årskurs 4-6. Fyra lärare och en skolsköterska intervjuades. Tidigare forskning tyder på att en utebliven sex- och samlevnadsundervisning kan leda till en negativ utveckling av elevernas syn på sin sexualitet. Resultatet av studien visar att undervisningen sker i anpassad form från förskoleklass till årskurs nio. Läromedel används ofta men kompletteras med film. Samarbete med skolsköterska ser olika ut på skolorna. En utmaning som lärare upplever är svårigheten att tala om pornografi. Strategier för en framgångsrik undervisning är "Frågelåda", ord på tavlan och film som utgångspunkt för diskussion. Med hjälp av metoderna kan lärarna möta eleverna i deras verklighet. Sammantaget ger studien en inblick i hur några lärare hanterar utmaningar i sex- och samlevnadsundervisningen som kan ligga till grund för fortsatta diskussioner mellan kollegor i årskurs 4-6.

The objective of this study has been to investigate the beliefs of Swedish middle school teachers in supporting the development of students’ reading comprehension of literature. The study is based on two central research questions that include what motivates teachers in choosing literature for reading comprehension instruction as well as considerations of reading strategy instruction aimed towards developing the reading comprehension of Swedish middle school students in grades 4 – 6. The theoretical basis of the study is grounded in teacher cognition regarding teachers’ beliefs in addition to reader-response theory as it relates to methods of literature reading comprehension instruction. The study method consists of directed qualitative content analysis of semi-structured interviews with six teachers alongside document analysis of teaching materials used by the informants. Teachers were selected to emulate a representative sample of the teacher population with a variation in professional experience. The results show a consensus among teachers in the literature selection criteria that involve appropriate language complexity in addition to opportunities for students to appeal to and identify with familiar thematic content. Furthermore, personal experiences and interests influence teachers in the literature selection process. Moreover, the results indicate that the teachers make use of a content-focused approach and that reading strategies are applied to a varying extent in reference to influential instructional models, professional experience as well as school structures. The teachers convey insecurities in providing adequate equal support for students, which demonstrates a need for improved structural professional development. Suggestions for future research in reading strategies instruction development are also discussed. / Studiens syfte har varit att undersöka uppfattningar hos lärare i årskurs 4 – 6 om arbetet medutvecklingen av elevers läsförståelse av skönlitteratur. Undersökningen genomfördes utifrån tvåcentrala frågeställningar om lärarnas val av skönlitteratur i undervisning i läsförståelse och hur lärareväljer att arbeta med lässtrategier för att utveckla läsförståelsen av skönlitteratur hos elever i årskurs 4 – 6. Studiens teoretiska utgångspunkter utgörs av lärarkognition gällande lärares uppfattningar såvälsom receptionsteori i anslutning till beskrivningar av arbetet med läsförståelse av skönlitteratur.Studiens datainsamling har utgjorts av riktad kvalitativ innehållsanalys av semistrukturerade intervjueri anslutning till dokumentanalys av undervisningsmaterial med sex lärare som valts för att efterliknaett representativt tvärsnitt av lärarpopulationen utifrån yrkeslivserfarenhet och skolform. Resultatet avstudien visar att lärarna uttrycker en samstämmighet i motiveringar till skönlitteratur och att verk väljsutifrån kriterier gällande böckernas språkliga nivå och tematiskt innehåll som eleverna identifierar sigmed och engageras av. Lärarna baserar även litteraturvalen på sina personliga övertygelser ocherfarenheter. Resultatet visar dessutom att lärarna fokuserar på läsningens innehåll och undervisar ilässtrategier i varierad omfattning med hänvisning till enstaka strategiprogram, erfarenheter ochskolans strukturer. Lärarna uppvisar osäkerheter i likvärdighetsarbetet och ger uttryck för ett behov avett kontinuerligt fortbildningsarbete. Förslag på vidare forskning inom området för utvecklingen avarbete med lässtrategier presenteras.

Kontakter med engelska i tidig ålder verkar gynna barns engelska språkutveckling. Exponeringen har ökat markant de sista 10 åren och eleverna har fler förkunskaper med sig in i klassrummet än förut. Studiens syfte är att undersöka hur engelsklärare uppfattar att elevernas förkunskaper påverkar deras engelskundervisning i årskurs 4-6. Två frågeställningar finns för att uppnå syftet, nämligen: Hur uppfattar lärare att elevers erfarenheter av och förkunskaper i engelska påverkar deras engelskundervisning i årskurs 4-6 samt i vilken mån och på vilket eller vilka sätt uppfattar lärare att de har möjlighet att anpassa sin engelskundervisning till elevernas individuella behov i heterogena klassrum? Studiens utgångspunkt är den sociokulturella teorin och socialkonstruktivismen. För att besvara frågeställningarna har kvalitativa intervjuer med sex verksamma lärare i årskurserna 4-6 utförts. Resultatet visar hur lärare uppfattar påverkan av engelska bortom klassrummet på både sin undervisning och på elevernas prestationer. Vidare visas hur lärare väljer att arbeta med engelska i sina klassrum för att kunna utgå från elevernas egna förkunskaper samt hur de anpassar undervisningen till elevernas individuella behov. Efter resultatet presenteras diskussionavsnittet gällande metod och resultat samt förslag på fortsatt forskning. / Exposure to English at an early age seems to benefit children’s English language development. This exposure has increased significantly in the last 10 years, thus providing the students with more prior knowledge than ever before. The purpose of this study is to examine teachers’ perceptions of how pupils’ prior knowledge affects English teaching at school in grades 4-6. To achieve this purpose two questions have been posed: How do teachers perceive that students' experiences with, and prior knowledge of English affect their English teaching in grades 4-6, and to what extent and in which ways do teachers perceive that they have the opportunity to adapt their English teaching to the students' individual needs in heterogeneous classrooms? This study is based on social constructivism and the socio-cultural theory. In order to answer the questions, qualitative interviews were conducted with six teachers in grades 4-6. The results show how teachers perceive the impact of English beyond the classroom on both their teaching and on students' performance. Further, the results present how teachers choose to work with English in their classrooms in order to be able to start from the students' own prior knowledge and how they adapt the teaching based on the students’ individual needs. The discussion is accompanied by a discussion of the method used and the results as well as suggestions for further research. / <p></p><p></p>

Föreliggande studie kommer att belysa ämnet värdegrund. Syftet är att undersöka svensklärares syn på värdegrundsuppdraget samt hur de arbetar med uppdraget inom ramen för svenskundervisningen. Syftet uppnås genom frågeställningar gällande värdegrundsuppdragets betydelse inom svenskundervisningen samt dess möjligheter och utmaningar. Studien riktar sig till undervisning i svenska i årskurserna 4-6 och beskrivs utifrån ett lärarperspektiv med utgångspunkt i den sociokulturella teorin. Studien har genomförts genom en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer med verksamma svensklärare i årskurs 4-6 använts för datainsamling. Resultatet av studien visar på att lärare ser en betydelse i att integrera värdegrundsuppdraget i svenskundervisningen genom sitt förhållningssätt gentemot elever samt genom berättande material och helgruppsdiskussioner. Det framkom även att skönlitteratur och samtal om läst skönlitteratur öppnar möjligheter för att integrera värdegrundsarbete inom svenskundervisningen samt att läraren har en betydande roll som ledare i elevernas utveckling av normer och värden. / This study will highlight the topic fundamental values. The study aims to explore how teachers view fundamental values education and how they work this within Swedish education. The aim of the study is fulfilled based on questions about the meaning of fundamental values educations within Swedish education and what opportunities and challenges it brings. The study targets education in the Swedish subject in grades 4-6 and is described from a teacher perspective and through the lens of socio-cultural theory. The study is based on a qualitative method where data was collected through semi-structured interviews with working Swedish teachers in grades 4-6. The result of the study shows that teachers’ see a value in integrating fundamental values education within Swedish education through their own approach towards students as well as through narrative material and group discussions. Furthermore, fiction and discussions about fiction was described as an opportunity to integrate fundamental values education within Swedish education and that the teacher has a crucial role as a leader in students’ development of values.