Vi har genomfört en kvalitativ studie där semistrukturerade intervjuer har utförts på arbetstagare samt arbetsgivare inom kommunal och privat verksamhet i mindre orter. Det som undersöks är hur arbetsgivarna inom vardera sektor arbetar med employer branding och för att få ett attraktivt arbetsgivarvarumärke, samt hur det påverkar arbetstagarnas motivation. Teorier som studien är baserad på är motivationsteorier, kommunikation, employer value proposition, företagskultur samt place branding. Studien visar att det skiljer sig åt kring hur arbetsgivaren inom den privata sektorn arbetar, jämfört med den kommunala sektorn. Inom kommunal verksamhet är arbetsgivaren inte fullt medveten om vilken strategi de har för att stärka arbetsgivarvarumärket, och är även kluvna kring vad som är det unika med verksamheten som kan locka nya arbetssökande. Respondenterna som representerar arbetstagarna inom kommunal verksamhet motiveras av att göra skillnad för kommunens invånare, och anledningen till att de trivs på arbetsplatsen är främst genom en bra samhörighet med kollegor. De anser att lönevillkor samt utvecklingsmöjligheter är förbättringsområden, samt att personalavdelningen bör vara tydligare i sitt arbete med att stärka arbetsgivarvarumärket. Inom privat verksamhet anser arbetsgivaren att de behöver bli bättre på att arbeta med den interna kommunikationen av arbetsgivarvarumärket, för att stärka företagskulturen och lyfta förmåner av att arbeta inom företaget. Arbetstagarna inom den privata sektorn trivs väl på sin arbetsplats, och motiveras till stor del av flexibiliteten i arbetetsamt stoltheten av att tillhöra verksamheten. / This is a qualitative study where semi-structured interviews have been conducted on employees and employers in municipal and private occupations in smaller towns. What is investigated is how employers in each sector work with employer branding and to strengthen their employer brand, and how this affects employees' motivation. Theories on which the study is based are motivation theories, communication, employer value proposition, corporate culture, and place branding. The study shows that the employer in municipal occupations is not fully aware of their strategy for strengthening the employer brand. The employees in municipal activities are motivated by making a difference for the municipality's residents, and they thrive in the workplace mainly based on a good connection with colleagues. They think that the human resources department should be clearer in its work to strengthen the employer brand. In private business, the employer thinks that they need to become better at working with the internal communication of the employer brand, in order to strengthen the corporate culture and highlight the benefits of working within the company. Employees in the private sector thrive in their workplace, and are largely motivated by the flexibility of their work and the pride of belonging to the workplace.

Syftet med denna studie är att öka förståelsen kring hur arbetsgivare arbetar för att behålla sina befintliga medarbetare och även locka till sig potentiella medarbetare från arbetsmarknaden. Detta undersöks genom att se över hur arbetsgivarna arbetar med employer branding, även kallat arbetsgivarvarumärke, vilket är det strategiska arbete företag gör med sitt varumärke för att öka företagets attraktionskraft gentemot både befintliga och potentiella medarbetare. Studien gräver djupare i vilket arbete arbetsgivare gör inom både intern och extern employer branding. Intern employer branding berör det arbete arbetsgivaren bedriver inom organisationen för att behålla deras befintliga medarbetare och även vad som förmedlas till dessa. Extern berör istället arbetet som görs för att attrahera potentiella medarbetare på arbetsmarknaden och syftar till att påverka hur företaget uppfattas utåt mot bland annat potentiella medarbetare. Det teoretiska perspektiv som används i studien är signaleringsteorin och begreppet organisationsidentitet. Signaleringsteorin berör kommunikationen kring positiv information som sker från arbetsgivare samt potentiella och befintliga medarbetare. Organisationsidentitet är den del av företagets organisationskultur som visas utåt och berör exempelvis organisationens värderingar och mål. För att besvara studiens syfte har två frågeställningar formulerats, vilka är nära kopplade till syftet samt ämnet employer branding. Det är en kvalitativ studie som genomförts med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Sju respondenter från olika företag och branscher har intervjuats och samtliga arbetar med arbetsgivarens employer branding i sin nuvarande position. I studien begagnas en tematisk innehållsanalys och analysen har skett med hjälp av studiens teoretiska perspektiv. Studiens resultat visar att arbetsgivare, för att behålla deras befintliga medarbetare, arbetar med att erbjuda diverse förmåner, aktiviteter, utvecklingsmöjligheter och möjlighet till distansarbete samt att ha en välfungerande intern kommunikation. Resultatet visar att för att attrahera medarbetare arbetar arbetsgivare med sociala kanaler samt att marknadsföra sina förmåner och delta i externa aktiviteter.

Under de senaste två decennierna har IT-branschen lidit av kompetensbrist där det beräknas finnas ett underskott på 70.000 arbetare år 2024. Detta medför högre krav på att attrahera, rekrytera och behålla kompetenta medarbetare. För att lyckas är det viktigt att arbeta med sitt arbetsgivarvarumärke, eller Employer Brand. Syftet är därför att undersöka hur företag inom IT-branschen i Sverige arbetar med Employer Branding för att attrahera, rekrytera och behålla kompetent IT-personal och om de mäter det arbetet och i så fall hur, samt ifall de utvärderar det. Med hjälp av en kvalitativ undersökning har fem intervjuer gjorts för att för att få en bild av hur svenska IT-företag arbetar med Employer Branding. Resultatet visar att framhävandet av en unik företagskultur som är öppen, flexibel och välkomnande med ett starkt ledarskap är viktigt. Två av företagen mäter arbetet och därav är det bara två företag som följer upp och utvärderar det. / In the last two decades, the IT industry has suffered from a shortage of skill, where it is estimated that there will be a deficit of 70,000 workers by 2024. This entails higher demands on attracting, recruiting and retaining competent employees. To succeed in this, it is important to work with your Employer Brand. The purpose is therefore to investigate how companies in the IT industry in Sweden work with Employer Branding to attract, recruit and retain competent IT staff and whether they measure and evaluate that work, and if so how. With the help of a qualitative survey, five interviews were conducted to get a picture of how Swedish IT companies work with Employer Branding. The result shows that the emphasis on a unique corporate culture that is open, flexible and welcoming with strong leadership is important. In the recruitment work, it is also important to demonstrate the company culture and what benefits you get as an employee. Two companies measure their work and therefore only two companies evaluate it.

Mot bakgrund av de generationsskillnader som finns på arbetsmarknaden var syftet med studien att undersöka hur Generation Y söker arbete som anställd i en kommunal förvaltning i jämförelse med Generation Z. Studien genomfördes som en kvalitativ fallstudie och riktade in sig på en utvald svensk kommun. Semistrukturerade intervjuer användes och ett bekvämlighetsurval (N=14) tillämpades i studien. Respondenterna bestod av fem män och nio kvinnor, födda mellan 2000 och 1982. En tematisk analys genomfördes på det insamlade materialet vilket resulterade i fyra teman (Arbetslivsbalans, En trygg arbetsgivare, Motivationsfaktorer och Kommunens arbetsgivarvarumärke). Studiens resultat visade fler likheter än skillnader. Likheterna var att de två generationerna uppskattade flexibilitet, en trygg arbetsgivare och utvecklingsmöjligheter. Båda generationerna använde sociala medier och LinkedIn vid sökande efter arbete samt var överens om att kommunens rykte måste förbättras. De främsta skillnaderna var Work-Life Balance och lön. En generationsanpassad Employer Branding strategi i kommunen behöver inte bedrivas då resultatet visade fler likheter än skillnader mellan de studerade generationerna.

Syftet med den aktuella studien var att undersöka huruvida anställdas attityder till arbetsgivares attraktivitet skiljer sig åt med avseende på bakgrundsegenskaper som generationstillhörighet (X och Y) och könsroller (kvinnor och män) bland anställda som verkar inom ramen för universitetets stödfunktioner på ett medelstort universitet i Sverige. I studien avsågs även att undersöka hur prioritering gällande värdena socialt värde, ekonomiskt värde, utvecklingsvärde, intressevärde och tillämpningsvärde såg ut. I studien användes kvantitativ forskningsmetodik där en webbaserad enkätundersökning genomfördes. Totalt medverkade 120 anställda, varav 73 kvinnor och 47 män, med en spridning mellan födelseåren 1965 och 1995. Vid insamling av data användes Employer Attractiveness Scale (EmpAt) utvecklad av Berthon et al. (2005). Insamlad data analyserades med hjälp av t-test med oberoende mätningar gällande könsroll och generationstillhörighet. Även Bonferronis korrigering utfördes. Analysresultatet visade att det inte fanns några signifikanta generations- eller könsrelaterade skillnader. Den beskrivande statistiken gällande rangordning av värdena visade att socialt värde hade det högsta medelvärdet av samtliga värden, följt av intressevärde, ekonomiskt värde, tillämpningsvärde samt utvecklingsvärde som värderades lägst.

Studiens syfte var att få kunskap om hur en statlig militär myndighet arbetar för att vara en attraktiv arbetsgivare, internt som externt. För att kunna utvärdera det arbete som görs av organisationen undersöktes rekryters uppfattning av organisationens arbetsgivarvarumärke och arbete med employer branding. Frågeställningarna som används för att uppnå syftet var följande: Hur kan en statlig myndighet arbeta för att vara en attraktiv arbetsgivare? Hur arbetar organisationen med employer branding internt och externt för att stärka arbetsgivarvarumärket? Hur uppfattas organisationens arbete med att vara en attraktiv arbetsgivare av medarbetare? Metoden som användes var en kvalitativ analys som bestod av semistrukturerade intervjuer. I studien deltog fyra individer med ledarpositioner, som ansvar för olika delar av organisationens employer branding, internt och externt. Samt fem rekryter som vid tillfället genomförde Grundläggande Militär Utbildning (GMU). Resultatet analyserades med hjälp av teori och tidigare forskning om arbetsgivarvarumärke, employer branding och generation Y. Resultatet visar att organisationen arbetar med arbetsgivarvarumärket genom bland annat reklam, besök på skolor/evenemang och medverkan i sociala medier. Internt anordnas bland annat tävlingar och andra aktiviteter med vilket stärkte trivseln på arbetsplatsen. / The study's purpose was to examine how a state military authority could work towards being an attractive employer, internally and externally. In order to evaluate the work done by the organization, new recruits were interviewed to examine their perception of the organization's work with employer branding. The questions used to fulfill the purpose were: How does a government agency work towards being an attractive employer? How does the organization work with employer branding, internally and externally, to strengthen the employer brand? How do recruits perceive the organization’s work with employer branding? The method used was a qualitative analysis, consisting of semi-structured interviews. The study involved four individuals with leadership positions, who had responsibility for different parts of the organizations employer branding, and five recruits who were participating in the Swedish basic military training program (GMU). The results were analyzed by using theory and previous research on employer brand, employer branding and generation Y. The results show that the organization works with employer branding by advertising, visiting schools, participating in events and in social media. Internally the organization works with employer branding by, among other things, organizing competitions and other activities for employees, which seemed to boost their job satisfaction.

<p>This essay ventilates the relatively new phenomenon employer branding. Due to societal changes, such as demographical and financial changes, the labour market in Sweden has changed. It is evident that an increasing number of organisations need to put more of an effort in their methods of attracting talent and retaining competence within the organisation. By a case study based on five interviews, the purpose of the study was to compare literature and practice to see how well they compare as well as how employer branding bring about different aspects of the effect. There was also an ambition to highlight aspects of employer branding considered important to have in mind when undertaking an employer branding exercise. The results reveal several themes and aspects of employer branding, among which one finds individual development, the importance of communication and the importance of cooperation.</p>

I det moderna samhället är arbetet inte längre enbart en inkomstkälla utan ett verktyg för självförverkligande. Ur de anställdas perspektiv är företagens attraktivitet, sociala värden, ekonomiska fördelar och utvecklingsmöjligheter viktiga aspekter som tas i beaktning när man söker sig till ett företag och därför betydelsefulla för företagen att efterleva. Uppsatsens teoretiska referensram sätter därför arbetsgivarlöftet och vikten av att det följs i centrum. Vi har funnit ett flertal forskningsstudier relaterade till arbetsgivarlöften, som genomförts inom olika branscher, men saknar undersökningar i textilbranschen där vi ser flera anledningar till varför det skulle vara aktuellt. Studiens syfte är därför att undersöka preferenser bland anställda inom funktionerna inköp och design på företag inom textilbranschen och se hur väl dessa uppnås för att kunna dra slutsatser om förbättringsområden. Samtidigt vill vi se hur stor inverkan den geografiska platsen har och hur benägna de anställda är att yttra sig om arbetsplatsrelaterad information på sociala medier. Studien har genomförts med en kvantitativ ansats, där datainsamling skett genom webbenkäter via bekvämlighet- och snöbollsurval för att nå ut till relevanta personer. Enkäten samlade in åsikter från drygt 23 % av urvalsramen. Av dessa hade nästan 84 % en eftergymnasial utbildning och 30 % hade varit anställda i över 5 år, vilket bekräftar att deltagarna besitter erfarenhet och kompetens som är värdefull för arbetsgivarna. Sociala värden var absolut viktigast för respondenterna i vår undersökning och att ha en god relation till kollegor och chefer toppade listan. En härlig och kul stämning på arbetsplatsen kom inte långt därefter. Lyckligtvis är det också en känsla av tillhörighet som arbetsgivarna lyckas uppfylla bäst. 65 % anger betyget 7 eller högre på hur nöjda de är med sin arbetssituation. Det finns dock utrymme för förbättring, speciellt när det kommer till faktorer som lön, förmåner och självbildskongruens. Resultatet visade att arbetsorten i sig inte var anmärkningsvärt viktig och så länge arbetet är meriterande behöver inte arbetsplatsen ligga i en storstad. Studiens deltagare anger att de är aktiva på sociala medier, men få av dem uttrycker sig positivt eller negativt om sin arbetsgivare via dessa plattformar i dagsläget. Här ser vi ett potentiellt förbättringsområde när det kommer till att få de anställda att bli varumärkesambassadörer för företagets employer brand. / In modern society, our work is no longer just a source of income but a tool for self-realization. From the employees' perspective corporate attractiveness, social values, economic benefits and development opportunities are important aspects taken into consideration when applying for a job and therefore important for companies to acknowledge. The theoretical framework therefore puts the employer brand promise and the importance of its compliance in focus. The study aims to investigate preferences among employees in the purchasing and design functions in the textile industry, and see how well they are achieved to draw conclusions about areas for improvement. At the same time, we want to see how much influence the geographical location has and how likely the employees are to share workplace-related information on social media. The study was conducted with a quantitative approach, where data was collected through web surveys with a convenience and snowball sampling method to reach out to relevant people. The survey gathered opinions from more than 23% of the sample field. Of these, almost 84% had post-secondary education and 30% had been employed for over 5 years, which confirms that the participants possesses experience and expertise that is valuable to their employers. Social values were regarded most important and to have a good relationship with colleagues and managers was ranked as the number one preference. A fun atmosphere scored second place. Fortunately, it is also a sense of belonging that employers seem to meet the best. 65% of the respondents graded 7 or higher on job satisfaction on a scale of 1-10. However, there is room for improvement, especially when it comes to factors such as salary, benefits and self-image congruency. The result shows that the workplace location in itself was not remarkably important and as long as the job is meritorious it does not need to be situated in a big city. The study participants indicate that they are active on social media, but few of them express any positive or negative aspects about their employers on these platforms. Here we see a potential area for improvement when it comes to turning the employees into brand ambassadors for the company's employer brand. This research paper is written in Swedish.

Syfte med studien var att undersöka om det fanns skillnader mellan yngre och äldre när det kommer till en arbetsgivares attraktivitet. Undersökningen genomfördes på en industriorganisation i Mellansverige, genom en enkätstudie undersöktes fem dimensioner; ekonomi, social, intresse, utveckling och tillämpningutifrån mätinstrumentet Employer Attractiveness Scale (EmpAt). Deltagarna delades in i en av två åldersgrupper beroende på hur gamla de var. De som var mellan 18–39 år räknades in i gruppen yngreoch äldreom de var 40 år och uppåt. Totalt deltog 72 personer i studien, varav 31 yngreoch 41 äldre. Resultatet visade att det inte fanns någon signifikant skillnad mellan åldersgrupperna och vad de prioriterade vid val av arbetsgivare. Däremot fick dimensionen socialt värde det högsta medelvärdet oavsett ålder. / The purpose of the study was to examine whether there was any difference between younger and older people regarding the attractiveness of an employer. The survey was conducted on an industrial organization in central Sweden, through a survey study five dimensions were examined; economy, social, interest, development and application based on the measuring instrument Employer Attractiveness Scale (EmpAt). Participants were divided into an age group of two depending on how old they were. Those who were between 18-39 years old were included in the group young and olderif they were 40 years and up. A total of 72 people participated in the study, of which 31 were youngand 41 were older. The result showed that there was no significant difference between the age groups and what they prioritized when choosing an employer. However, the dimension social value received the highest mean value regardless of age.

Studien är en kvalitativt inriktad undersökning omfattande sex intervjuer med studenter och alumni vid ett lärosäte i södra halvan av Sverige, som har till syfte att identifiera och beskriva faktorer som gör arbetsgivare attraktiva för gruppen lärarstudenter. Frågeställningarna rör i första hand identifiering av betydelsefulla faktorer i valet av arbetsgivare. Forskningsprocessen har i stora delar varit induktiv och de teoretiska analysverktygen har därför valts sedan det empiriska materialet redan framkallats. Som utgångspunkt för den teoretiska analysen har använts epistemologisk identitetsteori (Demerath), psykologiska kontrakt (Rousseau) och pragmatisk rationalism (Hodkinson &amp; Sparkes). Delar av den teoretiska analysen har gjorts utifrån Bourdieus teorier om habitus och sociala strukturer. Avstamp har tagits i tidigare forskning kring employer branding (Parment &amp; Dyhre; Erlandsson) och kring selektionsbeteende hos universitetsstudenter (Turban).För att uppnå syftet har vi använt oss av tematiserade och relativt öppna intervjuer. Av resultatet framgår att det viktigaste inte är vilken arbetsgivaren är, utan vilken typ av arbetsplats den erbjuder. Resultatet berättar också något om hur beslut om val av yrke och arbetsgivare fattas och hur det kända och välbekanta ofta blir måttstock för det individen upplever som ett gott val. Slumpens inverkan på individers beslut granskas. Vi skildrar också hur vi undersökt synen på anställningstrygghet och därvid funnit skillnader i uppfattning mellan intervjupersonerna och oss själva om begreppets innebörd. / Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället