Förskolan kan betraktas som en socialt krävande miljö där både barn och vuxna med olika personligheter och erfarenheter av fostran möts. I dessa möten är det inte ovanligt att barn av olika orsaker gör motstånd. Genom observationer har vi i denna studie synliggjort hur förskolepersonal bemöter barns motstånd i form av protester och konflikter i förskolan. Studiens resultat har visat på flera olika sätt att bemöta barn på men det mest framträdande var ett lugnt resonerande bemötande. Fostransaspekten har varit central i studien och utifrån Baumrinds (1966) teoretiska modell synliggjordes framförallt det auktoritativa bemötandet när förskolepersonal bemötte barns olika motstånd i förskolan. Fysisk kontakt som komplement har visat sig fördelaktigt i bemötandet.

Syftet med denna studie är att undersöka hur makt och motstånd mellan vuxna och de yngre barnen tar sig i uttryck i hallsituationen vid på- och avklädning. Vi vill även identifiera dominerande diskurser som kan ligga till grund för pedagogernas och barnens agerande. För att undersöka detta har vi använt oss av videoobservationer som metod, och för att analysera det empiriska materialet har vi inspirerats av diskursanalys. Vi har i vår studie kunnat synliggöra hur makt och motstånd på olika sätt tar sig i uttryck i hallen. Genom vår analys av det empiriska materialet har vi kunnat få syn på en diskurs som vi uppfattar råder. Den möjliga diskursen är diskursen om det kompetenta barnet. Vidare i analysen berör vi också pedagogers och barns positionering, barns motstånd som förhandling samt barnet som kompetent. Vår huvudsakliga slutsats är att makt och motstånd finns i varje situation och att det inte är något vi kan undkomma.

I denna studie, som gjorts med en kvalitativ metod, har en fokusgruppdiskussion med fyra deltagande pedagoger utifrån ett tilldelat case diskuterat barns motstånd. Syftet med arbetet var att undersöka hur pedagoger talar om barn och deras motstånd, vilka grunder till motstånd de talade om samt vilka konsekvenser motståndet kunne innebära för barnen. Respondenternas fokusgruppdiskussion har transkriberats, katergoriserats och analyserats med en postmodern/poststrukturell teoretisk ram. Analysen är även inspirerad av Foucaults maktanalys, vilken handlar om ett förhållningssätt där man undersöker ur ett maktperspektiv och problematiserar våra förgivettaganden. Resultatet pekar på en diskurs som har grunder i Utvecklingspsykologin, där grunden till barns motstånd i första hand läggs hos barnet självt. Barnet framställs främst som ett barn med behov, ett barn som vill göra något annat och slutligen ett barn som brister i att göra sig förstådd och förstå vad som förväntas. Det framkommer inte i fokusgruppdiskussionen något direkt uttalande om att motstånd sker i relation till barns ålder, men när de talar om trots och trotsålder kan kopplingar göras till Utvecklingspssykologisk stadieteori. De talar om en testperiod, och att barn behöver tränas och förberedas inför skola och korrigeras utefter de normer som råder både i förskola och skola: bland annat att sitta still i bänken och lyssna på den vuxna. Att få problem senare i skolan var den konsekvens av motståndet som det talades mest om. Resultatet visar också på en verksamhet i förändring, från en omsorgsbetonad verksamhet utifrån ett vuxenperspektiv, till en mer lärandebetonad verksamhet utifrån barns intresse.

Att kombinera rollen som kvinna och ledare kan enligt många kvinnor vara problematisk då detfinns förväntningar på hur de ska hantera det. Det finns tidigare studier som visar på att kvinnorleder annorlunda än män. Studierna visar också att kombinationen av att vara både kvinna ochledare kan resultera i att de möter motstånd då de två rollerna i vissa fall kan gå emot varandra ide förväntningar som finns. Intentionen med studien var att se vad kvinnor år 2019 på högtuppsatta ledarpositioner har för syn på och erfarenheter av detta. Syftet med vår studie är att setill hur kvinnor upplever att det är att vara ledare, och mer specifikt, hur kvinnliga ledare tyckeratt de och andra kvinnor leder jämfört med manliga ledare. Vidare är vårt syfte att undersökaom de har mött förväntningar i sin kvinnliga ledarroll samt om de har mött motstånd på vägentill och i sin ledarroll. Studien genomfördes med hjälp av nio semistrukturerade intervjuer meden kvalitativ forskningsmetodik. Vi har tagit grund i vår empiri i vårt resultat, och sedan tagitstöd i våra teoretiska utgångspunkter som beskriver en tidigare bild och studier av ämnet.Resultaten visade på att upplevelserna är olika bland kvinnorna beroende på organisation ochvilka tidigare subjektiva erfarenheter de har upplevt. Slutligen såg vi även ett samband mellanvåra tre frågeställningar som visade på att om en kvinna hade upplevt diverse förväntningarkopplat till sin ledarroll, hade hon därför också upplevt ett motstånd om hon inte uppfyllde deförväntningarna. Däremot, om en kvinna agerar i linje med de förväntningarna som hon har påsig i sin ledarroll, skapar detta en tro om att kvinnor leder annorlunda. Tron om att kvinnor lederannorlunda leder sedan till motstånd som uppkommer när kvinnor försöker avancera och agera isin ledarroll.

En självreflekterande undersökning kring hur man kan hitta tillbaka till sig själv och sitt konstnärsskap efter en lång sjukdomsperiod. En inre resa om hur jag gick från ett tillstånd av frånvaro till en medveten närvaro med hjälp av nya perspektiv, återfunnen lust, självmedkänsla och genom de insikter och verktyg som jag förskansat mig under mitt år på magisterrpogrammet Svarta Speglar - konstnärlig praktisk självreflektion.

Studien syftar till att bidra med mer kunskap om hur förskollärare uppfattar barns motstånd samt för hur de beskriver vilka olika strategier de använder i dessa situationer. Studiens syfte har följande frågeställningar: Hur beskriver förskollärare vad barns motstånd innebär? Hur beskriver förskollärare de strategier de använder vid barns motstånd?  Studien är genomförd med hjälp av kvalitativa intervjuer. Empirin har samlats in genom åtta intervjuer med fyra förskollärare som intervjuades två gånger vardera. Därefter analyserades empirin utifrån tematisk analys. Studiens teoretiska bakgrund är normkritiskt perspektiv. Studiens resultat visar att förskollärarna har skilda syner på vad motstånd är och att begreppet är komplext. Det lyfter även flera av de strategier som utmärker sig i förskollärarnas berättelser.

Denna kvalitativa fallstudie undersöker det lokala energisystemet i Simris och E.ONs pilotprojekt med ödrift i byn. Uppsatsen syftar till att undersöka potentialen för lokala energisystem i mindre svenska samhällen utifrån ett socialt perspektiv. Genom semistrukturerade intervjuer med lokalbefolkningen i Simris och projektledaren från E.ON har sociala faktorer rörande projektet undersökts. Teori kring olika aspekter vid implementering av lokal förnyelsebar energi, samt studier av lokalt motstånd och även acceptans för liknande projekt, ligger till grund för den diskussion som förs utifrån resultaten av intervjuerna. Studien visar att lokalbefolkningens inställning till projektet har varit positiv och acceptansen till energisystemet är hög. Studien visar också en tydlig korrelation mellan attityden till förnyelsebar energi, i synnerhet vindkraft, och känslan av delaktighet och engagemang i produktionen. Att etableringen av förnyelsebar energi ligger i linje med utvecklingen som eftersträvas lokalt samt en fungerande kommunikation mellan parterna har visat sig vara viktigt för ett lyckat projekt. Mycket tyder även på att ett ökat engagemang skapas av att vara egenproducent av den självkonsumerade elen, och att detta kan leda till en ökad medvetenhet och attitydförändringar. Ur ett socialt perspektiv kan projektet i Simris anses vara lyckat, vilket bådar gott för framtida implementation av liknande system.

År 2014 startade ett utvecklingsarbete på Arbetsförmedlingen. Organisationsförändringen handlade främst om digitalisering, budgetnedskärningar och varsel som berörde ett stort antal medarbetare år 2019. Genom kvalitativ metod var studiens syfte att få förståelse för hur medarbetare och chefer upplevt organisationsförändringen som ägt rum. Fyra intervjuer med medarbetare och tre med chefer. Studiens empiriska material analyserades med stöd i teorier om förändringsstrategier och förhållningssätt till organisationsförändringar. Resultatet av studien visade att förändringar innebär en stor omställning för både chefer och medarbetare. Omställningen har för några medarbetare skapat en känsla av otrygghet medan andra anser förändringen varit positiv av organisatoriska skäl. Cheferna ansåg dock att medarbetarna måste vara beredda på att arbeta i en föränderlig miljö. Resultatet visade att förbättrad intern kommunikation kan vara nyckeln till en lyckad förändring. En iakttagelse utifrån analysen pekade på att det inte bara handlar om huruvida medarbetare och ledning talar samma språk utan även om det talas samma språk inom dessa grupper? Utifrån studiens syfte och frågeställningar var det en intressant upptäckt eftersom studien byggde på ett antagande om att medarbetarnas och ledningens upplevelser möjligen kunde skilja sig åt men inte att variationerna var så stora inom dessa respektive grupper.

Förändring och motstånd till förändring är en stor del av den organisatoriska vardagen. Denna studie menar att bidra med förståelse och insikter, inte bara för att bidra till forskningen om ämnet, utan också för att hjälpa de chefer och medarbetare som behöver hantera förändringar i sitt arbete. Därför undersöker vi här vilken roll meningsskapande och tidigare erfarenheter av förändringar har för hur de anställda upplever och gör motstånd i en förändring. Detta görs genom att undersöka hur anställda på Sveriges regioner upplevde bytet från landsting till region. Regionaliseringen innebar att landstingen tog överdet regionala utvecklingsansvaret från länsstyrelsen.

Denna uppsats behandlar hur jämställdhet ses och porträtteras i Sverige. Jämställdhet är komplext och olika aktörers ser olika problem i samhället och därmed olika lösningar. I uppsatsen diskuteras användandet av sociala medier i politiskt syfte. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur makt och motstånd yttrar sig på konton vars inlägg på sociala medier som handlar om jämställdhet. Genom att använda makt- och motståndsteori identifieras två olika diskurser gällande jämställdhet: femonationalistisk och radikalfeministisk diskurs. Metoden för att kunna genomföra undersökningen är kvalitativ textanalys och WPR analys. Genom ett WPR-instrument har ett urval av frågor formulerats och sedan ställts till texterna. Materialet som analyseras är inlägg och kommentarer från 8 olika konton på olika sociala medier. Alla konton visar på ett flertal av både makt- och motståndshandlingar, samt olika identifieringar av olika makt- och motståndsfaktorer. Utifrån denna undersökning kan vi se att makt och motstånd hela tiden är närvarande i diskussioner om jämställdhet men yttrar sig på olika sätt beroende på vilka aktörer man står i relation till just i den situationen.