På grund av fördelar som bland annat flexibilitet, kostnadsbesparingar, och ökat samarbete mellan anställda har konceptet öppna kontorslandskap blivit en trend över hela världen. Flera studier har dock påvisat konceptets nackdelar där anställda och organisationer i helhet påverkas negativt, men ändå fortsätter organisationer att omvandla sina cellkontor till öppna kontorslandskap. Vissa verkar tycka om öppna kontorslandskap medan andra är mer negativt inställda. Denna uppsats har i syfte att undersöka vad medarbetare tycker om öppna kontorslandskap. Undersökningen tog plats på en kundserviceavdelning på ett pappersföretag. Åtta respondenter intervjuades då en kvalitativ studie utfördes. Vi har använt oss av bekvämlighetsurval och till viss del strategiskt urval, då vi hade en bekant som arbetade i det öppna kontorslandskapet på pappersföretaget som kunde förse oss med respondenter av intresse för studien. Relevanta begrepp och teorier presenteras i teoriavsnittet, för att förse läsaren med information och kunskap inom ämnet. Dessa teorier används även för att utforma intervjuguiden och hitta teman i det insamlade materialet från intervjuerna. Dessa teman kunde vi även använda oss av när vi analyserade materialet. Resultatet visade att inställningen till öppna kontorslandskap är högst individuell. Även om hälften av respondenterna var mer positiva och den andra hälften var mer negativa, fann vi att det var individuella skillnader i varför de var positivt eller negativt inställda. De anställdas inställning grundar sig i tidigare erfarenheter av andra kontorstyper, samt faktorer på arbetsplatsen såsom ljud/buller, ljusförhållanden, och luftkvaliteten. Unika fynd i studien var tystnaden i det öppna kontorslandskapet och hur detta påverkade de anställda. Utmärkande med just denna studie är att de flesta ljudkällorna som orsakade buller återfanns utanför det öppna kontorslandskapet.

Introduktion: Buller definieras som oönskat ljud. Uppfattningen av ett oönskat ljud är mycket individuellt. Det som anses vara oljud för en person, kan upplevas som icke-oljud för en annan person. Buller anses dock generellt som störande ljud och är vanligtvis något som varje individ stöter på under sin vardag som exempelvis på arbetsplatsen, skolan, eller i hemmet. Buller anses vara den miljöstörning som berör flest människor i Sverige. Det är ett växande problem och flygtrafik anses vara en av de mest genomgripande utomhusljudkällorna. Bullerproblem som är förknippade med flygtrafik är koncentrerade i områden nära flygplatser, vilket kan påverka flera tusentals boendes hälsa. Flygtrafikbuller har länge varit ett folkhälsoproblem och många människor som är bosatta i närheten av en flygplats har utvecklat ett antal negativa hälsoeffekter av flygtrafikbuller Syfte: Att undersöka hur boende som är bosatta nära flygplatsen Linköping City Airport upplever och påverkas av flygtrafikbuller.  Metod: Studien har utförts som en enkätundersökning med en kvantitativ tvärsnittsdesign. Webbenkäten som har använts som mätinstrument har konstruerats för att besvara syftet. 292 vuxna individer (>18år), varav 158 män och 133 kvinnor, deltog i studien. Insamlad statistiska data har bearbetats och analyserats i SPSS. För att kunna besvara syftet har följande statistiska tester använts: chi2-test, spearmans-korrelationsanalys och logistisk regressionsanalys.   Resultat och konklusion: Boende som är bosatta i Tannefors visade överlag positiva upplevelser till flygtrafiken och var positivt inställda till flygplatsen. De boende som upplevde störningar minst varje vecka vissa delar av året upplevde att flygtrafikbuller medför svårigheter att utföra olika aktiviteter. Kvinnor i den yngsta åldersgruppen upplevde flygtrafikbuller som mer störande jämfört med män. Män hade en mer negativ inställning till flygplatsen jämfört med kvinnor. Boende som rapporterade sämre hälsotillstånd, sömnproblem och användande av öronproppar eller något annat hörselskydd för att kunna sova bättre, sämre sömnkvalitet, trötthet, obehagskänslor, ledsenhet och nedstämdhet, osällskaplighet och att man föredrar att vara ifred, irritation och vresighet, stress, lock eller tinnitus i öronen meddelade också ett större besvär för flygtrafikbuller. / Introduction: Aircraft noise is an example of unwanted sound. The perception of unwanted sound is very individual. What is considered noise by one person may be perceived as non-noise by someone else. However, noise is generally regarded as disturbing noise and is usually something that each individual encounters in their daily life, such as in the workplace, at school, or at home. Noise is considered to be the form of environmental disruption that affects the most people in Sweden. It is a growing problem, and air traffic is considered to be one of the most pervasive outdoor sound sources. Noise problems associated with air traffic are concentrated in areas close to airports, which can affect the health of thousands of residents. Air traffic noise has long been a public health problem, and many people living near an airport have developed a number of negative health effects due to air traffic noise. Purpose: To study how residents living near Linköping City Airport experience and are affected by air traffic noise.   Method: The study has been conducted as a questionnaire survey with a quantitative crosssectional design. The online survey that has been used as a measuring instrument has been designed to answer the purpose. 292 adult subjects (> 18 years), including 158 men and 133 women, participated in the study. Collected statistical data has been processed and analysed in SPSS. In order to answer the purpose, the following statistical tests have been used: chi2 test, Spearman’s correlation analysis and logistic regression analysis. Results and conclusion: Residents living in Tannefors generally had positive experiences from air traffic and were positive towards the airport. The residents who experienced disturbances at least every week during certain parts of the year felt that air traffic noise caused difficulties performing various activities. Women in the youngest age group experienced air traffic noise as more disturbing compared to men. Men had fewer negative attitudes towards the airport compared to women. Residents who reported poorer health conditions, sleep problems and the use of earplugs or other hearing protectors to be able to sleep better, poorer sleep quality, fatigue, discomfort, sadness and depressed mood, low morale, a desire to be left alone, irritation and grief, stress, clogged ear or tinnitus also started that air traffic noise was a major inconvenience.

Kvartersstaden har på senare år seglat upp som ett allt mer omhuldat stadsbyggnadsideal vid förtätning av svenska städer. Samtidigt kritiseras förtätningen för att leda till problem med buller, dagsljus och bristande utemiljöer. Detta arbete undersöker i vilken mån kvartersstaden kan anses leva upp till väsentliga krav för en hållbar stadsutveckling genom att studera påverkan på nio centrala hållbarhetsfaktorer. Arbetet har gjorts med en i huvudsak kvalitativ metod och utgår från evidensbaserad stadsutveckling. Slutsatserna av arbetet är att kvartersstaden är en stadsform som rymmer stora kvaliteter av värde för en hållbar stadsutveckling. Kvartersstaden är bra på att hantera buller, skapa ett behagligt mikroklimat och ge bostadsgården kvaliteter som främjar dess användning. Kvartersstaden kan också bidra till en hög täthet, ökad hållbar mobilitet och tryggare gator. Hög täthet är dock ingen universallösning, minst lika viktigt är en blandning av funktioner som skapar närhet samt att det finns plats för rymliga sociala rum i stadsdelen: gröna bostadsgårdar, stadsgator, parker, torg och natur – som balanserar den täta bebyggelsen. Kvartersstaden innebär samtidigt utmaningar i dess negativa påverkan på luftkvalitet och ljusinsläpp. Förbättrad luftkvalitet står dock i vissa avseenden i motsättning till målet om ett komfortabelt mikroklimat. Att bygga kvartersstad kan i praktiken försvåras av normer kring dagsljuskrav och idén om den öppna staden. Utifrån den undersökta litteraturens råd och rekommendationer formades en designguide med 32 kvalitativa principer och 19 kvantitativa planindikatorer för en hållbar kvartersstruktur. Designguiden omsattes sedan till visuella gestaltningsexempel av ett typkvarter och en tänkt plan över en stadsdel som uppfyller dessa rekommendationer. I denna process uppstod målkonflikter mellan bebyggelsetäthet, rymliga bostadsgårdar och mänsklig skala. Sammanfattningsvis kan dock värdet av konkreta indikatorer vara stort i planeringen, både för målformulering och uppföljning.

Lattice structures have received a lot of attention as cellular materials in recent years because of their outstanding properties, such as high strength-to-weight ratio, heat transfer, energy absorption, and capability of improving noise, vibration and harshness (NVH) behavior. This type of structure received a boost from additive manufacturing (AM) technology, which can fabricate geometries in practically any shape. Due to economic and environmental requirements, lightweight design is increasingly used in automobile and construction equipment applications. NVH behavior is a crucial issue for construction equipment. However, the conventional structures' NVH behavior is mainly decided by the mass, so silence often requires heavy systems, leading to more energy consumption and emission. Therefore, the environmental trends and the resulting economic competition have limited traditional (heavy) solutions to improve NVH behavior and make the lightweight design more difficult. Novel solutions are necessary to light the difficulty and challenge of combining NVH and lightweight requirements. In this research, topology optimization was implemented on a New Articulated Hauler Transmission (NAHT) component to balance lightweight and NVH behavior. The topology- optimized 3D model was filled by a non-homogenous lattice structure with optimal lattice density via size optimization. Lattice structure optimization is one type of topology optimization, and it is the term for describing these procedures. To fabricate the complicated lattice structure, additive manufacturing (or 3D printing) is required (after topology and lattice structure optimization). The new models were analyzed using the finite element method (FEM), and the results of the analysis were compared with those of the original models. After the comparison, positive results were obtained, demonstrating that topology and lattice optimization can be applied in the design of construction equipment components. According to the results, lattice structure optimization can create a reliable lightweight design with good NVH behavior. Furthermore, lattice structure's organization and layout have a significant impact on the overall performance. / Gitterstrukturer har fått mycket uppmärksamhet som cellulära material under de senaste åren på grund av deras enastående egenskaper, t.ex. hög hållfasthet i förhållande till vikt, värmeöverföring, energiabsorption och förmåga att förbättra buller-, vibrations- och bullerskador (NVH-beteende). Denna typ av struktur har fått ett uppsving av tekniken för additiv tillverkning (AM), som kan tillverka geometrier i praktiskt taget vilken form som helst. På grund av ekonomiska och miljömässiga krav används lättviktsdesign i allt större utsträckning inom bilindustrin och byggnadsutrustning. NVH-egenskaperna är en viktig fråga för anläggningsutrustning. De konventionella konstruktionernas NVH-beteende bestäms dock huvudsakligen av massan, vilket innebär att tystnad ofta kräver tunga system, vilket leder till ökad energiförbrukning och större utsläpp. Miljötrenderna och den ekonomiska konkurrens som följer av detta har därför begränsat de traditionella (tunga) lösningarna för att förbättra NVH-egenskaperna och gjort lättviktsdesignen svårare. Nya lösningar är nödvändiga för att lösa svårigheten och utmaningen med att kombinera NVH- och lättviktskrav. I den här forskningen genomfördes topologioptimering på en komponent för en ny ledad transportörtransmission (NAHT) för att balansera lättvikts- och NVH-beteende. Den topologioptimerade 3D-modellen fylldes med en icke-homogen gitterstruktur med optimal gittertäthet via storleksoptimering. Gitterstrukturoptimering är en typ av topologioptimering, och det är termen för att beskriva dessa förfaranden. För att tillverka den komplicerade gitterstrukturen krävs additiv tillverkning (eller 3D-utskrift) (efter topologi- och gitterstrukturoptimering). De nya modellerna analyserades med hjälp av finita elementmetoden (FEM), och resultaten av analysen jämfördes med resultaten av de ursprungliga modellerna. Efter jämförelsen erhölls positiva resultat, vilket visar att optimering av topologi och gitterstruktur kan tillämpas vid utformning av komponenter för byggutrustning. Enligt resultaten kan optimering av gitterstrukturen skapa en tillförlitlig lättviktsdesign med bra NVH-beteende. Dessutom har gitterstrukturens organisering och layout en betydande inverkan på den totala prestandan.

Noise pollution is a big health hazard for people living in urban areas, and its effects on humans is a growing field of research. One of the major contributors to urban noise pollution is the noise generated by traffic. Noise simulations can be made in order to build noise maps used for noise management action plans, but in order to test their accuracy real measurements needs to be done, in this case in the form of noise measurements taken adjacent to a road. The aim of this project is to test machine learning based methods in order to develop a robust way of detecting and classifying vehicle noise in sparse traffic conditions. The primary focus is to detect traffic noise events, and the secondary focus is to classify what kind of vehicle is producing the noise. The data used in this project comes from sensors installed on a testbed at a street in southern Stockholm. The sensors include a microphone that is continuously measuring the local noise environment, a radar that detects each time a vehicle is passing by, and a camera that also detects a vehicle by capturing its license plate. Only sparse traffic noises are considered for this thesis, as such the audio recordings used are those where the radar has only detected one vehicle in a 40 second window. This makes the data gathered weakly labeled. The resulting detection method is a two-step process: First, the unsupervised learning method k-means is implemented for the generation of strong labels. Second, the supervised learning method random forest or support vector machine uses the strong labels in order to classify audio features. The detection system of sparse traffic noise achieved satisfactory results. However, the unsupervised vehicle classification method produced inadequate results and the clustering could not differentiate different vehicle classes based on the noise data. / Buller är en stor hälsorisk för människor som bor i stadsområden, och dess effekter på människor är ett växande forskningsfält. En av de största bidragen till stadsbuller är oljud som genereras av trafiken. Man kan utföra simuleringar i syfte att skapa bullerkartor som kan användas till planer för att minska dessa ljud. För att testa deras noggrannhet måste verkliga mätningar tas, i detta fall i formen av ljudmätningar tagna intill en väg. Syftet med detta projekt är att testa maskininlärningsmetoder för att utveckla ett robust sätt att detektera och klassificera fordonsljud i glesa trafikförhållanden. Primärt fokus ligger på att detektera bullerhändelser från trafiken, och sekundärt fokus är att försöka klassificera vilken typ av fordon som producerade ljudet. Datan som används i detta projekt kommer från sensorer installerade på en testbädd på en gata i södra Stockholm. Sensorerna inkluderar en mikrofon som kontinuerligt mäter den lokala ljudmiljön, en radar som detekterar varje gång ett fordon passerar, och en kamera som också detekterar ett fordon genom att ta bild på dess registreringsskylt. Endast ljud från gles trafik kommer att beaktas och användas i detta arbete, och därför används bara de ljudinspelningar där radarn har upptäckt ett enskilt fordon under ett 40 sekunders intervall. Detta gör att den insamlade datan har svaga etiketter. Den resulterande detekteringsmetoden är en tvåstegsprocess: För det första används den oövervakade inlärningsmetoden k-means för att generera starka etiketter. För det andra används de starka etiketterna av den övervakade inlärningsmetoden slumpmässig beslutsskog eller stödvektormaskin i syfte att klassificera ljudegenskaper. Detekteringssystemet av glest trafikljud uppnådde tillfredsställande resultat. Däremot producerade den oövervakade klassificeringsmetoden för fordonsljud otillräckliga resultat, och klustringen kunde inte urskilja mellan olika fordonsklasser baserat på ljuddatan.