The aim of the dissertation was to investigate children’s views on and experiences of The Sport for All programme in school (SAP) (idrottsskolor) and the significance of the activities for children’s ”sports childhood”. The study is anchored in the so-called “new sociology of childhood”. Such a standpoint is based on that children are competent social actors with agency. Following that, childhood is constructed both by actors in specific fields and by the children in these social practices. The dissertation is based on three interview studies from three different SAPs. In study I fifteen individual interviews were conducted with: the programme manager, three school teachers, two sport club leaders and nine children (aged 9-10). Study II was based on repeated focus group interviews with 15 ten-year-old Swedish children participating in a SAP. In study III individual interviews were conducted with eight children, four years after they completed their participation in a SAP.   In all three studies the children described the SAP as a different sport practice in relation to traditional organized sport. In the SAP sport was offered in a new context with other meanings and functions compared to conventionally organized sport. But, study II showed that children with a strong performance ethos had the capacity to influence and control the practice in the SAP, which contribute to a “competitive atmosphere” in the SAP activities. Further, study III showed that children with a weak interest in sport enjoyed the activities. However, it was not something this certain group of children wanted to continue to practice outside the program. While other participants with an already established interest in sports, experienced a deepening and widening of their sport interest through the SAP. In terms of agency, the children’s individual and collective views of sport are important to consider in regard to understanding the SAP practice. The children brought prior knowledge, understanding and skills into the SAP, which can contribute to the experience of the practice. / I Sverige domineras barns idrottande av den organiserade föreningsidrotten. Samtidigt har det under senare år framkommit att idrottsföreningarna tappar medlemmar. Det finns också en kritik i samhället mot att föreningarna bedriver en verksamhet enbart för de bästa barnen och inte för barnens bästa. Riksidrottsförbundet och staten har sett ett behov av att utveckla alternativa verksamheter för att den organiserade föreningsidrotten ska behålla sin position i samhället. En del i att utveckla idrotten är att organisera idrottsskolor, där barn under lekfulla former ska få prova på olika idrotter. Det har saknats kunskap om hur barn upplever idrottsskolor. Avhandlingens syfte är att öka kunskapen om och fördjupa förståelsen för barns upplevelser av idrottsskolan och verksamhetens betydelse för barns idrottande. Studien tar stöd i vad som kallas för den ”nya” barndomssociologin, vilket innebär att barnet sätts i centrum som en aktiv agent i de sociala processerna. Avhandlingen bygger på tre intervjustudier av tre skilda idrottsskolor, innefattande individuella intervjuer med barn och deltagande vuxna, fokusgruppsintervjuer med barn och individuella intervjuer med barn fyra år efter att de avslutat sin medverkan i en idrottsskola. Resultatet från studierna analyseras och diskuteras utifrån frågan om idrottsskolor är för alla barn, och vad det kan betyda att vara med i en idrottsskola. Utmaningen i framtida satsningar ligger i att utveckla idrottsskolor utifrån barns skilda syn på och upplevelser av idrott.

The last major change occurred in 2005 when the new sexual offenses law came into force with an increased focus on children. The purpose of this study is that through a content analysis to identify and understand the construction of children in the new legislation on sexual offenses on the basis of preliminary work. Based on the purpose we came up with two questions: How are children constructed in the preparatory works to the new sexual offenses law? Are they attributed to child characteristics and responsibilities in the new legislation on sexual offenses and if so, how? In order to achieve the purpose of the study we have chosen the preparatory works to the new legislation on sexual offenses from 2005 until today. The study's empirical work has been further narrowed to the children, which means that a distinction is made in the new legislation on sexual offenses to 6 chapter 4-6 §§. The theoretical starting point is the childhood sociology and the method used is a content analysis. The result shows that the preparation of children in the new legislation on sexual offenses can be divided into continuous central themes: children 's agency, children than in adults and children's properties and responsibility.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur eleverna på ett fritidshem uppfattar sina egna möjligheter till delaktighet och inflytande på fritidshemmet. Med en fenomenografisk forskningsansats har empirin samlats in och bearbetats för att visa på elevernas olika uppfattningar om deras delaktighet och inflytande. Materialet har sedan analyserats med hjälp av barndomssociologin som teoretisk utgångspunkt samt begreppen being, becomings och barns perspektiv. Resultaten visar att en större del av eleverna på fritidshemmet anser att de har möjlighet att påverka innehållet i verksamheten, när det gäller styrda och fria aktiviteter. Dock är elevernas uppfattningar om hur detta går till varierande och flera elever önskar sig samtidigt större möjligheter till delaktighet och inflytande. Resultaten visar även att eleverna tänker olika kring vilka sammanhang de helst skulle vilja vara med och bestämma i. / The purpose of this study is to explore how pupils at one leisure time centre (LTC) perceive their opportunities of participation and influence. With Phenomenography as a research approach the empirical data has been obtained and processed to indicate the pupil’s different perceptions of their participation and influence. The theoretical framework for the analysis is a combination of childhood sociology, being, becomings and child’s perspectives. Results show that a majority of the pupils feel that they are given opportunities to participate and influence the activities at the LTC. There is however a variation of the pupils perceptions of how this is made and several pupils wish that they were given more opportunities to participate and influence. Results also show that the pupils have different ideas of what context they would rather see themselves being able to influence the LTC.

Barnkonventionen ratificerades i Sverige för 31 år sedan och inkorporerades i svensk lag den 1 januari 2020. Barnkonventionen betraktar barn som rättighetsbärare. Syftet i denna uppsats var att undersöka hur man inom barn och unga i socialtjänsten arbetar med barn i olika åldrar med anknytning till barnkonventionen samt att undersöka hur socialtjänsten uppfattar samverkan med andra professioner i förhållande till konventionen. För att besvara syftet intervjuades fyra socialsekreterare. Materialet från intervjuerna har analyserats genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet tolkades med hjälp av det barndomssociologiska perspektivet och samverkansteori. Resultatet visade att bilden av barn som rättighetsbärare var förankrad inom socialtjänsten med fokus på att barnet skulle höras och vara delaktigt. Vidare framkom att information gällande hur barnkonventionen skulle omsättas i det praktiska arbetet var efterfrågat. Det fanns brist på resurser i förhållande till det arbete som barnkonventionen krävde. Slutsatsen är att synsättet på barn som rättighetsbärare överensstämde med barndomssociologin. Bristande utbildning, rättspraxis och organisatoriska förutsättningar såsom budget riskerade att minska barnkonventionens inflytande i ärenden. Inom samverkan riskerade även resursbrist för professioner att minska barnkonventionens inflytande i ärenden. Korrekta förväntningar på varandras professioner och deras handlingsutrymme betraktades öka barnkonventionens inflytande i samverkan. / The Convention on the Rights of the Child was ratified in Sweden 31 years ago and incorporated into Swedish law on 1 January 2020. The convention considers children to be rights holders. The purpose of this essay was to investigate how the social services work with children of different ages in connection with the convention and to investigate how the social services perceive collaboration with other professions in relation to the convention. To answer the purpose, four social secretaries were interviewed. The material from the interviews has been analyzed through a qualitative content analysis. The results were interpreted with the help of the childhood sociological perspective and collaboration theory. The results showed that the image of children as rights holders was rooted in the social services with a focus on the child being heard and involved. Furthermore, it emerged that information regarding how the convention was to be implemented in the practical work was requested. There was a lack of resources in relation to the work required by the convention. The conclusion is that the view of children as rights holders was in line with the sociology of childhood. Lack of education, case law and organizational conditions such as the budget risked reducing the influence of the convention in matters. In collaboration, a lack of resources risked reducing the influence of the convention in the matter. Correct expectations of each other's professions and their scope for action were considered to increase the influence of the convention in collaboration.

Huvudsyftet med denna studie är att belysa komplexiteten i familjerättens utredningar gällande umgänge i relation till handlingsutrymme, barnperspektiv samt ett barns perspektiv. Tolv familjerättssekreterare i nio olika kommuner har intervjuats enligt en semistrukturerad intervjudesign. Insamlad data har sedan analyserats för att belysa de aspekter som skildrar familjerättssekreterarnas upplevelse kring hur deras utredningar utförs. Resultatet påvisar att informanternas arbete gällande den materiella utredningen har stora likheter med varandra, men att tillvägagångssättet under utredningarna skiljer sig åt mellan dem, både när det kommer till tidsåtgång, antal barnsamtal samt nyttjandet av manualer eller metoder. Studien påvisar även att familjerättssekreterarna upplever sig ha en hög grad av handlingsutrymme som de värnar om, då detta utgör möjligheten till att göra bedömningar utifrån det enskilda barnets bästa i dennes unika situation. / The main purpose of this study is to shed light on the complexity of family court investigations regarding visitation rights in relation to scope of action, child perspective and a child’s perspective. Twelve family court secretaries at nine different municipalities have been interviewed according to a semi-structured interview design. Collected data has then been analyzed to shed light on the aspects that the family court secretaries experience regarding how their investigations are conducted. The result shows that the work of the informants regarding the material investigations has great similarities, but that the procedure during the investigations differs between them, both when it comes to time spent on the investigations, the number of discourse with the child and the use of manuals or methods. The study also shows that the family court secretaries experience that they have a high level of scope of action which they cherish, as this forms the opportunity to make assessments based on the individual child's best interests in its unique situation.

Huvudsyftet med denna studie var att undersöka hur socialsekreterare upplever barnperspektivet i arbetet inom ekonomiskt bistånd innan och efter inkorporeringen av Barnkonventionen. Vi undersökte även vilken position barn har i socialsekreterarnas utredningar. Föreliggande studie avsåg att vara en kvalitativ intervjustudie där empirin grundar sig på sex stycken intervjuer med socialsekreterare som arbetar inom ekonomiskt bistånd i olika kommuner i Sverige. Empirin har analyserats med hjälp av barndomssociologi samt Michael Lipskys teori om gräsrotsbyråkrater. Analysmetoden som användes för att analysera respondenternas utsagor var tematisk innehållsanalys. Studiens resultat visade att flertalet socialsekreterare ansåg att barnperspektivet är tvetydigt och komplext i praktiken på grund av de många lagar och riktlinjer som präglar arbetet med ekonomiskt bistånd. Trots detta ansåg samtliga socialsekreterare att barnperspektivet är viktigt men att deras arbetsplatser har en del utrymme för ytterligare förbättring. Resultatet visade fortsättningsvis även att barn tenderar att bli mindre uppmärksammade än vuxna samt att socialsekreterarna saknade tillräckliga resurser, i form av tid och vidareutbildning, för att kunna arbeta enligt ett barnperspektiv fullt ut. / The main purpose of this study was to investigate how social workers in the social services’ management of financial assistance experience the use of the child perspective before and after the incorporation of the Convention on the Rights of the Child. We also examined how children were being positioned in social workers investigations. The method applied is a qualitative interview study and the empirical data lies in six interviews with social workers that work with financial assistance in different municipalities in Sweden. The empirical data has been analyzed through childhood sociology and Michael Lipsky's theory of street-level bureaucrats. The empirical data was evaluated through thematic analysis. The results showed that most of the social workers consider that the meaning of the child perspective appears to be somehow ambiguous and complex due to laws and regulations that characterize the work within financial assistance. Although all informants consider the child perspective to be important, they experience that their workplaces have room for improvement. The results also showed that children seem to be noted less in comparison to adults and that social workers don’t have enough resources, in terms of time and further education, to fully commit to the child perspective.

Inledning Många fritidshemsplaceringar avslutas när eleverna är runt 9–10 års ålder, trots att fritidshemmet är en plats för relationsskapande, där vuxenstöd finns och gemenskap framhålls som väsentligt. Skolverket (2022) skriver fram utvecklandet av kamratrelationer som betydande och att undervisningen i fritidshemmet ska ske till stor del situationsstyrt, utefter elevernas egna behov och intressen. Vi har undersökt elevers tankar och erfarenheter om fritidshemmets verksamhet. Syfte Denna studie syftar till att utifrån barns perspektiv utveckla kunskap om vad som bidrar till att 9–10-åringar slutar på fritidshemmet samt undersöka vad som krävs för att de ska stanna längre. Områden som fokuseras är hur elevernas fritid ser ut efter avslutandet, vad de anser är meningsfull fritid och vad som kan bidra till att de stannar kvar längre upp i åldrarna. Metod Med det teoretiska ramverket barndomssociologi och dess begrepp, kamratkulturer, barnperspektiv, barns perspektiv samt barn som aktörer söker vi elevernas egna tankar om fritidshemmet och deras avslutande av fritidshemsplats. Eleverna har fått möjlighet att uttrycka sina åsikter genom kvalitativa intervjuer, närmare bestämt semistrukturerade fokusgrupper. Empirin har analyserats utifrån trestegsmodellen där det som framkommit i elevernas diskussioner har delats in i olika teman. Resultat Resultatet av studien visar kamratrelationers stora betydelse för att elever ska känna meningsfullhet i att vara i fritidshemmets verksamhet. Det visar även att ökat medbestämmande är efterfrågat av eleverna, främst de äldre. Studien belyser hur flertalet som avslutar fritidshemmet är ensamma hemma under eftermiddagarna, inte sällan med följden att de blir stillasittande framför en skärm. Studien upplyser om att det finns ett tydligt behov av vuxenstöd. Framträdande i resultatet är äldre elevers upplevelse av att aktiviteter i fritidshemmet mestadels passar yngre elever och att de bör anpassas utefter ålderns behov.

Syftet med föreliggande studie är att bidra med kunskap om barns fysiska aktiviteter på förskolegården genom ett närmande av barns perspektiv. Studien är kvalitativ och förhåller sig till ett barndomssociologiskt perspektiv, vilket bland annat innebär att vi har forskat med barnen och inte om dem. Barnen i studien är aktörer som ges möjlighet till delaktighet och agerande. De centrala begreppen för studien är barns perspektiv och regler. Metoderna som använts i studien är fotografering, gruppsamtal och videoinspelning. Barnen fotograferade platser på förskolegården där de kände att de kunde eller inte kunde utöva fysiska aktiviteter, samtidigt som ett gruppsamtal tillsammans med barnen ägde rum. Alla undersökningstillfällen dokumenterades med videoinspelning. Datainsamlingen analyserades med inspiration av Grounded Theory för att hitta likheter och skillnader i den insamlade empirin. Resultatet visade på att barnen uttryckte att de kunde utöva fysiska aktiviteter oavsett storleken på förskolegården. Barnen uttryckte flera möjligheter till fysiska aktiviteter vid platser såsom kullen, gräsmattan, träden och leksakslådan. Barnen inspireras av bland annat materialet som finns tillgängligt och skapar lekar och aktiviteter utifrån det. Barnen uttryckte begränsningar som handlade om regler och skaderisker framförallt vid träden och gungorna. / The purpose of the present study is to contribute with knowledge about children’s physical activities in the preschool yard through an approach to children’s perspective. The study is qualitative and relates to a childhood sociological perspective, which means, among other things, that we have researched with the children and not about them. The children in the study are actors who are given the opportunity to participate and act. The central concepts of the study are children's perspective and rules. The methods used in the study are photography, group conversations and video recording. The children photographed places in the preschool yard where they felt they could or could not practice physical activities, while a group conversation with the children took place. All examinations were documented with video recordings. The data collection was analyzed with inspiration from Grounded Theory to find similarities and differences in the collected empirical data. The results showed that the children expressed that they could engage in physical activities regardless of the size of the preschool yard. The children expressed several opportunities for physical activities at places such as the hill, the lawn, the trees and the toy box. The children are inspired by, among other things, the material that is available, and create games and activities based on it. The children expressed restrictions that dealt with rules and risk of injury, especially by the trees and swings.

De flesta barn som blir placerade utanför det egna hemmet lever i familjehem, varav många familjehemsföräldrar även har egna biologiska barn. Dessa barn osynliggörs av socialtjänsten, trots den vikt de tillskrivs i fostringsprocessen av ett placerat barn. Syftet med vår studie är att undersöka hur tidigare forskning har uppmärksammat familjehemsföräldrars biologiska barns uppväxt och på vilket sätt. Utifrån en systematisk, integrativ litteraturstudie har 15 artiklar valts ut och redogörs för i tematisk struktur varpå en analys har genomförts med hjälp av barndomssociologin som teoretisk ansats. Resultatet konstaterar att familjehemsföräldrars biologiska barn har en viktig roll i familjehemmet och är i många fall aktiva i behandlandet av det placerade barnet. Socialtjänsten bör förbereda familjehemsföräldrar och deras biologiska barn för de utmaningar, känslor och tankar biologiska barn kan erhålla när de agerar familjehem. / Most children that are placed in care are living in foster homes where many of the foster parents also have their own biological children. These biological children are found invisible by social services. The purpose of our study was to investigate how and to what extent previous research has drawn attention to foster carers own children. Based on a systematic, integrative literature study, 15 articles have been selected. We have analyzed these articles within the theoretical frame of childhood sociology. The results, states that the biological children have an important role in the foster care process and in the treatment process of the child being placed. The social services should prepare both parents and their children in the foster family for the challenges, feelings and thoughts that the biological children may possibly experience in the foster home care.

Syftet med avhandlingen är att ge en ”inifrån-beskrivning” av hur skolan organiserar verksamheten för elever i en särskild undervisningsgrupp. Vidare undersöker jag hur elever, pedagoger, föräldrar och elevernas tidigare klasslärare beskriver vad som utgör elevernas skolsvårigheter, i forskningsintervjuer. Slutligen belyser jag hur pedagogerna utvärderar elevernas skolproblem i en schemalagd utvärderingsaktivitet. Studien är baserad på ett fältarbete under ett år, i kombination med inspelningar av vardagliga aktiviteter och intervjuer med fem elever (7-12 år), pedagoger, föräldrar och f.d. klasslärare. I analyserna används en etnometodologisk ansats. Resultaten visar att den särskilda undervisningsgruppen osynliggörs och marginaliseras både centralt inom kommunen och lokalt i skolans verksamhet. Genomgående har eleverna lågt aktörskap i vardagliga skolaktiviteter. Ett annat resultat är att pedagogerna ständigt beskriver elevernas skolsvårigheter. Pedagogerna använder ett flertal vetenskapliga diskurser som uppgraderar och befäster problemidentiteter. Detta kan förklaras i ljuset av att det finns en osäkerhet om vilka elevernas problem är. Eleverna å sin sida positionerar sig som aktiva aktörer, och gör motstånd mot problemdefinitionerna. Eleverna undviker att formulera problem, nedgraderar tillskrivna problem och tar inte upp pedagogernas råd. Eleverna tar även alla chanser att tillskriva andra elever problem, på så vis positionera de sig som duktiga elever, vilket tolkas som ett sätt att upprätthålla självrespekt. Min avhandling understryker vikten av att i detalj studera elever i särskilda undervisningsgrupper och deras sociala kompetenser och aktörskap i vardagliga skolaktiviteter. Analysen pekar på att beskrivningar inte är neutrala, utan är sociala aktiviteter där identiteter, normer, social ordning, moraliska versioner och relationer, samt institutioner, etableras och görs motstånd mot. / The aim of the present doctoral thesis is to give an ”inside” description of how schools organize activities for students who do not fit into regular public education. Further, I explore how students, pedagogues, parents and former teachers account for the students’ school problems in research interviews. Finally, I investigate teachers’ assessments of students’ school problems in a scheduled daily evaluation activity. Data are drawn from a one-year ethnographic study, combined with recordings of everyday activities and interviews with five students (7-12 years), parents, pedagogues and former teachers. The analysis demonstrates that the special teaching group is made invisible and marginalized on different levels, both centrally in the municipality and in the context of local school activities. Students consistently show low participation and agency in their everyday activities. Another finding shows that pedagogues are constantly assessing students’ school problems, making this a central everyday activity. In so doing, the pedagogues also upgrade the students’ school problems, drawing on various scientific discourses. This can be explained in light of the insecurity that exists regarding what the students’ problems actually are. On the other hand, the students position themselves as active agents and resist problem definitions. The students avoid the pedagogues’ definitions, downgrading ascribed problems and reformulating them. Further, the students take all chances to attribute problems to other students. In this way, they position themselves as able students, which can be interpreted as a way of maintaining self-respect. Overall, the present findings underscore the need for detailed analysis of children’s social competence and agency in their everyday life in special teaching groups. My analysis demonstrates that descriptions are not neutral, but instead social activities in which identities, norms, social orders, moral versions, relationships and even institutions are established and resisted.