In Sweden today it is problematic to talk about the woman's sex. Many women are embarrassed over their sex, nor do they have particularly strong knowledge of their sex or its functions. Language difficulties also contribute to problems for Swedish women when they come in contact with a professional who works with the female sex. In our study we have researched which denomination is most commonly used for the female sex and also how the public sees the word “fitta”. We have researched if the female body is a linguistic taboo and how this is shown in the meeting between women with problems and professionals. Our results have revealed that “underliv”, “slida” and “vagina” is the most common names, and this may be because these terms are primarily used in the medical discourses. The word “fitta” is problematic because the negative contexts it occurs in hampers the use of the word in its proper sense. Our conclusion is that the female sex is probably not a linguistic taboo, but it is very charged and difficult to talk about which is confirmed by our informants and respondents. This makes it complicated for both the professionals as well as for those patients seeking help. We think that the linguistic problems around the woman's gender shouldn't exist and instead should be allowed to be something nice and beautiful that no one should be ashamed of. We see it as a right to be able to talk about the woman's sex unabashedly.

Syftet med min uppsats var att få en djupare förståelse för den behandling som finns för anhöriga till missbrukare. Jag ville också se om det fanns någon skillnad på upplevelserna av en terapeutledd behandling och en i en självhjälpsgrupp. Intresset väcktes under min praktik på en öppenvårdsbehandling för missbrukare, där jag också kom i kontakt med anhöriga. För att få svar på mina frågeställningar användes en kvalitativ metod, eftersom jag hellre ville undersöka känslor, emotioner och erfarenheter än mer okomplicerade faktafrågor. Jag använde mig av semistrukturerade intervjuer med öppna frågor och intervjupersonerna fick tala relativt fritt kring olika teman. Intervjupersonerna bestod av tre personer som hade gått en terapeutledd anhörigbehandling och tre personer som gick i en självhjälpsgrupp. Jag har valt att använda mig av teoribildningar kring skuld och skam samt professionalisering. Analysen baserades på de teman som framkommit vid tematiseringen av intervjumaterialet. Resultaten visade att det viktigaste med en anhörigbehandling är känslan av gemenskap, att man får träffa andra anhöriga och ser att man inte är ensam.

The purpose of this study has been to explore definitions of violence performed in the name of honor, and the conditions under which the phenomenon occurs and is upheld. Furthermore, the study aimed at exploring how the Swedish expression for violence in the name of honor, “hedersrelaterat våld”, is used within the Swedish media. To achieve these purposes, previous research in this matter was reviewed, as well as an analysis by means of categorizing the content of news articles from two Swedish daily newspapers. Previous research has showed that this type of violence occurs foremost within cultures upholding patriarchal structures and traditions, and women’s (non-)sexuality is looked upon as being of an utmost importance for the family’s honor. The analysis of the news articles was performed from a theoretical perspective of Foucault and discourse analysis, together with previous studies on the role of media and journalism. The analysis showed a variety of contextual applications of the expression. Contexts and manners then formed the basis of the categorization, for example “Inquiries about effort” and “Exposure and victimization”. The findings were then discussed from a social construction perspective. This demonstrated that the experience of truth and reality in journalistic writing, as well as ones culture and traditions, may have a significant part in the occurrence of violence in the name of honor.

Våld mot kvinnor är en kränkning av de universella mänskliga rättigheterna som baseras på alla människors lika värde och rättigheter. Flera internationella konventioner har antagits som ger staten skyldighet att skydda kvinnor, oavsett om våldet mot kvinnor sker i den privata eller offentliga sfären.  Det hedersrelaterade systemet är ett komplext system som är väldigt strukturellt och organiserat. Denna karaktär innehåller olika former av förtryck och anses inte som enskilda och isolerade händelser utan dessa bör ses i tidsföljd och ingår i ett större organiserat sammanhang. De komponenter som förekommer i en hederskontext är: tradition, kultur, religion, könsmaktsordning, utanförskap, individuella/ psykologiska komponenter[1]. Här i Sverige finns unga personer som lever med tanken att de aldrig får dra skam över familjens heder vilket leder till ett ständigt hot i deras vardag. När man pratar ”hdrv” så är det inte enbart en man som misshandlar en kvinna utan oftast planeras detta av hela familjen som utövas både av släktingar utanför (män och kvinnor) eller enbart av den närmaste familjen[2]. Syftet med denna studie är att jag ska försöka ta reda på så mycket information och fakta för att kunna förstå olika diskurser kring hedersförtryck, hedersvåld och förhoppningsvis kunna nyansera hederskultur i relation till kultur, normer och religion.

This thesis is about masculinity and society with a focus on the consequences of masculinity in a culture of honour. The framing questions in this thesis are the following two; - What consequences does the masculine inheritance inherit in the culture of honour for boys and young men who grow up in socially vulnerable areas? - How are their feelings of confidence in the future affected and what ways they see as open in life and in society? I have chosen to use methods of group interviews with five guys and young men in a segregated area in Stockholm. During these interviews, I assumed Yvonne Hirdman's theories about the gender system. I chose to ask questions to express the boys' perception of how they perceive themselves and indirectly their views on honour, equality and sexuality. The interview results showed that young people experience stigmatisation, they lack a future trust and feel that they are excluded from the majority of society. I realised that it was not enough to explain the culture of honour as only a cultural phenomenon, it also lacked a multi- dimensional power perspective.

Mäns våld mot kvinnor är ett stort samhällsproblem och globalt har var tredje kvinna utsatts för våld någon gång under sitt liv. För kvinnor är den farligaste platsen att vistas på sitt hem och gärningspersonen är oftast någon som kvinnan känner eller står nära (Socialstyrelsen 2016 s. 14). Syftet med studien är att undersöka kvinnors upplevelser av den hjälp de har erbjudits av myndigheter och organisationer, kopplat till deras erfarenheter av våld i nära relation i heterosexuella förhållanden. Detta för att få en djupare förståelse och ökad kunskap kring hur dessa erfarenheter har betydelse för vilket stöd kvinnorna upplevt fungerat eller inte. Studien genomfördes genom en kvalitativ ansats med sju semistrukturerade intervjuer av kvinnor som upplevt våld i nära relation där alla kvinnor hade barn. Studien lutar sig mot ett feministiskt strukturellt perspektiv som teoretiskt ramverk med normalisering, könsmakt och stigmatisering som relevanta begrepp. Resultatet visar att våldet som kvinnorna utsatts för har normaliserats först och främst hos de själva men sedan även bekräftats av myndigheterna som inte tagit dem på allvar eller lyssnat på dem när de sökt hjälp. Detta har till stor del upplevts bero på kunskapsbrist hos myndighetsutövarna men har även ur det strukturella feministiska perspektivet kunnat tolkas som ett uttryck för samhällets grundläggande könsnormer där mannens perspektiv på situationen premierats framför kvinnans. Utifrån hur kvinnorna lyfter positiva aspekter av bemötandet konstateras att när myndigheter och organisationer haft kunskap om våld i nära relation och tagit kvinnorna och deras livssituation på allvar, har kvinnorna känt att de fått det stöd och den hjälpen de behövt. Som slutsats konstateras att det behövs mer kunskap om könsnormer och våld i nära relationer hos alla myndigheter för att de ska kunna bemöta samt ge adekvat stöd till de utsatta som söker hjälp.

This essay is an attempt to describe the process and practice I work within, and its development in relation to material and my personal reflections. It is an attempt to describe my five years at The Royal Institute of Art divided into 6 chapters. Chapter 1-3 describes my process and thoughts about my work and its development. Chapter 4 is a brief summary of affect theory and how it relates to my practice. Chapter 5 is a short description of my understanding of what an ekphrasis is and a personal attempt of what it could be. The last chapter is a short text about what my work is about in relation to myself.

Den här uppsatsen argumenterar för att en ny identitetsdiskurs har uppstått under 2010-talet. Den nya identitetsdiskursen menar att det har uppstått ett nytt sätt att konstruera identitet i och med sociala mediers intåg i individers vardag. Diskursen undersöks utifrån de historiska källor som används i den för att på så sätt konstruera den nya identitetsdiskursens historiografi. Denna historiografi används sedan för att undersöka huruvida den nya identitetsdiskursen är ny i förhållande till dess argument att ett paradigmskifte skett kring identitetsskapande. Genom att analysera ett urval av författare inom den nya identitetsdiskursen dras slutsatsen att det inte är tydligt att identitet skapas på ett nytt sätt. Identitetsskapande processer som liknar de som återfinns i den nya identitetsdiskursen har beskrivits förut av främst sociologen Erving Goffman, men även Anthony Giddens och Michel Foucault. En nyhet som den nya identitetsdiskursen lyfter är lönsamheten hos de plattformar som utgör sociala medier och hur det medför att identitetsskapande processer blir lönsamma.

Extraversion och skam är psykologiska företeelser relaterade till social interaktion.  En individ som besitter en hög nivå av extraversion tros ha egenskaper som att vara pratsam, social, optimistisk och person-orienterad. Skam är en känsla som uppstår när en individ observeras kränka vad samhället skulle uppfatta som en moralisk eller social förväntan. Extraversion och skam kan anses vara sociala eftersom extraversion är hur du agerar och beter dig i en social miljö och skam är hur du skulle känna och reagera när skamliga känslor introduceras i dessa situationer. Utifrån detta undersöks i denna studie vilken typ av relation dessa två variabler har med varandra. Denna studie syftar till att utforska sambandet mellan extraversion och delskalorna i Compass of Shame-skalan. 52 deltagare i åldrarna 18-64 där 79% var kvinnor och 19% män besvarade ett frågeformulär bestående av 8 items från Big Five Inventory (BIF) som utgör delskalan om extraversion och 48 items från Compass of Shame Scale (CoSS). En korrelationsanalys och regressionsanalys utfördes med hjälp av statistikprogrammet SPSS. Resultaten indikerade ett måttligt samband och en negativ korrelation mellan extraversion och skam. Delskalorna skiljde sig inte nämnvärt i sin relation till extraversion och delskalorna hade även en mycket stark korrelation till varandra, vilket indikerar att de mäter samma sak även om CoSS påstår sig mäta olika dimensioner av skam. / Extraversion and shame are psychological phenomena related to social interaction. An individual who possesses a high level of extraversion is believed to have certain characteristics such as being talkative, social, optimistic and people-oriented. Shame is an emotion that arises when an individual is observed to be violating what society would perceive as a moral or social expectation. Extraversion and shame are considered to be social because extraversion is how you act and behave in a social setting and shame is how you would feel and react when shameful emotions are introduced into these situations. Based on this, this study examines what kind of relationship these two variables have with each other. This study aims to explore the relationship between extraversion and the subscales of the Compass of Shame scale. 52 participants aged 18-64 with 79% being women and 19% being men answered a questionnaire consisting of 8 items from the Big Five Inventory (BIF) that make up the extraversion subscale and 48 items from the Compass of Shame Scale (CoSS). A correlation analysis and a regression analysis were performed using the statistical program SPSS. The results indicated a moderate relationship and a negative correlation between extraversion and shame. The subscales did not differ significantly in their relationship to extraversion and the subscales also had a very strong relationship to each other, which indicates that they measure the same thing even though CoSS claims to measure different dimensions of shame.

Syftet med studien var att undersöka om exposekonton reproducerar befintliga maktstrukturer och samhällsnormer bland unga. Därtill hur fenomenet påverkar dagens unga i deras liv och relationer. Målet var att öka kunskapen och lyfta ämnet kring exposekonton då det är ett socialt fenomen som saknar omfattande vetenskaplig forskning. Det är viktigt att vuxna har kunskap om ämnet, eftersom det är en del av ungas digitala vardag. Att bidra med kunskap hoppas vi leder till en ökad dialog bland vuxna. Studien genomfördes med kvantitativ metod och enkätundersökningar, totalt deltog 109 respondenter mellan 15–18 år i undersökningen i Skåne län. Resultatet i studien visar att det främst är killar som är förövare och tjejer som blir utsatta för att blir uthängda på exposekonto, vilket visar på att det finns en tydlig maktförskjutning. En stor andel av respondenterna menar på att exposekonton skapar förväntningar och normer på respektive kön. Det är tydligt att den utsatta påverkas på flera plan i livet samt upplever starka känslor av skam, nedstämdhet och ilska. Resultatet analyseras utifrån Michel Foucault & Judith Butlers teori om könsmakt samt Thomas Scheffs teorier om skam och sociala band och Raewyn Connells teori om maskuliniteter. / The aim of the study was to investigate if expose accounts reproduce society's existing power structure and social norms among young people. In addition, how the phenomenon affects the lives and relationships of today's youth. The goal was to raise awareness about the topic, as it is a social phenomenon that has no scientific research. It's important for adults around young people to have knowledge about the subject, as it is a part of young people's digital life. The study was conducted using a quantitative method with surveys. A total of 109 respondents participated in the region Skane. The results of the study show that primarily boys are the perpetrators and girls are the ones who become victims for being exposed, indicating a clear power imbalance. A large percentage of the respondents believe that expose accounts create expectations and norms for each gender. It is clear that the victim is affected on several levels in life and experiencing strong emotions of shame, sadness, and anger. The results are analyzed based on Michel Foucault & Judith Butler's theory of gender power, Thomas Scheff's theories of shame and social bonds, and Raewyn Connell's theory of masculinity.