Översvämningar till följd av skyfall blir allt vanligare i Sverige. Dessa skapar ofta stora materiella skador och produktionsförluster, utryckningskostnader och störningar i trafiken, men även översvämmad jordbruksmark som då blir obrukbar. Översvämningarna kan också leda till konsekvenser som inte kan mätas i pengar. Som förstörda natur- och kulturhistoriska värden, en ökad sårbarhet och, i värsta fall, förlusten av liv. För att få bukt på dessa stora problem behövs mer kunskap om ämnet. Målet med detta arbete är att ta lärdom från några av Sveriges bästa kommuner när det kommer till dagvattenhatering. Nämligen Stockholm och Uppsala. Hur de arbetar med dagvattenhantering och översvämningar är något som undersöks i detta arbete. Dessutom genomförs en studie av webbverktyget SCALGO. Dessa undersökningar syftar på att lägga en grund för framtagandet av en handlingsplan för dagvattenhantering riktad till mindre kommuner. Ämnet dagvatten är relativt nytt och många kommuner har inte arbetat så mycket med frågorna. Just därför behövs denna typ av handlingsplan, för att hjälpa dem att hitta en riktning i dagvattenfrågan.

I det moderna samhället har utveckling skett i en snabb takt. Ett resultat av den snabba utvecklingen är att samhället har börjat producera sina egna risker. Den globala uppvärmningen är en central faktor till att risker skapas. Inträffandet av extremväder i form av ökad nederbörd och översvämningar är klimatrelaterade risker som förväntas bli mer frekventa. Denna studie undersöker hur samhället kan hantera en ökad nederbörd och förhöjda översvämningsrisker genom analyser och skapa en förståelse för hur man genom planering kan anpassa samhället till dess nya risker. En fallstudie har genomförts på Gävle kommun för att få ett perspektiv på hur en kommun som drabbats av en översvämning har hanterat risken både innan och efter händelsen samt för att skapa en förståelse för vilka planeringsåtgärder som saknades och hur de har arbetat vidare. Studien baseras även på insamlad information från dokumentanalyser av myndighetsunderlag och Gävle kommuns plandokument för att få en överblick över hur de olika samhällsaktörerna utformar sin hantering för ökade översvämningsrisker. Resultaten visar huvudsakligen att planering för att hantera översvämningar har utförts både nationellt, regionalt och lokalt, men det finns en avsaknad av kapacitet att utforma och verkställa dessa planer. Slutsatsen av studien är att det krävs en omstrukturering i det fortsatta arbetet med riskhantering. Samarbetet mellan aktörerna måste öka, likaså kunskapen om hur allvarlig risken för översvämning är för samhället. Riskhanteringen måste få ett nytt tillvägagångssätt och hanteras både reaktivt och proaktivt.

Under de senaste årtiondena har klimatförändringarna påverkat naturliga och mänskliga system världen över, och som en följd har extrema väderhändelser inträffat oftare och blivit mer intensiva. Många ekosystem och mänskliga system är både mycket sårbara och exponerade, däribland jordbruket. Klimatförändringarna innebär ökade risker för översvämningar och torka, behovet av växtskyddsåtgärder kommer öka, djur riskerar att drabbas av värmestress oftare, samt förändringar inom sjukdomsspridning och insektsinvasioner förväntas. Dessa förändringar kommer leda till ökad instabilitet som påverkar kvalitén och tillgången på mat, det kan förändra den sociala och ekonomiska stabiliteten, och den regionala konkurrenskraften inom jordbruket. Sverige drabbas årligen av översvämningar, och sommaren 2018 präglades av en torka som sträckte sig över stora delar av landet. De ovanligt torra och varma förhållandena varade i ca tre månader och orsakade en halvering av den normala skördenivån. Det blir samtidigt allt tydligare att samhällen måste gå från en reaktiv, oplanerad katastrofhantering till ett proaktivt fokus. Teorin om resiliens förklarar att socioekologiska system behöver ha en förmåga att absorbera störningar, kunna utvecklas genom lärande och anpassning, och att kunna hålla sig inom de mänskliga och miljömässiga gränserna och samtidigt uppnå en kontinuerlig utveckling. Syftet med studien är att få en fördjupad förståelse för hur jordbrukssektorn operationaliserar resiliens för att hantera extrema hydrologiska händelser. Detta ska uppnås genom att undersöka de strategier som införts för att hantera torka och översvämningar och analysera dessa med ”the Disaster Resilience Of Place” (DROP) modellen. Denna studie syftar även till att undersöka vilka förutsättningar som skapar möjligheter och hinder för aktörer inom jordbrukssektorn att bygga resiliens. Studiens metod är en kvalitativ fallstudie av Västra Götalands jordbrukssektor med ett abduktivt förhållningssätt. Genom ett kombinerat strategiskt urval och snöbollsurval har relevanta respondenter från länsstyrelsen, Lantbrukarnas riksförbund (LRF) och jordbruksföretag inkluderats i studien. Baserat på DROP-modellen utvecklades semi-strukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod, intervjuerna transkriberades och analyserades med en kvalitativ textanalys. En triangulering genomfördes med en dokumentanalys för att stärka studiens validitet. Resultatet analyserades och diskuterades utifrån DROP-modellen. Resultatet visade att jordbrukssektorn operationaliserar resiliens med många olika strategier inom kommunikation och samarbete, lärande, förebyggande och förberedande, samt anpassning. Jordbrukssektorn visade en god anpassnings- och samarbetsförmåga, och vilja att arbeta proaktivt för att hantera vädervariationer. Viktiga förutsättningar för att bygga resiliens var de lokala förhållandena, tidigare erfarenheter, samt jordbrukspolitiska och ekonomiska strukturer. Resultatet visade att sociala system är komplexa och att strategier både kan bygga resiliens och öka sårbarheten. / Climate change have had an impact on natural and human systems worldwide over the last decades, causing higher frequency and intensity of extreme weather events. Many ecosystems and human systems are both highly vulnerable and exposed, and agriculture is one of them. The climate change causes increased risks for droughts and floods, increased need for plant protection measures, heat stress among animals will likely increase, and changes in spread of disease and insect invasions are expected. These changes are expected to cause increased instability that impacts the quality and supply of food, it can change the social and economic stability, and the regional competitiveness within the agricultural sector. Floods occurs annually in Sweden and the drought of 2018 was an exceptional event that extended throughout most regions of the country. The unusual dry conditions lasted for about three months and caused decreased yields. It has become clearer that societies must go from a reactive, unplanned disaster management, towards a more proactive focus. The theory of resilience explains that socio-ecologic systems needs a capacity to absorb disturbances, be able to develop through learning and adaptation, and be able to keep itself within the human and natural boundaries and at the same time sustain a continuous development. The purpose of this study is to obtain a deepened understanding for how the agricultural sector operationalise resilience in order to manage extreme hydrological events. This will be accomplished by reviewing strategies implemented by the sector to handle droughts and floods and analyse these with the Disaster Resilience of Place (DROP) model. This study will also review the requisites that enables and hinders actors in the agricultural sector in Västra Götaland County to build resilience. The method is a qualitative case study of the agricultural sector in Västra Götaland County with an abductive approach. Relevant respondents from the county administrative board, LRF, and agriculture companies where selected through a mix of strategic and snowball sampling. Semi-structured interviews where developed based on the DROP-model, they were transcribed and analysed with a qualitative text analysis. A triangulation including a document analysis was done in order to strengthen the study’s validity. The result was analysed and discussed based on the DROP-model. The results showed that the agricultural sector operationalise resilience through a range of different strategies, including communication and cooperation, learning, preparedness and preparations, and trough adaptation. The agricultural sector showed a good adaptive and cooperative capacity, and a will to work proactively in the management of weather variations. Important requisites to build resilience included the local conditions, experience, and agricultural political and economic structures. The results showed that social systems are complex and that strategies can both cause increased resilience and increased vulnerability.

Denna studie har i huvudsak haft två syften. Det första har varit att belysa orsakssammanhang och göra en syntes av de diskussioner som förts i Sverige och internationellt kring ökande problem i samband med översvämningar. Det andra syftet har varit göra en fördjupad belysning av dessa problemställningar med tillämpning på Vänern och Mälaren, två stora sjöar i relativt tätbefolkade trakter. Studien har begränsats till översvämningsproblem längs sjöar och vattendrag vilket innebär att urbana översvämningsproblem som t.ex. orsakas av brister i avlopps och dagvattensystem inte behandlats. Vad denna studie har visat är att översvämningsproblematiken är en komplex fråga som spänner över många områden. Att direkt finna en specifik orsak till varför vi upplever allt fler översvämningar är svårt då många faktorer är inblandade och påverkar. Sett historiskt har översvämningar inträffat mer eller mindre regelbundet både i Sverige och internationellt. Den snabba samhällsutvecklingen har dock medfört att skadorna kommit att bli allt mer kostsamma. Människans behov av kontroll och vetskap tycks ha glömt bort en viktig faktor i jakten på den skyldige nämligen naturens variabilitet. Studien har dock visat att det finns faktorer som kommit att förändra betingelserna i våra hydrologiska system vilket kan försvåra situationen av en eventuell översvämning. Studien har lett fram till följande huvudsakliga slutsatser: · Det faktum att vi upplever allt fler översvämningar är en blandning av naturliga variationer och mänsklig exponering genom olämplig fysisk planering. Detta kan sammantaget ge upphov till skenbara trender. · Studien av Vänern och Mälaren har visat att områden kring stora sjöar är speciellt utsatta områden och är svåra att kontrollera med vattendomar och regleringar. · Den allt mer uppmärksammade frågan om klimatförändringar ökar osäkerheten kring framtidens översvämningsrisker.

I takt med att klimatförändringarnas effekter ökar, ökar även behovet av klimatanpassning av den fysiska miljön. Trots behovet av klimatanpassning råder det tveksamheter kring hur proaktiva de svenska kommunerna är gällande deras klimatanpassningsarbeten, där det finns nationell information och reglering som uppmanar kommunerna att genomföra klimatanpassningsarbeten. Det råder även tveksamheter inom forskningsläget kring hur planerarna förhåller sig till klimatanpassning inom sitt yrkesutövande. Sammantaget blir det relevant att undersöka hur kommunerna resonerar kring och planerar för klimatanpassning.   Studien pekar mot att de svenska kommunala klimatanpassningsstrategierna utformas med målet att kunna skydda den befintliga byggda miljön, men att kommunerna även prioriterar skapandet av naturmiljöer som upplevs som estetiskt tilltalande och attraktiva. Det orsakar en konflikt med den statliga ledningen som prioriterar skydd av naturmiljöerna, och därmed strategier som reträtt, till en högre grad än kommunerna. Där den nationella styrningen kan ha lett till att kommunerna agerar för att motverka klimatförändringarnas effekter, men kommunerna väljer andra strategier och policys än de som i princip prioriteras från statligt håll.

Grön infrastruktur påstås ha möjligheten att minska mängden dagvatten längs hårdgjorda ytor i stadsmiljöer och därigenom höja städernas motståndskraft mot ökade nedbördsmängder. Denna undersökning har undersökt hur grön infrastruktur kan höja fem stadsmiljöers resiliens mot översvämningar och hur stadsmiljöerna kan få större inslag av ekologi. Undersökningen har visat att det förvisso är en möjlighet att den gröna infrastrukturen kan längs med gator, parker och hustak minska mängden dagvatten längs hårdgjorda ytor i stadsmiljöer. Satsningen på grön infrastruktur kan bli otroligt dyr i en större stad om hela stadens dagvatten ska tas om hand om och det gick inte att ta fram en mall för grön infrastruktur som enkelt kan kopieras från en stad till en annan. Det krävs även uträkningar av flödesemängder för att säkerställa hur stor del av staden som skyddas mot ökade nederbördsmängder. / It is claimed that green infrastructure has the ability to reduce the amount of storm water in urban areas and by extension increasing the resilience of urban areas. This study has investigated how the resilience against flooding can be strengthened and at the same time how an increase in ecological wildlife within five urban areas can be increased with greeni nfrastructure given the limitations of an urban area with preexisting buildings. The study concluded that it is possible to implement green infrastructure alongside roads, parks and rooftops with the desired effects of increased resilience and ecological wildlife in urban areas. The issues found were several. One of the issues was the lack of generalized city patterns which lead to that no generalized model for implementing green infrastructure could be concluded. Another issue was the issue of cost, it is not easy nor a cheap undertaking to remodel the road network of a preexisting city. Furthermore, it is required that every contribution of green infrastructure has its potential of storm water consumption calculated to match the local demand.

I världen idag pågår en urbanisering, vilket innebär att fler människor flyttar in till städerna. Det innebär att fler bostäder måste byggas för att uppfylla de nya behoven, och detta görs ofta genom förtätning av redan exploaterade områden. Vid förtätning av bostadsområden ökar ofta andelen hårdgjorda ytor. En hårdgjord yta är en icke permeabel yta där dagvatten inte kan infiltrera ner i marken utan istället bildar ytavrinning. Vattnet som avrinner färdas mot lågpunkter i terrängen vilka riskerar att översvämmas. Klimatförändringar väntas leda till häftigare väder, bland annat i form av skyfall. Kraftigare regn i kombination med större andel hårdgjorda ytor väntas öka risken för pluviala översvämningar. För att undvika pluviala översvämningar krävs strategier för att hantera städers dagvatten. Det existerande ledningsnätet är högt belastat och kombineras med hållbara dagvattenlösningar för att minska avrinningen. Grönytor ses ofta som goda infiltrationsytor, men en osäkerhet råder kring hur effektiva olika typer av grönytor är. Det är därför av intresse att undersöka hur goda infiltrationsytor urbana grönområden är och hur stor betydelse de har vid skyfall för att minimera pluviala översvämningar. Syftet med examensarbetet är att undersöka infiltrationskapaciteten för grönytor på ett antal olika platser i Stockholm. Syftet är vidare att undersöka hur resultaten från fältförsöken kan användas i det hydrauliska modelleringsprogrammet MIKE 21 för att återspegla det verkliga infiltrationsförloppet och därmed få en god bild av hur stora översvämningsriskerna är för olika områden. Totalt utfördes 13 separata mätningar i två grönområden i Stockholm. Vid 11 av mätningarna användes en dubbelringsinfiltrometer och vid två av mätningarna användes en enkelringsinfiltrometer. Mätningarna utfördes under 0,5-2 timmar beroende på vattentillgång. Infiltrationsförsöken visade att det finns en stor variation i infiltrationskapacitet, även inom mycket små områden. De visade också att det finns en tendens till högre infiltrationskapacitet för mindre kompakterade grönytor. Kornstorleksfördelningen och vattenhalten skiljde sig inte nämnvärt mellan de två områdena och dessa två parametrar kunde inte kopplas till någon skillnad i infiltrationskapacitet för de två undersökta områdena. Resultaten från simuleringarna i MIKE 21 visade att vilka värden som anges för infiltrationskapaciteten är av större betydelse än på vilket sätt dessa anges. Resultaten visade också att parametrar såsom vattenhalt och porositet hade en inverkan på infiltrationsförloppet men infiltrationszonens mäktighet hade liten inverkan på resultaten. Sammanfattningsvis kan sägas att det finns en stor variation i infiltrationskapacitet för grönytor och den osäkerheten påverkar resultaten vid modellering av översvämningsrisker i MIKE 21. / The ongoing urbanization in the world today means that more people are moving into the cities and therefore more housing is required. When building in cities there is a tendency for an increase in impermeable surfaces. An impermeable surface is defined as a surface where no water can infiltrate into the subsurface soil and instead there is an increase in surface runoff. The water flows through the terrain towards low-lying areas, which are at risk for flooding. Climate changes are expected to result in more extreme weather such as extreme rain. An increase in extreme rain in combination with more impermeable surfaces will increase the risk for pluvial flooding. To avoid pluvial flooding different strategies is required to cope with the urban stormwater. The traditional stormwater systems are usually put under high stress and sustainable stormwater management needs to be implemented to decrease the surface runoff in urban areas. Green areas are often thought to be good infiltration surfaces but there is a big uncertainty in regards to exactly how effective different green areas is for infiltration purposes. There is an interest to investigate how good the infiltration capacity is for urban green areas to map and to mitigate pluvial flooding. The aim for this master thesis is to investigate the infiltration capacity through field measurements for two different green areas in the city of Stockholm, Sweden. Furthermore, the aim is to investigate how the results from the field measurements can be implemented in the hydraulic modelling software MIKE 21 to represent the real infiltration pattern in order to map the risk for pluvial flooding for different areas. A total of 13 measurements were conducted in two green areas around Stockholm, using a double ring infiltrometer. For two of the measurements a single ring infiltrometer was used. The measurements were conducted during 0.5-2 h depending on the water accessibility. The field measurements showed that there is a large variability in infiltration capacity, even within very small areas. The measurement showed that there was a tendency for higher infiltration rates for less compacted soil. The grain size distribution showed little impact on the infiltration rate, and so did the water content. The simulations in MIKE 21 showed that the magnitude of the infiltration rate is of greater importance than the way it is implemented in MIKE 21. The results also showed that parameters such as water content and porosity had an effect on the infiltrated volume, but the depth of the infiltration zone had little impact on the results. In conclusion, there is a large variability in infiltration capacity for green areas and this uncertainty does affect the results when modelling the risk for pluvial flooding in MIKE 21.

Klimatförändringar och människans negativa påverkan på miljön har väckt en allt större debatt. Höjda havsnivåer och allt högre dagvattenflöden orsakade av de klimatförändringarna skapar problem och skada på samhället vi lever i. Det ställer i sin tur högre och nya krav på hanteringen av dagvatten och planeringen runt det, problematiken ökar även till följd av att städer exploateras och förtätas. Dessa faktorer gör det viktigt att tydliggöra och uppmärksamma hållbar dagvattenhantering samt hållbara dagvattenlösningar i urbana miljöer. Arbetet undersöker hur hållbar dagvattenhantering samt hur öppna dagvattenlösningar kan gestaltas, utformas och integreras i en redan befintlig stadsmiljö. Till hjälp används kvalitativ forskningsstrategi samt metoderna kvalitativ textanalys och platsanalys för att besvara forskningsfrågorna. I resultatet av studien framgår olika identifierade riktlinjer och principer som lagt grunden för det framtagna gestaltningsförslaget. Gestaltningsförslaget syftar till att integrera öppna dagvattenlösningar i befintlig stadsmiljö med fokus på hållbar dagvattenhantering. Detta för att utveckla och förbättra befintlig dagvattenhantering, minska spridningen av föroreningar samt förebygga risk för översvämningar. För att uppnå det syftet så har mål och tillhörande strategier tagits som grund till gestaltningsförslaget. Kandidatarbetet gestaltar ett område i Karlshamn för att utveckla och förbättra befintlig dagvattenhantering. De framtagna lösningarna karaktäriseras av öppna dagvattenlösningar som kan integreras i en redan befintlig miljö samt förbättra och öka platsens kvaliteter. I arbetet har ett gestaltningsförslag tagits fram för att uppnå hållbar dagvattenhantering med integrerade öppna dagvattenlösningar för det valda området. Förslaget har utgått ifrån platsens behov och förutsättningar. Utifrån studien framgår det att hållbar dagvattenhantering i befintlig stadsmiljö kan utformas och gestaltas på flera olika sätt beroende på de behov och förutsättningar som finns lokalt på den valda platsen.

Rapporterade naturkatastrofer har ökat markant under senare år, likt totala kostnader som följer. Utländska direktinvesteringar har ökat parallellt och är en viktig variabel för återhämtning efter en katastrof, särskilt för utvecklingsländer. Naturkatastrofer utgör en risk för utländska direktinvesteringar varför syftet med uppsatsen är att analysera naturkatastrofers inverkan på inflödet av utländska direktinvesteringar. För att besvara uppsatsens syfte analyseras om direktinvesteringar i utvecklade och utvecklingsländer påverkas olika av naturkatastrofer samt hur olika typer av naturkatastrofer påverkar direktinvesteringar. Få publikationer finns att tillgå inom ämnet, varför uppsatsen fyller en kunskapslucka. Uppsatsen använder ett balanserat paneldataset med 1632 observationer över tidsperioden 1980 - 2011. Fixed Effect Model tillämpas och resultaten visar att naturkatastrofer har en negativ inverkan på inflödet av utländska direktinvesteringar på både kort och lång sikt. Effekten är mer negativ på lång sikt vilket stärker bilden av att direktinvesteringar är långsiktiga. Stormar är den typ av naturkatastrof, framför översvämningar, som är tydligast bunden till direktinvesteringar. Jordbävningar visar ingen signifikans. Naturkatastrofer påverkar utländska direktinvesteringar i utvecklade länder marginellt mer än i utvecklingsländer. Den ekonomiska tillväxten är enbart signifikant för utvecklingsländer som uppvisar en positiv signifikant för alla studerade tidshorisonter. För utvecklade och utvecklingsländer har stormar och översvämningar ett negativ samband med direktinvesteringar. Jordbävningar uppvisar en positiv signifikans på 1 års sikt för utvecklade länder, men ingen signifikans för utvecklingsländer.Nyckelord: Utländska / The reporting of natural disasters has increased significantly during the last century. Likewise has the financial costs risen along with the natural disasters. Foreign direct investments (FDI) has increased during the same time period and is a key variable for economic recovery after a natural disaster, especially for developing countries. Natural disasters imposes risk for FDI, hence the purpose of this study is to analyze the impact natural disasters has on FDI. This study investigate if there are differences in how developed and developing countries cope with natural disasters and how different types of natural disasters affects FDI in different ways. The study uses a 1632 observation panel data set covering the time period 1980 to 2011. The regression model applied is Fixed Effect Model. The results show that natural disasters significantly impact FDI negatively, both in the short and long-run. The marginal effect in the long-run are shown to be more negative than in the short-run, establishing that FDI are long term investments. The type of natural disaster, closest connected to FDI are storms. The impact from natural disaster on developed countries is marginally more notable than the impact on developing countries. Economic Growth, as a regressor, is only shown to be significant for developing countries. For developed and developing countries storms and floods are negatively connected to FDI. In developed countries earthquakes have a positive connection to FDI in a one year period.

Risken för översvämningar runt Mälaren idag är stor, vilket riskerar att drabba både städer och stora områden med jordbruksmark i Mälardalen. I samband med att Slussen i centrala Stockholm byggs om kommer regleringen av Mälaren att ändras. Den nya regleringen innebär bland annat att avtappningskapaciteten ökas, vilket syftar till att minska risken för översvämningar. Syftet med detta arbete har varit att redogöra för vilka konsekvenser olika stora översvämningar i Mälaren skulle kunna få på åkermark i Mälardalen samt att jämföra konsekvenserna vid den nuvarande och den nya regleringen. För att göra detta har kartor över översvämningar vid ett 10 000-årsflöde för de två regleringarna producerats med hjälp av geografiska informationssystem (GIS). Dessa har sedan använts för att beräkna arean översvämmad åkermark. Översvämningars varaktighet vid 100-, 1 000- och 10 000-årsflöden i sjön har även beräknats. Resultaten visar att betydligt större områden med åkermark skulle översvämmas vid ett 10 000-årsflöde med den nuvarande regleringen jämfört med den nya regleringen samt att varaktigheten hos en översvämning vid 100-, 1 000- och 10 000-årsflöden förkortas avsevärt med den nya regleringen. Eftersom långvariga översvämningar innebär större konsekvenser på åkermark än kortvariga översvämningar blir konsekvenserna på åkermark mindre med den nya regleringen jämfört med den nuvarande regleringen. / The risk of flooding around Lake Mälaren today is great and both cities and large areas of agricultural land in Mälardalen are at risk. When Slussen in central Stockholm is rebuilt, the regulation of Lake Mälaren will be altered. Changes in the new regulation include increase of the discharge capacity, which aims to reduce the risk of flooding. This report aims to describe which consequences floods in Lake Mälaren might have on arable land in Mälardalen and to compare the consequences of the current and the new regulation. To do this maps of the extent of the 10,000-year flood for the two regulations have been produced using geographic information systems (GIS). These maps have then been used to calculate the flooded area of arable land. Also the duration of the 100-, 1,000- and 10,000-year floods in the lake have been calculated. The results show that much larger areas of arable land would be flooded at a 10,000-year flood with the current regulation compared to the new regulation and that the duration of the 100-, 1,000- and 10,000-year floods will be considerably shorter with the new regulation. Because long-term flooding means greater impacts on arable land than short-term flooding, the impact on arable land will be less with the new regulation compared to the current regulation.