No description available.

The aim of the study is to investigate social studies teachers’ idea of the importance of students’ agency for their future citizenship and how social studies teachers in upper secondary school assist students’ agency in their teaching. The methodologically the study is based on, is 6 interviews with social studies teachers of different ages and with different experience. The results show that the social studies teachers’ teaching have two main themes. The themes are to contribute to the students’ analysis of the world around them and assist the students’ future life as employees. Two theoretical starting points have been used to discuss the results, Ninni Wahlström’ capacity strategy and John Dewey’s communication theory. Social studies teacher’s teaching with a focus on students’agency means that the students should develop the future skills to set goals, reflect on their learning, to be able to make independent decisions, which leads to become competitive in the labor market with general competencies such as creativity, language skills and social competence. This results in that the students become competitive in the labor market where they have the capacity to become independent individuals with general skills such as creativity, language skills and social skills. The social studies teachers view that it is crucial for the students ’agency that they develop an analysis of the world around them, which means that the students can analyze current events such as the Ukraine war in 2022 and be able to discuss this with other people. The students can use this in their future citizenship. Social studies teachers encourage students’ agency in social studies by using project work in social studies for students to learn to solve problems in creative ways to solve real problems as future citizens. The social studies teachers encouragea linguistic ability through their social teaching that encourage students' agency. It means being able to reason, see connections and draw conclusions about current events. The social studies teachers believe that this encourages the students’ personal development and their future citizenship where the students have a self-esteem to succeed in projects in the future and to understand modern society. According to the social studies teachers, the students should socialize with other students through group exercises in teaching, which they believe gives the students expanded opportunities in life. The social studies teachers believe that dialog as a pedagogical method encourage the student’s democratic competence, which means that the students develop a thought structure about the democratic rules within a democratic society and it is also important for the students’ agency that they develop a democratic competence which means that the students are critical of the information in a global community so they know which information can be trusted. The pedagogical approach among the social studies teachers is that it should be a creative social environment where the students learn to think independently with the teacher as a supervisor in the classroom who does not impose knowledge on the students. The main pedagogical method to assist students’ future citizenship in social education is to use news in the social studies. Keywords: Social studies, Citizenship, Media, Language skills, Agency, Social competence, Creativity, Upper Secondary school

The purpose of this study is to examine how educators interact with children inroutine situations, focusing on children's rights and influence. Inspiration for thestudy is from Article 12 of the UN Convention on the Rights of the Child, which isalso clarified in the background section. In this study, Biesta's democratic theoryand the concept of subjectification, together with Lundy's analysis model, haveformed the basis for the study's analysis of various routine situations. This study is aqualitative study where semi-structured observations is used as a method to answerthe purpose and questions. Results indicate that the children's rights are both limitedenabled and limited by the educators' interactions and behaviors. This study contributes insights into how children's rights can be understood and practically applied ineveryday contexts, which is of importance for the development of a more fair andinclusive educational environment for children. / Syftet med denna studie är att granska hur pedagoger interagerar med barn i rutinsituationer med fokus på barns rättigheter och inflytande. Inspiration för studien är ifrån artikel 12 i FN:s barnkonvention som även förtydligas i bakgrundsdelen. Idenna studie har Biestas demokratiska teori och begreppet subjektifirering, tillsammans med Lundys analysmodell, legat till grund för studiens analys av olika rutinsitutatoner. Denna studie är en kvalitativ studie där semistrukturerad observation sommetod genomförts för att svara på syfte och frågeställningar. Resultat indikerar attbarnens rättigheter och inflytande både möjliggörs och begränsas detta genompedagogernas interaktion och beteenden. Denna studie bidrar med insikter i hurbarns rättigheter kan förstås och praktiskt tillämpas i vardagliga sammanhang,vilket är av betydelse för utvecklingen av en mer rättvis och inkluderande pedagogisk miljö för barn.

This paper examines dialect as a rhetorical means of persuasion. A survey containing inquires about four different Swedish dialects have been handed out mainly in Södertörn University and Stockholm University, in order to research the values and connotations of theese dialects. The four chosen dialects are as following: Göteborgska, Stockholmska, Norrländska and Skånska. The results of the survey are processed and compiled to see which attitudes these values and connotations may indicate to each dialect. These attitudes and values are then discussed in correlation with five rhetorical theories: Attitude as a means of persuation, Ethos, Persona, Rhetorical Agency and Pierre Bourdieu’s theory of Field and Habitus. From this discussion, conclusions are drawn about whether dialect may be used as a means of persuasion. However, the values and attitudes presented from the survey represents only the survey participants, and cannot be regarded as a general opinion. Altough it is a small-scale survey, certain conclusions can be made. The author of this essay concludes that dialect may be used as a means of persuasion, based on the survey results and rhetorical theories presented above. Finally, a critical component for this rhetorical agent is the adjustment of the audience. Without knowing the audiences values and attitudes to the dialect, the outcome of the effect may be hard to predict.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka didaktiska utmaningar som förskollärare kan möta i barngrupper med kulturell mångfald samt vilken betydelse material och miljö kan tänkas ha i det didaktiska arbetet i relation till barngrupper med kulturell mångfald. Arbetet utgår från en posthumanistisk grundsyn med neomaterialistisk teori, där begreppen intra-aktiv samhandling, performativa agenter, materiellt-diskursiv intra-aktivitet och ethio-onto-epistemology kommer att lyftas fram som centrala. Som metod har jag valt att använda intervjuer, och skapades ett rikt datamaterial med utsagor från förskollärare kring didaktiskt arbete i barngrupper med kulturell mångfald. Analysarbetet gjordes utifrån en induktiv tematisk analysmetod, som skapade två övergripande teman till analys- och resultatavsnittet. Det första temat är ”Didaktiska utmaningar gällande språkliga handlingar och språkhinder” och det andra temat är ”Materialets och miljöns betydelse för det didaktiska arbetet i barngrupper med kulturell mångfald.” Resultatet av analysen visar att människor, språk, diskurser, material och miljö intra-aktivt samhandlar i komplexa nätverk i relation till kulturell mångfald. Genom förståelsen av detta perspektiv skapas förutsättningar att synliggöra integrationsprocesser och maktkonstruktioner hos både barn och personal liksom hur den pedagogiska miljön i förskolan i sin betydelsefulla utformning deltar i barns förståelser kring sin egen och andras kulturtillhörigheter, vilket kan förstås som främjande för inkluderingsarbetet i förskolans verksamhet.

Tidigare forskning gällande barn som förlorat en förälder genom dödsfall pekar på att det finns tydliga tendenser att fokus ofta läggs på den kvarvarande föräldern och att barnet många gånger kommer i skymundan eller glöms bort. Syftet med studien är att undersöka professionellas uppfattningar och yrkeserfarenheter om barns behov av stödinsatser då en förälder avlidit. Studiens teoretiska ansatser är; det salutogena perspektivet, ”den nya barndomssociologin” samt den konstruktivistiska struktureringsteorin. Metoden fenomenografi har använts för att fånga professionellas uppfattningar och materialet har samlats in genom sju semistrukturerade intervjuer. Resultatet och slutsatserna visar att professionella utgår från någon form av modell i sitt arbete och modellen vägleder den professionelle i hur barnet kan få information, råd och stöd. Barnets behov av stöd är oftast att finna nya strategier, för att hantera sin vardag och för att skapa en identitet utan ena föräldern. Olika stödinsatser kan hjälpa barnet att avdramatisera och normalisera sina känslor då en förälder avlidit. Ambitionen för de professionella är att lyssna till det enskilda barnet och dennes familjesituation. Detta eftersom barn inte är en homogen grupp och för att på bästa sätt tillmötesgå det behov av stöd det enskilda barnet har. Det viktigaste är att barnet inte upplever att denne även förlorar närvaron och omsorgen från den kvarvarande föräldern genom förälderns egen sorgebearbetning. / Previous research of children with parental loss shows visible tendencies that focus is on remaining parent and that the child easily tends to fall in shadow or becomes forgotten. The study aims to investigate professional´s views and experiences of children´s needs for support when losing a parent. The theoretical views of the study are; the perspective of salutogenic, ”the new sociology of childhood” and the theory of structuration in a constructive perspective. The study was performed with a phenomenographic methodological approach to capture professional´s views and experiences and the material consists of seven semi-structured interviews. The result and conclusions shows that professionals proceed from some kind of model in their work and the model then guide the professionals in giving information, support and advice to the child. The child´s needs of support is mainly to find new strategies to deal with everyday life and the creation of identity when losing a parent. Different inputs of supports can help the child to defuse and normalise their expression of emotions in losing a parent. The ambition of the professionals is to listen to the child in order to meet each individual child and his/hers family situation, since children are not an homogenous group, their needs also vary. Most important is that the child doesn´t feel that he/she also is losing the remaining parent´s attendance and caring for him/her, through the parent´s own grieving process.

Syftet med studien har varit att genom observationer studera barn och äldres generationsöverskridande relationer utifrån ett aktörsperspektiv inom två omsorgsinstitutioner. Studien har undersökt det sociala samspelet mellan yngre barn och äldre i den fjärde åldern när de möts i gemensamma aktiviteter på ett omsorgsboende för äldre, med särskilt intresse för deras aktörskap av de sociala strukturer som begränsar det. 30 deltagare ingick i studien. Barn och pedagoger från en mobil förskola samt äldre och personal från ett omsorgsboende. Genom att studera generationsöverskridande relationer har studien visat på att barnen och de äldre haft möjligheter till att i aktiviteterna agera tillsammans i samspelet med varandra. I deras handlingsutrymme har barnen och de äldre begränsats utifrån deras omsorgsinstitutioner som de befinner sig inom. Studien har visat på att både barn och äldre har möjlighet att använda och delvis omförhandla sitt begränsade handlingsutrymme i aktiviteterna genom både verbal och ickeverbal kommunikation. Det empiriska materialet visar på att det ofta var materiella resurser som deltagarna kommunicerade kring. Studien har även studerat vilka förutsättningar som behövs för att skapa generationsöverskridande relationer och aktiviteter. Studiens resultat visar på att enkla aktiviteter såsom att sjunga, måla, läsa böcker och fika är lämpliga aktiviteter för generationsöverskriande program.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka och öka kunskap om barns kamratkulturer i fri lek med fokus på fysiska artefakter, regler och strategier. För att undersöka detta använder vi oss av Corsaros teorier som teoretiskt perspektiv. Studien utförs i en barngrupp utifrån en svensk förskolekontext i inomhusmiljöer. Genom etnografisk ansats, alltså med en kvalitativ metod, undersöker vi hur barn i kamratkulturer interagerar med varandra, deras användning av fysiska artefakter, strategier och regler under fri lek i form av observationer. Studien betonar också lekens betydelse i förskolan för barns utveckling och lärande med koppling till Lpfö 18 (2018, ss.5–19) där det beskrivs hur leken har en väsentlig roll i förskolans vardag. Resultatet visar på att barn är flitiga aktörer som använder olika strategier både för att skydda sin kamratkultur och för att träda in i pågående aktiviteter med bl.a. artefakter, regler och tillträdesstrategier.

I studien undersöktes hur texter i läromedel för nyanlända andraspråkselever förhöll sig till begreppet läsbarhet i jämförelse med två läromedel för studie- och yrkesförberedande gymnasieprogram. Läsbarheten i dessa analyserades med den systemiska funktionella lingvistiken som metod för att undersöka läromedlens användning av verbprocesser, agens i materiella verbprocesser och nominaliseringar som grammatiska metaforer.   Resultaten visade att läromedlet för nyanlända förhöll sig till läsbarhet genom att använda frekventa verb i texten för att förklara nominaliseringar som utgjorde de centrala begreppen för kapitlet. Användningen av verbprocesser, agens och grammatiska metaforer var i samtliga läromedel väldigt lik med undantaget att läromedlen för de studie- och yrkesförberedande programmen använde sig av fler icke-mänskliga agenser för att dölja deltagare och fler skriftspråkliga grammatiska metaforer som skyldigheter. Inga stora skillnader mellan användningen av verbprocesser, agens och grammatiska metaforer identifierades mellan de två läromedlen för gymnasieprogrammen. Resultaten visade tydligt att ju högre nivå på läromedlet desto större krav ställer det på elevers förkunskaper och språkregister.

Syftet med denna studie var att undersöka den antibakteriella effekten hos ett polyestertyg med tunna invävda koppartrådar. Frågeställningen som skulle besvaras var ifall koppartyget hade en baktericid eller bakteristatisk effekt. Koppartyget är ännu i prototypstadie och om det visar sig ha antibakteriella egenskaper är det tänkt att användas inom klinisk verksamhet för att förhindra bakterietillväxt i sår och andra känsliga lokaler. Koppar är ett essentiellt spårämne, men har också antimikrobiella egenskaper som utövas genom ett brett spektra av mekanismer där skador på cellmembranet är en av de viktigare. Metoderna som användes för att inokulera bakterier på tyget var absorptionsmetoden, där en näringsbuljong innehållande Staphylococcus aureus ATCC 6538 pipetterades på tygproverna, och transfermetoden där tygproverna trycktes mot en agar som racklats med peptonsaltlösning innehållande S. aureus. Totalantalet viabla bakterier per tygprov beräknades efter kort kontakt (<1min) och inkubering (18-24 h vid 37±2°C) genom att räkna viable count. Resultaten efter inkubering visade signifikant skillnad i totalantal bakterier mellan koppartyget och negativ kontroll i tre av fyra försök. Kort kontakt visade tendens till viss antibakteriell effekt. Slutsatsen är att koppartyget skadade och dödade bakterier då de fick inkubera på tyget, medan fler försök behövs för att säkerställa effekten av kort kontakt med koppartyget. / The purpose of this study was to test the antibacterial effect of thin copper treads woven into a polyester fabric. The investigation was done by inoculation of Staphylococcus aureus strain ATCC 6538 to the fabric and evaluation of the number of viable cells post exposure by viable count. The issue to be answered was whether the copper fabric had a bactericide or bacteriostatic effect? The fabric is still in prototype stage, and if proven to have antibacterial properties the aim is to use it to prevent bacterial growth in wounds and other vulnerable locations in clinical care. Copper is an essential trace element, but also has antimicrobial properties through a wide range of mechanisms where cell membrane damage is one of the more important. Methods used for inoculation was the absorption method, where a nutrient broth containing S. aureus was pipetted on to the fabric specimens, and the transfer method where the fabric specimens were pressed onto an agar plate that had previously been spread with peptone salt solution containing S. aureus. Total number of bacteria per fabric specimen after short contact (<1 min) and incubation (18-24 h at 37±2°C) was calculated. Incubation showed significant difference in total number of bacteria between the copper fabric and negative control in three of four tests. Short contact showed a tendency of antibacterial effect. The conclusion was that the copper fabric harmed and killed bacteria during incubation but that more records would be needed to be sure about the effects of short contact on bacteria.