Syftet med detta arbete är att synliggöra vilka förutsättningar som finns för musikundervisning i den för studien valda kommunen i norra Sverige. Dessutom ska den belysa hur verksamma rektorer och lärare ser på dessa och arbetar med dem för att eleverna ska ha möjlighet att nå målen för musikämnet. Fokus ligger på årskurs 4-6, men tankar och erfarenheter från lärare som även undervisar i andra årskurser finns med. Intervjuer med totalt åtta verksamma lärare och rektorer vid fyra olika skolor som kan anses vara representativa för kommunen har ägt rum och har vid intervjutillfället spelats in. Svaren har sedan analyserats utifrån Vygotskijs sociokulturella teori samt ett antal musikpedagogiska traditioner. Informanterna har beskrivit hur de arbetar, vilka förutsättningar som finns och vad de önskar såg annorlunda ut för att undervisningen ska kunna bedrivas på ett bättre sätt. Resultaten skiljer sig något mellan skolorna, men en gemensam faktor är att ingen känner sig helt nöjd. En skola saknar helt musiksal och musikinstrument, en annan har instrument men anser att tiden helt enkelt inte räcker till på grund av för stora grupper. Detta arbete beskriver hur lärarna får lektionerna att gå ihop trots bristande förutsättningar, och hur rektorerna har löst det organisatoriskt med stora elevgrupper och lärare som har tjänster på fler än deras skola. Resultatet av att en lärare bara finns på plats en till två dagar i veckan blir att elevgrupperna ofta blir större då det inte finns plats inom schemat att dela upp grupperna, vilket lärarna hävdar påverkar undervisningssituationen samt elevernas måluppfyllelse negativt. Andra återkommande lösningar för att få givande lektioner är att låta eleverna spela flera på ett instrument, trumma på stolar istället för trumset och att låta appar på surfplattor agera instrument för att fylla ut en bristande instrumentbank.   Summan av detta arbete är att även skolor som vid en första anblick kan tyckas ha det som krävs för att bedriva musikundervisning på bästa sätt, inte alltid har det. En genomgående trend är att förutsättningarna är bristfälliga, och nödlösningarna många.

Forskning tyder på att fler och fler människor förbrukar vår jords naturresurser utan att de hinner återhämta sig och lever som att vi har fler jordklot än vi har. Med detta som bakgrund har ett intresse utvecklats för hur lärare undervisar om hållbar utveckling för att skapa en medvetenhet om problemet hos elever. Syftet med studien är därmed att analysera lärares undervisningsformer inom hållbar utveckling i årskurserna 4-6, i de naturorienterande ämnena samt teknik, i Jönköpings län. De forskningsfrågor som används för att uppfylla studiens syfte är inriktade på hur lärare arbetar med hållbar utveckling i sin undervisning, vilken betydelse lärarna anser att utbildning om hållbar utveckling har samt hur elevers kunskaper om hållbar utveckling tydliggörs ur ett lärarperspektiv.  För att uppnå studiens syfte har en kvalitativ metod använts och semistrukturerade intervjuer har genomförts med åtta lärare runt om i Jönköpings län. Materialet analyserades med hjälp av kategorier för att underlätta bearbetningen av datainsamlingen. Analysen av materialet och delar av resultatet har sin grund i och kopplas till det sociokulturella perspektivet samt verksamhetsteorin. Resultatet visar olika undervisningsformer som återkommer hos flera lärare, bland annat diskussioner och ämnesövergripande arbete. I det ämnesövergripande arbetet ser lärarna en brist mellan arbetet med andra ämnen än de naturorienterande ämnena samt teknik. Vidare lyfts vikten av utbildning om hållbar utveckling, vilket alla lärare i studien ser som ett viktigt ämnesinnehåll. Lärarna i studien formulerar att eleverna är medvetna om vad hållbar utveckling är men att vissa är mer engagerade än andra. Slutligen lyfts en undervisningsform som alla lärare använder sig i undervisning om hållbar utveckling, nämligen pappersåtervinning. / Research indicates that more and more people consume our earth's natural resources without them being able to recover and live as if we have more globes than we have. With this as a background, an interest has been developed for how teachers teach about sustainable development in order to create an awareness of the problem of students. The purpose of the study is thus to analyze the teaching methods of teachers in sustainable development in grades 4-6, in the nature-oriented subjects and technology, in Jönköping County. The research questions used to fulfill the purpose of the study have their focus on how teachers work with sustainable development in their teaching, what importance teachers believe that education about sustainable development and how pupils' knowledge of sustainable development is made clear from a teacher's perspective. To achieve the aim of the study, a qualitative method has been used and semi-structured interviews have been conducted with eight teachers around Jönköping County. The material was analyzed using categories to facilitate the processing of the data collection. The analysis of the material and parts of the result are based on and linked to the socio-cultural perspective and the activity theory. The results show different types of teaching that come back to several teachers, including discussions and interdisciplinary work. In the interdisciplinary work, the teachers see a shortage between work with subjects other than the nature-oriented subjects and technology. Furthermore, the importance of education on sustainable development is emphasized, which all teachers in the study regard as an important subject content. The teachers in the study formulate that the students are aware of what sustainable development is, but that some are more engaged than others. Finally, a common form of teaching is highlighted, which all teachers use in teaching sustainable development, namely paper recycling.

Vårt arbete handlar om hur mellanstadielärare kan använda TV- och datorspel i engelskundervisning för att öka elevernas intresse. När en del nyanlända elever kommer till Sverige måste de lära sig svenska och engelska samtidigt, vilket kan kännas som en stor belastning för dem. Här emellertid är barn mycket intresserade av digitala verktyg, som är en möjlighet för dem att lära sig nya saker på ett tilltalande sätt. I denna studie har vi intervjuat två engelsklärare och fyra elever samt genomfört en enkätundersökning med 18 nyanlända elever som deltagare. Resultaten i vår uppsats visar att elever lärde sig nya ord från spelet. Detta gäller både flickor och pojkar. En slutsats vi kan dra är att lärarna bör blanda sina undervisningsformer till nyanlända elever, genom att ha teoretiska lektioner och använda sig av lärorika TV- och datorspel som Minecraft för att kunna motivera nyanlända elever.

I denna intervjustudie får sju lärare berätta om hur de läsundervisar sina elever på mellanstadiet. Ämnet har valts för att ta reda på hur lärare utformar sin undervisning i praktiken. Lärarna som tillfrågats läsundervisar genom högläsning och tyst läsning, läsgrupper och läsloggar om och i läsförståelse, lästeknik, språk och ordförråd och motiverar till läsning, inte bara i svenskämnet utan i alla ämnen. Studien visar att lärarna medvetet och omedvetet använder undervisningssätt som är väl förankrade i aktuell läsforskning. Lärarna i studien uttrycker en oro för att inte kunna hjälpa eleverna att välja rätt böcker, och en önskan om att ha mer tid för läsning, och att fler lärare lade mer tid på att arbeta med texterna före, under och efter läsningen. Studien visar också att lärarna inte alltid är helt medvetna om den fulla vidden av sitt läsundervisningsarbete, och att denna omedvetenhet kan bidra till att arbetet med läsundervisningen är mindre tydligt och synligt för elever i årskurs 4–6.

The aim of this study was to investigate what formative assessment means and get information about how teachers’ assessment practice in formative assessment can look like, based on five key strategies. I have observed five teachers in grade 4 to 6 during a week of their mathematics teaching. Formative assessment is assessment for learning and has the purpose to support students’ knowledge development. There are five key strategies for formative assessment and all strategies should be used to create as good conditions as possible for the students’ knowledge development. Key strategy 1 is that teachers must clarify intentions and knowledge criteria for students. Key strategy 2 involves the teacher to elicit evidence of students’ learning through questions for example. Key strategy 3 is that the teacher should give feedback that moves the student forward. Key strategy 4 is to activating students as resources for each other and finally key strategy 5 is to activate students as the owner of their learning. The results show that teachers use all strategies but some use them more than other teachers. Teachers use about one third of the time of a full week teaching time to work with key strategies. The first key strategy is the most common strategy and the fourth strategy is given most of the time, even if it’s not used during all lessons. / Syftet med mitt examensarbete var att beskriva vad formativ bedömning innebär och få en inblick i hur lärares bedömningspraktik för formativ bedömning kan se ut utifrån fem nyckelstrategier. För att ta del av detta har jag observerat fem lärare i årskurs 4-6 under en veckas matematikundervisning. Formativ bedömning är bedömning för lärande och har syftet att stödja elever i deras kunskapsutveckling. Det finns fem nyckelstrategier för den formativa bedömningen och alla strategierna bör användas för att skapa så bra förutsättningar som möjligt för elevers kunskapsutveckling. Nyckelstrategi 1 är att lärare ska tydliggöra mål och kunskapskriterier för elever. Nyckelstrategi 2 handlar om att läraren ska synliggöra elevers lärande. Nyckelstrategi 3 är återkoppling som för eleven framåt. Nyckelstrategi 4 ska läraren aktivera eleverna som resurser för varandra och till sist nyckelstrategi 5 ska eleverna aktiveras som ägare av sitt eget lärande. Resultatet visar att alla strategier används av lärare men vissa mer än andra.  Lärare använde ungefär en tredjedel av en veckas av matematikunder-visningens tid för arbetet med nyckelstrategierna. Första nyckelstrategin är mest förekommande i undervisningen medan fjärde nyckelstrategin tillägnas mest tid även om den inte är återkommande vid varje lektion.

This study investigates the relationship between extramural English and levels of English vocabulary as defined by the CEFR framework and word frequency among pupils at year 5 in a Swedish primary school. 25 pupils from two different classes participated in the study. Pupils were divided into two groups based on their usage of and exposure to English in their spare time, referred to as the high exposure and low exposure groups respectively. The results from this study show a connection between an extensive exposure to extramural English and the development of a more advanced vocabulary of English words as defined by the English Vocabulary Profile scale, in turn based on the CEFR levels A1-C2 and corpus-based word frequency derivations. One interesting aspect that came up was that while both of the groups were using almost the same level of low frequency words, the high extramural English group used more difficult, higher level words. A conclusion is that the most common extramural activity amongst these pupils, that of playing computer games, might explain this group's acquisition of higher level, more specialized vocabulary items in comparison with the other group which encountered extramural English less often.

Denna undersökning är en jämförelse mellan två skolor, med fokus på ämnet svenska i årskurs 4–6 och vilka särskilda resurser som används i undervisningen av nyanlända elever. Syftet är att avgöra om de resurser som används kan anses vara väl fungerande redskap för lärande, enligt de kriterier som fastställs här. En kvalitativ undersökning har gjorts med hjälp av ostrukturerade, icke-deltagande observationer och semi-strukturerade intervjuer i årskurs 4–6 på de deltagande skolorna. En kvalitativ innehållsanalys har varit modell för hur analysen av resurserna gått till. Vilka särskilda resurser för nyanlända elever de två skolorna använder sig av, kvaliteten på de resurser som används samt medvetenheten i urvalet av resurserna är vad som framkommer i undersökningen. Tydliga brister blir synliga när det handlar om medvetenheten kring nyanlända elever och deras behov av särskilt anpassade resurser i ämnet svenska. Resultatet av denna undersökning visar att de resurser i form av böcker som används för nyanlända elever till stor del är inaktuella och anpassade för yngre åldrar. Det visade sig att fördelningen av de mänskliga resurserna, i förhållande till antalet nyanlända elever på respektive skola inte är proportionerlig. Måluppfyllelsen i ämnet svenska bland de nyanlända eleverna är låg och undersökningen visar att bristande kunskap i läsförståelse samt ord- och begreppskunskap är de största orsakerna till det.

Syftet med detta självständiga arbete är att se hur fyra lärare anser sig arbeta med digitala verktyg i praktiken, samt deras åsikter kring dessa. Vi tolkade och bearbetade data genom att använda oss av semistrukturerade intervjuer, samt ramverket Structuring Features of Classroom Practice. Ramverket delar in data i fem kategorier, som sedan tolkas till ett resultat. Resultaten visar att lärarna anser sig arbeta med digitala verktyg på olika sätt, alla berättade att de använder verktygen som presentationsverktyg och för att få en varierad undervisning. Lärarna framförde att de ser digitala verktyg på ett positivt sätt, men uttryckte också att verktygen har brister. Våra slutsatser i arbetet är att (1) lärarna anser att deras arbete blivit mer effektivt med digitala verktyg. (2) lärarna anser att det är enklare att anpassa, individualisera och hitta mer uppgifter med digitala verktyg. En av de brister samtliga lärare påtalade, var att de inte har tillräckligt antal av de digitala verktygen. Lärarna tar dock även upp brist på hårdvara som ett problem. Bristen på hårdvara gör att det blir svårare att använda de digitala verktygen och gör att arbetet inte är lika flexibelt och anpassningsbart.

Denna kvalitativa intervjustudie syftar till att undersöka hur elev- och lärarcentrerad undervisning kommer till uttryck i årskurserna 4 till 6. Empirin samlades in genom semistrukturerade intervjuer där lärarna fick berätta om sina pedagogiska planeringar för matematikområdet areaformeln för triangeln. I studien intervjuades totalt tio verksamma matematiklärare, och empirin analyserades sedan utifrån det teoretiska ramverket framskrivet av Trigwell, där undervisning kan kategoriseras som elev- eller lärarcentrerad. I resultatet framkom en stor variation inom en av nivåerna vilket förhandledde att två nya kategorier inom nivån skapades, och genom det utvecklades teorin för att möta studiens behov. Slutsatsen är att både elev- och lärarcentrerad undervisning kommer till uttryck med en stor variation och det framträder en bild av att det finns behov av utbildning inom området.

Syftet med studien var att öka kunskapen om hur grundlärare i årskurs 4–6 resonerar om valet av skönlitteratur i sin undervisning och vad dessa val grundar sig på. Frågeställningarna i studien är följande:  ·       Hur beskriver lärarna skönlitteraturens betydelse och funktion i sin undervisning?  ·       Vilka faktorer tar lärarna hänsyn till i sina val av skönlitterära böcker?  Som metod för att besvara studiens syfte har kvalitativa semistrukturerade intervjuer använts. Intervjuerna har genomförts med fyra grundlärare från tre olika län som har ett särskilt intresse för skönlitteraturen i sin undervisning.  I resultatet framgår att det som påverkar lärarnas litteraturval allra mest är deras elever. Dock upplever lärarna att det kan vara svårt att hitta skönlitteratur som passar alla elever och poängterar därför vikten av att ha tillgång till en variation av skönlitterära böcker. En annan aspekt som lärarna uppmärksammade som betydelsefull var att själva vara pålästa om boken för att kunna diskutera innehållet och svara på elevernas frågor. För tankar skall aldrig lämnas åt sitt öde menade lärarna. / The aim of this study was to increase the understanding of the selection process used by elementary school teachers for literary fiction and their reasoning behind it. The following questions are included in this study: ·       How do teachers describe the meaning and function of literature in their teaching? ·       What factors do teachers consider in their choice of fiction?  Semi-structured interviews have been used as a research method. The interviews were conducted with four elementary school teachers from three different schooling districts in Sweden. The teachers selected were responsible for choosing the literary fiction.   The results show that the teacher’s choices are made for the benefit of the students. However, teachers experienced difficulties finding literature that suits every student. It is important that the reading selection is varied. Another important aspect that was highlighted during this study was that teachers themselves are knowledgeable and well-read on the subject. This enhances their ability to answer student’s questions and to further academical discussions. Like the teachers said, thoughts should never be left to their fate.