Syftet med denna studie är att öka kunskapen kring hur barn ser på kamratrelationer i skolan, vem de skapar dessa relationer med och hur skolan påverkar barns kamratrelationer. Studien har en kvalitativ ansats och grunden för studien är intervjuer med barn. De forskningsfrågor som ställs handlar om vad barn anser är viktigt i en kamratrelation, vem de skapar dessa relationer med samt hur skolan påverkar barns kamratrelationer. Tematisk analys har använts för att analysera intervjuerna. Studiens teoretiska utgångspunkt är barndomssociologin, som är med och förklarar hur barns perspektiv är viktigt att ha som utgångspunkt när man forskar med och om barn, och begreppen border work och tolkande repertoar är centrala. Resultatet visar att barn anser att de ska ha gemensamma intressen med sin kompis samtidigt som det ska vara någon som bryr sig, är omtänksam, någon man kan prata med och lita på. Det framkommer att barn tenderar att skapa kamratrelationer med barn de känt under längre tid, som ofta bor i närheten av dem själva och som tidigare nämnts, har gemensamma intressen med. Resultatet bidrar också med en insikt om hur barnen upplever att skolan och lärare kan påverka deras kamratrelationer. Barnen beskriver hur viktigt det är att anser deras lärare är rationellt orienterad och hur deras placering i klassrummet och lärares närvaro på raster spelar roll för deras relationsskapande.

Meningsfull fritid är ett centralt begrepp i fritidshemmets verksamhet och berör i hög grad eleverna, då det är deras fritid som det handlar om. Trots det, samt att elevernas intressen och behov ska styra verksamheten, finns förhållandevis lite forskning om meningsfull fritid som belyser elevers perspektiv inom fritidshemsverksamheten.  Föreliggande studie intar ett barndomssociologiskt perspektiv, där delaktighet och inflytande är centralt. Studien är kvalitativ, med syfte att undersöka elevers uppfattning om meningsfull fritid inom fritidshemmet. Metoden för insamling av data är fokusgruppsintervjuer, vilka utgick från en semistrukturerad intervjuguide. Eleverna har i fokusgruppsdiskussioner, för att besvara studiens frågeställningar, fått beskriva sin syn på fritidshemmets aktiviteter samt redogöra för hur de vill att verksamheten ska vara utformad. Resultatet visar att eleverna har en positiv attityd till fritidshemmet och dess verksamhet och de uppskattade flertalet aktiviteter. I studiens resultat framträdde kategorier som rörelse, skapande, digitala verktyg och relationer, och ett övergripande tema var att eleverna önskade mer inflytande över sin meningsfulla fritid inom fritidshemmet.

Denna licentiatavhandling, Klungan och barndomens sociala rum, diskuterar den samtida heterogena barndomen utifrån analyser av barns informella fotbollsspel på rasten i skolan. Det empiriska exemplet rastfotboll analyseras med begrepp som rum, genus och gränsöverskridande. Rumsanalys av rastfotbollen ger exempel på hur traditionella könshierarkier reproduceras, omformas och utmanas i löst organiserade former av idrott. Perspektiven i studien hämtas från barndomssociologi, idrottsvetenskap, kulturgeografi, filosofi och genusforskning. Barndomens komplexitet skapas av att logiker från olika sociala rum – t.ex. familj, skola och idrott – samexisterar och motsägs. Det tvärvetenskapliga angreppssättet och tillhörigheten till det flerdisciplinära forskningsprojektet Mångkontextuell barndom gör studien till ett exempel på det den avser att beskriva: gränsöverskridanden och flöden i en heterogen verklighet.

Syftet med studien är att undersöka vilka metoder i dokumentationsprocessen som främjar barns delaktighet. Vidare undersöks också hur barns perspektiv synliggörs genom dokumentation. Studien utgår från ett barndomssociologiskt perspektiv och en kvalitativ metod har använts för att svara upp på forskningsfrågorna. Enskilda kvalitativa intervjuer har genomförts med sex förskollärare, empirin har kategoriserats och slutligen analyseras. Resultatet visar att bilder används flitigt för att göra barn delaktiga i dokumentationsprocessen och som hjälp för att få syn på barns perspektiv, då bilder används som stöd i reflektioner och diskussioner tillsammans med barnen. När det gäller metoder där barnen har möjlighet att själva dokumentera beskriver förskollärarna att barnen själva fotograferar, eller ber en vuxen fota något som barnet gjort, exempelvis något barn skapat eller visar intresse för, även om detta inte är något som sker regelbundet.

I denna kvalitativa studie undersöks pedagogers inställning och förhållningssätt till samlingen som ett lärandetillfälle. Studien syftar till att bidra med kunskap kring pedagogers syn på barns delaktighet och inflytande genom förskolans rutinsituation samlingen. Det är en kvalitativ studie där empirin är inhämtat från kvalitativa intervjuer samt från observationer. Inom studien redovisas två delstudier. Den först delstudien består av kvalitativa intervjuer som utgick ifrån en intervjuguide där två barnskötare samt tre förskollärare har deltagit. Den andra delstudien består av observationer av samlingen vid fem tillfällen. Förskolan är en privat förskola som ligger i en förort med mycket natur och skog runtomkring. Båda delstudierna har använt tematisk textanalys som går ut på att identifiera mönster och teman i den insamlade empirin som sedan sammanställs under resultat och analys. Studien utgår ifrån det barndomssociologiska perspektivet där det blir centralt att studera hur samhällets strukturer påverkar barns uppväxtmiljöer samt hur de sociala faktorerna påverkar.  De begrepp vi har använt oss av för att analysera studiens empiri är social aktör, agens, kamratkultur, barnperspektiv samt barns perspektiv som ingår i barndomssociologin. Resultatet i studien är att pedagogerna på förskolan arbetar på ett medvetet sätt för att involvera och skapa möjlighet för barns delaktighet och inflytande. Genom att vara flexibel och se allas barns behov samt att alltid ha barnen i fokus bidrar till en miljö där lärande sker. Samlingen är en rutinsituation på förskolan som enligt pedagogerna skapar trygghet, struktur, gemenskap och är ett tillfälle för lärande där alla barn lyfts fram. Någonting som också framkom i studien är att vuxna befinner sig i en maktposition och behöver se barn som sociala aktörer för att möjliggöra att barnen i större utsträckning har möjlighet att påverka sin situation på förskolan.

Denna studie har genomförts inom en kommun och fokuserat på att undersöka hur förskollärare dokumenterar, följer upp, utvärderar och analyserar varje barns utveckling och lärande inom det systematiska kvalitetsarbetet. Vi har även undersökt rektorers upplevelse av det systematiska kvalitetsarbetet och hur de stöttar förskollärarna i arbetet då Läroplan för förskolan tydligt framhäver rektorns ansvar. Studiens syfte är att undersöka rektorers och förskollärares arbete med det systematiska kvalitetsarbetet utifrån barns perspektiv och barnperspektiv. Som datainsamlingsmetod har denna studie använt sig av en webbenkät till verksamma rektorer och en webbenkät till verksamma förskollärare. Sammanlagt har fem rektorer och tio förskollärare varit delaktiga i datainsamlingen. I analysen användes ett barndomssociologiskt perspektiv med centrala begrepp som barns perspektiv, barnperspektiv, barns agens, beings och becomings. Resultatet visar bland annat på en variation av hur dokumentation och tid används till det systematiska kvalitetsarbetet. Analysen visar ett tydligt barnperspektiv i arbetet med att säkerställa varje barns utveckling och lärande inom det systematiska kvalitetsarbetet. Barns perspektiv blir sekundärt i relation till vuxnas barnperspektiv. Resultatet visar även en skild uppfattning för vem som har ansvar för det systematiska kvalitetsarbetet. Rektorer lyfter fram att de har lika mycket ansvar tillsammans med förskollärarna medan förskollärarna uttrycker att det är rektorerna som har det stora ansvaret för det systematiska kvalitetsarbetet.

Abstract  Children according to children  From a phenomenological perspective of childhood sociological approach I have had interviews with eight children made a qualitative survey. The purpose of which was to seek knowledge about children's views on children, and to explore the essence of the phenomenon of children. What emerges from the interviews is that there is a clear differentiation between children and adults. Children and adults do not according to children do the same things, and it is the size acording to them to see if it is a child or not.  Being a child is a temporary state, but for the children is the beginning and the end difficult to define. Age has a part in it but also how children play.  Based on my interviews I see children describe children as playing thinking phenomena when they analyze children from an outside perspective. / Sammanfattning  Barn enligt barn  Utifrån ett fenomenologiskt perspektiv med barndomssociologiskt synsätt har jag genom intervjuer med åtta barn gjort en kvalitativ undersökning, där syftet varit att söka kunskap om barns syn på barn, samt att utforska essensen i fenomenet barn.  Det som framkommer i intervjuerna är att det finns en tydlig differentiering mellan barn och vuxna. Barn och vuxna gör, enligt barn, inte samma saker och det går på storleken att se om det är ett barn eller ej. Att vara barn är ett temporärt tillstånd men för barnen är början och slutet svåra att definiera. Åldern har med saken att göra men också leken.  Utifrån mina intervjuer ser jag barnen beskriva barnen som lekande tänkande fenomen där de i stort intar en utifrån-position i sina svar på de frågor jag ställer.

<p>Palatset skall bli ett kulturhus för barn och är i dag under uppbyggnad. Syftet med uppsatsen är att genom diskursanalys kartlägga Palatsets visioner i ett barnkulturellt samtidsperspektiv. Jag arbetar utifrån frågeställningen: Hur ser Palatset på begreppen barn och kultur, och hur förhåller sig detta synsätt till forskning om barn, barndom och kultur, samt till Palatsets allmänna politiska samtidskontext?</p><p>Jag gör en diskursanalys av ett urval av skrivet material från Palatset. Analysen synliggör barnet med rättigheter, det kompetenta barnet och det aktiva barnet, som tre huvudsakliga diskurser rörande barn. Kultur framstår som gateway, eller portal, till goda egenskaper och kunskaper, vilket är en diskurs beroende av idén om kulturen som god. Jämte dessa, framgår också en diskurs om kulturen som magisk och denna blottar ytterligare diskurser om barnet. Dels barnet som behövande men framför allt barnet som fantastiskt/gudomligt/magiskt.</p><p>Jag diskuterar svårigheter kopplade främst till diskurserna om det kompetenta barnet och barnet som aktör, samt betonandet av barnet som being. Då dessa diskurser och egenskaper skrivs fram, hotar de att dölja maktasymmetrin mellan barn och vuxen. Jag lyfter även fram vikten av ett kontextuellt perspektiv, i förhållande till dessa diskurser. Även svårigheter förknippade med barns delaktighet och maktaspekter rörande aktiviteter <em>med</em> barn diskuteras.</p><p>I förhållande till politiska samtidsperspektiv konstateras att Palatset svarar mycket väl mot många samtida tankegångar och behov. Palatset och skolan uppvisar flera likheter i syn på kultur och skapande. Likheterna är mycket intressanta då olikheterna mellan skola och kulturliv gång på gång skrivs fram i politiska sammanhang. Den främsta gemensamma nämnaren är diskursen om den goda kulturen, vilken framstår som en oproblematiserad och mycket starkt rotad kulturdiskurs i vår samtid.</p><p>Avslutningsvis konstateras att studien främst blottar barnkulturens samtida politiska diskursiva strukturer, snarare än visionen om Palatset i första hand. Även om diskursanalysen visar tankemässiga strukturer inom Palatset, är empirin författad i ett specifikt syfte och adresserar ett politiskt sammanhang och reflekterar därmed i första hand Palatsets förståelse för det sammanhanget, det samtida diskursiva fältet.<strong></strong></p>

<p>This thesis has been written within the research project “Tillfälligt Uppbrott”, which concerns youths who have run away or been thrown out of their homes. The project is based on a na-tional poll among more than 3000 high school students. Our purpose has been to study youths who have left home and their own experiences. We have looked at all the question-naires in which the youths stated they had left home and focused on their answers to five open questions. The answers have been categorized in themes and the results have been put up against a certain amount of background variables. The concentration is foremost qualitative but there are also features of quantitive data. In our analysis we have used the new sociology of childhood which is based on social constructionism. In our result we have learned what the youths see as the reasons for the breakups, what they missed, how they provided for them-selves and what happened to them during the time away from home, as well as gotten exam-ples on how the experience affected them, both positively and negatively.</p>

This thesis has been written within the research project “Tillfälligt Uppbrott”, which concerns youths who have run away or been thrown out of their homes. The project is based on a na-tional poll among more than 3000 high school students. Our purpose has been to study youths who have left home and their own experiences. We have looked at all the question-naires in which the youths stated they had left home and focused on their answers to five open questions. The answers have been categorized in themes and the results have been put up against a certain amount of background variables. The concentration is foremost qualitative but there are also features of quantitive data. In our analysis we have used the new sociology of childhood which is based on social constructionism. In our result we have learned what the youths see as the reasons for the breakups, what they missed, how they provided for them-selves and what happened to them during the time away from home, as well as gotten exam-ples on how the experience affected them, both positively and negatively.