This thesis investigates the impact of STEAM (Science, Technology, Engineering, Arts, and Mathematics) education on middle school students (grades 4-6), focusing on how it enhances motivation, engagement and problem-solving abilities. Utilizing a systematic literature review the research examines the integration of technological innovations like Virtual Reality (VR), Augmented Reality (AR) and Artificial Intelligence (AI) into STEAM education alongside the evolving role of teachers in this interdisciplinary approach. Findings indicate that STEAM positively influences student creativity and self-esteem particularly enhancing figurative creativity. The integration of arts into STEM subjects not only enriches learning experiences but also fosters a comprehensive understanding of both artistic and scientific disciplines. However challenges in implementing advanced technologies in classrooms such as resource constraints and the need for enhanced teacher training are identified as significant barriers. The study concludes that while STEAM education offers a transformative approach to learning, bridging traditional academic divides its full potential is yet to be realized due to practical and infrastructural limitations. The thesis suggests the necessity of further research focused on empirical data regarding STEAM's impact on middle school education and strategies for effective technology integration in diverse educational contexts. / Denna uppsats undersöker effekten av STEAM-utbildning (Science, Technology, Engineering, Arts, and Mathematics - vetenskap, teknik, ingenjörskonst, konst och matematik) på elever i mellanstadiet (årskurs 4-6), med fokus på hur det förbättrar motivation, engagemang och problemlösningsförmåga. Genom att använda en systematisk litteraturöversikt undersöks integrationen av teknologiska innovationer som virtuell verklighet (VR), förstärkt verklighet (AR) och artificiell intelligens (AI) i STEAM-utbildning tillsammans med lärarnas utvecklande roll i detta tvärvetenskapliga tillvägagångssätt. Resultaten visar att STEAM positivt påverkar elevens kreativitet och självkänsla, särskilt när det gäller att förbättra figurativ kreativitet. Integrationen av konst i STEM-ämnen berikar inte bara lärandeupplevelser utan främjar också en omfattande förståelse av både konstnärliga och vetenskapliga discipliner. Dock identifieras utmaningar med att implementera avancerade teknologier i klassrum, såsom resursbegränsningar och behovet av förbättrad lärarutbildning, som betydande hinder. Kunskapsöversikten drar slutsatsen att även om STEAM-utbildning erbjuder ett transformativt tillvägagångssätt för lärande som överbryggar traditionella akademiska klyftor, är dess fulla potential ännu inte förverkligad på grund av praktiska och infrastrukturella begränsningar. Kunskapsöversikten föreslår nödvändigheten av ytterligare forskning inriktad på empiriska data angående STEAM:s påverkan på utbildning i mellanstadiet och strategier för effektiv teknikintegration i olika utbildningssammanhang.

Detta är en kvalitativ studie där undersökningen har utgått från semistrukturerade intervjuer med nio svensklärare från fyra skolor. Tre av skolorna tillhör samma kommun varav en är en privat skola. Den sista skolan tillhör en annan kommun i Västerbottens län. Studiens syfte är att undersöka hur svensklärare definierar läs- och skrivsvårigheter, hur de arbetar med det, om de arbetar förebyggande och främjande samt om de upplever att de har fått nog med kunskaper om läs- och skrivinlärningen för att möta elever med läs- och skrivsvårigheter. Lärarna i studien möter olika läs-och skrivsvårigheter på olika nivå, men det var svårt för dem att definiera och sätta ord på läs- och skrivsvårigheter. Deras beskrivningar om läs- och skrivsvårigheter skiljer sig en del men alla lärare ser det i klassrummet och gör allt för att underlätta elevernas undervisning. Jag har med denna studie bland annat funnit resultat som indikerar att lärarna arbetar på liknande vis, de anser att läsningen är bland det viktigaste men att det är svårt att själv kunna stötta alla elever. Alla anser att digitala läromedel är ett viktigt stöd och om de möter elever med för stora läs- och skrivsvårigheter som de inte själva kan hjälpa i klassrummet kopplar de in specialpedagog. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2022-06-05</p>

Den här studien har syftat till att undersöka hur elever i årskurs 4–6 ser på sambanden mellan deras läsvanor och motivation till läs- och skrivaktiviteter och kvaliteten på deras skrivande. För att besvara detta genomfördes en undersökning med hjälp av en enkätstudie, elevintervjuer och textanalyser där 23 elever deltog. Samtliga metoder syftade till att komplettera varandra för att möjliggöra ett så tydligt resultat som möjligt. Tidigare forskning som ligger till grund för studien visar på en tydlig koppling mellan läs- och skrivutveckling. Vidare tyder forskning på att en språklig medvetenhet är en förutsättning för att uppnå en god kvalitet i barns skrivande. Sociokognitiv forskning har även kunnat påvisa en korrelation mellan inre och yttre faktorer som samverkar motivationsreglerande hos individen. Resultatet av föreliggande studie visar att det finns god grund för att elevers läsvanor och motivation till läs- och skrivaktiviteter har en viss påverkan på kvaliteten i elevers skrivande. Vidare går det även att utröna olika faktorer kopplade till inre och yttre processer som elever upplever påverka deras motivation och självkänsla.

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie är att få en fördjupad kunskap om hur skolan kan främja pojkars motivation att läsa och vilka faktorer som motiverar pojkar att läsa. Studien bygger på intervjuer med pojkar i stadierna 4–6 och 7–9 med läs- och skrivsvårigheter. Då det är pojkarnas upplevelser och erfarenheter som är undersökningens fokusområde så valdes semistrukturerade intervjuer, då denna metod gör det möjligt att fånga pojkarnas attityd och perspektiv på läsmotivation. Forskningsfrågorna fokuserar på vilka faktorer pojkarna beskriver ökar deras motivation att läsa, samt se om det finns några likheter och skillnader mellan stadierna. Vi valde att göra intervjuer med pojkar då det finns begränsad forskning om vilka faktorer pojkar beskriver främjar deras motivation att läsa. Totalt kontaktades sju skolor, och elva pojkar deltog i studien, varav en pojke deltog i en pilotintervju. Studiens teoretiska ramverk grundar sig på Dr William Glasser teori, motivationsteori, som handlar om att motivationen kommer inifrån eleven själv. Studien utgår även från ett specialpedagogiskt, relationellt och inkluderande perspektiv. Det insamlade materialet har analyserats utifrån en tematisk analys. Resultaten och analysen i studien synliggör vilka olika faktorer som främjar pojkars motivation att läsa. Analysen synliggör vikten av likvärdiga förutsättningar för att nå god läsförmåga, exempelvis beskriver pojkarna att motivationen ökar när de har tillgång till böcker i olika genrer, att de får välja vilka böcker de vill läsa men även vikten av lämplig läsnivå på böckerna. De lyfter även att motivationen främjas när de får interagera socialt med andra om vad de läst. Något som sticker ut i det empiriska materialet är att samtliga pojkar inte får möjligheten att läsa regelbundet eller får tillräckligt med läsmängd. De lyfter även pedagogens roll och vikten av stöd och feedback.

Läsförståelse är en grundläggande förmåga i dagens informationssamhälle, och det läggs stor vikt vid att denna förmåga ska utvecklas under skolgången. Denna studie undersöker lärares inställning till läsförståelse och hur läsförståelsestrategier tillhandahålls elever i olika ämnesklassrum, med utgångspunkt i svenskämnet. Det teoretiska ramverket för studien är det sociokulturella och metakognitiva perspektivet, som båda lägger fokus vid stödstrukturer som stöttar elever i deras inlärningsprocess. Genom enskilda intervjuer jämförs olika lärares resonemang och handlingar i förhållande till läsförståelseutveckling, med fokus på läsförståelsestrategier. Forskningsfältet inom detta område visar på ett behov av arbete med läsförståelsestrategier i alla olika ämnen där elever möter text. Denna studie tar avstamp i detta genom att öka kunskapen om lärares olika uppfattningar och medvetna handlingar och avslutas med förslag på vidare forskning samt slutsatser kring lärares olika utsagor. Resultatet av studien visar att explicit undervisning och medveten utveckling av elevers läsförståelse är vanligare hos lärare som bland annat undervisar i svenska. Samtliga informanter uttrycker dock ett behov av den typen av undervisning i alla ämnen, men besitter inte motivation att genomföra det av olika skäl.

Syftet med studien är att bidra med kunskaper om humor i svenskundervisningen i årskurs 4–6. Frågeställningarna som besvaras är hur lärare ser på humoranvändande i svenskundervisningen, samt deras användande av humor. För att uppnå syftet har semistrukturerade intervjuer använts och de teoretiska utgångspunkterna för arbetet är den sociokulturella teorin, inkongruensteorin samt Shannon och Weavers kommunikationsmodell. Resultatet visar att lärarna ser både möjligheter och utmaningar gällande humoranvändande men att det med en viss fingertoppskänsla kan gynna elevernas lärande och lärmiljö. Det har även visat sig av studien att de intervjuade lärarna använder sig av humor i svenskundervisningen med syfte att skapa ett roligare innehåll och ett tryggare klassrumsklimat. / The purpose of the study is to contribute with knowledge about humor in Swedish education in grades 4−6. The research questions addressed are how teachers view the use of humor in Swedish language teaching, and their potential use of humor. To achieve this purpose, semi−structured interviews were conducted and the theoretical framework for the study are the sociocultural theory, incongruity theory and Shannon and Weaver’s communication model. The results show that teachers see both opportunities and challenges regarding the use of humor, but with a certain level of sensitivity, it can benefit students’ learning and the learning environment. The study also revealed that the interviewed teachers use humor in Swedish teaching with the aim of creating more engaging content and a safer classroom climate.

Ordspråk har fyllt många olika kommunikativa syften utifrån ett historiskt perspektiv, och vi stöter på dem bland annat i skönlitterära verk, sagor, fabler och sägner. Förr i tiden mötte elever sagor och fabler i svenskundervisningen på ett helt annat sätt än vad de gör idag som då lärde elever om etik, moral och konsekvens. Studiens syfte är att bidra med kunskap om årskurs 6 elevers förståelse för ordspråkens betydelse, för att synliggöra dess potential i värdegrundsarbetet i svenskundervisningen. Syftet omsätts i frågeställningar som berör elevers förståelse om ordspråk samt resonemang utifrån egna erfarenheter om ordspråk som behandlar värdegrundkontexten. Studiens teoretiska utgångspunkter är den sociokulturella teorin och den sociala inlärningsteorin. För att uppnå syftet har kvantitativa och kvalitativa metoder använts. Den kvantitativa är enkäter och den kvalitativa är gruppintervjuer. Intervjuerna transkriberades och sammanställdes utifrån en tematisk analysmetod. Resultatet visar att eleverna har övergripande god kännedom utifrån enkätsvaren om de ordspråk som inkluderats i studien. Under intervjuerna resonerade eleverna runt sanning, inkludering, vänskap och utanförskap utifrån egna erfarenheter och tankar med tillhörande exempel. Slutsatsen är att det finns stor potential i värdegrundsarbetet och i svenskämnet. I värdegrundsuppdraget kan ordspråk fungera som ett träningsverktyg, i att träna elevers sociala och emotionella kompetens i ett sociokulturellt sammanhang. Lärare kan få indikationer om var en elev befinner sig i sin kognitiva utveckling, och bearbeta aktuell klassrumsproblematik. Utifrån kunskapsuppdraget bör undervisning bygga på bland annat en balans mellan pedagogik,  kultur och värderingar. Ordspråkens potential i kunskapsuppdraget med utgångspunkt i svenskämnet fyller olika funktioner där läsförståelse, kommunikation, textförståelse, läsa mellan raderna och en elevs läskunnighet främjas. / Proverbs have fulfilled many different communicative purposes from a historical perspective, and we come across them, among other things, in works of fiction, fairy tales, fables and legends. In the past, students encountered fairy tales and fables in Swedish education in a completely different way than they do today, which then taught students about ethics, morality and consistency. The purpose of the study is to contribute knowledge about grade 6 students' understanding of the meaning of proverbs, in order to make visible its potential in the value-based work in Swedish education. The purpose is translated into questions that concern students' understanding of proverbs and reasoning based on their own experiences of proverbs that deal with the value-based context. The study's theoretical starting points are the sociocultural theory and the social learning theory. To achieve the aim, quantitative and qualitative methods have been used. The quantitative is surveys and the qualitative is group interviews. The interviews were transcribed and compiled based on a thematic analysis method. The results show that the students have an overall good knowledge based on the survey answers of the proverbs included in the study. During the interviews, the students reasoned around truth, inclusion, friendship and exclusion based on their own experiences and thoughts with associated examples. The conclusion is that there is great potential in the value-based work and in the Swedish subject. In the core value assignment, proverbs can function as a training tool, in training students' social and emotional competence in a sociocultural context. Teachers can get indications of where a student is in their cognitive development, and process current classroom issues. Based on the knowledge mission, teaching should be based on, among other things, a balance between pedagogy, culture and values. The potential of proverbs in the knowledge assignment based on the Swedish subject fulfills various functions where reading comprehension, communication, text comprehension, reading between the lines and a student's literacy are promoted.

I dagens samhälle är i stort sett alla texter multimodala. Forskning visar att elever har svårt med läsförståelse när det gäller texter med flera modaliteter. Syftet med föreliggande uppsats är att ta reda på vad lärare har för strategier när de tillsammans med elever läser texter bestående av flera modaliteter där text samt illustrationer, tabeller, symboler och grafer kombineras, samt om de läser texterna på olika sätt beroende på om de fått kompetensutveckling/utbildning eller inte.  Undersökningen bygger på gruppintervjuer med totalt fem verksamma klasslärare i årskurs 4–6 med lärarutbildning och minst tio års erfarenhet. Tre av lärarna har dessutom fått kompetensutveckling inom området multimodala texter.  Resultatet visar att lärare har specifika strategier när de läser multimodala texter tillsammans med eleverna och att dessa grundas på tradition, tidigare erfarenhet samt kunskaper som lärarna fått genom kompetensutveckling. Det framgår också att de lärare som inte fått kompetensutveckling saknar de kunskaper som krävs för att på ett bra sätt undervisa i hur man läser multimodala texter. / Nowadays, almost all texts are multimodal. Research show that pupils have a hard time understanding texts with several modalities. The aim of this thesis is to figure out teachers’ strategies in reading multimodal texts which consists texts combined with illustrations, charts, symbols and graphs, and examine if they are reading multimodal texts differently depending whether they have completed in-service courses or not.  The analysis is based on group interviews with teachers from five different classes teaching 4th to 6th grade. All teachers have a teachers-degree and they have at least ten years of experience. Three of them have taken part in in-service courses within the area of multimodal texts.  The results show that it appears that teachers have strategies while reading multimodal texts with their pupils and those strategies are founded in tradition, experience and knowledge obtained through in-service courses. It also appears that teachers who do not have completed in-service courses, lack the skills needed to teach in how to read multimodal texts.

Astrid Lindgrens kärlek till skönlitteratur och barndomen har lockat fram det här examensarbetet. Arbetet består av en kvalitativ empirisk studie, vars syfte är att undersöka om arbete med skönlitteratur och lässtrategier kan utveckla skrivstrategier som är nödvändiga för narrativt skrivande. Studien är genomförd med nära koppling till Skolverkets texter kring berättande skrivande, avseende årskurs 4–6 i skolämnet svenska. Som undersökningsmetod har valts att analysera elevtexter från elever i årskurs 6, producerade både före och efter ett arbetsmoment med utgångspunkt i Astrid Lindgrens skönlitterära bok Mio, min Mio. Befintlig forskning visar att elever upplever svårigheter då de får i uppgift att komponera en väl fungerande text, samt att lärare upplever det svårt att motivera elever till att finna läslust och att utveckla skrivstrategier. Eleverna som deltagit i denna undersökning visar, efter undervisning som endast fokuserat på att förbättra deras lässtrategier, tendenser till positiv utveckling avseende narrativa skrivstrategier.

I dagens samhälle efterfrågas teknisk kunskap, trots det brister teknikämnet på flera av Sveriges skolor. Med bakgrund i en av Skolinspektionens granskningar har vi därför valt att undersöka hur behöriga tekniklärare i årskurs 4-6 upplever teknikämnet, i syfte att genom ett holistiskt lärande nå en likvärdig utbildning. Arbetet är utfört utifrån ett fenomenografiskt perspektiv genom semistrukturerade intervjuer och innehållsanalys. Genom att analysera resultatet med hjälp av kategoriserade matriser har vi sedan kunnat urskilja vissa framträdande faktorer. Dessa avser bland annat lärares tolkning av kursplanen i teknik, elevers och lärares teknikintresse, antal undervisningstimmar och teknikämnets framtid. Undersökningen kopplas dessutom ihop med Deweys tankar om pragmatismen eftersom dessa bidrar till ett holistiskt lärande. En slutsats som går att dra efter den genomförda undersökningen är att teknikutbildningen inte är likvärdig.