Idag erbjuder en restaurangmåltid en helhetsupplevelse där maten inte ensam längre står i huvudfokus. Upplevelserummet får allt större betydelse och  i en strävan efter unicitet har det öppna köket blivit populärare än någonsin. I  den här uppsatsen studeras upplevelserummets påverkan på måltidsupplevelsen och det öppna köket hos en utvald restaurang i en medelstor stad i Sverige. Studien har genomförts som en enfallsstudie med kvalitativa intervjuer i fokus. Materialet har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar hur konsumenterna tydligt har uppfattat restaurangens koncept genom designen, medan ljud har påverkat den sociala miljön på ett negativt sätt.

Förstudien behandlar den tekniska delen av ett teoretiskt stadstäckande öppet WiFi i Trollhättan, Sverige. Trollhättans kommun beställde en förstudie från Högskolan Väst som skulle agera beslutsunderlag till hur de skulle ta ärendet vidare. Studien är begränsad till den tekniska biten, där bland annat val av utrustning, trådlösa tekniker och riskanalys av nätverket ingår. Arbetet varit väldigt teoretiskt inriktat med en metod som till största del består utav att samla information och kunskaper från vetenskapliga rapporter, teknikorienterade hemsidor och andra relaterade arbeten.De trådlösa standarder som jämfördes teoretiskt i förstudien var 802.11g och 802.11n. 802.11n valdes som den standarden som bäst passade just detta nätverk, främst för dess positiva egenskaper när det gäller täckning, hastighet och bakåtkompatibilitet. 802.11n seräven ut att garantera en säker framtid när det gäller implementering i mobila enheter. Föreslaget på utrustning består av två olika accesspunkter, antingen 2602e eller 3602e beroende på den slutgiltiga budgeten. Dessa produkter är från Cisco och klarade olikastresstester med bra resultat samtidigt som de stödde den föreslagna standarden 802.11n. WLAN controllern (Ciscos 5500-serie) som valdes ut stödjer det krav på antal accesspunkter som bestämts, samtidigt som den lämpar sig bra för eventuella framtidakrav. Routern till detta nätverk är en Cisco 891-router. Anledningen till att denna router valdes var för att den har 4 portar som kan ge ström över Ethernet till accesspunkterna. Säkerhetsanalysen gjordes med hjälp utav CORAS-metoden där det diskuteras vilka riskernätverket kan ställas inför och vad dessa risker kan få för konsekvenser. Försök till att hitta lösningar som var direkt applicerbara på det stadstäckande öppna nätverket gjordes även.Förstudien avslutas med en kostnadsberäkning av nätverket, baserad på andras tidigare arbeten och deras kostnader, speciellt från Jönköping, Helsingborg och Mountain View.

The purpose of this study was to analyze the impact of learning on open-field activity among pre-school children varying from 3 to 5 years old. Altogether 25 children, 13 girls and 12 boys, entered the test from three different preschools in Dalarna. Six of these children represented the control group. The children were asked to learn 2 tasks, 1 visual memory task and 1 spatial constructing-kit task. Before, between and after the tasks, the children were allowed to move freely in the open field. The control group did not solve any learning tasks and only entered the open field, which was divided into 18 equally large squares, where the children’s activities were observed. The children’s learning times as well as their spontaneous open-field activity and wall-seeking behaviour were registered. The result showed as a general rule that the learning time was reduced between each session. However, the visual memory task increased the children’s spontaneous open-field behaviour more and decreased their wall seeking to a greater extent than the spatial-construction learning task.

Detta arbete använder sig utav en kvalitativ forskningsansats med inslag av aktionsforskning för att inhämta empiri som berör medarbetarnas involvering i förändringsarbeten på Energimyndigheten och studera de nuvarande processmodellerna som används. Baserat på resultat som påpekar brister i medarbetarinvolveringen samt avsaknad av utmarkerade kreativa delar så framställer arbetet en inkrementellt förbättrad modell för att öka nivån av medarbetarinvolvering i projektarbeten samt ökar kapaciteten för kreativitet och innovation

Syftet med denna uppsats är att studera hur övergången från cellkontor till öppet kontorslandskap upplevs av informanterna vad gäller hälsa, arbetstrivsel, kommunikation och effektivitet. Följande frågor står i fokus i denna studie: Upplever de anställda att övergången från cellkontor till öppet kontorslandskap har påverkat deras hälsa? Upplever de anställda att övergången från cellkontor till öppet kontorslandskap har påverkat deras arbetstillfredställelse? Upplever informanterna att kommunikationen mellan de anställda påverkas av övergången från cellkontor till öppet kontorslandskap och hur har i sådana fall det påverkat effektiviteten? Uppsatsen bygger på fem intervjuer, varav samtliga informanter var kvinnor i åldrarna 27-60 år. Författaren fick via ett kriterie- samt snöbollsurval kontakt med samtliga informanter. Intervjuerna genomfördes med hjälp av halvstrukturerade livsvärldsintervjuer med olika teman och förslag på frågor. Intervjuerna transkriberades ordagrant och därefter gjordes en sammanställning av informanternas yttranden om till en text där de centrala yttranden formulerades i syfte att se skillnader och likheter hos informanterna. Resultatet visar att informanterna upplever både positiva och negativa aspekter med att gå från cellkontor till öppet kontorslandskap. Majoritet av informanterna upplever att hälsan påverkas negativt av övergången och att de lättare blir trötta och stressade i kontorslandskap jämfört med i cellkontor. Samtliga informanter upplever att kommunikationen och gemenskapen påverkats positivt av övergången. Samtliga informanter upplever också att koncentrationen påverkas negativ av att jobba i kontorslandskap men huruvida de blir mer effektiva efter övergången råder delade uppfattningar. Trots upplevda nackdelar med förändringen upplever majoriteten av informanterna att de trivs bättre med att arbeta i kontorslandskap jämfört med att arbeta i cellkontor.

Doktriner, studier och den militära professionen ställer krav på militär kreativitet. Specialförband utges visa en högre grad av kreativitet men i tidigare forskning är begreppet relativt outforskat i den militära sfären. Kreativitet nämns i flera artiklar och annan litteratur men det framgår inte helt vad militär kreativitet egentligen är. Flera författare har definierat begreppet men inte vidare förklarat vad det innebär att vara kreativ, det har en implicit roll i militära sammanhang trots att det anses viktigt och i vissa fall avgörande för att segra. Genom att applicera civil litteratur om kreativitet skapas en operativ definition av vad kreativitet kan innebära i krigsvetenskapliga sammanhang och vad det innebär att vara kreativ. Studien inriktar sig på fyra fall där utgången varit lyckad respektive mindre lyckad samt motståndet olika avseende reguljär samt irreguljär motståndare. Studien intar en deduktiv ansats och genom ställda antaganden skapas ett analysverktyg för att prövas på fyra olika fall av specialoperationer. Resultaten visar att graden av kreativitet relaterar med utgången av operationerna. Där tillämpning av fantasi, förmåga till öppet sinne, tillåta sig inspireras och organisatorisk anpassningsförmåga har stor roll i hur operationerna lyckas med överraskning samt hur utgången blir.

Denna undersökning söker ett svar på hur den relativt vana lyssnarens bedömning av ljudkvalitet påverkas av ett så kallat öppet test, där det som bedöms är känd för lyssnaren, jämfört med ett blindtest, där detta objekt är okänt. Frågan appliceras på kvalitetsbedömningen av digitala kodningstekniker, d.v.s. hur lyssnaren påverkas av att valet av kodningsteknik som avlyssnas är känd eller inte. För att ta reda på detta genomfördes ett lyssningstest med nio deltagare. Deltagarna fick betygssätta perceptuellt kodade ljudfiler mot en känd referens, både som ett blindtest samt i ett öppet test. Resultatet är mångtydigt och inga generella slutsatser för hur lyssnaren påverkas av ett öppet test jämfört med ett blindtest går att uppfatta. Resultatet visar dock att påverkan ett öppet test har på lyssnarens bedömning är högst individuell. Lyssningstest i form av blindtest bör därför användas för att uppnå pålitligast resultat.

Den här studien grundar sig på skillnader mellan återgivning av ord, sorterade efter semantiska kategorier, i förhållanden med rent tal och maskerat tal. 32 personer deltog i studien där de först blev visuellt presenterade för en lista med 15 semantiska ord som skulle memoreras och sedan återges i fri ordning i två olika betingelser av bakgrundsljud, tal och maskerat tal. Utifrån tidigare studier utformades studiens hypoteser; vid återgivningen ökar antalet visuellt presenterade ord när bakgrundstalet maskeras av ett brus jämfört med när bakgrundstalet spelas upp utan maskering. Antalet auditivt presenterade ord som återges minskar när bakgrundstalet maskeras av ett brus jämfört med när bakgrundstalet spelas upp utan maskering. Resultaten gav stöd åt hypotesen att försökspersonerna återgav fler visuellt presenterade ord när bakgrundstalet maskerades av ett brus. Resultatet gav stöd åt hypotesen att försökspersonen återgav färre auditivt presenterade ord när bakgrundstalet maskerades av ett brus. / This study examined free recall performance in two acoustic conditions, speech and masked speech. Thirty-two students participated in the study. They were visually presented to word lists that were constructed by semantic similarity. After presentation the participants were instructed to recall as many words as possible in free order. The recall session occurred in the two different speech conditions. Based on earlier studies two hypotheses were stated; when the background speech were mixed with masking noise, recall performance of correct words would increase compared to the speech condition. It was also assumed that the masking noise would decrease the number of intrusions from the speech, compare with the number of intrusions made in the unmasked speech condition. The result gave support to the hypothesis that number of correct words increases in masked speech and the number of intrusions decreases in masked speech.

Öppna kontorslandskap är ett sätt att möblera arbetsplatser så att fler personer ryms i samma lokal. Dessa landskap anses förbättra utbytet av information, skapa möjligheter till samarbete, ge verksamheten en starkare organisationskultur samt förbättra lönsamheten för organisationen. Samtidigt finns det forskning som visar att de öppna kontorslandskapen kan påverka medarbetarnas personliga integritet och arbetstillfredsställelse negativt. Dessutom finns det en risk för sämre fysisk arbetsmiljö. Syftet med vår studie är att undersöka vilka förutsättningar som gynnar medarbetares möjligheter att utföra sina arbetsuppgifter i ett öppet kontorslandskap på en specifik organisation. Speciellt vill vi bidra med kunskap om hur medarbetare kan lära av och med varandra i ett öppet kontorslandskap. För att undersöka dessa förutsättningar har en kvalitativ studie utförts där åtta personer intervjuats. Detta för att nå medarbetarnas individuella upplevelser. Studien har utförts på en enhet inom en svensk privat organisation där anställda arbetar med personaladministrativa uppgifter. Resultatet har analyserats utifrån ett perspektiv på lärande. Vi har kommit fram till att medarbetare påverkar varandra i det öppna kontorslandskapet och är en förutsättning både för lärande och utförande av arbetsuppgifter. Vi vill därför mena att det finns en koppling mellan dessa två kategorier. Hur landskapet är utformat samt vilka arbetsuppgifter du har kommer, enligt våra resultat, indirekt påverka de pedagogiska möjligheterna på organisationen. Vår slutsats är att de förutsättningar som behövs för att medarbetarna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter och utvecklas i det öppna kontorslandskapet är; att kunna använda landskapet som en arena för lärande, se till att ljudnivå går att kontrolleras samt att se till så utformningen av landskapet inte är för stort och att medarbetarna sitter ihop med personer som de har ett utbyte av - både arbetsmässigt och utvecklingsmässigt. Uppsatsen avslutas med förslag på vidare forskning.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur cellkontor och öppet kontorslandskap påverkar medarbetarna och deras interaktion med kollegorna på arbetsplatsen. Syftet är även att undersöka vilka effekter de olika arbetsplatsutformningarna har på innehållet av det psykologiska kontraktet. För att besvara syftet utfördes sju semi-strukturerade intervjuer med individer som har erfarenhet av båda arbetsplatsutformningarna och som arbetar inom tjänstemannasektorn. Det teoretiska ramverket för studien, grundar sig i teorin om psykologiska kontrakt och Goffmans dramaturgiska teori. Tidigare forskning på området undersöker huvudsakligen hur anställda upplever att arbetsmiljön, tillfredsställelsen och sociala beteende-mönster kopplat till arbetsplatsers utformning förändras när organisationer går från cellkontor till öppet kontorslandskap. Då tidigare forskning som är positionerad nära vårt fält, främst utgörs av kvantitativa metoder, hoppas vi kunna komplettera med nya kvalitativa analyser. Resultatet visar att respondenterna föredrar olika arbetsplatsutformningar och att det i öppet kontorslandskap finns fler störningsmoment som kan påverka trivseln, den sociala interaktionen med kollegor och arbetsprestation negativt. Resultatet visar även att arbetsplatsens utformning påverkar de psykologiska kontrakten, då de förväntningar och åtaganden som finns mellan arbetsgivare och anställda ser olika ut beroende på arbetsplatsutformningen. Vid utformandet av en arbetsplats anser respondenterna att arbetsgivaren bör ta hänsyn till de krav som ställs på arbetsrollen och de arbetsuppgifterna som ska utföras. Resultatets genomgående tema är att de anställda behöver de rätta förutsättningarna, oavsett arbetsplatsutformning, för att på ett optimalt sätt kunna utföra sitt arbete.