Syfte: Syftet med studien är att undersöka kvalitetssäkring samt professionens uppfattningar om detsamma, i ljuset av införandet av ett nytt kvalitetssäkringssystem. Metod: Den teoretiska referensramen har byggts upp genom att sammanställa tidigare forskning i teman som är relevanta för studien. Det empiriska materialet har samlats in genom en kvalitativ metod i form av en textanalys av Promemoria U2015/1626/UH samt genomförande och analys av fyra semi-strukturerade intervjuer. Den teoretiska referensramen har sedan använts som utgångspunkt vid analys av det empiriska materialet. Resultat & slutsats: Studien visar på att det finns en ambivalent inställning hos professionen gällande kvalitetssäkring. Idén om intern kvalitetssäkring inom högskolan framstår som institutionaliserad samtidigt som inställningen gentemot extern kvalitetssäkring upplevs som något som gör anspråk på professionens autonomi och signalerar om en misstro gentemot professionen. Studien har även visat att professionen upplever införandet av det nya kvalitetssäkringssystemet som en del i en maktförskjutningsprocess där lärosätesledningen får ökat inflytande i förhållande till professionen. Förslag till vidare forskning: Utifrån denna studie ser vi det intressant att studera det kommande kvalitetssäkringssystemet i ett senare stadie då man kan titta på hela processen. Hur går implementeringen av reformen till? Vilken typ av förändringar skapar det inom högskolesektorn? Vi vill även uppmuntra till vidare studier som tittar närmare på och kartlägger kvalitetsbegreppets framfart genom högskolan för att undersöka vilka röster som väger tyngst i frågan om vad som avses med kvalitet i utbildning. Uppsatsens bidrag: Studien bidrar till en ökad förståelse för samspelet mellan politiska reformers implementering och den berörda professionens uppfattningar i högskolesektorn.

This study aims to investigate associations in two areas in Stockholm County with diverse socio-economic conditions. The study intends to examine the impact these differences have on what role the bureaucrats and politicians in the two areas think that the associations should have. Bureaucrats are those who design guidelines for associations and that is why they have an important role in the conditions of the associations. A comparison between the two areas has been made to see if the requirement in the guidelines for the areas are different according to where the members live. The two areas that have been used to compare the guidelines of associations are Danderyd municipal and the district Spånga-Tensta. These two areas have economic and social resource differences. The study is based on qualitative approach in which interviews with bureaucrats and local politicians from each area were used to obtain a deeper understanding of what impact socio-economic conditions have on the associations. There are major differences in the range of associations between these two areas, this may be because of the different demands that the bureaucrats and politicians have on the associations. Guidelines for associations show clear differences in the role that the bureaucrats and politicians believe that the associations will play in the area. / Denna studie syftar till att undersöka förutsättningarna för föreningslivet i två områden i Stockholms län med skilda socioekonomiska förhållanden. Studien ämnar till att undersöka vilken inverkan dessa skillnader har på hur byråkraterna och politikerna i de båda områdena ställer sig till föreningslivets roll i respektive område. Byråkraterna är de som utformar riktlinjerna för föreningsbidrag, därför har de en viktig roll i föreningslivets förutsättningar. För att se om det ställs olika krav på föreningsmedlemmar beroende på vilket område de bor i har en jämförelse gjorts mellan riktlinjerna för respektive område. De två områden som har använts för att jämföra riktlinjerna för föreningsbidrag är Danderyds kommun och stadsdelen Spånga-Tensta. Dessa två områden skiljer sig gällande ekonomiska och sociala resurser. Studien är baserad på kvalitativ metod där intervjuer med byråkrater och lokalpolitiker från respektive område har använts för att få en djupare förståelse för vilken inverkan de socioekonomiska förhållandena har på föreningslivet. Det råder stora skillnader i utbudet av föreningar mellan dessa två områden, detta kan bero på att de krav som ställs på föreningarna skiljer sig åt. Riktlinjerna för föreningsbidrag visar tydliga skillnader i den roll som byråkraterna och politikerna anser att föreningarna ska fylla för området.

Att arbeta som personalchef och personalsekreterare innefattar arbetsuppgifter med personal i fokus. Det finns en hierarkisk skillnad mellan dessa två yrkesgrupper, där personalchefen är chef över personalsekreteraren och därmed finns det en viss skillnad i arbetsuppgifterna. Att arbeta på en personalavdelning i en kommunal förvaltning innebär att personalcheferna och personalsekreterarna har ett flexibelt arbete, utifrån att de själva till stor del kan planera sin arbetsdag. Men arbetet innebär även att det ställs krav från många olika håll, vilket kan medföra att personalchefernas och personalsekreterarnas lojalitet sätts på prov. Syftet med denna studie är att undersöka koppling mellan lojalitet och arbetsvillkor bland personalchefer och personalsekreterare inom den offentliga sektorn. Studien är kvalitativ och bygger på sex intervjuer med personalchefer och personalsekreterare anställda vid kommunala förvaltningar i en medelstor svensk kommun. Eftersom det finns en skillnad i den hierarkiska ordningen har komparativ analys använts, där de två yrkesgrupperna jämförs med varandra.   Lojalitet är ett svårdefinierat begrepp. I arbetslivet kan lojalitet komma att te sig i många olika former, bland annat som handling, attityd eller mer formellt utifrån lojalitetsplikten. Även begreppet arbetsvillkor kan innehålla mycket i sin definition, men i denna studie har arbetsvillkoren avgränsats till att uppmärksamma två delar, där den ena delen är organisatorisk styrning och den andra delen psykosociala aspekter. Tidigare forskning om kopplingen mellan arbetsvillkor och lojalitet är smal, men den forskning som finns visar bland annat på att mellanchefer inom den kommunala vården visar lojalitet till politiska beslut, eller förvaltningsbeslut trots att dessa beslut kan medföra att högre krav ställs på deras arbete. Resultatet av denna studie visar på att det finns en koppling mellan lojalitet och arbetsvillkor, där den organisatoriska styrningen, psykosociala aspekter och lojalitet har en påverkan på varandra. Det insamlade materialet visar att den organisatoriska styrningen påverkar personalchefernas och personalsekreterarnas arbetsvillkor såtillvida att de ges stor handlingsfrihet till att själva planera sitt arbete, samtidigt som det ställs höga krav på dem. Resultat visar även på att ju högre egenkontroll respondenterna har, desto lättare har de för att visa lojalitet till organisationen. Likaså tyder resultatet på att lojalitetsplikten är en viktig länk mellan krav och lojalitet. Det empiriska materialet visar också på att det inte finns några större skillnader i upplevelsen av lojalitet mellan personalcheferna och personalsekreterarna, men att det finns skillnader i upplevelsen av arbetsvillkor, där personalcheferna har större krav på sig att hålla sig till de ekonomiska riktlinjerna. Slutligen visar resultatet på att fem lojalitetsformer kan uppmärksammas.

Individual membership is a widespread phenomenon in society. However, despite its well-documented empirical presence, there is a lack of knowledge concerning the meaning of that specific relation between members and their organizations.  This study sets out to analyze how top-level leaders and officials in membership-based and democratically governed federations perceive membership. The federations included are: the Swedish Red Cross, the Swedish Teachers’ Union, the Swedish Union of Tenants, the Swedish Co-operative Union, the Swedish Football Association, the Swedish Social Democratic Party, the Mission Covenant Church of Sweden, the Swedish Association of the Visually Impaired, and the International Organization of Good Templars in Sweden. The analysis explores linkages between the interviewees’ perceptions of membership, these federations and their societal context. The study suggests that the federations can be described as hourglass constructs, involving a hybridization of democracy and bureaucracy. These hybrids, and the societal context, are also discussed in relation to the Swedish notion of folkrörelse. A reconsidered model for membership is developed in order to offer a nuanced picture of how the meaning of membership evolves through the continuous interplay between acting agents, culture, and social structure. The analysis reveals that the notion of folkrörelse is deeply embedded in the per­ceptions of membership. Furthermore, membership is an important part of the identity of these organizations, and contributes to the legitimization of their existence. It can be understood as a boundary-defining relation with a gate-keeping function. Moreover, it represents a channel for mobilizing resources, and constitutes a base for specific member roles, such as members as principals and members as customers. The dis­cussion highlights oligarchic tendencies and increased bureaucratization in these federations, as well as a drift towards commercialization, which also seems to propel a gradual commodification of membership. / Diss. Stockholm : Handelshögskolan, 2008

Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur intressenter med olika logiker samarbetar för att uppnå sina respektive intressen. Genom att identifiera utmaningar och möjligheter vill vi bidra till att intressenter i nätverk ska få ökad förståelse för hur framgångsrika samarbeten kan karaktäriseras samt hur utmaningar kan undvikas. Vi vill med studien även undersöka på vilket sätt effekten av samarbeten kan gynna samhällsnyttan. Metod: En fallstudie har genomförts med en induktiv ansats och en kvalitativ datainsamling. Vid insamlingen av empiriskt material genomfördes fem semistrukturerade intervjuer med informanter från tre olika aktörer som verkar i ett samarbete. Slutsats: Studien visar att relationer som byggs över gränsen mellan offentliga aktörer och privata organisationer är fördelaktiga för deras respektive utveckling och överlevnad. Vi har i denna studie sett att intressen i ett samarbete kan vara olika men att det är av stor vikt att hitta en balans däremellan för att skapa ett gemensamt värde. Vidare har vi kommit fram till att samarbeten kan generera resursutbyte som skapar ömsesidiga fördelar för de inblandade parterna. Genom studien har vi även kunnat se hur olikheter påverkar dynamiken i samarbetet. Vi har kunnat identifiera ett mönster där engagemang, kommunikation och förståelse är tre teman som karaktäriserar ett framgångsrikt samarbete. Slutligen har vi kunnat dra slutsatsen att organisationer i samverkan med andra parter kan skapa ett delat värde där lönsamhet och samhällsnytta går hand i hand.

Den svenska skolan har genomgått drastiska förändringar de senaste decennierna. New PublicManagement-idéerna som trädde in i den offentliga sektorn under tidiga 90-talet innebar förändringari strukturer och processer, bland annat inom skolan i syfte med att ersätta professionell egenkontrollmed management i hopp om att skapa kontrollerbarhet och effektivitet. De nya idéerna som infördesersatte inte de gamla styrningsmodellerna. Det blev istället mycket av allt vilket benämns sominstitutionell trängsel. Flera forskare poängterar att som följd av detta har skolaktörerna ett komplextsammanhang att förhålla sig till, då det råder flera styrningslogiker. Då vi intresserar oss av hur dessalogiker påverkar skolaktörernas arbete har vi utfört en mindre fallstudie på en kommunal skola. Syftetmed studien är att få kunskap om vilka institutionella logiker som synliggörs när skolaktörer talar omsitt arbete och vad samexistensen av flera styrningslogiker inom skolan gett för påverkan förskolaktörernas vardagliga arbete. Resultatet visar på att tre institutionella logiker synliggörs -marknadslogik, byråkratisk logik och profession. Deras påverkan på skolaktöreras arbete tas i uttrycki bland annat en stramare budget att förhålla sig till, större krav på marknadsföring av skolan,upplevelser av minskade möjligheter att fatta beslut och påverka och ökat dokumentationsarbete.Krockarna som uppstår mellan styrningslogikerna orsakar i sin tur stress hos skolaktörerna. / <p>Godkännande datum: 2018-06-10</p>

<img src="file:///page1image8680" /> Uppsatsen avhandlar de konstnärliga gestaltningarna i Stockholms tunnelbana i relation till politiskt inflytande. Stockholms tunnelbane-system består av 109 kilometer spår och 100 stationer. Drygt 90 av dessa har idag konstnärliga gestaltningar. Konsten är närvarande i såväl biljetthallar som på perronger. Här finns varierande konstupplevelser i form av skulpturer, mosaiker, målningar, installationer, ristningar och reliefer. Över 150 konstnärer har arbetat med den permanenta konsten sedan 1960-talet. De empiriska exempel som jag utgår från i studien är Ristningar i Naturbetong (1961-1965) av Siri Derkert (1888-1973) och Snäckan (2016-) av Åsa Jungnelius (1974-). Syftet med min studie är att beskriva de politiska förutsättningarna för respektive upphandling och peka på hur dessa förändrats. Uppsatsen har tonvikt på frågor kring konstnärens ideologiska agenda kontra den byråkratiska process som omgärdar en offentlig upphandling. Studien visar att dessa förutsättningar spelar en dold men central roll i upphandlingarna. Det är på denna grund möjligt att sluta sig till att de politiska och ideologiska förutsättningarna spelar roll när konst ska upphandlas.

No description available.

In this study the authors are exploring the profession of the military officer. The authors, which are military officers themselves, are doing this with an inductive quality based research method within a social science context. The military officer’s profession has during recent decades been under extensive changes both in organization and exercise within the military authorities of Sweden. Together with the political changes in the country of Sweden and the global changes regarding the strategic and security environment this has led to another view of the profession and its military context. These changes have led us to the need of explaining and the clarification of definitions, practice and concepts of the military officer. The investigation of the profession is conducted with an inside perspective. This study starts with interviews conducted together with personnel that in some way have a connection to the military profession. The interviews contain the core of the investigation, empirical data that tell us something about the profession of military officers, their on-the-job experiences and assumptions and conclusions regarding their own profession. Then follow an examination of doctrine and other literature regarding profession in a Swedish military context. This empirical data has led to a result presented as a model describing the military officer’s profession. The model itself is the first contribute of the study. The model has been used as an analytical instrument when investigating further empirical data. The interviews are divided into two different stages in the survey, the first part of interviews led to the model and the second part contains group interviews and this is where the actual analyses were completed. The main question of the study is whether the profession of military officers is coherent and congruent. The second contribute of this study is empirical findings that tell us a shift of focus is underway and has been for a while, within the profession, a "target-means displacement". This shifting of focus is explained using the practice of different logics, management logic and the logic of war. Management logic is defined mainly as bureaucracy and administration without an explicit connection to military knowledge and skills. The logic of war is defined as the opposite, knowledge and skills closely connected to the ability of leading, conducting and the organizing of combat at different tactical levels. Key words: Profession, military profession, officer’s military profession, management logic, the logic of war, bureaucracy, administration, focus shift, "target-means displacement.

Utifrån lagen ska en tjänsteperson vara saklig och opartisk i sin bedömning och utredning av ärenden. Samtidigt som det är viktigt med mångfald och representation i offentlig förvaltning för demokratin enligt forskare. Detta för att klienter ska känna en samhörighet med tjänstepersonerna. Mot bakgrund av detta är det av intresse att undersöka den spänning roll som uppstår för tjänstepersonerna. Det övergivande syftet i den här studien är att öka förståelsen om tjänstepersoners upplevelser av dessa två roller som förväntas av dem. För att uppnå syftet har studien byggt på en huvudfrågeställning och två underfrågeställningar som stöd för att inhämta empiri. Frågeställningarna har besvarat genom kvalitativa intervjuer med fem tjänstepersoner runt om i landet. Den empiriska analysen har resulterat i att tjänstepersoner med en invandrarbakgrund inte gör ett aktiv val att vara representanter för sina klienter. Dessutom får dessa tjänstepersoner ta emot en del otrevligheter från både klienter med en invandrarbakgrund och svenska klienter. Med det sagt är studiens slutsats att tjänstepersoner är utsatts på grund av deras bakgrund, men också för deras opartiskhet. / According to the law, a public official must be objective and impartial in his assessment and investigation of cases. At the same time, it is important to have diversity and representation in public administration for democracy, according to researchers. This is for clients to feel and bond with the service providers. Because of this, it is of interest to investigate the tension role that arises for the public officia. The overarching purpose of this study is to increase the understanding of officials' experiences of these two roles expected of them. To achieve the aim, the study has one main question and two sub-questions as support for obtaining empirical data. The questions have been answered through qualitative interviews with five officials around the country. The empirical analysis has obtained results in in-service staff with an immigrant background and not actively being representative of their clients. Also, these employees receive as emotional and participative from clients with an immigrant background and Swedish clients. The study concludes that public officials are exposed because of their background, but also for their impartiality.