Skolan är en spegling av samhället där kulturella möten mellan individer alltid har varit en pågående process. Enligt Lgr11 ska historieundervisningen bidra till att eleverna får en ökad förståelse för olika kulturella levnadssätt och sammanhang. Elevernas referensramar har förändrats och för att möta de utmaningar och möjligheter som råder i det mångkulturella klassrummet behöver lärare ett interkulturellt förhållningssätt i historieundervisningen. Studiens övergripande syfte och frågeställningar har handlat om att belysa utmaningar samt möjligheter historielärare anser att det finns i ett mångkulturellt klassrum samt lärares förhållningsätt till det interkulturella perspektivet i historieundervisningen. Med en förankring i den sociokulturella teorin, litteratur, tidigare forskning samt intervjuer av erfarna lärare, syftar arbetet att svara på studiens frågeställning. Studien har utgått ifrån en kvalitativ metod i form av semi-strukturerade intervjuer med fem erfarna historielärare. Resultatet av dessa intervjuer har analyserats och ställts mot tidigare forskning. Studiens resultat visar att det finns flera arbetssätt för att möta elevers referensramar för historien. Samtidigt visar även resultatet hur viktigt det är att alla elever får dela med sig av sina erfarenheter och kunskaper oavsett bakgrund. Det framkommer att utmaningarna är fler än möjligheterna vilket beror på lärares okunskap i hur de praktiskt ska gå till väga i undervisningen för att förhålla sig med ett interkulturellt perspektiv. Resultatet är inte generaliserbart, dock framgår ett mönster som kan liknas vid den tidigare forskningen i vad lärare anser om de utmaningar och möjligheter som råder i det mångkulturella klassrummet. / School reflects society where cultural encounters between individuals have always been an ongoing process. According to Lgr11, history teaching should contribute to an increased understanding of diverse cultural lifestyles and contexts. The students' frame of reference has changed and to meet the challenges and opportunities that prevail in the multicultural classroom, teachers need an intercultural approach in history teaching. The overall purpose of the study has been to shed light on challenges and opportunities that history teachers believe exist in a multicultural classroom and their approach to the intercultural perspective in history teaching. With an anchoring in the socio-cultural theory, literature, previous research and interviews of experienced teachers, the work aims to answer the study's question. The study was based on a qualitative method in the form of semi-structured interviews with five experienced history teachers. The results of these interviews have been analyzed and compared to previous research. The results of this study show that there are several ways of working to meet students' frames of reference for history. At the same time, the results also show how important it is for all students to share their experiences and knowledge, regardless of background. It emerges that the challenges are more than the possibilities, which is due to teachers' ignorance of how they should practically proceed in teaching to relate to an intercultural perspective. The result is not generalizable; however, a pattern emerges that can be compared to previous research in what teachers think about the challenges and opportunities that prevail in the multicultural classroom.

Ett av skolans uppdrag är att utbilda medborgare till att besitta en digital kompetens. Detta för att klara av den ständiga digitala utveckling som sker i vår moderna värld. Eleverna möter olika slags texter i skolan, både tryckta och digitala. Somliga elever har även digitala läromedel, vilket innebär att de digitala texterna blir något som de möter dagligen. Samtidigt har forskning visat att det finns fem förmågor som behöver behärskas för att kunna hantera digitala texter. Dessa fem förmågor står inte explicit utskrivna i läroplanen för grundskolan, förskoleklass och fritidshem (Lgr11) utan lärarna behöver på egen hand försöka tolka in dem i sin planering av undervisningen.  Frågan blir således: Har läromedelsutvecklarna dessa fem förmågor i åtanke när de producerar sina digitala läromedel? Hur anser högskolelärarna och grundskollärarna att de tar hänsyn till förmågorna i sin undervisning? Studien har därmed som syfte att öka kunskapen om vilka sätt som finns bland de tre yrkeskategorierna att behandla dessa fem förmågor som forskning har visat krävs för hantering av digitala texter. Syftet ämnas uppnås genom två frågeställningar som behandlar hur yrkeskategorierna möjliggör utveckling i de fem förmågorna och vilka didaktiska val de gör med hänsyn till de fem förmågorna i sin undervisning.  För att möjliggöra en uppfyllelse av syftet och dess frågeställningar har en fenomenografisk ansats använts tillsammans med en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Fortsatt analyserades materialet ur ett sociokulturellt – samt didaktiskt perspektiv. Studiens resultat visade att stöttning är viktig för att eleverna ska kunna utveckla förmågorna. Detta är i enlighet med vad den sociokulturella teorin betonar som viktigt. Samtliga informanter visade kunskap om vilka konsekvenser som brister i förmågorna resulterar i, men huruvida undervisningen anpassades efter förmågorna varierade beroende på lärare. Det digitala läromedlet kan dock ge fördelaktiga förkunskaper för digitala texter vilket verkar gynna eleverna när de sedan är ute och Googlar på internet. Slutligen delger samtliga lärare att tidsbrist har en negativ påverkan på deras möjligheter till stöttning i undervisningen. Grundskollärarna ansåg även att deras digitala kompetens inte var tillräcklig och att fortbildning efterfrågades. / One of the school's missions is to educate citizens to possess digital skills. This is to cope with the constant digital development that takes place in our modern world. Students encounter different kinds of texts in school, both printed and digital. Some pupils have digital teaching materials as well, which means that the digital texts become something that they encounter daily. At the same time, research has shown that there are five abilities that need to be mastered to be able to handle digital texts. These five abilities are not explicitly stated in the curriculum for the compulsory school, preschool class, and school-age educare (Lgr11), which results in teachers that need to interpret the abilities into their own teaching.  The question is: do teaching aid developers have these five abilities in mind when producing their digital teaching materials? How do university teachers and primary school teachers consider that they take the abilities into account in their teaching? The study thus aims to increase knowledge of the ways that exist among the three professional categories to deal with these five abilities that research has shown are required for handling digital texts. The purpose is intended to be achieved through two questions at issue that deal with how the professional categories enable development in the five abilities and what didactic choices they make regarding the five abilities in their teaching.  To enable the purpose and its questions to be fulfilled, a phenomenographic approach has been used together with a qualitative method in the form of semi-structured interviews. The material was analyzed from a socio-cultural and didactic perspective. The results of the study showed that support is important for pupils to be able to develop their abilities. This is in line with what sociocultural theory emphasizes as important. All informants showed knowledge of the consequences that shortcomings in the abilities result in, but whether the teaching was adapted to the abilities varied depending on the teacher. However, the digital teaching aid can provide beneficial prior knowledge for digital texts, which seems to benefit the pupils when they are out Googling on the internet. Finally, all teachers report that lack of time has a negative impact on their opportunities for support in teaching. The primary school teachers also felt that their digital competence was not sufficient, and that further education was in demand.

Syftet med denna kvalitativa studie är att ta reda på hur och varför svensklärare i årskurs 4–6 använder sig av boksamtal i sin undervisning. Tidigare forskning visar många fördelar för elevernas kunskapsutveckling genom att de får samtala om böcker och där är Chambers samtalsmodell i fokus. Däremot framkommer det också att det finns svårigheter i arbetet med boksamtal. Studiens teoretiska ram grundar sig i det sociokulturella perspektivet med utgångspunkt i att vi lär oss tillsammans samt Judith Langers föreställningsvärldar och Michel Tengbergs läsarter. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer med sex svensklärare i årskurs 4–6 har studiens data kunnat samlas in. Den insamlade datan har systematiskt analyserats utifrån våra frågeställningar och resulterade i olika svarskategorier: hur lärare arbetar med boksamtal, varför lärare arbetar med boksamtal samt svårigheter med boksamtal. Utifrån intervjuerna kan en slutsats göras om att det mest förekommande sättet som boksamtal används enligt studiens deltagare är vid läsläxa och högläsning. Samtliga deltagare beskrev bland annat att eleverna får utveckla sitt ordförråd, sin läsförmåga och sitt sätt att resonera. Dessutom kan boksamtal hjälpa eleverna att uppnå betygskriterierna för årskurs 6. Studiens resultat om hur och varför lärare arbetar med boksamtal stämmer bra överens med den tidigare forskningen inom området. Däremot har det uppmärksammats svårigheter av lärarna som inte framkommer lika mycket i den tidigare forskningen. Den tidigare forskningen tar upp att eleverna kan uppfatta boksamtalen som problematiska om de blir hårt styrda av läraren eller för intima. Ingen av studiens lärare nämner det problemet utan de uppmärksammar i stället andra problem som att tiden och resurserna inte räcker till.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur svensklärare i årskurs 4–6 arbetar med boksamtal i sin undervisning. Kvalitativa data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med fyra verksamma svensklärare för årskurs 4–6. Därefter har intervjuerna transkriberats och analyserats och sedan har resultatet presenterats utifrån studiens forskningsfrågor. Studiens teoretiska ram grundar sig i det sociokulturella perspektivet eftersom studien syftar till att analysera och beskriva hur boksamtal används i undervisningen. Det sociokulturella perspektivet stärks av Langers sätt att se på hur kommunikation av tankar och idéer med andra utvecklar ens egna föreställningsvärldar. I intervjuerna framkommer det att de fyra lärarna som blivit intervjuade använder sig av liknande metoder under boksamtal, däremot skiljer det sig hur lärarna planerar upp sina boksamtal på grund av olika anledningar. I studien diskuteras likheter och skillnader om hur frågor i boksamtalen används samt vad som kan påverka valet av frågor och strukturen i samtalen. Resultatet av studien visar på att boksamtal är en bra metod att använda för att utveckla elevernas läsförståelse men även för att få eleverna att vilja läsa skönlitterära texter och böcker.

Skolan idag präglas av digitala verktyg och ett av dessa är surfplattan. Elever skriver för det mesta digitalt idag och penna och papper försvinner alltmer. I styrdokumenten står det tydligt att eleverna ska få möjlighet att använda digitala verktyg, men hur mycket de ska användas och till vad är varje skolas val. Genom en fenomenografisk metod med kvalitativa intervjuer ämnade denna studie undersöka hur lärare upplever elevers stavning, när de skriver med penna och papper respektive när de skriver digitalt. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv, då surfplattan ses som ett medierande verktyg. Surfplattans rättstavningsprogram kan bidra till appropriering hos eleverna, det vill säga att eleverna reflekterar över varför en rödmarkering, uppstår och omedelbart korrigera ordet. Resultatet av analysen visar att eleverna har brister i stavningen när de skriver för hand. Elever idag förlitar sig på autokorrigering av rättstavning och när den inte finns tillgänglig uppstår det stavfel. Studien visar även att stavfelen kan variera beroende på var skolan ligger geografiskt. Stavfel som görs av elever som går på en skola i Småland; skiljer sig från elever som går på en skola i exempelvis Stockholm. Autokorrigering kan användas på olika sätt och beroende på hur programmet används kan eleverna gynnas eller hinder kan uppstå. Genom att variera arbetsformer och stänga av stavningskontroll på surfplattan bör stavningen förbättras, enligt de medverkande i studien. / Schools today are characterized by the use of digital tools and one of these is the tablet. Students write mostly digitally today, and pen and paper disappear more and more. The governing documents clearly state that students should be given the opportunity to use digital tools, but how much should it be used, is each school's choice. Through a phenomenographic method with qualitative interviews, this study aims to find out how teachers experience students' spelling, when they write with pen and paper as opposed to when they write digitally. The study includes a socio-cultural perspective, as the tablet is seen as a mediating tool and spelling programs can contribute to an appropriation among the students, that is, the students reflect on why a red mark arises and must correct the word immediately. The results of the analysis show that the students have spelling shortcomings when they write by hand. Students today rely on auto-correction and when it does not exist, spelling errors occur. The study also shows that spelling errors can vary depending on where the school is located. Spelling mistakes made by students who go to a school in Småland differ from that of students who go to a school in, for example, Stockholm. Auto-correction can be used in different ways and depending on how it is used, students can benefit from it, or it can create obstacles for them. By varying the working methods and turning off the spelling checker on the tablet, the spelling should improve, according to the participants in the study.

Elever med språkstörning kan ha stora svårigheter att ta till sig undervisningen på grund av bristande språklig förmåga. Detta är något som tydligt kan ses i de samhällsorienterade ämnena då dessa innehåller ett mer abstrakt språk än elevernas vardagsspråk.    Det finns väldigt lite forskning att finna gällande lärares arbete med elever med språkstörning i SO-ämnena. Denna studies syfte är att undersöka just hur lärare kan arbeta med anpassningar och språkutvecklande undervisning för att utveckla ämneskunnandet för elever med språkstörning.  Detta görs genom en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer med sex lärare på tre olika skolor. De ger sin bild av elever med språkstörningar idag för att arbetet ska kunna besvara hur lärare anpassar undervisningen, hur de ser på sin kompetens samt hur de arbetar språkutvecklande. I deras svar kunde man tydligt se kopplingar till speciellt den sociokulturella teorin och en språkinriktad undervisning, något som sedan arbetet tar upp. Resultatet som blir tydligt i studien är att bildstöd, grupparbete och digitala hjälpmedel är de största anpassningarna som de flesta lärare använder. Dock vill många lärare ha större kompetens kring språkstörningar och flera skulle önska att språkutveckla sin undervisning ännu mer men att de känner att de inte får stöd i detta arbete. Slutsatsen och diskussionen som uppkommer är att det inte finns ett tydligt rätt svar i hur dessa anpassningar påverkar eleverna då det i svenska källor pratas mycket om bildstöd medan internationella källor inte nämner det. Det kan därför vara så att vi överskattar vikten av de anpassningar vi har i Sverige. Det är därför tydligt att det behövs mer forskning likt denna, både nationellt och internationellt, kring språkstörning inom SO-ämnena då det saknas mycket information vilket gör att det som lärare är svårt att veta hur man ska göra för att bäst nå dessa elever.

This study aims to investigate the effects of cooperative learning on pupils’ knowledge and development with a particular focus on concepts and conceptual understanding in mathematics. By employing both qualitative and quantitative research methods, the study compared the effectiveness of cooperative learning to traditional teaching approaches in grade 4. The following question was formulated to research the aim of this study: <li aria-level="1">How does pupils’' understanding of concepts in mathematics differ after traditional teaching compared to teaching with cooperative learning in grade 4? Svanelid’s (2014) three aspects were used as an analysis model in this intervention study. With the analysis model, teachers can assess whether pupils have understood various mathematical concepts. The results of the aim showed that cooperative learning had a significant positive impact on pupils’ learning and their understanding of geometrical concepts. Through collaborative activities and interactive discussions, pupils actively participated in the learning process, leading to improved comprehension and retention of geometric concepts. However due to introduction of methodological weaknesses and potential biases the results can not be considered as statistically sound. The study indicated development in pupils’ learning and understanding of mathematics. In an attempt to pursue the main aim of this study, traditional teaching and cooperative learning were used as teaching techniques for pupils to study the development of their learning. After each teaching method, tests were used to identify the results of the analysis. The results indicated progression in the pupils’ learning by using cooperative teaching. Teachers are encouraged to further investigate cooperative learning techniques in their lessons as it potentially can increase pupils’ learning. More research is needed to establish a correlation between the use of cooperative learning in the teaching of mathematical concepts.

The purpose of the study is to highlight the possibilities that Harry Potter and the Philosopher’s Stone can contribute to in the value-based work in teaching, as well as how the content can be used as a tool in teaching. This is with the hope that it will lead to an increased understanding and interest among teachers in how children’s and youth literature and value-based work can be combined. The study is a qualitative literature analysis based on Nikolajeva’s (2017) narratological literature analysis model. In the selection of literature, Harry Potter and the Philosopher's Stone (2014) was chosen, which was the Harry Potter novel that was easiest for the author to access. The study’s analysis highlights three different subcategories: social responsibility, inclusion and exclusion, and laws and regulations. The result of the analysis shows that the book contains several events that can be related to the basic values ​​in the value base. Among other things, various scenarios emerge that students can relate to such things as exclusion, social community, and dilemmas. The study also shows that some rule violations can be related to what is morally right. The content of the book can contribute to the value-based work in teaching through the various events, which can be linked to students’ identifying with the story and which similarities and differences exist between the world in the novel and the real one. The content of the book can also be sued as a pedagogical tool, in that its content can capture students’ interest, which can lead to an increase in motivation. Important conclusions from this study are that Harry Potter and the Philosopher's Stone can be useful for value-based work, and also children’s and youth literature in general can be useful in teaching. / Studiens syfte är att belysa vilka möjligheter Harry Potter and the Philosopher’s Stone kan bidra till i värdegrundsarbetet i undervisningen, samt hur innehållet kan användas som pedagogiskt redskap. Detta med förhoppningen om att det ska leda till en ökad förståelse och intresse bland lärare om hur barn- och ungdomslitteratur och värdegrundsarbetet kan kombineras. Studien är en kvalitativ litteraturanalys som utgår från Nikolajevas (2017) narratologiska litteraturanalysmodell. I urvalet rörande litteratur valdes Harry Potter and the Philospher’s Stone (2014) som var den enklaste romanen i serien för författaren att få tillgång till. Studiens analys belyser tre olika subkategorier: socialt ansvar, inkludering och exkludering och lagar och regler. Resultatet av analysen visar att boken innehåller flera händelser som kan relateras till de grundläggande värdena i värdegrunden. Det framkommer bland annat olika scenarion som elever kan relatera till som utanförskap, social gemenskap och dilemman. Studien visar även på att vissa regelbrott kan vara relaterade till vad som är moraliskt rätt. Bokens innehåll kan bidra till värdegrundsarbetet i undervisningen genom de olika händelserna, som kan kopplas till elevernas igenkänning och vilka likheter och skillnader som finns mellan Harry Potter världen och den riktiga. Innehållet i boken kan också bidra som ett pedagogiskt redskap, genom att dess innehåll kan fånga elevers intresse som kan leda till att motivationen ökar. Viktiga slutsatser med denna studie är att Harry Potter and the Philospher’s Stone kan vara användbar för värdegrundsarbetet, och även barn- och ungdomslitteratur överlag kan vara användbart i undervisningen.

Skönlitteratur ska inkluderas i svenskundervisningen men samtidigt minskar elevernas läsförståelse. Skolan har ett dubbelt uppdrag i form av kunskaps- och värdegrundsuppdraget som ska genomsyra hela verksamheten. Syftet med studien är att undersöka svensklärares erfarenheter av och uppfattningar om att använda skönlitteratur för att möta skolans dubbla uppdrag i årskurs 4–6. Detta görs utifrån följande frågeställningar: Vad anser lärare är svenskämnets huvuduppgift? Hur använder lärare skönlitteratur som pedagogiskt material? Hur ser lärare på att använda skönlitteratur för att möta skolans dubbla uppdrag? Resultatet kopplas till Svedners (1999) teoretiska tolkning av svenskämnet genom hans sju ambitioner. Materialet samlas in genom semistrukturerade intervjuer med fem verksamma lärare i årskurs 4–6. Resultatet visar att utifrån det som lärare uttrycker så är färdighetsambitionen i fokus. Däremot ingår fler av ambitionerna när lärarna beskriver hur skönlitteratur används och kan användas. Det framkommer även att lärare anser att skönlitteratur är ett bra sätt att inkludera värdegrund i svenskämnet men att det kräver planering och kan gynnas av att lärare arbetar tillsammans och arbetar med teman. / Fiction should be included in the Swedish school subject but at the same time the pupils’ reading comprehension decreases. The school have two missions that it needs to include, the knowledge mission and the value mission. The purpose of this study is to review teachers of Swedish experience of and their view on fiction to meet the two missions in middle school. This will be done by answering following questions: What do the teachers consider to be the main purpose of the Swedish school subject? How do teachers include fiction in their teaching as a pedagogical material? How do teachers view the usage of fiction to fulfill the schools two missions? The result is put in relation to Svedner’s (1999) theoretical interpretation of the Swedish school subject through his seven ambitions. The material was collected through semi-structured interviews with five active teachers in the grades 4–6. The result shows that what the teachers express is related to the ambition of skill being in focus. However, more of the ambitions could be seen when the teachers describe how they use fiction and how fiction could be used. The result also shows that the teachers find fiction to be a helpful resource to include the value mission in the subject of Swedish, but that it requires a lot of planning and that could be more efficient if teachers work together and work with themes.

Den svenska skolans undervisning i det svenska språket har för avsikt att göra eleverna narrativt kompetenta, det vill säga, de ska kunna förstå och skapa berättande texter. Inom läroplanen finns dock en öppning för ett mer vidgat textbegrepp där det inkluderas visuell litteracitet, att eleverna exempelvis ska kunna förstå filmiska berättelser. Denna studies syfte är att undersöka på vilka sätt mellanstadieelever kan arbeta med en dokumentär filmberättelse om fyra skolbarn för att utveckla sina förmågor att skriva berättelser och vidga sina vyer av omvärlden. Begreppet narrativ fantasi, myntat av den amerikanska filosofen Martha C. Nussbaum, är framträdande i undersökningen. Med det menas en slags förmåga till inlevelse, att läsandet av olika texter vidgar läsarens förståelse för sin omvärld. Eleverna är uppmanade att välja karaktär och typ av berättelse. Genom både kvalitativ och kvantitativ textanalys visar deras berättelser på en varierad, men ändå utbredd narrativ fantasi. Denna förmåga är dock beroende av både visuell litteracitet, att förstå filmen, och narrativ kompetens, att skapa en egen berättelse.