• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 223
  • 1
  • Tagged with
  • 224
  • 224
  • 210
  • 53
  • 43
  • 41
  • 41
  • 40
  • 37
  • 32
  • 31
  • 31
  • 30
  • 28
  • 28
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
151

Lärande och utveckling i relation till utomhuspedagogik : En kvalitativ undersökning hur lärare i de naturorienterande ämnena använder sig av utomhusundervisning i årskurserna 4–6 respektive 7–9

Evensson, Joel January 2021 (has links)
Syftet med denna studie var att undersöka hur lärare i naturorienterande ämnen bedriver utomhusundervisning i årskurserna 4–6 respektive 7–9 samt vilka fördelar och utmaningar de upplever med metoden. Fyra frågeställningar har använts i undersökningen och för att besvara dessa har data samlats in genom kvalitativa intervjuer med tre lärare från mellan- respektive högstadiet. Resultatet visade att lärarna som undervisar inom årskurserna 4–6 använde sig av utomhuspedagogik oftare än lärarna i årskurserna 7–9. Det framkom även att respondenterna upplevde att utomhuspedagogik kunde främja elevernas lärande och utveckling. Samtliga lärare ansåg också att deras respektive närmiljöer runt om skolorna var lämpliga för utomhusundervisning. Baserat på resultatet i denna undersökning uppmanas lärare att ta vara på utomhusmiljön för undervisning. Förhoppningen är att denna studie ska bidra till att lärare ser möjligheterna i utomhuspedagogik och vilken effekt metoden kan få.
152

Pojkarnas superhjältar och flickornas osynlighet : En läromedelsanalys inom historieämnet för årskurs 4–6

Forsén, Paulina January 2020 (has links)
This thesis will be examining how digital teaching aids portray gendernorms, specifically in the subject of history for ages 10-13. This is researched by finding out how the different digital teaching aids are constructed linked to gender. Gender norms appear in texts and images, also by which gender norms dominate in the digital teaching aids. The study is based on Hirdman's (1988) Gender Theory which separates the male and the female and shows how society sees the man as more worthy than the woman. The methods used are both quantitative and qualitative, both text and image analysis are presented in the essay. It is intended that the essay will add knowledge about the purpose of the essay for 10 to 13-year old’s as there is a knowledge gap within these age groups of students. In conclusion, gender norms are portrayed, conveying men as being dominant and powerful.
153

Lärares attityder och TPACK-kunskaper i fysikundervisning

Kaneby, Robert, H. Thomasson, Martin January 2018 (has links)
Arbetets syfte är att få en bättre förståelse för vilka kunskaper och attityder som påverkar lärares undervisning i skolämnet fysik, och även att undersöka hur kunskaperna och attityderna påverkar varandra. För att undersöka detta använder vi två modeller som analysverktyg: TPACK, en modell för: teknologisk, pedagogisk och ämnesmässig kunskap (Mishra & Koehler, 2006), samt attitydmodellen Attitude Toward Teaching Science (van Aalderen-Smeets, van der Molen & Asma, 2011). Underlaget för våra analyser är fem lärare på olika skolor som undervisar ämnet NO i årskurs 4–6 i sydvästra Skåne. Vi använder oss av kvalitativ undersökningsmetod i form av semistrukturerade intervjuer med lärarna. I våra slutsatser kommer vi fram till att de intervjuade lärarna använder sina TPACK-kunskaper på olika sätt, och att om någon av lärarnas ämnesmässiga eller teknologiska kunskaper brister så kan det till viss del kompenseras av lärarens pedagogiska kunskap. Vi finner också att lärarnas attityder och fysiska förutsättningar (tillgång eller brist på material) är faktorer som kan förstärka eller försvaga deras TPACK-kunskapers användning.
154

Att teckna sig till kunskap i skolår 4 – 6 samt i NO-ämnena

Hansson, Mattis January 2020 (has links)
I detta examensarbete undersöks frågan om vad elever väljer att representera i en egenproducerad teckning när de ska bearbeta en naturvetenskaplig faktatext. Arbetet undersöker även möjliga anledningar till att elever representerar vissa element före andra samt hur eleverna själva kan uppleva ritandet som arbetsform. Studien i arbetet bygger på semistrukturerade intervjuer med 11 elever från en femteklass. Eleverna intervjuades enskilt där de fick rita fritt samtidigt som de lyssnade på en faktatext om hjärnan. Därefter ställdes frågor till eleverna om teckningen och elevens upplevelser. Resultatet indikerar att elever använder bilder för att skapa helhetsbilder av det aktuella ämnet samt för att knyta ihop sin förståelse av kunskapen med omvärlden. Däremot visade resultatet även att elever som upplevde att deras förmåga att rita var undermålig, eller att själva ritandet var ointressant, inte upplevde samma positiva effekt för lärandet som övriga elever gjorde. Ritandet var också svårt att använda för eleverna när de skulle bearbeta okänd fakta eller svåra begrepp. Slutsatsen av arbetet är att ritandet bör få ta minst lika stor plats som traditionella text- och talbaserade aktiviteter i klassrummet, men att ritandet ska ses som en förmåga som eleverna behöver få träning och stöttning i. / This thesis examines the question of what pupils choose to represent in a pupil-produced drawing when they are going to process a scientific factual text. The thesis also explores possible reasons why pupils represents certain elements before other as well as how the pupils themselves experiences drawing as a work form. The study in this thesis builds upon semi-structured interviews with 11 pupils from a fifth grade. The pupils were interviewed individually where they would draw freely while listening to a factual text about the brain. Then questions were asked to the pupils about the drawings and the pupils’ experiences. The result indicates that pupils use images to create holistic images of the subject in question and to link their current understanding of the subject to the outside world. However, the result also showed that pupils who felt that their ability to draw was substandard, or that the drawing itself was uninteresting, did not experience the same positive effects on learning as other pupils did. Drawing was also difficult to use for pupils if they had no prior knowledge of the subject at hand, or if the concept was too difficult to understand. The conclusion of the study is that drawing should be given as much space as traditional text- and speech-based activities in the classroom, but also that drawing should be seen as a ability that pupils need training and support in to unlock the work forms learning potential.
155

”Jag skulle ändå vilja gå kvar, det är mycket roligare” - En studie om varför elever väljer att stanna eller sluta på fritids och vad de gör istället

Lindsjö, Nikolina, Cronberg, Saga January 2020 (has links)
Elever i årskurs 4-6 slutar på fritidshemmen och vi vet inte riktigt varför eller vad de gör istället.Syfte med denna studie är att förstå vad som ligger bakom årskurs 4–6 elevers val att antingenstanna eller lämna fritids. Syftet är vidare att ta reda på vad eleverna gör på sin fritid.Frågeställningarna som vår studie utgår ifrån är följande: “Varför väljer vissa elever att sluta ochandra att stanna kvar i fritidshemsverksamheten?” och “Vad gör eleverna i årskurs 4-6 efterskolan?” och “Erbjuder fritidshemsverksamheten en meningsfull fritid för elever i årskurs 4-6enligt eleverna?”. Studien bygger på en kvantitativ studie i form av en enkätundersökning med87 elever och en kvalitativ studie i form av en gruppintervju med 4 elever, alla från samma skolai årskurs 4-6. Med hjälp av begreppen meningsfull fritid, meningsfullhet utifrån teorin KASAMoch Haglunds fyra sätt att se på fritid har vi analyserat vår empiri. I intervjuerna framkom attelevernas fritidshem låg på en annan skola vilket var en viktig orsak till varför många eleverslutat. Vår studie visade att en betydande del av eleverna ansåg att fritidsverksamheten var tråkigoch att det var viktigt om kompisarna gick där. Vi kunde se kopplingar mellan att elever tyckteatt fritidshemmet var tråkigt och dess brist på erbjudande av meningsfulla aktiviteter. Mångaelever hade fler än en organiserad fritidsaktivitet i veckan och det skulle kunna vara en anledningtill att eleverna behövde tiden mellan skolan och aktiviteten till rekreation. Underrekreationstiden ägnade sig eleverna åt att äta mellanmål, göra läxor och olika skärmbaseradeaktiviteter. Somliga elever upplevde fritidshemmets aktiviteter som meningsfulla då de varje dagerbjöd aktiviteter som eleverna tyckte om, till exempel TV- och datorspel. Det framkom även attde aktiviteter som eleverna upplever som meningsfulla var sådana där eleverna fick vara medoch bestämma, känna sig delaktiga från början till slut och där de fick social uppskattning.
156

Att möjliggöra för ekonomisk kompetens inom samhällskunskapen : Hur möjliggör verksamma lärare ekonomisk förståelse i ämnet samhällskunskap för årskurs 4–6? / : How does active teachers enable economic understanding in the subject of social studies for grades 4-6?

Bäckström, Joel January 2023 (has links)
Economics is included as a central part off all society-oriented education from early years of primary school up to upper secondary school. The school´s economics teaching has an important role when it comes to supporting students to be able to understand and deal with economic issues, which makes it relevant to investigate how the teaching enables the development of economic competence in social studies.  The purpose of this study has been to investigate how teachers enable pupils ‘development of economic competence in social studies subject for grades 4-6, what subject related priorities teachers make in social studies, what purpose teachers describe the teaching with focus on personal finance is carried out in the subject. The investigation was conducted with a qualitative approach through semi-structured interviews as a method. Seven respondents participated in the survey, all who are active teachers in the subject of social studies in grades 4-6. The empiricism of the study has been used together with previous research based on the theoretical perspectives of pragmatism and the socio-cultural perspective on learning to analyze and discuss the results and the respondents statements. The results of study show that economics education and its subject content have a strong relevance in social studies, especially when it comes to developing young people´s ability to take responsibility, manage and be able to make conscious financial decisions both here and now and later as adult citizens. The results also show that the participating respondents include everyday content in their teaching where students themselves try, investigate and discover problems that need to be confronted and dealt with by reconsidering different ideas. It indicates that the participating respondents want to enable students, to become familiar with develop abilities to reflect, analyze and be critical in their thinking, which are important characteristics of an active, responsible and economic citizen. A conclusion that can be drawn based on the results of the study is that economic education in general and particularly personal finance are important parts and should be prioritized in social studies. Especially based on the school´s long-term goal, to support young people to understand, manage and make decisions about financial matters, both here and now and in the future as responsible adults with financial competence.
157

”Jag bara gör den, gör den, gör den, gör den, och sen så är den över” : Hur elever i årskurs 4–6, deras vårdnadshavare och lärare upplever att läsläxor påverkar elevernas läskompetens och läslust

Kryger, Martin, Erlandsson, Fredrik January 2023 (has links)
Denna studies syfte är att bidra med kunskap om hur en selektion elever inom svenskämnet i årskurs 4–6 samt deras vårdnadshavare och lärare upplever läsläxor vilka syftar till att utveckla elevernas läskompetens och läslust. Med en kvalitativ ansats genomfördes semistrukturerade intervjuer med elever, vårdnadshavare och lärare. Det insamlade materialet genomlystes i en tematisk analys, vilken anpassades efter undersökningens specifika förutsättningar och mål. Resultatet visar att eleverna i samband med den vanligast förekommande formen av läsläxa har stor frihet att själva välja den text de skall läsa. I dessa fall väljer eleverna oftast åldersanpassad skönlitterär text. I mer sällan förekommande fall tilldelas eleverna en specifik text av deras lärare. I dessa fall förekommer texter från varierande genrer, allt ifrån faktatexter till poesi. Den mest frekventa formen av läsläxa som studiens deltagande elever får består i att de varje skoldag, utanför schemalagd skoltid, skall läsa minst 15 – 20 minuter i valfri text. Samtliga elevrespondenter uppger att de normalt genomför läxläsningen i hemmet, i flera fall med benäget stöd från vårdnadshavare. Samtliga respondentgrupper lyfter fram ökat ordförråd och förbättrad ordförståelse som läsläxornas primära syfte. Studiens intervjuade lärare menar att läsläxornas syfte även är att eleverna skall få den mängdträning som svenskämnets schemalagda tid inte ger utrymme till  Resultatet visar vidare att samtliga studiens respondentgrupper upplever att läsläxorna i viss mån har positiv effekt på elevernas läskompetens, främst när det gäller ökad ordförståelse och ett vidgat ordförråd. De intervjuade eleverna och deras vårdnadshavare upplever dessutom att läsläxorna har viss gynnsam effekt på elevernas avkodningsförmåga. Eleverna upplever över lag ett känslomässigt motstånd till läsläxorna. De gör sina läsläxor eftersom läraren har givit dem och att vårdnadshavarna kräver det. Vårdnadshavare och elever upplever att läsläxorna ofta är en källa till konflikter i hemmet, delvis sprungna ur deras olika syn på vad som utgör ett adekvat innehåll och hur de anser att läsläxorna bör genomföras.
158

Engelskans plats i klassrummet : Fokus på lärares kommunikation i ett mångkulturellt klassrum / The place of English in the classroom : Focus on teacher communication in a multicultural classroom

Kristoffersson, Veronica, Haag, Felicia January 2023 (has links)
Syftet med studien är att ta reda på vilken plats språken svenska och engelska har i klassrummen hos lärare i årskurs 4–6. Studien är genomförd via klassrumsobservationer, på två svenska skolor som har elever med olika kulturella bakgrunder, det vill säga olika förstaspråk. Resultaten visar att lärarna använder en blandning av svenska, engelska och kodväxling under lektionerna. Användningen av de tre olika språkformerna varierade beroende på lektionstid och arbetsuppgifter.
159

Lärares uppfattningar av fenomenet läsförståelse : En fenomenografisk intervjustudie på lärare som undervisar i årskurs 4–6 / Teachers’ perceptions of the phenomenon of reading comprehension : A phenomenographic interview study on teachers who teach in grade 4–6

Svensson, Tove January 2022 (has links)
Syftet med studien är att belysa hur lärare, som undervisar i årskurs 4–6, kan uppfatta fenomenet läsförståelse. Forskning om läraruppfattningar av läsförståelse är begränsad och fler undersökningar bör genomföras. Fenomenografisk forskning görs utifrån andra ordningens perspektiv, vilket innebär att det är uppfattningar som ska studeras och därför utgår denna studie från en fenomenografisk ansats. Intervjuer lämpar sig bra för att kunna ställa fördjupande följdfrågor och på så sätt förtydliga uppfattningarna. Flertalet lärare tillfrågades men pandemin har satt sina spår och många lärare valde att tacka nej då de helt enkelt hade för mycket att göra och därför intervjuades enbart fyra informanter. Då intervjuer är tidskrävande och tiden för studien är knapp, genomfördes parintervjuer. Eftersom syftet med studien inte är att generalisera anses materialet vara tillräckligt.  De intervjuade lärarna understryker vilka förmågor elever behöver ha för att kunna nå en god läsförståelse i sina förklaringar av fenomenet. Deras beskrivningar är likartade men med olika fokusområden. I enighet med forskning anses uppfattningar inom ett land vara av föga variation med hänvisning till likvärdig utbildning och tillgång till styrdokument inom landet. Urvalet i en fenomenografisk studie tenderar på grund av tidsbrist att vara begränsat och därför är det svårt att dra en generell slutsats utifrån aktuell forskning. / The aim of the study is to describe how teachers, who teach in years 4–6, can perceive reading comprehension as a phenomenon. Research on how teachers perceive reading comprehension are often limited to its extent and more studies needs to be conducted. Phenomenographic research originates from the second order perspective, which means that the perception of the phenomenon is to be studied and thus this study takes a phenomenographic approach. Interviews suits well to phenomenographic studies due to the possibility to ask in-depth follow-up questions that clarifies the perceptions. Several teachers were asked to participate in this study, but the pandemic has left its mark and multiple teachers choose to say no simply because they had too much to do and due to that only four teachers were interviewed. Because of the time demanding nature of interviews and the short time aspect of the study, pair interviews were applied. The aim of the study is not to generalize and therefore the material is considered to be sufficient. The teachers in the study point out which abilities pupils must possess to reach an adequate reading comprehension. Their descriptions are similar though their focus area varies. In agreement with research, perceptions within a country are considered to be of insignificant variation due to equivalent education and access to governing documents within the country. Due to lack of time, the population in a phenomenographic study tends to be limited and therefore it is difficult to draw a general conclusion based on current research.
160

”Alla saker i skogen har en mening” : En variationsteoretisk studie av undervisning om skogens ekosystemtjänster i årskurs 4–6 / "All things in the forest have a meaning" : A variation theory study of teaching about forest ecosystem services in grade 4–6

Karlsson, Anna January 2021 (has links)
Syftet med denna studie var att öka kunskaperna om hur undervisning kan utformas för att bidra till ökad förståelse för skogens ekosystemtjänster i årskurs 4–6. Studien är inspirerad av metoden learning study och variationsteorin har varit utgångspunkten genom hela arbetet för att kunna besvara de två forskningsfrågorna: Vilka kritiska aspekter måste elever ges möjlighet att urskilja för att förstå begreppet ekosystemtjänster på ett specifikt sätt och hur kan undervisning utformas för att möjliggöra detta? Studien har genomförts som en lektionsserie och data har samlats in genom ett skriftligt för- och eftertest samt genom gruppdiskussioner. Resultatet har visat att eleverna i gruppen behövde urskilja definitionen av ekosystem och ekosystemtjänster, ekosystemtjänsternas olika funktioner för människan, ekosystemtjänsternas olika värden och människans påverkan på och beroende av ekosystemtjänsterna. Urskiljandet gjordes möjligt genom ett medvetet iscensättande av variationsmönster.

Page generated in 0.0591 seconds