Våldsbejakande extremism är ett nytt fenomen i den svenska kontexten och ett ämne som synliggjorts allt oftare de senaste åren genom nyhetsrapporteringar. Våldsbejakande extremism har tidigare bekämpats nationellt till att numera hanteras mer lokalt och kommunalt. Arbetet har till viss del letts centralt från en nationell samordnare för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism till nu myndigheten Center mot våldsbejakande extremism. Nationella samordnaren för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism angav genom sin nationella strategi mot våldsbejakande extremism en riktlinje att samtliga kommuner ska upprätta lokala handlingsplaner mot våldsbejakande extremism. Syftet med denna studie är att undersöka och synliggöra hur socialarbetare arbetar mot våldsbejakande extremism, där emfas på det som undersökts legat på implementeringsprocessen av handlingsplan mot våldsbejakande extremism. Resultatet presenteras genom teoretisk förankring i implementeringsteori och gräsrotsbyråkrati. Resultatet av studien visar på hur det förebyggande arbetet ses som en av de främsta framgångsfaktorerna i arbetet mot våldsbejakande extremism, hur kommunala skillnader påverkar arbetet samt att det är utmanande med fenomenet i sig på grund av dess (politiska) laddning. Samtidigt visas exempel på hur socialarbetare använder sig av sitt handlingsutrymme för att ge förutsättningar att klara av sitt jobb utmaningarna till trots. / Violent extremism is a new phenomenon in the Swedish context and has been raised to attention in the last few years, not only in the daily tabloids. Violent extremism has previously been handled at national level but has now changed to be handled at a more local and communal level. The work has in some parts been led centrally from a national coordinator for protecting the democracy against violent extremism to now be led by the authority Center against violent extremism. The national coordinator for protecting the democracy against violent extremism stated through its national strategy against violent extremism a guideline that all municipalities must establish local action plans against violent extremism. The purpose of this study is to investigate and make visible how social workers work against violent extremism, where the emphasis of what was investigated was on the implementation process of the local action plans against violent extremism. The results of the study show how preventive work is seen as one of the success factors in the work against violent extremism, how municipal differences affect the work and that it is challenging with the phenomenon itself due to its (political) tension. At the same time, examples are shown of how social workers use their room for action to provide the conditions to cope with their job despite the challenges.

Syftet med arbetet är att undersöka hur 14 kommuner i Stockholms län integrerar grön infrastruktur i den kommunala planeringen. Utöver det vill arbetet även utreda hur kommunernas arbete med grön infrastruktur relaterar till Länsstyrelsen Stockholms handlingsplan för grön infrastruktur och till den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen - RUFS2050. Rapporten avser att besvara följande frågor:  Hur arbetar kommuner i Stockholmsregionen med grön infrastruktur? Hur relaterar kommunernas arbete med grön infrastruktur till RUFS2050 och till Länsstyrelsens handlingsplan för grön infrastruktur? Vilka insatsområden för grön infrastruktur prioriteras över lag i den kommunala planeringen? Hur arbetar kommunerna med mångfunktionella områden och konnektivitet?  För att besvara dessa frågor har en litteraturstudie av kommunernas styrdokument med koppling till grön infrastruktur gjort. Inventeringar av respektive kommuns hemsida har gjorts för att hitta dessa styrdokument. För varje kommun presenteras vilka planer som kan kopplas till deras gröna infrastruktur, hur de vill arbeta med sina grön- och blåstrukturer, samt hur kommunen arbetar med uppföljning av sitt arbete och mellankommunal samverkan.  Arbetet påvisar att de flesta kommuner saknar en konkret handlingsplan för grön infrastruktur, och ingen standardiserad process för att arbeta med ämnet finns etablerad. RUFS är ett mycket viktigt underlag, men Länsstyrelsen Stockholms handlingsplan för grön infrastruktur finns inte implementerad i dagsläget, antagligen på grund av att den är relativt ny tidsmässigt. Störst fokus läggs på kulturella och försörjande ekosystemtjänster, följt av stödjande tjänster. Alla kommuner vill jobba med mångfunktionella områden, men enbart ett fåtal fokuserar på de barriärer som påverkar konnektiviteten, samt arbetar för att motverka dem. Sammantaget kan man se att ett behov finns för en mer standardiserad process berörande integreringen av grön infrastruktur i den kommunala planeringen. / The purpose of this report is to explore how 14 municipalities in the county of Stockholm incorporate green infrastructure into their municipal planning. Furthermore, the work also investigates how the municipalities work with green infrastructure in relation to the County Administrative Board of Stockholm's action plan for green infrastructure, and the regional development plan for the Stockholm Region. The following questions are answered:  How does the municipalities within the Stockholm region work with green infrastructure? How does the municipalities implementation of green infrastructure relate to the action plan for green infrastructure, and the regional development plan for the Stockholm Region? What areas within green infrastructure are mostly prioritised in municipal planning? How does the municipalities work with multifunctional areas and connectivity?  To answer these questions a literature study of municipal documents related to green infrastructure has been made. These documents were found by thoroughly searching through each municipality's website. For each municipality there is a summary describing what documents were found, how the municipality integrates green and blue structures into their planning, and also how they follow-up their work and co-operate with neighbouring municipalities.  The study shows that most municipalities lack an actual action plan for green infrastructure, and there is no established process for the municipalities to follow when working with green infrastructure. The regional development plan for the Stockholm region is a great asset for the municipalities, as all of them base their municipal planning on it. However, the County Administrative Board of Stockholm's action plan for green infrastructure has not been implemented into the municipal planning as of today, probably because of it being relatively new. The main areas within green infrastructure that are being prioritised are cultural and provisioning ecosystem services, followed by supporting services. All municipalities want to work with multifunctional areas, but only a few of them prioritise barriers that affects the connectivity within their green infrastructures. Overall, there is a clear need for a more standardised process for the integration of green infrastructure into municipal planning.

The concepts of degrowth and green growth are central in the scientific discussion on resources, climate change and sustainability. This thesis investigates to what degree the concepts are present in the Swedish government’s climate policy. The two climate policy action plans that have hitherto been presented by the government was analysed through a quantitative text analysis method and the findings where then compared with each other. The analysis suggests, unsurprisingly, that green growth is the dominant perspective in both action plans although there exist clear differences in emphasis of the perspectives.  The current right-wing government stresses that economic growth should be considered a prerequisite for the transition to sustainable development whilst the former left-wing government tries to merge the concepts of degrowth and green growth although with an emphasis on the later.  The findings show that different perspectives on economic growth are present in Swedish climate policy and that the concepts of degrowth and green growth are useful tools to analyse and comprehend these perspectives. The findings raise questions whether opinions on economic growth, as expressed in the government’s action plans, are a result not only from party ideology but also from power struggles within respective government coalition.

Security Council resolution 1325 (2000) is about women, peace and security. Since the resolution was adopted several countries has made their own National Action Plan for implementation of the resolution. Sweden and Denmark are two of these countries. Resolution 1325 is one of the documents that each countries armed force has to relate to in international work. These countries can get to work together in international operations within the framework of the Nordic Defense Cooperation, NORDEFCO. This study is done by looking at similarities and differences in the action plans and whether they can be an obstacle for the countries to cooperate in an international operation. In this paper a comparative analysis of Sweden and Denmark's plans for the Security Council resolution 1325 will be done. The comparison is made based on the clauses of the resolution relating to the member states actions. In this paper, a qualitative text analysis to be carried out with sections of Resolution 1325 as a model for the comparison. / Säkerhetsrådet resolution 1325 (2000) behandlar kvinnor, fred och säkerhet. Flertalet länder har efter att resolutionen antagits skrivit egna handlingsplaner för resolutionen. Två av dessa länder är Sverige och Danmark. Det är också ett av de dokument som den svenska och danska försvarsmakten har att förhålla sig till vid internationellt arbete som rör kvinnor, fred och säkerhet. Inom ramen för Nordiskt försvarssamarbete kan länderna komma att arbeta tillsammans i internationella insatser. I denna uppsats görs en komparativ analys av Sverige och Danmarks handlingsplaner för säkerhetsrådets resolution 1325. Jämförelsen görs utifrån de paragrafer i resolutionen som rör medlemsländernas handlande. Syftet med uppsatsen är att jämföra två av länderna som ingår i Nordiskt försvarssamarbetets handlingsplaner, med resolution 1325 som modell. Detta görs genom att titta på likheter och skillnader i handlingsplanerna och om dessa kan vara något hinder för länderna att samarbete kring resolutionen vid eventuella gemensamma insatser. I uppsatsen kommer en kvalitativ textanalys att genomföras med paragrafer från resolution 1325 som modell vid jämförelsen. Uppsatsen behandlar även hur handlingsplanerna blivit till och förklaras genom John W. Kingdons teori multiple streams model för att förstå hur en policy och i detta fall en handlingsplan blir till.

To ensure sustainable development UN approved 17 sustainable development goals in the year of 2015, in which goal six specifies to ensure water and sanitation for all, and specified in goal six target indicator four, in a more effective way. To have an average of 24% in losses of the total amount of produced drinking water in Sweden is not effective, and Gävle municipality isn´t any better with their recorded drinking water wastage between 28-40% the last years. A big part of the losses of drinking water are assumed to be water that the municipality uses within their daily work such as rinsing of the drinking water network and inadequate measurements of the used drinking water. The aim of this study is to create groundwork for an action plan for how Gästrike Vatten can work to minimize their drinking water losses in Gävle municipality.To identify what the organization considers to be most important is a good first step in creating an action plan, to then select key elements to which goals can be phrased to ese future comparisons with similar organizations. Through internet research, surveys, interviews, computer analysis, in addition literature searches Gävle munici-palities condition of soil, dimensions- and materials of the drinking water network have been established.Gävle Vatten works actively to reduce their commercial drinking water losses by sealing water hydrants and installing water kiosks all around the municipality. The first step to localize leaks in the network is by district division which seven out of the eight respondents use. Acoustic leak detection is the most common secondary step to localize leaks more accurately that Gävle municipality uses, however certain difficulties can emerge. Most of the new drinking water pipelines are made from plastic, which has a lower sound conductivity then pipelines made from metal.It is a continual process to reduce ones drinking water losses to an acceptable level, one which Gävle municipality has already started. To potentiate the effect of their work an action plan is recommended within the organization to identify goals and ways to achieve them so that the company’s resources can be distributed accord-ingly. Their next step can be to work with active leak detection, more specifically with gas injection that works well on metal as well as plastic pipelines. To acquire more accurate measurements of the consumed drinking water, digital water meters are recommended at the consumers.The authors believe that Gävle municipality has good conditions to continue devel-oping their work to minimize their drinking water losses. / Ett av de 17 globala miljömålen FN antog 2015 för en hållbar utveckling, handlade om förvaltningen av vatten och sanitet för alla. Där delmål 6.4 säger att vattenför-sörjningen ska effektiviseras. Att 24% av allt producerat dricksvatten i Sverige klas-sas som dricksvattensvinn är inte effektivt, och Gävle kommun är inte bättre, som de senaste åren har legat mellan 28–40%. Allt dricksvattensvinn är dock inte från läckande ledningsnät. En stor del av dricksvattensvinnet är bland annat vatten som används för underhåll av ledningarna och mätfel. Syftet med denna rapport är att framställa underlag till en handlingsplan för hur Gästrike Vatten kan arbeta för att minska dricksvattensvinnet i Gävle kommun.Vid upprättandet av en handlingsplan är det bra att först granska vad som är strate-giskt viktigt för verksamheten, vilka branschspecifika nyckeltal används för att följa upp målen samt jämföra sig med likartade verksamheter. Via intervjuer, enkäter, dataanalyser, samt litteraturstudier har förutsättningarna för att minska Gävle kom-muns dricksvattensvinn granskats utifrån deras förutsättningar gällande markförhål-landen, samt dimension och material på ledningsnätet.I dagens läge arbetar Gävle Vatten aktivt med att minska de kommersiella förlus-terna, detta genom att bland annat plombera vattenposter och installera vattenkios-ker runt om i kommun. De fysiska förlusterna på dricksvattennätet motverkas ge-nom ledningsförnyelse samt läcklagning. För lokalisering av läckorna används områ-desindelning och flödesmätning för den grova avgränsningen, vilket även sju av de åtta respondenterna använder sig av. Vid finlokaliseringen är den främst akustisk läcksökning som Gästrike Vatten använder sig av, men det råder vissa svårigheter då de flesta nya ledningarna som läggs i marken är gjorda av plast, vilket inte leder ljud lika bra som gjutjärn.Ett kontinuerligt arbete krävs för att arbeta mot att minska dricksvattensvinn, vilket Gästrike Vatten redan har påbörjat. För att få bättre effekt råds de att upprätta en handlingsplan för en bättre överblick av vad de strävar mot och kan tillgodose resur-ser därefter. Deras nästa steg kan vara att aktivt leta läckor och då med fördel med hjälp gasinjektion i de yttre delarna av verksamhetsområdena där främst plastled-ningar är lagda. För att få säkrare mätvärden från konsumenterna kan det även vara bra om de installerar vattenmätare hos konsumenterna.Författarna anser att Gävle Vatten har en bra grund för att utöka arbetet mot ett minskat dricksvattensvinn.

<p>Det har gått 10 år sedan resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet antogs. Den följs av olika handlingsplaner för att implementera resolutionen. Dessutom finns studier om och erfarenheter i hur man skall lyckas med implementeringen av resolution 1325. Syftet med uppsatsen är att jämföra Regeringens handlingsplan för resolution 1325 och Försvarsmaktens arbete med resolution 1325, för att lyfta fram likheter och skillnader. Syftet är även att visa vilka erfarenheter som dragits av studier om implementering av resolution 1325 och hur Regeringens plan och Försvarsmaktens arbete stämmer överens med de dragna erfarenheterna. Uppsatsen presenterar resolution 1325 och de studier som finns om resolution 1325, samt Regeringens handlingsplan för att implementera resolution 1325 och en intervju med ansvarig förimplementering av resolutionen i Försvarsmakten. Resultatet av dokumentanalysen och intervjun visar att det finns likheterna mellan Regeringens och Försvarsmaktens planer samt de studier som finns om resolution 1325, men även att det finns skillnader. Resultatet visar även vart fokus ligger i implementeringen av resolution 1325 och på vilket sätt arbetet följs upp av Regeringen och Försvarsmakten. Slutsatsen är att det finns likheter men också skillnader mellan Regeringens plan och Försvarsmaktens arbete och att båda i många fall är kopplade till tidigare studier om resolution 1325.</p> / <p>It’s been 10 years since Resolution 1325 on women, peace and security was adopted. It’s followed by various action plans to implement the Resolution. In addition, studies and experience in how to succeed with the implementation of Resolution 1325 have followed. The purpose of this paper is to compare the Government's Action Plan on Resolution 1325 and the Swedish Armed Forces work with Resolution 1325, to highlight similarities and differences. The aim is also to present experiences learned from studies on how to implement Resolution 1325 and how the Government's action plan and the Armed Forces work in line with those drawn experiences. This thesis presents the Resolution 1325 and different studies available on Resolution 1325. It presents The Government's action plan to implement Resolution 1325 and an interview with the person who is responsibility for implementation of the Resolution in the Armed Forces. The results of the document analysis and the interview show that there are some similarities between the Governments and the Armed Forces plans and the studies of Resolution 1325, but also that there are some differences. The result also proves where the focus lies in the implementation of Resolution1325 and how the work is monitored by the Government and the Armed Forces. The conclusion is that there are similarities but also differences between the Government's plan and the Armed Forces work and that both in many cases are linked to previous studies on Resolution 1325.</p>

Det har gått 10 år sedan resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet antogs. Den följs av olika handlingsplaner för att implementera resolutionen. Dessutom finns studier om och erfarenheter i hur man skall lyckas med implementeringen av resolution 1325. Syftet med uppsatsen är att jämföra Regeringens handlingsplan för resolution 1325 och Försvarsmaktens arbete med resolution 1325, för att lyfta fram likheter och skillnader. Syftet är även att visa vilka erfarenheter som dragits av studier om implementering av resolution 1325 och hur Regeringens plan och Försvarsmaktens arbete stämmer överens med de dragna erfarenheterna. Uppsatsen presenterar resolution 1325 och de studier som finns om resolution 1325, samt Regeringens handlingsplan för att implementera resolution 1325 och en intervju med ansvarig förimplementering av resolutionen i Försvarsmakten. Resultatet av dokumentanalysen och intervjun visar att det finns likheterna mellan Regeringens och Försvarsmaktens planer samt de studier som finns om resolution 1325, men även att det finns skillnader. Resultatet visar även vart fokus ligger i implementeringen av resolution 1325 och på vilket sätt arbetet följs upp av Regeringen och Försvarsmakten. Slutsatsen är att det finns likheter men också skillnader mellan Regeringens plan och Försvarsmaktens arbete och att båda i många fall är kopplade till tidigare studier om resolution 1325. / It’s been 10 years since Resolution 1325 on women, peace and security was adopted. It’s followed by various action plans to implement the Resolution. In addition, studies and experience in how to succeed with the implementation of Resolution 1325 have followed. The purpose of this paper is to compare the Government's Action Plan on Resolution 1325 and the Swedish Armed Forces work with Resolution 1325, to highlight similarities and differences. The aim is also to present experiences learned from studies on how to implement Resolution 1325 and how the Government's action plan and the Armed Forces work in line with those drawn experiences. This thesis presents the Resolution 1325 and different studies available on Resolution 1325. It presents The Government's action plan to implement Resolution 1325 and an interview with the person who is responsibility for implementation of the Resolution in the Armed Forces. The results of the document analysis and the interview show that there are some similarities between the Governments and the Armed Forces plans and the studies of Resolution 1325, but also that there are some differences. The result also proves where the focus lies in the implementation of Resolution1325 and how the work is monitored by the Government and the Armed Forces. The conclusion is that there are similarities but also differences between the Government's plan and the Armed Forces work and that both in many cases are linked to previous studies on Resolution 1325.

L'époque contemporaine se caractérise par une omniprésence de la technique, qui soulève des inquiétudes croissantes. Ce constat a conduit nombre de chercheurs à interroger les relations que la technique et la société entretiennent. Dans le sillage de ce questionnement, cette recherche vise à examiner en quoi les techniques sont parties prenantes des changements anthropiques à l'oeuvre, qu'ils soient d'ordre social, politique, culturel, religieux, environnemental, législatif. Pour ce faire, cette thèse étudie, à partir d'une approche ethnographique, les modalités d'existence de dispositifs urbains d'assainissement dans le cadre du Ganga Action Plan, lequel vise la dépollution du Gange. Ces modalités d'existence sont analysées à partir des chroniques des projets urbains se déroulant dans deux villes indiennes, Kanpur et Varanasi, et des controverses suscitées par leur mise en oeuvre. Cette thèse démontre que les objets techniques et les activités qui leur sont liées, tout en confortant des règles déjà en place, en instituent de nouvelles, ce qui ne va pas sans susciter des résistances tant d'ordre social que politique.

The thesis deals with the perspective of the Austrian newspapers like Die Presse and Kurier on the Czech-Austrian relationship between years 1999 and 2004, or more precisely the issue of Temelín NPP. The main topics for the Austrian press became the approval of completion by the Czech government and of course the launch of Temelín NPP. Significant moments were the blockades and demonstrations of Austrian citizens at the Czech-Austrian border crossings, Austria's attempt to veto the accession negotiations between Czech Republic and EU or internal political struggle in the Austrian government.

Submitted by Maria Aparecida Cézar (aparecida.czar@gmail.com) on 2015-12-11T19:14:27Z No. of bitstreams: 1 DISSERTAÇÃO FINAL de Maria Aparecida Cézar.pdf: 2063662 bytes, checksum: c1bc99295f1fd2b116bbb23d22eb160b (MD5) / Approved for entry into archive by Maria Auxiliadora da Silva Lopes (silopes@ufba.br) on 2015-12-17T17:18:57Z (GMT) No. of bitstreams: 1 DISSERTAÇÃO FINAL de Maria Aparecida Cézar.pdf: 2063662 bytes, checksum: c1bc99295f1fd2b116bbb23d22eb160b (MD5) / Made available in DSpace on 2015-12-17T17:18:57Z (GMT). No. of bitstreams: 1 DISSERTAÇÃO FINAL de Maria Aparecida Cézar.pdf: 2063662 bytes, checksum: c1bc99295f1fd2b116bbb23d22eb160b (MD5) / A presente dissertação faz uma análise da gestão da educação a partir das orientações do Plano de Ações Articuladas (PAR) para a definição e o desenvolvimento da política educacional do município. A partir da utilização de conceitos como descentralização, participação e autonomia procuramos evidenciar as diversas percepções dos atores sociais para empreender a gestão democrática no processo de implementação do PAR no município de Serrinha do Estado da Bahia. A abordagem proposta situa a gestão educacional no processo de mudanças políticas e econômicas influenciadas pelo neoliberalismo a partir dos anos de 1990, destacando a reforma do Estado. Trata-se de uma pesquisa qualitativa do tipo estudo de caso, no qual a coleta de dados foi realizada através de entrevistas, bem como a consulta a documentos. A pesquisa fundamentou-se na vertente do neoinstitucionalismo histórico com o propósito de apropriar-se de seu quadro metodológico aplicado à análise de políticas públicas, a fim de construir uma interpretação da política educacional direcionada à educação básica. Com isso, refletimos sobre a conjuntura que reivindica mudanças na cultura e na organização das instituições educacionais, confrontando as referências teóricas e documentais com os dados coletados no trabalho de campo; problematizando os efeitos das ações do PAR na gestão do sistema de educação municipal e suas escolas ao tentar construir práticas e instrumentos norteadores de suas políticas educacionais. As análises empreendidas apontaram as fragilidades desse processo para a superação do centralismo e controle, característicos de uma gestão por resultados. Constatamos que a adoção desse tipo de gestão no sistema de ensino como estratégia para melhoria da qualidade da educação, tem restringido em muitos aspectos a possibilidade da gestão da educação municipal, com a colaboração dos vários segmentos sociais, em efetivar a gestão democrática partindo da definição das próprias políticas públicas educacionais, de forma a atender as reais necessidades em prol da melhoria da educação. / ABSTRACT This dissertation is a education management analysis from the guidelines of Articulated Action Plan (Plano de Ações Articuladas - PAR) for the definition and development of educational policy of the city. From the use of concepts as decentralization, participation and autonomy, we seek to highlight the different perceptions of social actors to undertake the democratic management in the PAR‟s implementation process at Serrinha city of Bahia. The proposed approach places the educational management in the political and economic changes influenced by neoliberalism from the 1990s, highlighting the reform of the state. It is a qualitative research of a case study, in which data collection was carried out through interviews and consultation documents. The research was based on the historical aspect of neo-institutionalism in order to take ownership of its methodological framework applied to the analysis of public policies, in order to build an interpretation of educational policy directed to basic education. With this, we reflect on the situation claiming changes in the culture and organization of educational institutions, comparing the theoretical and documentary references to the data collected in the field work; questioning the effects of the actions of PAR in the management of municipal education system and their schools to try to build practices and guiding instruments of its educational policies. The current analysis showed the weaknesses of this process to overcome the centralization and control, characteristic of a results-based management. We found that the adoption of this type of management in the education system as a strategy for improving the quality of education, is restricted in many ways the possibility of management of municipal education, with the collaboration of various social segments, in effect the democratic management begins with the identification d their own educational policies, to meet the real needs for the sake of improving education.