In relation to the development of IT-products it is very important that the software supplier is aware not only of the target group but also the field of application. Usability should characterize the whole IT-design process as, in relation to this context, design includes more than merely those aspects which are visible to and thus can be interpreted by the naked eye. The study examines the specific qualities and properties that substantiate the usability and the demands that a customer rightfully expects from an IT-product. The user and the customer are highlighted in the same context in order to demonstrate that it is through the customer that an IT-product is defined as being useful. Thus, from this perspective, the user and customer can be considered as being the same person. The empirical survey was based on those factors that were considered to constitute usability and each interview was conducted using these usability factors together with the intended IT-product. The survey has been carried out using analysis models in order to enable the assertions to be both validated and tested and to ensure the appropriateness of the model’s system and also the independence of the method. This qualitative study has been carried out using randomly chosen respondents and IT-products and the perceptions of these respondents in relation to what they felt were the properties that represented a usable IT-product have been noted. The analysis section deals with the usability properties which have been assumed to further substantiate the five usability factors utilized in the survey.  It is apparent from the analysis that is it quite possible to determine a minimum level of what constitutes usability and that this can be applied regardless of what IT-product is being described. The conclusion to be drawn from this is that the opinions and experiences of both user and customer should be considered in order to provide guidance in relation to satisfying the requirements with regards to the design of IT-products.

Anläggningsprojekt är idag allt fler på grund av att den infrastruktur som byggdes på mitten på 1900-talet inte längre uppfyller dagens ställda krav. I takt med att större entreprenader utförs idag, krävs även större resurser och bättre samspel mellan beställare och entreprenörer. Entreprenadsumman för ett betongbroprojekt är väldigt stark förknippat med mängden ÄTA–arbeten och avvikelser. ÄTA–arbeten kan gå i olika riktningar, till exempel från underentreprenör mot beställare och tvärtom. I denna studie ligger fokus på entreprenörens ÄTA–arbeten gentemot beställaren och avvikelser som uppstår i produktionen. Syftet med studien är att identifiera de vanligaste ÄTA–arbeten och avvikelser som förekommer i olika betongbroprojekt för att undersöka hur dessa påverkar entreprenadsumman samt hur de i framtiden skall hanteras av entreprenören så att de inte upprepas i kommande projekt. Till en början har en litteraturstudie gjorts för att öka kunskapen kring ämnet. Därefterhar en fallstudie utförts av fyra tidigare betongbroprojekt. Den centrala delen av fallstudien har varit en kvalitativ undersökning, med intervjuer samt en enkätundersökning. Det har hållits 10 intervjuer med olika platschefer, en jurist och en arbetschef, samtidigt har 55 tjänstemän från fallföretaget deltagit i enkätundersökningen. I den kvantitativa delen har en sammanställning gjorts av samtliga ÄTA–arbeten och avvikelser som uppstått i de betongbroprojekt som studerats. Därefter har de ÄTA–arbeten och avvikelser som upprepats i dessa betongbroprojekt identifierats. Studien visar att ÄTA–arbeten oftast uppstår på grund av brister i beställarens förfrågningsunderlag. Geotekniska undersökningar och tekniska lösningar föreskrivna av beställaren är det som vanligen föranleder ÄTA–arbeten. Även entreprenadformen är avgörande för mängd och typ av ÄTA–arbeten. I en utförandentreprenad är det mycket mer likställda ÄTA–arbeten och när det gäller en totalentreprenad är de vanligaste ÄTA–arbetena föreskrivna tilläggs- och ändringsarbeten. Det är sällan lönsamt med många ÄTA–arbeten i betongbroprojekten, däremot ökar det projektensomsättning vilket får ses som positiv. Avvikelser förekommer oftast på grund av dålig planering och kommunikation. Bristfälliga arbetsberedningar och missade kontroller är andra orsaker till att avvikelser förekommer. Det är oftast entreprenörens eget fel attdet uppstår avvikelser. Avvikelserna har då alltid en negativ inverkan på projektetsslutkostnad i och med att kostnaden inte läggs på entreprenadsumman, det vill säga att entreprenören avhjälper avvikelser på egen bekostnad. De vanligaste ÄTA–arbetena förekommer kring brokonstruktionens grundläggning,oftast på grund av att de geotekniska undersökningar som gjorts, har gjorts fel eller inte i tillräcklig omfattning. När det kommer till avvikelser är de vanligast i samband med armeringsarbeten och betonggjutningar. Dyrare avvikelser förekommer men inte i någon större utsträckning. Genom att lägga mer fokus på planering, kommunikation, involvering och upprätta bättre arbetsberedningar kan negativa effekter på entreprenadsumman på grund av ÄTA–arbeten och avvikelser undvikas. / Various plant projects are today more common because the infrastructure built in themid-1900s no longer meet today's set requirements. As major contracts are carried out today, greater resources and better interaction between client and contractor are also required. The contract sum for various concrete bridge projects is very strongly associated with the amount of contract changes and deviations. Contract changes can go between different entrepreneurs for example from a subcontractor against the clientand vice versa. In this study the focus is on contract changes from the main entrepreneur towards the client and deviations that occurs in the production. The purpose of the study is to identify the most common contract changes and deviations that occur in different concrete bridge projects to investigate how these affect the contract sum and how they should be handled by the entrepreneur in the future so that they are not repeated in upcoming projects. Initially a literature study has been done to increase knowledge about the subject. Then a case study has been carried out on four previous concrete bridge projects. The central part of the case study has been a qualitative investigation, where interviews have been held and a survey has been conducted. There have been 10 interviews with various site managers, a lawyer, and a supervisor, while 55 officials from the case company have participated in the survey. In the quantitative part, a compilation of contract changes and deviations that has occurred in the concrete bridge projects that was studied has been done. Then the contract changes and deviations that was repeated in all the studied concrete bridge projects has been identified. The study shows that contract changes occur most often because of deficiencies in the clients request documents. Geotechnical investigations and technical solutions prescribed by the client are what usually prompt contract changes. The contract form is also crucial for the amount and type of contract changes. In a contract that is based on AB 04 it is much more preserved contract changes and when it comes to a general contract based on ABT 06, the most common contract changes are prescribed alterations and additional works. It is rarely profitable with many contract changes in concrete bridge projects, yet it increases the revenue of the projects, which may be positive. Deviations occur most often due to poor planning and communication. Inadequate work preparations and missed controls are other reasons for the presence of deviations. It is usually the entrepreneur’s fault that there are a lot of deviations. Deviations always has a negative effect on the project’s final cost since the cost for it is not added to the contract sum, which means that the entrepreneur remedies deviations at their own expense. The most common contract changes occur around the groundwork of the bridge construction, usually because the geotechnical investigations carried out by the client, have been done wrong or not enough. When it comes to deviations the most common are in connection with reinforcement work and concrete castings. More expensive deviations occur but not to a greater extent. By focusing more on planning, communication, involvement and establishing better work preparations, negative effects on the contract sum due to contract changes and deviations can be avoided.

Under litteraturstudierna fick författarna en uppfattning om att järnvägsbranschen är präglad av en hel del problematik som visat sig i ett flertal brister. Flera större omorganiseringar hade skapat en bransch med otydliga ansvarsgränser och otydliga roller med en mängd utdragna rättsliga tvister mellan beställare och entreprenörer som följd. Stämningen beskrevs som dyster och kompromisser mellan järnvägsaktörer förekom inte i den mån som behövdes, utan aktörerna tänkte mest på sin egen verksamhet. En ändring behövdes. Rapporten är begränsad till tre nyckelaktörer med koppling till järnvägsunderhåll: beställare, entreprenör och trafikutövare. Fokus har lagts på det alltför förekommande avhjälpande underhållet, som visar sig i form av trafikstörningar och trafikstopp. I samma veva uppstod en insikt om att behovet att föra in förebyggande underhåll i större omfattning var stort. Med tanke på de kunskaper författarna införskaffat sig under sin utbildning gällande förebyggande underhåll, var det lite av en chock att upptäcka hur underhållet på järnvägen sköts tidigare. Järnvägsaktörer med olika verksamheter på järnvägen, är formellt oberoende av varandra för att uppnå en fungerande järnväg och därmed en utökad samverkan. Dialog och samverkan var två nyckelord som ofta förekom och en idé om att införa rutiner för en utökad samverkan i form av dialog, antogs kunna vara början till en lösning på problematiken.  När arbetet med rapporten fortlöpte, upptäckte författarna att järnvägsbranschen är en bransch under en pågående förnyelse. Ett förbättringsarbete pågår i form av renodlade roller på riksdagens beslut nu i år och Forum för Framkomlighet (FFF) är ett forum som arbetar för just en utökad samverkan. I forumet träffas beställare, entreprenörer och trafikutövare för att genom dialog uppnå en utökad samverkan, där det första mötet inträffade i april nu i år.  En hel del har hänt under rapportens gång och författarna har utvecklat en samverkansstrategi i bästa mån utefter befintliga förutsättningar för att strategin ska vara applicerbar. Strategin är uppdelad i tre faser för att införas successivt, där Fas 3 innebär en samverkan över ett helt distrikt. Det om något, är en total samverkan. / During the writers literature study they received a clearer perception of the problematics that is embossed in the Railway industry. Several larger reorganisations had created an industry with unclear responsibilities and unclear roles resulting in several protracted litigations between the client and the contractor. The mood was described as bleak and compromises between the operators did not occur by the necessary means, the operators mostly considered only their own activities in the industry. A change had to be done. This report is limited to three key operators with connections to the maintenance on the railway. These key operators are: the client, the contractor and the transport operator. The report focuses on the all too reoccurring corrective maintenance those results in traffic-disturbances and traffic-stops. In the same time an insight occurred that a large need for implementing a preventive maintenance on a larger scale existed. Considering the knowledge the writers had acquired during their education about preventive maintenance, it slightly shocked them to see how the railway maintenance was carried out on the railway. Different operators in different organisations on the railway are dependant of each other to accomplish a functional railway, thus an increased interaction between the operators is achievable. Dialogue and interaction were two keywords that often reoccurred and the idea to, by an increased dialogue, introduce routines for an extended interaction was considered being a first step to solving the issues that exists on the railway. During the writers work on this report, they discovered that the railway industry is an industry under renewal. A process for improvement is currently going on, in the form of purer roles which was carried on after a decision was made by the Parliament of Sweden. The Forum for Accessibility (FFF) is a forum, which had their first meeting in April this year, they are currently working on increasing the interaction on the railway. In this forum the client, contractors and transport operators form a dialogue to achieve this increased interaction between one and another. A lot has happened during the writers work on this report and they have developed an interaction-strategy in the best way possible to make this strategy applicable considering the current conditions on the railway today.

Tveklöst står byggbranschen inför stora utmaningar vad gäller att möta mål i det globala hållbarhetsarbetet. Beställaren har en central roll i att främja arbetet mot hållbar utveckling i branschen och har därför stor möjlighet till påverkan.Samtidigt visar forskningen att få studier har gjorts ur ett beställarperspektiv.Syftet med denna studie är att undersöka hur privata beställare i Sverige arbetar med hållbar utveckling och belysa incitament, hinder samt möjliga förbättringar. Genom att använda en kvalitativ metod har denna studie kommit fram till att privata beställarorganisationer själva ser sig som den viktigaste aktören för att driva hållbar utveckling, samt att deras syn på hållbar utveckling främst grundar sig i ekologisk hållbarhet såsom klimatpåverkan. Vidare tar denna studie fram ett antal incitament samt barriärer som hindrar/driver hållbar utveckling utifrån beställarens perspektiv samt en rad rekommenderade åtgärder för att driva hållbarhetsarbetet framåt inom organisationen och i branschen. Bland dessa åtgärder föreslås tre samarbetsområden för privata beställarorganisationer då det anses finnas stor potential att förbättra branschen till att arbeta mer hållbart om organisationerna skulle arbeta mer unisont. Även vikten av att förankra arbetet mot hållbar utveckling inom organisationen anser denna studie vara en nyckelfaktor för en lyckad implementering av exempelvis strategier, arbetssätt eller verktyg för att främja hållbar utveckling. / There is no doubt that the construction industry faces major challenges concerning the contribution to sustainability at a global level. The client has a keyrole in promoting the work towards sustainable development in the industry and therefore has a major opportunity for influence. However, there is a lack of research from the client perspective. The purpose of this paper is to investigate how private clients in Stockholm is addressing sustainable development and to highlight incentives, barriers and possible improvements. By using a qualitative method this paper concludes that private clients view themselves as the key actor to promote sustainable development in the construction industry and that their view of sustainable development mainly contains environmental sustainability aspects e.g. climate change. Furthermore, this study presents a number of incentives and barriers that hinder/drives sustainable development from the perspective of the client and a number of recommended actions to drive the sustainability work within the organizationand in the industry. Among these actions there are three proposed areas of collaboration among private client organizations since this study argues that there exists great potential to improve the industry to work more sustainable if the organizations work more unison. Also, the importance of establishing work towards sustainability within the organization is something this study consider tobe a key-factor for a successful implementation of e.g. strategies, practices ortools for promoting sustainable development.

Varför misslyckas statliga myndigheter så ofta med sina IT-satsningar och vad kan man göra åt detta? Att IT-investeringar som görs av våra myndigheter inte ger önskade nyttoeffekter i verksamheten, innebär en stor kostnad för samhället. Tidigare forskning visar att det är vanligt att man utvecklar IT-stöd utan att först utreda vad organisationen egentligen vill uppnå med dem. Huvudfrågan i detta examensarbete är hur man kan förbättra myndigheters IT-beställningsprocess. I en seminarieserie delar åtta personer, med sig av sina erfarenheter, genom dialogseminariemetodiken. De är alla involverade i beställningsprocessen, på olika statliga myndigheter. Vi kan, i enlighet med tidigare studier, konstatera att för att kunna grunda sina IT-beställningar på de behov som verksamheten och användarna har, så måste den som är beställare ta reda på vilka dessa behov är, redan i förarbetet till beställningen. Beställare behöver få ett ökat ansvar för att se till att detta blir gjort, och att slutresultatet faktiskt ger den verksamhetsnytta man vill åstadkomma. Ett utpekat ansvar kan ge beställaren både ökad motivation och ett starkare mandat. På myndigheterna är det traditionellt sett IT-leverantören som står för stora delar av kravframtagandet och, i den mån det förekommer, användbarhetsaktiviteter och verksamhetsanalyser. Våra resultat visar att det är svårt att ändra på detta förhållande mellan leverantör och beställare. En anledning är att IT har hög status, vilket gör att leverantören lätt får övertag över beställaren. För att myndigheters IT-satsningar ska kunna ge önskat resultat kan vi konstatera att beställarna måste stärkas i sin roll. I denna studie drar vi slutsatsen att beställarna behöver backas upp av ett tydligare och mer relevant metodstöd, ett område som inte behandlats så ingående i tidigare forskning. Vidare måste beställningsprocessen specificeras mer noggrant och ansvarsfördelningen mellan de olika parterna klargöras. Avgörande för att detta ska ske är att personer i ledande position på myndigheterna kommer till insikt om hur mycket man har att tjäna på att låta verksamhetens behov vara det som styr IT-utvecklingen. / Why do IT investments so often go wrong, and what can we do in order to achieve better results? IT investments in Government authorities are often problematic, and it is common that the resulting product of a procurement does not meet the organization's expectations in the actual usage. It has been shown that IT products are often designed without sufficient investigation of the organisations' business requirements or their users' needs. In this study, through a series of dialogue seminars, eight people from different Swedish Government authorities, who are involved in the procurement process, will share their experiences with us. The main question of this master thesis is how the procurement process at the Government authorities can be improved. If the procurer does not find out the users' and business' needs in the earliest phases of the process, the procurement can not be based on them. Traditionally at Government authorities, which is also confirmed in this study, it is often up to the IT supplier to perform usability activities. In accordance with prior research, our results show that the procurer have to be given more responsibilities for the effects that the end products has on the business. It becomes a problem that the supplier, due to the high status that comes with IT knowledge, have ascendancy over the procurer. To support the procurer in their task of formulating their procurements on basis of the organisation's needs, we can conclude that the procurer has to be given a much better support through customized methodology. A field of research that has not been dealt with so much in earlier scientific studies. And in order to change the relation between supplier and procurer, the results suggest that the authorities must clarify the responsibilities and proceedings of the procurement process.

Sedan outsourcing blev vanligare på den svenska marknaden har det även blivit vanligt att i förvaltning upphandla sin drift i konkurrens. I ett mycket tidigt skede uppmärksammandes en problematik med samarbetet mellan beställare och driftentreprenör som innebar att fakturahanteringen mellan parterna var omfattande och tidkrävande. För att bland annat minska administrationen upprättades en självriskmodell som många beställare idag tillämpar i kontrakten, vilken innebär att driftentreprenören ersätter felavhjälpande underhållsåtgärdskostnader upp till ett visst gränsbelopp.  Syftet med fallstudien är att undersöka modellens uppbyggnad och tillämpning samtatt analysera vad beställare och entreprenör anser om självriskmodellen. Studien bygger främst på primär insamlad data genom ett antal intervjuer med främst en beställare, Locum samt en sekundär datainsamling i form av en enkätundersökning besvarad av verksamma entreprenörer inom branschen. För att bibehålla det offentliga fastighetsbeståndet och för att se till brukarens bästa måste en förståelse finnas mellan beställare och entreprenör. Den lösningen som idag finns för att upprätthålla kvalité och service i en funktionsupphandling är att använda självriskmodellen. För beställaren fungerar modellen som ett incitament att funktionskraven uppnås och för att minska fakturahanteringen. Hur modellen uppfattas på marknaden med positiva och negativa aspekter skiljer sig markant beroende på vilka personliga erfarenheter en part har av den. / Since outsourcing became more common in the Swedish market, it has also become common for the management to procure its operation competitively. In a very early stage there was a problem recognized, the invoice between client and contractor was extensive and time consuming. Partly to reduce administration a deductible model was established which many clients today applies to the contracts. This means that the operating contractor himself may replace corrective maintenance action costs up to a certain amount. The purpose of this case study is to examine the model's structure and implementation, as well as to analyze clients and contractors consider of the deductible model. The study is based on primary data collected through a number of interviews with primarily client and a secondary data collection in the form of a questionnaire answered by contractors within the industry. In order to maintain the public housing stock and to ensure the patient's best interests there must be an understanding between the client and the contractor. The solution to maintain quality and service in a procurement function the client uses today the deductible model. The model serves as an incentive for the client to make sure the functional requirements are achieved and to reduce invoice processing. How the model is perceived in the market with positive and negative aspects differ markedly depending on the different experiences of it