• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 172
  • 7
  • Tagged with
  • 179
  • 54
  • 43
  • 42
  • 32
  • 32
  • 30
  • 29
  • 26
  • 23
  • 17
  • 17
  • 16
  • 16
  • 15
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
111

Att behålla framtida nyckelkompetens : ett spel med nya regler?

Bengtsson, Fredrik, Daniels, Annika January 2002 (has links)
<p>Bakgrund: Varje år satsas stora summor på att förbättra rekrytering och utveckling, när den största utmaningen i själva verket ligger i att behålla medarbetare med framtida nyckelkompetens. Företagens möjligheter att behålla dessa anställda påverkas av stundande kompetensbrist och den ökade rörligheten på arbetsmarknaden. Flera författare menar att företagen inte längre kan arbeta vidare i gamla mönster, utan måste anpassa sig till en ny verklighet med nya krav och behov. </p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att analysera hur den nya relationen mellan arbetsgivare och arbetstagare påverkar företagens möjlighet att behålla framtida nyckelkompetens.</p><p>Resultat: Den forna anställningstryggheten har ersatts av trygghet genom anställningsbarhet, där individer skapar sig en portfölj av erfarenheter och färdigheter. För att bemöta de ökade kraven på utveckling bör företagen uppmuntra intern rörlighet och satsa på systematisk reflektion i det erfarenhetsbaserade lärandet. Reflektion tillsammans med en väl fungerande kommunikation kan även hjälpa till att minska de höga förväntningar som anställda med framtida nyckelkompetens ofta har. För att behålla framtida nyckelkompetens är det viktigt att företagen anpassar sig till den nya anställningsrelationen, arbetar mer flexibelt och utgår från individuella preferenser. Kriget om kompetensen vinner den som lär sig spelets nya regler och spelar enligt dessa.</p>
112

Attityder till kvinnligt och manligt ledarskap

Wästberg, Marcus, Eklund, Charlotte January 2009 (has links)
<p>The purpose of the study was to examine if preferred stereotypical leadership and gender could predict women’s employability to leading positions. The survey, which was selfconstructed containing a scenario module was conducted on co-workers (N=97) in the Vaxjo area. The result showed that the female candidate in the scenario was preferred as leader prior to the male candidate. However, there were no gender differences between the male and female participants’ preferred stereotypical leadership. The findings did not support the hypotheses.</p>
113

De anpassningsbara : En kvalitativ studie om strategier för anställningsbarhet / The Adaptables : A Qualitative Study of Strategies for Employability

Bengtsson, Maria, Pellby, Lovisa January 2015 (has links)
Följande undersökning har utgått från ett kvalitativt metodval med semistrukturerade intervjuer. Den är genomförd utifrån ett fenomenologiskt perspektiv, har kodats efter marginalmetoden, analyserats genom ad hoc och tolkats utifrån en hermeneutisk ansats. Deltagarna som gav undersökningen dess karaktär var Sandra, Emelie, Johanna, Erik, Jonathan och Kalles subjektiva uppfattning av undersökningens fenomen. Syftet med undersökningen var att belysa vilka strategier de använder för att göra sig anställningsbara. Teorier som undersökningen bygger på är Bourdieus kapital, habitus och fält; Granovetters betydelse av kontaktnät och Goffmans framträdande. Undersökningens resultat visar att deltagarnas strategier för att finna jobb är via kontakter och jobbförmedlingssajter. För att få ett jobb, förutsätter deltagarna att man har kontakter, utbildning och arbetslivserfarenhet. Strategierna för att behålla jobbet är främst att hålla sig attraktiv på arbetsplatsen genom bra prestation och god attityd. Strategier när deltagarna söker jobb är i allmänhet att hålla sig förberedda, anpassa sig och agera förebyggande utifrån enskild situation. Arbetsmarknaden upplevs generellt av deltagarna som hård i den bemärkelsen att det är svårt att få jobb, framförallt för dem utan utbildning och arbetslivserfarenhet. Deltagarna upplever överlag att deras egna möjligheter till att få ett arbete är goda.
114

Vem styr gymnasiemarknaden? : En fallstudie om dimensioneringen av utbildningsplatser inom frisörbranschen.

Guttelvik, Marita January 2011 (has links)
I dagens samhälle står allt fler ungdomar utan arbete och den senaste tiden har ordet anställningsbarhet synts mer och mer i media. Dimensionering av utbildningsplatser regleras i Sverige genom att det är elevens första hands val som styr. Matchningen mellan elevernas val av utbildning och arbetsmarknadens behov stämmer inte överens inom frisörbranschen. Syftet med studien var att beskriva och analysera hur representanter från frisörbranschen ansåg att utbildning och arbetsklimatet påverkats av den rådande dimensioneringen av utbildningsplatser till frisör. Hur påverkas utbildningsmarknaden och företagsklimatet av de politiska besluten? De elva informanterna som intervjuades gav en bra bild hur de upplever dimensioneringen av utbildningsplatser till frisör. Nyckelinformanterna var tre frisörföretagare med anställda, en företrädare från Handelsanställdas förbund från den lokala avdelning, två företrädare från Sveriges Frisörföretagare centralt och lokalt, en representant från utbildningsförvaltningen på kommunal nivå och fyra tidigare frisörelever. Resultatet visade på en bransch som har lärt sig att agera och företagare som blivit stärkta i sin roll som företagare. Studien visade på utbildningsaktörernas snabba reaktion och utveckling av utbildningsplatser som i detta fall sker på bekostnad av elevernas kunskap och anställningsbarhet. Ytterligare ett resultat var att de större kommunerna lockar till sig elever med ett större utbud med olika utbildningsmöjligheter.
115

Anställd i anställbarhetens namn : En kvalitativ studie om anställningsbarhet vid Uppsala universitet

Löfstedt, Julia, Pohl, Sara January 2018 (has links)
Med utgångspunkt i nyinstitutionell teori, och med anställningsbarhet som bakgrund, har denna uppsats undersökt fenomenet att universitet- och högskolestudenter, både internationellt och i Sverige, i allt högre utsträckning arbetar vid sidan av sina studier. Ett vanligt förekommande skäl till att studenter väljer att arbeta är att skapa arbetslivserfarenhet, vilket kan indikera att praktisk erfarenhet blir likt en norm för att uppnå anställningsbarhet. Universitet har enligt direktiv från staten i uppdrag att förbereda studenter inför kommande arbetsliv och arbeta för anställningsbarhet. Det finns belägg för motsättningar kring hur universitet ska balansera arbetet för ökad anställningsbarhet i utbildningen, med dess syfte att bilda. Denna uppsats har utifrån anställningsbarhetsbegreppet försökt skapa en djupare förståelse kring den problematik som omfattar begreppet och hur universitet ser på att studenter verkar ta sin anställningsbarhet i egna händer. Studiens slutsats är att universitet förstår varför studenter väljer att arbeta, och ser fördelarna, dock skapar det viss problematik kring incitament, resursfördelning och frågor om vad universitetets ansvar och roll de facto är.
116

“Du måste vara flexibel och engagerad” : En studie om anställningsbarhetsdiskursens närvaro i rekryteringsprocessen / “You have to be flexible and committed” : A study of the employability discourse's presence in the recruitment process

Berntsson, Frida, Gartram, Emma January 2018 (has links)
Tidigare forskning visar hur anställningsbarhet är ett föränderligt fenomen som fått ökad betydelse på den svenska arbetsmarknaden. Anställningsbarhet kan förstås som en diskurs i samhället gällande hur en individ bör vara för att få arbete, kunna behålla det samt kunna få ett nytt om situationen kräver det. Individer som inte ryms inom diskursen för vad som anses anställningsbart riskerar att exkluderas från arbetsmarknaden. I rekryteringsprocessen operationaliseras anställningsbarhet och rekryteraren har makt att definiera vem som är anställningsbar. Syftet med studien är att genom rekryterares upplevelser analysera anställningsbarhet och dess påverkan i rekryteringsprocessen samt undersöka huruvida rekryterares förhållningssätt till fenomenet reproducerar eller utmanar diskursen om anställningsbarhet. Studien genomfördes med ett kvalitativt angreppssätt med semistrukturerade intervjuer. Vidare har studien tagit fasta vid Foucaults konceptualisering av styrningsrationaliteter och relationell makt samt Becks teori om individualiserad riskhantering i det moderna samhället, vilket empirin analyserats utifrån. Resultatet visar att rekryterarnas uppfattning om anställningsbarhet kan förstås i termer av att uppfylla formella krav, uppvisa önskvärda personliga egenskaper samt hålla sig attraktiv på arbetsmarknaden genom att vara flexibel. Uppfattningen tyder på ett individualiserat ansvar för anställningsbarhet. Anställningsbarhetsdiskursen upplevs påverka bedömningen i rekryteringsprocessen i form av ett sorteringsverktyg, där individen konstrueras som anställningsbar respektive icke anställningsbar. Till följd av diskursens påverkan i bedömningen kan rekryterarnas förhållningssätt förstås reproducera den rådande diskursen om anställningsbarhet, snarare än att utmana den.
117

Socionomers syn på yrkesprofessionen : En kvalitativ studie om socionomers resonemang kring validering gällande yrkesprofessionen.

Bergh, Joy, Matilda, Svedberg January 2017 (has links)
Det är inte en självklarhet att samhällets och allmänhetens uppfattning om vad validering innebär stämmer överens med verkligheten. I denna uppsats går vi djupare in på ämnet och undersöker socionomers resonemang kring validering gällande yrkesprofessionen, samt vad validering kan ge för konsekvenser gällande kompetens och kvalitet på socialt arbete. Med hjälp av en enkätundersökning bland personer med socionom som yrkesprofession undersöks erfarenheter och resonemang kring områden som, yrkesprofession, legitimation, utbildning, kompetens, kvalité på arbetet, vilket är områden som berörs vid granskning av ämnet validering. Det här är en kvantitativ enkätundersökning med en kvalitativ ansats då det getts utrymme för att utveckla sina svar i enkätformuläret. I studien framställs bland annat respondenternas resonemang kring möjligheten för andra yrkesprofessioner att validera sin yrkeskompetens till yrkestiteln socionom samt vad det kan ge för påverkan på socialt arbete.
118

Samverkan - främjande och hindrande faktorer : En studie som belyser upplevelsen hos personal som arbetar med individer långt från arbetsmarknaden / Cooperation : A study that illustrates the experience of staff working with individuals far from the labor market

Olsson Kronberg, Malin January 2017 (has links)
En person som står långt från arbetsmarknaden kan vara i behov av stöd och insatser från olika delar av välfärdsystemet. Aktörerna Arbetsförmedling, Försäkringskassa, region och kommun arbetar gränsöverskridande kring individer långt från arbetsmarknaden. Syftet med deras samverkan är att skapa bättre förutsättningar till att individerna kommer till arbete – studier – eller sysselsättning. Syftet med studien är att studera om organisationer och regelverk skapar möjligheter eller begränsar hur personal kan utföra sitt dagliga arbete med målgruppen – individer långt från arbetsmarknaden. Studien bygger på en kvalitativ ansats. Metodvalet vid genomförandet av datainsamlingen är fokusgrupp. Resultatet redovisas baserat från en utförd innehållsanalys. Resultatet fastställer att respondenterna upplever sig inte kunna bemöta personer långt från arbetsmarknaden utifrån en helhetssyn. Upplevelsen hos fokusgruppdeltagarna är att en individ som söker stöd inte kan få en rättvis bedömning av sin arbetsförmåga i förhållande till sina livsförhållande/livsvillkor. Slutsatsen är att respondenterna finner organisatoriska och juridiska hinder för att tillämpa ett biopsykosocialt perspektiv i arbetet med målgruppen.
119

VFU- en väg in i arbetslivet? : En kvalitativ studie som behandlar arbetsgivares värderingar av erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.

Anell, Lovisa, Christiansson, Åsa, Lindroos, Jennie January 2010 (has links)
The purpose of this study is to investigate whether the employability of newly graduated social workers is affected by the Supervised Practical Work Experience performed during the educational program. Four main questions were developed in order to establish an educated and concise theory: Does the newly graduated social worker’s choice of a specific Supervised Practical Work Experience affect their employability? Does the structure of the Supervised Practical Work Experience affect newly graduated social worker’s employability? What specific skills do employers within social work consider important for their organization? Is there a difference in how the representatives of various organizations within social work answer the aforementioned questions? The study was conducted through six qualitative semi-structured interviews. The people being interviewed work either as employers or recruiters in organizations from different areas within social work. Theories concerning organization and symbolic interactions were used during the analysis of the results. The results show that there is no direct link between newly graduated social worker’s employability and the Supervised Practical Work Experience performed during the educational program. However, there are indications that show that if the applicant has done their Supervised Practical Work Experience at the specific department that is advertising vacancies, then it can have a positive impact on employment opportunities at the given agency. There are differences between the participants in the study when it comes to what skills and experiences that are being highly valued.
120

Dömda till arbetslöshet? : En kvalitativ intervjustudie om arbetsgivares föreställningar om fängelsedömda / Sentenced to unemployment? : A qualitative interview study on employers' perceptions of prisoners

Langer, Stina, Lundin, Emma January 2017 (has links)
Syftet med studien var att studera föreställningar om fängelsedömda hos arbetsgivare samt vilka faktorer som upplevdes påverka anställningsbarheten. Genom semistrukturerade intervjuer med sex arbetsgivare fann vi att fängelsedömda primärt beskrevs utifrån två kategorier; de anställningsbara och de icke anställningsbara. De faktorer som påverkar anställningsbarheten handlade främst om vilken brottstyp som föranlett fängelsedomen och de risker som upplevdes medfölja denna brottstyp. För att gardera sig mot dessa risker ansågs belastningsregistret vara ett värdefullt verktyg. Samtidigt framhävdes att utdrag ur belastningsregistret kan innebära svårigheter för fängelsedömda att återanpassas till samhället. Det som dock påverkade anställningsbarheten i störst utsträckning var huruvida arbetsgivarna upplevde att de fick en god uppfattning om och kände förtroende för individen. Vidare framkom att föreställningar om kvinnor i fängelse skiljer sig från generella föreställningar om fängelsedömda (i huvudsak män). Detta berodde på att kvinnor i fängelse i mycket högre utsträckning sågs som offer snarare än förövare. / The aim of the study was to examine employers’ perceptions of prisoners and the factors that were perceived to affect employability. Using semistructured interviews with six employers we found that prisoners were primarily described through one of the two following categories; the employable and the non-employable. The factors affecting employability concerned the type of offense that had led to the prison sentence and the risks that were perceived to accompany this type of offense. To handle these risks, access to criminal history records was considered a valuable tool. At the same time, it was emphasized that easily accessible criminal history records may cause difficulties for ex-prisoners to readapt into society. However, what affected the employability the most was whether or not employers had confidence in the individual and if the person had made a good impression. Furthermore, it emerged that perceptions of women in prison differ from the perceptions about prisoners (mainly men). This was because women in prison were seen as victims rather than perpetrators.

Page generated in 0.0626 seconds