Uppsatsen undersöker maffians uppkomst och inflytande på Sicilien utifrån historiska, sociala och kulturella processer. För att göra en analys av de sociala förhållandena på ön har även en analys av den sicilianska familjen gjorts. Familjens betydelse för individen och för det sicilianska samhället har kopplats samman med maffians struktur och kodex kring heder och tystnad. Teorier kring praxis har använts för att utforska länken mellan social struktur och social organisation och individuellt aktörskap bland sicilianarna. Analysen ger klarhet i hur maffians uppkomst både kan förklaras som en effekt av de kulturella ordningarna i samhället och som ett uttryck för individuellt och kollektivt aktörskap. Studien belyser vikten av att se samhälleliga fenomen utifrån dess kulturella kontext och samtidigt se denna kulturella kontext som en produkt av mänskligt handlande och agens.

Ett använt begrepp när det gäller tonårstjejer och sexualitet är sexuell agens, att handla efter egna beslut. Avsikten med denna studie är att nå en ökad förståelse av vad som påverkar utvecklingen av sexuell agens hos tonårstjejer, utifrån berättelser av två professioner vid ungdomsmottagningar. Syftet är också att göra en kritisk analys och en sociologisk teoretisering av upplevelsen av sexuell agens samt utifrån ett maktperspektiv utreda dess disciplinerande och frigörande potential. Tidigare forskning visar främst att det finns en avsaknad av lust och kunskap hos tonårstjejer samt att deras förmåga att ta självständiga beslut i relation till sexualitet är avhängt deras agens. I denna studie genomfördes kvalitativa intervjuer med barnmorskor och kuratorer vid ungdomsmottagningar. Tematisk analysmetod användes vid tolkningsförfarandet. Det empiriska materialet visade bland annat att tonårstjejers agens är influerat av yttre påverkan, gränssättning, skam, självförtroende och kunskap. För att nå en sociologisk förståelse av det empiriska materialet har sociologiska perspektiv på sexualitet, makt samt Foucaults teori om kroppens disciplinering använts. Baserat på professionerna vid ungdomsmottagningarna visade analysen att utvecklingen av sexuell agens gynnas av kunskap och självförtroende, hämmas av påverkan och skam samt både gynnas och hämmas av gränssättning. Den fördjupade analysen visade att sexuell agens kan skapa autonoma beslut, vilket minskar sårbarheten för maktens disciplin och därmed verkar frigörande inom disciplinens egendefinierade gränser. En avslutande slutsats var att upplevelsen av sexuell agens bör förstås som främst disciplinerande. / A concept that has been used in relation to teenage girls and sexuality is sexual agency, to act upon independent decision. The purpose of this study is to reach a better understanding of what influences the development of sexual agency in teenage girls, based on narratives of two professions at youth clinics. It also aims to make a critical analysis and a sociological theorization of the perception of sexual agency and from a power perspective investigate its disciplining and liberating potential. Previous research’s primary conclusion is that there is a lack of desire and knowledge among teenage girls. Their ability to take independent decisions in relation to sexuality depends on their agency. In this study qualitative interviews were conducted with midwives and counselors at youth clinics. Thematic analysis was used in the interpretation process. The empirical material showed that teenage girls’ agency is influenced by external influences, limit-setting, shame, self-confidence and knowledge. To reach a sociological understanding of the empirical material sociological perspectives on sexuality, power and Foucault's theory of disciplining the body have been used. Based on professions at youth clinics, the analysis showed that the development of sexual agency benefit from knowledge and confidence is hampered by influence and shame, and both benefits and hampers by boundaries. The enhanced analysis showed that sexual agency may create more autonomous decisions, reducing vulnerability to disciplining forces and thereby has liberating effects within the self-defined boundaries of the discipline. One final conclusion was that the perception of sexual agency should be understood as primarily disciplining.

Denna studie syftar till att undersöka möjlighetsvillkoren för barns karnevaliska lekar och subjektskapande i förskolan. Studien är kvalitativ med avseende på insamlingmetod och utgår från det postshumanistiska perspektivet agentisk realism. Studiens empiri har samlats in med hjälp av videoobservationer och fältanteckningar. Studiens resultat visar att karnevaliska lekar är vanligt förekommande i de förskolor där studien utförts och fokus i studien ligger främst på hur miljön i förskolan möjliggör för eller förhindrar de karnevaliska lekarna. Studiens resultat pekar vidare mot att de karnevaliska lekarna kontinuerligt sker i samverkan mellan mänskliga och icke-mänskliga aktörer. De karnevaliska lekarna tycks inte påverkas av vilket material som finns i förskolorna, vikten tycks istället ligga vid materialets existens oberoende av hur det är utformat. Studiens slutsats visar på att de karnevaliska lekarna ofta tycks hamna i skymundan till förmån för trygghetsaspekten som förstås värdesättas högt i de förskolor där studien utförts.

Denna studie syftar till att synliggöra den (o)synliga musiken i förskolans verksamhet. Med den (o)synliga musiken menar vi i denna studie den musik som redan finns i verksamheten, men som i första hand inte uppfattas som ett musikskapande. Med stöd utav Aktör-nätverksteorins metodansats har vi identifierat nätverk och aktörer som tycks ingå i den (o)synliga musiken i förskolan. Arbetet med metodansatsen ihop med fältanteckningar och miljö- och materialinventeringar bidrog till att vi kunde besvara studiens frågeställningar. Det visade sig att musikskapandet uppstod kontinuerligt i verksamheten mellan barn och material som används dagligen i verksamheten. Tillsammans skapade barnen ihop med materialet olika musikskapanden likt spelandet av olika instrument. Det visade sig i studien, hur fenomenet av rytm var avgörande för huruvida vi som observatörer tolkade datan som ett undersökande eller musikskapande. Inom de musikskapande observationerna, visade det sig sedan vara fenomenet av agens som gjorde att nätverken transformerades till musikskapande nätverk.  Rimliga slutsatser vi kan dra utifrån studien är att allt och alla bör ses som potentiella musikskapande aktörer. Detta då musikskapandet uppstod i barnens vardagliga göranden, vilket visar på att musikens faktiska plats, möjligen existerar i större bredd och omfång än vad vi tror. Avslutningsvis lyfter studien hur fenomenet av agens, är avgörande för huruvida ett görande fortgår eller inte.

I denna undersökning kan du läsa om hur konstnärliga strategier har använts som didaktiska redskap i bildundervisning och hur dessa kan synliggöra en radikal potential inom bildpedagogik. Studien handlar om konst, om politik och om pedagogik. Med konst menar jag framförallt konstnärligt tänkande, ett undersökande, ett förhållningssätt. Det kan gestaltas i olika uttryck, former, frågor och upplevelser. Genom kursen Gatans Galleri på Södra Stockholms folkhögskola närmar jag mig skapande undervisning från ett praktiskt håll, där jag tar erfarenhet från golvet i ett klassrum/staden in i akademin. Kursen i vilken jag finner min empiri är en terminskurs som undersöker det offentliga rummet i, om och genom konst. Undervisning och teorier undersöks med hjälp av A/R/Tography från tre vinklar: Mig som lärare, ett deltagarperspektiv och också av mig som konstnärlig utövare. En del av empirin består av en konstdagbok med egna experiment som gestaltas i uppsatsen genom bilder och gröna texter. De är tänkta att läsas ihop med sidan de gestaltas mot. Som en störning (dissensus) mellan olika sorts texter. I dagboken ingår egna experiment, textfragment, sparade exempel från genomgångar, gestaltande av teorier och minnen från tidigare uppgifter jag gjort i klassrummet. I bearbetningen av materialet framträder strategierna förflyttning, förskjutning och omförhandling som används för att dekonstruera materialet. Foucaults teorier om disciplinering och makt ligger sedan som en grundpremiss för analysen som tillsammans med teoretikerna Hannah Arendt och Jaques Rancière diskuterar hur ovisshet, skapandet av dissensus, och ett subjektskapande via handling (agens) kan ses som politiska och har potential till motstånd. Dessa handlingar och metoder utmanar strukturer inom den nyliberala skoldiskursen som mätbarhet, linjärt tänkande, hierarkiska strukturer och individualism. Radikaliteten visar sig finnas i metoden och inte i uttrycket, ett kollaborativt och experimentellt förhållningssätt i kombination med ett handlande kan skapa agens, utmana normer i skolan, offentligheten och vad vi gör och inte gör inom bildundervisning. Jag hoppas att denna uppsats fungerar både som en störning och inspiration i tänkandet kring bildundervisning.

The theoretical part of the thesis is divided in the five main chapters. First chapter generally defines the term ?contamination?, which is closely related to the decontamination. Second chapter is focused on the microbial contamination, defines infectious agents, the mechanisms of its spread and points out microbes most likely to be misused as a biological weapon. Third chapter of the theoretical part addresses the decontamination itself. It defines the decontamination in general aiming for microbial decontamination, i.e. the biological agent surface and environment removal. Two basic groups of decontamination e.g. physical and chemical procedures are mentioned in this chapter. Fourth chapter presents valid standards describing various types of examinations for the desinfecting preparations efficacy evaluation. The last chapter of the theoretical part covers large-scale facilities, defines them and describes experimental facilities at the Department of large-scale testing in the National institute for nuclear, chemical and biological protection in Kamenna. The aim of the thesis is to create own methodology of the disinfactant efficiency testing with emphasis on the real condition simulation. The decontamination was carried out by means of following methods: aerosol generator method, decontamination by evaporation, manual sprayer and engine sprayer respectively. For the analysis we chose these disinfactants: Chirosan? Plus, Incidin OxyDes, Kohrsolin? FF, Korsolex? basic, Persteril? 36 and Sanosil? Super 25 Ag. The disinfectant efficiency was tested in 30, 60 and 120 m3 facilities. The tested B-agents were: Bacillus anthracis, Bacillus atrophaeus, Escherichia coli, Staphylococcus aureus and Streptococcus pneumoniae. For the decontamination efficiency verification we used a modified surface assay, a modified suspension assay and an agarose assay. The following issues were of concern: We found out that, based on the analysis of different techniques of decontamination, the large-scale facility decontamination is feasible. The most effective method of decontamination appears the manual and engine spraying with the latter more convenient for spaces over the 30 m3 in the matter of time. The decontamination by evaporation was inefficient for the large-scale facility decontamination. Experiments revealed that method based on aerosol distribution is convenient for large-scale facility decontamination. However, the nature of decontaminating preparation has to be considered. All disinfactants tested have shown good bactericidal activity. Nevertheless, only Korsolex? basic a Persteril? 36 have shown sufficient sporicidal activity with equal effect. The disadvantage of the preparation Persteril? 36 is its significant corrosive activity, on the other hand is inexpensive. The preparation Korsolex? basic contains anticorrosive compounds, but is more expensive than Persteril? 36. Our results demonstrated that the most convenient method for the decomtamination of facilities up to the 30 m3 is the manual aerosol sprayer. For facilities of larger volume the engine sprayer decontamination is more convenient. From the preparations tested, only Korsolex? basic a Persteril? 36 are, with respect to advantages and disadvantages, usable in the Department of large-scale testing in the National institute for nuclear, chemical and biological protection in Kamenna.

Uppsatsens syfte är att undersöka 4-5åringars meningsskapande och uppfattning om fysisk lek i förskolan. Utifrån empiri baserad på deltagande observationer och intervjuer tolkas resultatet med barndomssociologisk utgångspunkt och undersöker hur agens görs i en kategori av lek som ofta övervakas, begränsas och undviks i förskolan – fysisk lek. Empirin inrymmer deltagande i, observerande av, samtal om, reflekterande kring och planerande av fysisk lek såväl inom- som utomhus. Resultatet presenteras utifrån jagalek och visar att pedagoger med fysisk kapacitet värdesätts för ökad spänning och utmaningen samt att barn har kollektiva och individuella strategier för att möjliggöra fysisk lek efter egna önskemål. Ett ytterligare resultat visar på att barn har strategier att tilldela och reducerar vuxnas makt i lek. Det behövs mer forskning om fysisk lek, dels då det saknas begrepp som gör den talbar och dels utifrån dess marginaliserade position inom lekforskningen.

Undersökningens syfte är att undersöka metoder för symaskinsbroderi på trikå med en hushållsmaskin. Frågeställningen är: Hur kan man undvika att trikå vobblar vid symaskinsbroderi? Två tyger har testats: collegetyg och singeljersey för t-shirt. Det är två tekniker i symaskinsbroderi som har testats, dels fritt symaskinsbroderi med quiltingfot, dels symaskinsbroderi med plastfot för dekorsömmar, sydd med sicksacksöm. Eftersom trikå är ett stickat material så behöver det stabiliseras med ett oelastiskt mellanlägg och broderiram, där mellanlägget täcker hela ramen. Undersökningen visar att:I fritt symaskinsbroderi med quiltingfot vobblar det mindre desto färre sömmar som sys. Därför fungerar det bättre när endast konturer sys eller när broderiet kombineras med applikation. Collegetyg vobblar mindre än singeljersey för t-shirt, eftersom collegetyget är stabilare.I symaskinsbroderi med plastfot och sicksacksöm, fungerar det bra att sy med en smal sicksacksöm. En söm som har mindre stygnbredd samt en längre stygnlängd drar inte ut eller ihop tyget, så att det vobblar. Det fungerar även att kombinera med applikation. Collegetyg kan vobbla något mer än singeljerseytyg på grund av att tjockleken ökar trycket mot pressarfoten, vilket leder till att tyget dras ut.

Syftet med denna studie är att analysera och diskutera på vilket sätt förskollärares förhållningssätt påverkar arbetet med digitala verktyg och hur förskollärare på förskolan tar till vara på varje barns kompetens. Detta gör vi för att få en uppfattning av hur förskollärare använder sig av barnens förkunskaper kring digitala verktyg i en förskolekontext. Undersökningen görs med hjälp av kvalitativa intervjuer av förskollärare på fyra olika förskolor i två kommuner. Vi analyserade och kategoriserade utifrån empirin och temat “den digitaliserade undervisningens organisation” växte fram.  Utifrån den analys vi gjort ur ett posthumanist och sociokulturellt perspektiv har vi upptäckt flera aktörer som alla påverkar arbetet med de digitala verktygen på förskolorna. Det är inte bara verktygen i sig som påverkar utan pedagogerna, barnen och ledningsstrukturen på förskolorna som alla är med att bidrar och påverkar arbetet med digitala verktyg. Pedagogernas kunskap och deras syn på barnen som digitalt kunniga är bland annat de vi diskuterar utifrån vår analys. Ur vår empiri såg vi också en skillnad kring användandet av de digitala verktygen beroende på kön och hur man efterfrågade de digitala verktygen.     Utvecklingen kring digitala verktyg och digitaliseringen i förskolan förändras hela tiden, adekvat utbildning förra året är inte samma utbildning som är aktuell idag. Hur gör förskollärare för att vara uppdaterad och kunna utmana barnen utifrån barnens förutsättningar.

Denna undersökning utgår från det tidiga teaterfotografiet genom att analysera visit- och kabinettkortsporträtt av kvinnliga dansare från perioderna 1862-66 och 1889-96. Syftet med uppsatsen är att visa hur de kvinnliga dansarna förmedlade sin artistiska identitet genom porträtten och hur framställningarna förhöll sig till frågor om offentlighet, genusnormer och klass. Undersökningen fokuserar i första delen på ett flertal dansare, medan den andra delen utgår ifrån Hildegard Lindzéns genombrott som artist på 1890-talet i Stockholm. Frågeställningarna centreras runt framställningarna av dansarna, fotografiernas funktion och hur dagspressen påverkade synligheten och uppfattningen om dansaren Lindzén. Materialet består till största delen av dansarnas rollporträtt från föreställningar där dansarna medverkade och utgörs av byxrollsporträtt, roller ursprungligen tänkta för män, samt Lindzéns kvinnokaraktärer. Porträtten analyseras med hjälp av begrepp som performativt jag, representation, original och imitation, hämtade från Tessa M. Kilgarriff och Judith Butler. Uppsatsen visar hur visit- och kabinettkorten kan förstås som artistiska tillflykter, där dansarna formulerar alternativa identiteter, kroppsspråk och uttryck, som undgår borgerlighetens binära värdesystem. Med hjälp av ett huvudsakligen maskulint kodat kroppsspråk kunde de kvinnliga dansarna positionera sig själva som virtuosa och professionella artister i samhället, som samtidigt gjorde dansarna till ett spektakulärt fenomen och en produkt för allmänheten att konsumera.