Nørrebro är Köpenhamns (Danmark) mest befolkningstäta stadsdel. Det är även stadsdelen med betydligt minst offentlig grönyta per person. Offentliga grönytor är fundamentala komponenter i urbana ekosystem (World Health Organization, 2019). De är bland annat viktiga för den fysiska och mentala hälsan, hjälper att filtrera skadlig luftförorening, skapar en tillflyktsplats från stadens buller och är en trygg plats för social interaktion och rekreation (ibid.). Trots detta har den lilla parken Folkets Park i Indre Nørrebro varit en återkommande källa till konflikter mellan Köpenhamns kommun, som länge ville bygga bostadshus på ytan, och invånarna i närområdet, som har kämpat för att bevara sin enda lilla gröna yta.Denna uppsats ska undersöka Folkets Park i Nørrebro där fyra manifestationer mellan 1971 och 2014 granskas med fokus på människans rätt till staden. Mänsklig agens och de sociala, politiska och fysiska strukturer som påverkar denna agens analyseras i förhållande till invånarnas kamp för att få utforma sin egna stadsmiljö. Genom att granska fyra manifestationer under Folkets Park ständigt pågående liv kommer vi utforska parkens varierande kvalitéer och de relationer invånarna i området har och har haft till parken. Detta för att se hur olika aktörers handlingar förhåller sig till och påverkas av de socio-politiska strukturer som berör Folkets Park. Även de fysiska strukturer, som är i ständig förändring i Folkets Park, och hur strukturerna påverkas av de olika aktörernas handlingar, analyseras för att öka en platsspecifik förståelse av Folkets Park. Tillgång till gröna rum ska vara en mänsklig rättighet, men till vilken grad och för vilka människor dessa rättighet faktiskt gäller är inte alltid tydligt. / Nørrebro is the most populated borough in Copenhagen, Denmark. It is also the borough with by far the least amount of public green spaces per person. Public green spaces are fundamental components for urban ecosystems (World Health Organization, 2019). They are important for the physical and mental health, help filter out harmful air pollution, gives refuge from noise pollution and offers a safe place for social interaction and recreation (ibid.). Despite all this, the little park Folkets Park in Indre Nørrebro has been a recurring source of conflict between Copenhagen Municipality, who wanted to use the space for more housing, and the inhabitants in the area, who have fought to keep their one, small public green space.This thesis will examine Folkets Park in Nørrebro, where four manifestations between 1971 and 2014 will be considered, focusing on people’s right to the city. Human agency and the social, political and physical structures that affect that agency are analysed in relation to the inhabitants fight for the right to shape and reshape their own urban environment. By investigating four manifestations during Folkets Park’s continuing life, we will examine the park’s varying qualities and the relationship the inhabitants have and have had to the park. This is done in order to understand how actions by the different actors relate to and are affected by the socio-political structures that influence Folkets Park. The physical structures, that are constantly changing and emerging in Folkets Park, and how these structures are affected by the actions of the different actors, is also analysed in order to further improve a site specific understanding of Folkets Park. Access to green spaces should be a human right, but to what degree and to which humans these rights actually apply isn’t always very clear.

I vårt uppsatsarbete utgick vi från den sociokulturella teorin och vårt syfte med att synliggöra eventuella samband mellan barns utveckling och lärande i relation till olika estetiska aktiviteter, även kallat “estetiska lärprocesser”, samt till de metoder som förskolepersonalen använder sig av och i vilka situationer dessa används. Tidigare forskning har pekat på hur de olika formerna av estetiska uttryckssätt är essentiella för barns olika områden av inlärning och utveckling. Genom en webbaserad enkätundersökning nådde vi ut till förskollärare som själva hade ett intresse för de estetiska ämnena, vilket påverkade deras svar på så sätt att de beskriver ett mer estetiskt tolkande av läroplanen och dess mål. Vi upptäckte i arbetet med analysen av vår data att variationen på utbudet av de estetiska aktiviteterna som barnen fick möjlighet att uppleva spelade en roll i vad de fick möjlighet att lära sig och utvecklas inom. Vidare kunde vi även se att pedagogernas eget intresse påverkade hur utbudet för barnen såg ut och vilka verktyg barnen fick.

Since the closing of total institutions in Sweden people with severe mental problems have access to places in the society in a completely different way. Prior international studies indicate that so called therapeutic landscapes can contribute to the recovery of people with severe mental problems. The aim of this study is to examine if this can be applied in a Swedish context. What places can be included in a therapeutic landscape and what about these places can influence recovery? Qualitative semi-structured interviews were conducted with seven adults with severe mental problems, followed by a thematic analysis. The result indicates that places offered by the Swedish social services, in public places and in nature can be included in a therapeutic landscape. The places can evoke a feeling of affinity, offer a change of scenery and enable activities and relationships that can contribute to recovery. Social work plays an important part in offering access to different places, as well as creating them, and can therefore contribute to a recovery process. However, people with severe mental problems are also social agents that actively can influence their own recovery and thereby strengthen their sense of self.

Studien undersöker gudinnan Ate för att bilda förståelse för de antika grekernas föreställning om distribution av agens. Nära förknippade med Ate är Moirai (ödesgudinnorna) och Litai som Ates antites och dessa undersöks för en överblick över krafter som kan påverka en individs agens. För ändamålet används Homeros Iliaden och Odysséen samt Aischylos trilogi Orestien för att kunna följa hur religiösa gestalter skildras och utvecklas över tid. Materialet analyseras med textanalys utifrån perspektivet att religiösa uppfattningar påverkar sociala uttryck. Analysen beskriver de gudomliga aktörerna och redovisar skillnader i hur de skildras utifrån detvå författarnas tolkningar samt hur de mänskliga aktörerna påverkas av de skadliga handlingar de utfört och hur de uppfattas av sin omgivning. Resultatet av analysen visar att ingripande av Ate framkallas av individens bristande moral och det gudomliga hävdas för att göra en svår situation uthärdlig. Moirai hävdas på liknande vis och Ate ses som ett instrument för Ödets vilja. Litai lindrar skadan som Ate åsamkat. Utanför den trojanska cykeln upphör omnämnanden av Litai vilket förändrar Ates funktion. / The study examines the goddess Ate to understand the ancient greek view on the distribution of agency. Other deities closely connected to Ate are Moirai (the Fates) and Litai as the antithesis of Ate and these are examined for an overview of forces that can influence agency. For this purpose Homers Iliad and Odyssey are used along with Aeschylus Orestia to follow how the deities are depicted and how they evolve over time. The material is examined using textual analysis from the perspective that religious views affect social expressions. The analysis addresses how the deities were expressed and accounts for differences in depiction identified between the two authors along with how the actors are impacted by the damaging actions they’ve performed. The results of the analyses show that interventions by Ate are brought upon by an actor's own deficient morals and the divine is claimed in an attempt to make a bad situation manageable. The will of Moirai is claimed with a similar goal and Ate is wielded as an instrument for Moirai. Litai is used to mitigate the damage caused by Ate and their disappearance outside the Trojan cycle alters the very function of Ate.

Inledning Många fritidshemsplaceringar avslutas när eleverna är runt 9–10 års ålder, trots att fritidshemmet är en plats för relationsskapande, där vuxenstöd finns och gemenskap framhålls som väsentligt. Skolverket (2022) skriver fram utvecklandet av kamratrelationer som betydande och att undervisningen i fritidshemmet ska ske till stor del situationsstyrt, utefter elevernas egna behov och intressen. Vi har undersökt elevers tankar och erfarenheter om fritidshemmets verksamhet. Syfte Denna studie syftar till att utifrån barns perspektiv utveckla kunskap om vad som bidrar till att 9–10-åringar slutar på fritidshemmet samt undersöka vad som krävs för att de ska stanna längre. Områden som fokuseras är hur elevernas fritid ser ut efter avslutandet, vad de anser är meningsfull fritid och vad som kan bidra till att de stannar kvar längre upp i åldrarna. Metod Med det teoretiska ramverket barndomssociologi och dess begrepp, kamratkulturer, barnperspektiv, barns perspektiv samt barn som aktörer söker vi elevernas egna tankar om fritidshemmet och deras avslutande av fritidshemsplats. Eleverna har fått möjlighet att uttrycka sina åsikter genom kvalitativa intervjuer, närmare bestämt semistrukturerade fokusgrupper. Empirin har analyserats utifrån trestegsmodellen där det som framkommit i elevernas diskussioner har delats in i olika teman. Resultat Resultatet av studien visar kamratrelationers stora betydelse för att elever ska känna meningsfullhet i att vara i fritidshemmets verksamhet. Det visar även att ökat medbestämmande är efterfrågat av eleverna, främst de äldre. Studien belyser hur flertalet som avslutar fritidshemmet är ensamma hemma under eftermiddagarna, inte sällan med följden att de blir stillasittande framför en skärm. Studien upplyser om att det finns ett tydligt behov av vuxenstöd. Framträdande i resultatet är äldre elevers upplevelse av att aktiviteter i fritidshemmet mestadels passar yngre elever och att de bör anpassas utefter ålderns behov.

Many games today lack the player’s agency in storytelling. This can be a sign of bad game design or just that the developers don’t want the player to miss any piece of the story, leading to the unfolding of narrative not being in the hands of the player. In the process the player’s agency is lost through cutscenes that force the player to see the story unfold in front of them instead of being actively involved. This article discusses how mystery storytelling techniques can give the player more agency in the unfolding narrative. This places a lot more responsibility on the player to understand and connect narrative information and in turn converts the player into an important part of the unfolding of the story. / Många spel idag saknar spelarens agens inom storytelling. Detta kan vara ett tecken på dålig game design eller bara att spelutvecklarna inte vill att spelaren ska missa någon del av berättelsen, och då inte sätter utvecklingen av narrativet i spelarens händer. I processen blir spelarens agens ofta borttaget genom cutscenes som tvingar spelaren att se berättelsen utvecklas framför dem istället för att vara aktivt involverad. Denna artikeln diskuterar hur man kan använda mysterieberättande för att ge spelaren mer agens i utvecklandet av narrativ. Genom detta sätts mycket mer ansvar på spelaren att förstå och koppla narrativ information och förvandlar spelaren till en viktig involverad del i utvecklandet av berättelsen.

Creators of popular culture, especially in the Fantasy- and Science Fiction-genres, has oftenused religious inspiration in the form of symbolism of the divine to form their own religioussystems and beliefs. The gods in these works ranges from actual physical beings to lofty ideasof transcendent powers in the sky. Readers have consumed these aspects of divinity, that doesn’tstray that far from their own world’s deities, and many of them have probably done so withouta thought on if this affects their own view of the divine. The first step towards this realizationrequires some form of analysis over how popular culture has depicted gods and religion. Thefollowing study treats how one of the world’s most well-known Fantasy series, George R.R. Martins A Song of Ice and Fire, portrays divine agency in three of its religions. The religionsin question are The Seven-Pointed Star, the Drowned God, and The Lord of Light. Thetheoretical approach has been built upon Pierre Machereys thesis on how to reveal a textsideological project to accomplish this goal. The study has shown that the religions with a clearinspiration from western religions, such as Christianity, are portrayed with a weaker divineagency than those religions based on religions without an apparent western inspiration. Thestudy concludes that this implies that the ideological project of A Song of Ice and Fire can beseen as a critique on how religious people use the divine and construct it for their own gains.

No description available.

<p>UVOD: Učestalost kardiovaskularnih bolesti je visoka i predstavlja jedan od najče&scaron;ćih uzročnika morbiditeta i mortaliteta. Među evropskim zemljama najvi&scaron;i mortalitet od kardiovaskularnih bolesti beleži se u Srbiji. Hipertenzivna bolest je hronično oboljenje i često zahteva dugotrajnu medikamentoznu terapiju antihipertenzivnim lekovima. Osobe koje boluju od arterijske hipertenzije, koja je stabilna i dobro kontrolisana antihipertenzivnim lekovima, a čija doza nije menjana poslednje četiri nedelje, mogu biti davaoci krvi. MATERIJAL I METODE: Istraživanje je sprovedeno tokom 2012. godine na teritoriji grada Novog Sada i JužnoBačkog okruga. Prikupljeno je 450 uzoraka krvi od dobrovoljnih davalaca, oba pola, starosti od 18 do 65 godina, koji boluju od hipertenzivne bolesti, a koji u cilju terapije koriste antihipertenzivne lekove. Prikupljeni uzorci plazme analizirani su metodom tečne hromatografije visokih performansi (HPLC). REZULTATI: Analizom je utvrđeno prisustvo antihipertenzivnih lekova, iznad limita kvantifikacije, u 47 uzoraka. Prisustvo metoprolola je utvrđeno u 35, a bisoprolola u 12 uzoraka. U preostalim uzorcima zabeleženo je prisustvo ispitivanih lekova u količinama koje su bile iznad limita detekcije, ali ispod limita kvantifikacije. Detektovane koncentracije metoprolola se nalaze u terapijskom rasponu i za očekivati je da bi kod primaoca bili merljivi znaci efekta leka. Kod niskih detektovanih koncentracija bisoprolola verovatnoća pojave terapijskog efekta je mala i ne može se isključiti, jer bisprolol pokazuje terapijske efekte u rasponu koncentracija od 0,01 do 0,06 mcg/mL. ZAKLJUČAK: Vremenski period privremenog prestanka uzimanja antihipertenzivnih lekova za većinu ispitivanih lekova je odgovarajući i iznosi 24 časa pre davanja krvi. Period privremenog prekidanja terapije od 24 časa pre davanja krvi za metoprolol i bisoprolol potrebno je korigovati u smislu njegovog produženja i implementacija u Vodiče za selekciju i odabir davalaca krvi.</p> / <p>INTRODUCTION: The incidence of cardiovascular diseases is high and is one of the most common causes of morbidity and mortality among European countries. The highest mortality from cardiovascular diseases is recorded in Serbia. A hypertensive disease is a chronic condition and often requires a long-term medicamentous therapy using antihypertensive medications. Persons suffering from arterial hypertension, which is stable and well controlled when using antihypertensive medications, can be blood donors, providing that the dosage has not been changed in the last four weeks of the treatment. MATERIAL AND METHODS: The study was conducted during 2012. in the city of Novi Sad area and the South Backa District. 450 blood samples were collected from volunteer donors of both sexes, aged 18. to 65., all suffering from a hypertensive disease, who used antihypertensive medications for the purpose of the therapy. The collected plasma samples were analyzed using the method of high performance liquid chromatography (HPLC). RESULTS: The analysis revealed the presence of antihypertensive drugs, that were above the limit of quantification, in 47 samples. The presence of metoprolol was determined in 35 samples, and bisoprolol was present in 12 samples. The remaining samples recorded the presence of the tested drugs in amounts that were above the detection limit, but below the limit of quantification. The detected concentrations of metoprolol are in the therapeutic range, and it is to be expected that a recipient would show measurable signs of drug effect. Regarding the low detected values of bisoprolol, the probability of a therapeutic effect is small and can not be excluded, since bisoprolol shows therapeutic effects in the concentration range of 0.01 to 0.06 mcg/mL. CONCLUSION: The period of time to temporary withdraw the dosage of antihypertensive drugs in most investigated medications proved to be appropriate and is 24 hours prior to blood donation. The period of time to temporary interrupt therapy of 24 hours before giving blood for metoprolol and bisoprolol analysis should be corrected in terms of its extension and implementation in the Blood donors selection guide.</p>

The purpose of this study was to examine how a few travellers described animal agency in travelogues from the 17th century, printed in Swedish language. Because the aim of this paper was to study animal agency, the posthumanist perspective was chosen to analyse how the travellers both objectified animals and described certain animals to be able to express free agency. Furthermore, the study also examines how the travellers interpreted the animal’s free agency. First, the results show that animals were objectified in situations where animals functioned as economic resources, which also has been shown in previous research. Animals were objectified as tools, food, means of transportation and commodities. Second, the study shows that larger predators, the chameleon, the elephant and larger apes, were described to be able to express free agency. The larger predators exercised agency outside human living quarters and was interpreted negatively because of the danger they posed. This has also been shown in previous research. Third, and most important, the results indicate that humans didn’t view all animals the same. The travellers seem to have thought that certain animal individuals in certain situations could express free agency. For example, specific crocodiles were described to be able to choose whether to attack humans or not. They could also play with each other, which indicates that the author thought that the specific crocodile had emotions. Moreover, the elephant was described to be able to make its own decisions and only lacked the human ability to speak. In addition, the larger apes were deemed to be able to comprehend abstract concepts and act on conscious intention, like the elephant. Also, although the apes didn’t speak, they were believed to be able to. This shows that the travellers thought that specific animals could express free agency in given situations and had many so-called human abilities.