Bc. Anna Krulová Staff Induction Program & Employee Manual ABSTRACT Adaptation and orientation constitute an important component of the employee life cycle. A successful adaptation, gaining self-esteem and managing the scope of activities specified for the given work position requires an efficiently set up induction process that takes into account organizational needs, needs of employee groups and individual needs of new staff members. This process should thus be controlled and systematic. The diploma thesis covers such topics and it is divided into a theoretical and a practical part. The theoretical part deals with essential terms associated with the topic of induction, it presents principles and methods to achieve an efficient employee adaptation and to set up this process so that it is beneficial to the employees as well as to the entire organization. The thesis describes important areas and components of the induction system that must be considered when it is designed. The thesis addresses the topic of employee manual which should provide new employees with answers to basic questions regarding their adaptation to the new environment and work. The theoretical part of the thesis serves as a guideline to create such program. Apart from the points mentioned above, the thesis also describes change management...

The rapid growth of technology development increases the need for incumbent organizations to digitally transform. Studies show that digitally mature organization have a 26% higher profitability than peers (Westerman et al., 2012), nonetheless, success is rarely obtained as it requires incumbents to radically change their working methods and participate in a very painful transition. To gain knowledge on how to increase the success rate of digital transformations, this thesis examines what critical factors that affect the willingness for change of first line managers. Furthermore, it shows how change management can be applied to improve this willingness. Using a qualitative and exploratory approach through a case study, this research shows that earlier experience of work-related change, perceived usefulness and digital maturity affect the first line managerial willingness to change. Except from applying general theories on change management as well as considering more specific research on technology implementations, this study suggest organizations should focus on leading digital change from transforming individuals based on the three critical factors found to affect managerial change willingness. In doing so, stakeholder management analysis is suggested being a helpful tool as well as moving focus from the technology to a new way of working. / Den snabba teknologiska utvecklingen bidrar till ökat behov av digital transformation hos etablerade organisationer. Studier visar att digitalt mogna organisationer har 26% högre lönsamhet än andra (Westerman et al., 2012), men sällan uppnås framgång då det kräver radikala förändringar av arbetssätt hos etablerade företag, något som kan vara mycket smärtsamt. För att få kunskap om hur man kan öka antalet lyckade digitala transformationer, undersöker denna studie vilka kritiska faktorer som påverkar förändringsviljan hos första linjens chefer. Dessutom, visar den hur förändringsledning kan tillämpas för att förbättra denna vilja. Genom en kvalitativ och explorativ metod, och specifikt en fallstudie, visar denna forskning att tidigare erfarenhet av jobbrelaterad förändring, uppskattad användarbarhet och digital mognad påverkar förändringsviljan hos första linjens chef. Förutom att applicera allmänt kända teorier på temat förändringsledning såväl som att ta hänsyn till mer specifik forskning gällande tidigare implementationer av ny teknik, föreslår denna studie att organisationer vid ledning av digital förändring ska fokusera på att omvandla individer baserat på de tre kritiska faktorerna som funnits påverka chefers förändringsvilja. För att lyckas i det förslås organisationer tillämpa intressentanalys liksom fokusera på att flytta fokus från teknik till ett nya arbetssätt.

We are today facing an industrial revolution called Industry 4.0. Earlier in the human history, we have seen multiple industrial revolutions, but only after they actually happened. This is the first time we can see that an industrial revolution is on its way. Witht his knowledge, we have the chance to prepare for this large‐scaled technological change that we are standing in front of. Because of the impact that earlier industrial revolutions had on organizations, we can assume that Industry 4.0, as well, will impact and change work, tasks and the organizations themselves; especially when it comes to new high‐tech knowledge and skills that need to be learnt. Implementation, change, and high‐tech learning, together with a constantly running production can be stressful for anyone involved. For this reason, the purpose of this study is to come up with solutions on how you can facilitate the implementation of Industry 4.0, for employees and in an organizational point of view. We do this by conducting a literature study as well as interviewing organizations within the Swedish manufacturing industry. The structure of the analysis is built upon Lewin’s Three‐stage Model of Change. Here, we discuss and present solutions according to the stage in which they fit during the change process. Additionally, we investigate the concept of gamification as a tool to facilitate change. From our research, we conclude that motivation and engagement are keys in a technological change project such as Industry 4.0. Involvement, transparency and clarity are important aspects to make employees engaged throughout the project. Additionally, we present practical solutions for how organizations can educate their employees within Industry 4.0 techniques, as well as increase their motivation and engagement. / Vi står idag inför en industriell revolution som kallas Industri 4.0. Tidigare i historien har vi sett industriella revolutioner först efter att de inträffat. Det är nu första gången vi kanse att en industriell revolution är på väg. Med denna kunskap har vi idag en möjlighet att förbereda oss för den teknologiska utveckling som vi står inför. På grund av de tidigare industriella revolutionerna och den stora påverkan som de har haft på organisationer, kan vi anta att Industri 4.0 också kommer förändra jobb, uppgifter och organisationer – framför allt när det kommer till den nya teknologiska kunskap som nya maskiner och system kommer kräva av de som använder dem. Implementering, förändring och en hög nivå av teknologiskt lärande, samtidigt som produktionen fortfarande kommer snurra dygnet runt, kan vara stressigt för vem som helst. Därför syftar detta examensarbete till att ta fram lösningar för hur man kan förenkla implementationen av Industri 4.0, ur ett medarbetarperspektiv och för organisationen som helhet. Vi gör detta genom en litteraturstudie och genom intervjuer med organisationer inom den svenska tillverkningsindustrin. Strukturen på analysen bygger på Lewins trestegsmodell för förändring. Här diskuterar och presenterar vi lösningar enligt vilket steg de passar in i under förändringsprocessen. Vidare utvärderar vi gamification som ett verktyg för att underlätta förändringen. Detta arbete kommer fram till att det viktigaste för att genomföra ett förändringsarbete i denna omfattning är motivation och engagemang från både anställda och ledning. Involvering, transparens och tydlighet är viktiga delar för att göra anställda engagerade genom hela projektet. Vidare presenterar vi lösningar för hur man kan utbilda sina anställda inom Industri 4.0‐tekniker, och även för hur man kan öka motivation och engagemang.

This thesis enhances our undertanding of the intricate relationship between communication, change management, and organizational change, offering practical insights and theoretical advancements for the field. This thesis investigates the role of communication and change management during organizational change through a comprehensive case study conducted in an Indonesian telecommunication company. The research aims to explore the facilitative function of change management in driving organizational change and to identify the critical success factors associated with the change. The research adopts a quantitative research approach supplemented by secondary data analysis. A structured survey questionnaire employing a 5-point Likert scale is employed to collect primary quantitative data. The findings of the study reveal that communication plays a pivotal role in fostering the readiness forchange, commitment, and essential behavioral aspects required for successful organizational change. Specifically, communication exhibits a direct correlation with the desired behavioral outcomes encompassing compliance, cooperation, and championing. The contributions of this research are twofold. Firstly, it offers valuable recommendations for strategic interventions and decision-making aimed at enabling the successful implementation of organizational change within the telecommunication company under study. Secondly, it presents an innovative conceptual framework that elucidates the direct impact of communication on the requisite change-oriented behaviors. This thesis significantly contributes to the existing body of knowledge by advancing our understanding ofthe intricate interplay between communication, change management, and organizational change. The insights derived from this study hold practical implications for practitioners and offer theoretical advancements for the academic field. / Denna uppsats undersöker rollen för kommunikation och förändringshantering under organisationsförändring genom en omfattande fallstudie genomförd i ett indonesiskt telekommunikationsföretag. Syftet med forskningen är att utforska den facilitativa funktionen hos förändringshanteringen vid genomförandet av en organisatorisk förändring samt att identifiera de kritiska framgångsfaktorerna för förändringen. Arbetet använder sig av en kvantitativ forskningsansats kompletterad med sekundärdataanalys. En strukturerad enkätundersökning som använder en 5-gradig Likert-skala används för att samla in primär kvantitativ data. Studiens resultat avslöjar att kommunikation spelar en avgörande roll för att främja beredskap förförändring, engagemang och de väsentliga beteendemässiga aspekterna som krävs för en framgångsrik organisatorisk förändring. Specifikt visar kommunikationen en direkt koppling till de önskade beteendemässiga utfallen som omfattar efterlevnad, samarbete och förespråkande. Bidragen från denna forskning är tvåfaldiga. För det första erbjuder den värdefulla rekommendationer för strategiska interventioner och beslutsfattande som syftar till att möjliggöra ett framgångsrikt genomförande av organisationsförändring inom det undersökta telekommunikationsföretaget. För det andra presenterar den en innovativ konceptuell ram som belyser den direkta påverkan av kommunikation på de nödvändiga förändringsinriktade beteendena. Denna uppsats bidrar betydligt till den befintliga kunskapsbasen genom att främja vår förståelse för det komplexa samspelet mellan kommunikation, förändringshantering och organisationsförändring. Insikterna från denna studie har praktiska implikationer för yrkesverksamma och erbjuder teoretiska framsteg inom det akademiska fältet.

<p>  The world continues to advance at a hastening pace towards a technology enabled, digital-centric future. Legacy organizations, not born in the ‘digital age’ are examining methods to adapt through Digital Transformation (DT). The US Department of Defense (DoD) is one such organization. The DoD emerged their 2018 Digital Engineering Strategy intending on transforming the enterprise from one with ‘engineering process [that] are document-intensive and stove-piped, leading to extended cycle times with systems that are cumbersome to change and sustain’ to one that is ‘transforming its engineering practices to digital engineering, incorporating technological innovations into an integrated, digital, model-based approach’. </p> <p>  The 2018 Strategy acknowledges that the integration of digital engineering will not be exclusive to the engineering communities of the DoD; rather, the integration will impact the ‘research, requirements, acquisition, test, cost, sustainment and intelligence communities’. While the Strategy is designed to explain the ‘what’ necessary to integrate digital engineering, the various DoD Services (and their subordinates) will need to develop the ‘how’ regarding implementation that is culturally appropriate to their commands.</p> <p>  The study sought to examine ‘how’ implementation of digital engineering tenets may be appropriated to the existent culture of one US Special Operations Command subordinate at the Echelon III level (namely Naval Special Warfare Group – FOUR). The results of this study are intended to provide understanding and illuminate meaning behind those themes in Digital Engineering that Subject Matter Experts within Naval Special Warfare view as suitably adaptable to their processes. The intent is to provide themes with utility towards further efforts and research aimed at phasing Digital Transformation initiatives at Naval Special Warfare Group – FOUR.</p>

The main purpose of this thesis is to analyze how Global Organizations work with Gender Equality, what type of challenges they experience and how they can be addressed. Secondarily, it addresses how Global Organizations can create an international Gender Equality strategy and how Gender Equality work differs among four countries. Earlier research has focused on gender equality as a stand-alone topic, and few models exist to incorporate such work in global organizations that efficiently manages to address the complexity of gender equality across varying cultures and business units. By surveying current research in gender equality, change management, and cultural management, this thesis proposes a framework for change that more adequately manages the inherently subjective nature of gender, together with the cross-cultural complexities of global organizations. The results, analysis, and discussion are based on a literature review enumerating the components of the synthesized framework and on interviews with two Swedish multinational companies, one construction company, and a mining company. Countries of interest are Czech Republic, Sweden, United Kingdom and the United States. Analyzed through this framework, the results indicate an increasing gap between different business units across the organizations, despite an overall increase of Gender Equality in total. The framework suggests that informal systems need to be addressed more explicitly and that centralized initiatives need to better account for geopolitical contexts to stay relevant when educating, informing and dictating change initiatives. The nature of the problem suggests it be managed by a shaping type of strategy with an emphasis on international networks dedicated to the issue. The similarities between Gender equality-specific models, selected change-models and cultural descriptive models indicate that there is possible to amalgamate insights from different academic fields more coherently. Utilizing the definition of gender and confirming the subjective nature of Gender Equalityissues leads to strategy models and cultural descriptions that - independent of Gender Equality work - confirm and strengthens the key takeaways from each model. The research shows that there are overlapping interests and areas of interest between academia and the industry, which is something that can be further developed. / Huvudsyftet med denna masteruppsats är att analysera hur globala organisationer arbetar med jämställdhet, vilken typ av utmaningar de upplever och hur de kan hanteras. Den behandlar även hur globala organisationer kan skapa en internationell jämställdhetsstrategi och hur jämställdhetsarbetet skiljer sig mellan fyra länder. Tidigare forskning har fokuserat på jämställdhet som ett fristående ämne och det finns få modeller som adresserar jämställdhetsarbete i globala organisationer och som effektivt hanterar jämställdhetens komplexitet över olika kulturer och affärsenheter. Genom att kartlägga aktuell forskning inom jämställdhet, förändringsledning och kulturhantering, föreslår denna uppsats ett ramverk för förändring som hanterar könens inherent subjektiva karaktär tillsammans med de globala organisationernas tvärkulturella komplexitet. Resultaten, analysen och diskussionen baseras på en litteraturöversikt som sammanfattar komponenterna i ramverket och intervjuer med två svenska multinationella företag, ett byggföretag och ett gruvbolag. De länder som analyseras är: Tjeckien, Sverige, Storbritannien och USA. Genom en analys utifrån ramverket indikerar resultaten ett ökande gap mellan olika affärsenheter i hela organisationen, trots en total ökning av jämställdheten inom organisationerna. Ramverket tyder på att informella system måste adresseras tydligare och att centraliserade initiativ behöver anpassas bättre utifrån geopolitiska sammanhang för att kunna förändringen ska vara relevant för de olika enheterna. Problemets karaktär tyder på att det hanteras av en formgivande typ av strategi med tonvikt på internationella nätverk som är avsedda för frågan. Likheterna mellan jämställdhetsspecifika modeller, utvalda förändringsmodeller och kulturella beskrivande modeller visar att det är möjligt att sammanfoga insikter från olika akademiska områden till att bli mer sammanhängande. Att utnyttja definitionen av kön och bekräfta den subjektiva karaktären av jämställdhet leder till strategimodeller och kulturella beskrivningar som - oberoende av jämställdhetsarbete - bekräftar och stärker de viktigaste delarna från varje modell. Forskningen visar att det finns överlappande intressen och intresseområden mellan akademin och industrin, vilket är något som kan vidareutvecklas.

I studien har fyra skolledare verksamma i gymnasieskolan intervjuats. Studien syftar till att utforska skolledares upplevelser och erfarenheter av ledning och samordning av det pedagogiska arbetet genom en interpretativ fenomenologisk analys. I studien framträder tre dimensioner av hur pedagogiskt ledarskap gestaltas i spänningsfältet mellan lärares handlingsutrymme och uppdraget att leda och samordna det pedagogiska arbetet. Dessa dimensioner är förhandling och balansgång mellan att skapa struktur och att ge utrymme till lärarna, att följa en etisk kompass som även verkar förebildande samt dimensionen förändringsarbete. Resurserna som respondenterna använder är den förståelsedrivna undersökande attityden i kombination med värnandet av lärarens handlingsutrymme med förväntan om förändring, reflexivt användande av egna tidigare erfarenheter, tydlighet och uppdragsförankring, struktur och systematiskt kvalitetsarbete. Respondenternas förståelse av uppdraget och hur de gestaltar pedagogiskt ledarskap i de dimensionerna i kombination med de resurser som respondenterna använder tolkas som att det ger professionellt välbefinnande. Det blir en form av vård av skolledar-jaget. / In the study, four secondary principals have been interviewed. The aim of the study is to explore principals’ experiences and perceptions of managing and coordinating educational work through Interpretative Phenomenological Analysis (IPA). The study reveals three dimensions of how instructional leadership is manifested within the tension between teachers’ autonomy and the mandate to lead and coordinate educational activities. These dimensions include negotiating and balancing the creation of structure with providing space for teachers, adhering to an ethical compass that also serves as a role model, and the dimension of change management. The resources utilised by the respondents are a comprehension-driven investigative attitude combined with safeguarding the teacher’s autonomy with an expectation of change, reflective use of personal past experiences, clarity and mission alignment, and systematic quality management. The respondents’ understanding of their role and how they embody instructional leadership within these dimensions, along with the resources they use, is interpreted as contributing to their professional well-being. This constitutes a form of care for the principal’s self. / <p>Professionsprogram i pedagogik för undervisning, lärande och pedagogiskt ledarskap</p>

För att företag idag ska klara av den hårda konkurrensen på marknaden, tillhandahålla och skapa produkter som är framgångsrika, är återkopplingar från kunder på produkter både viktigt och värdefullt för företagen. Det är inte alltid enkelt att få in återkopplingar från kunder, vilket specifikt gäller B2B2C- företag som inte har någon direktkontakt med kundens-kund. För att samla in, hantera och bearbeta återkopplingar från kunder behövs i högre grad relevanta insamlingstekniker och systemstöd för arkivering av informationen. Adoption av kundrelationshanteringssystem (CRM-system) möjliggör för företagen att hantera återkopplingar från deras kunder, men också för att hantera sina företagsrelationer i stort, vilket blir extra viktigt i B2B2C-kontexter. Adoption av CRM-system är riskfyllt och ställer höga krav på företagen, vilket medför att det är extra viktigt att utforska och analysera de befintliga systemen innan beslut om adoption av ett nytt system fattas. För utveckling och förändringar av verksamheters affärsprocesser oavsett om det gäller adoption av nya system, användning av befintliga system eller förändringar i arbetssätt – är processkartläggningar ett användbart tillvägagångssätt för att identifiera nu-läget, för att därefter ta fram förbättringsförslag.  Syftet med denna kandidatuppsats i informatik är att identifiera, kartlägga och beskriva återkopplingsprocessen för tester mellan fallföretaget–återförsäljaren–återförsäljarens kund och genom en entreprenöriell ansats identifiera och presentera ett bör-läge och förslag till förbättringar av processen, som understöds av en eventuell adoption av ett CRM-system eller användning av befintlig CRM-modul hos fallföretaget.  För fallstudien har en entreprenöriell ansats valts, med målet att ge förbättringsförslag utifrån nu- läget mellan fallföretaget, en återförsäljare och återförsäljarens kund. Fem kvalitativa SPIN-intervjuer har genomförts med tre rollinnehavare hos fallföretaget, och en rollinnehavare vardera hos en återförsäljare och en kund till återförsäljaren. SPIN-intervjuerna och kunskaper hämtade från teori och tidigare studier har legat till grund för de MVP-prototyper som tagits fram som förbättringsförslag, vilka har testats och säkerställts i två omgångar.  De tre viktigaste slutsatserna från studien är att med hjälp av processkartläggningar av företagens affärsprocesser är det möjligt att identifiera problem och möjligheter för att utveckla eller skapa mer produktiva och ändamålsenliga processer. En annan viktig slutsats är betydelsen av att utforska och analysera företagens befintliga system innan beslut om adoption av nytt system fattas. Till sist är det viktigt att genomföra både interna och externa möten och utbildningar, för att ta vara på i högre grad värdefulla kunskaper från externa partners och utveckla de interna kunskaperna.

Bakgrund och problem: Det, enligt oss, socialkonstruktionistiska fenomenet motstånd vid organisationers förändringsarbeten kan vara svårt att undvika och alla företag stöter på det någon gång. Motstånd associeras ofta med något negativt och har i tidigare forskning traditionellt sett setts som ett hinder och blivit demoniserat, andra forskare menar att motståndet är en rationell reaktion som kan medföra fördelar för ett förändringsarbete. Hur motståndet bemöts och hanteras kan vara avgörande för förändringsarbetets framgång. Det finns många olika strategier och metoder för chefer att använda sig av men hanteringen kan också bli kostsam och resurskrävande, trots de olika strategierna kan det fortfarande misslyckas och bidra med negativa konsekvenser. Motståndets negativa konsekvenser på ekonomistyrningen är mer omskrivet än de fördelar motstånd skulle kunna bidra med. En ökad förståelse för hur cheferna hade kunnat arbeta med motstånd som en resurs hade kunnat bidra med fördelar för styrningen av ett förändringsarbete. Syfte: Uppsatsens syfte är att utforska och få en djupare förståelse för hur motstånd hanteras i ett tillverkningsföretag. Dessutom att undersöka relationen mellan ekonomistyrning och motstånd vid förändringsarbeten och huruvida motstånd kan vara en resurs vid förändringsarbeten.  Metod: En enfallstudie har genomförts på Företag Delta där deltagarna är indelade i subgrupperna, chefer och medarbetare, och studien har en kvalitativ forskningsansats där det empiriska material är insamlat med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Studien har även en socialkonstruktionistisk ansats och texten har skrivits fram med ett abduktivt arbetssätt. Slutsats: Vi fann i studien att cheferna i Företag Delta hanterar motstånd som uppstår främst genom kommunikation, involvering och förståelse samt påskyndade strategier, exempelvis tvång. Det framkom i studien att vilken av strategierna som används beror på situationen och människorna, där typ av motstånd som uttrycks, vem som gör motstånd, organisationskulturen, det förebyggande arbetet och kommunikationen framkommer som olika faktorer. Det finns både negativa och positiva upplevda konsekvenser för ekonomistyrningen i Företag Delta. De negativa konsekvenserna som upplevts är förseningar , minskad produktivitet och effektivitet, vilket i slutändan kan ha en negativ påverkan på Företag Deltas finansiella och icke-finansiella mål. De positiva konsekvenser som upplevts i Företag Delta är att konstruktivt motstånd kan leda till förbättringar av förändringar och ökad effektivitet, vilket kan resultera i högre vinstmarginaler och en snabbare uppfyllelse av finansiella och icke-finansiella mål.  Motstånd kan ses som en resurs i förändringsprocessen, där dess integration kan förbättra styrningen av förändringsarbeten. Det kräver en förståelse för orsakerna bakom motståndet, samtidigt som det är avgörande att chefer ges rätt förutsättningar att skapa bra kommunikationsstrategier och stärka relationen med medarbetarna. / Background: The, in our opinion, social constructionist phenomenon of resistance in organizational change efforts can be difficult to avoid and all companies encounter it at some point. Resistance is often associated with negativity and has traditionally been viewed in earlier research as an obstacle and demonized. Other researchers argue that resistance is a rational reaction that can bring advantages to a change process. How resistance is addressed and managed can be crucial to the success of the change efforts. There are many different strategies and methods for managers to use, but handling resistance can also be costly and resource-intensive. Despite the various strategies, it can still fail and result in negative consequences. The negative consequences of resistance on management accounting are more extensively discussed than the potential benefits resistance could contribute. An increased understanding of how managers could work with resistance as a resource could provide advantages for the management of a change effort. Purpose: The purpose of the thesis is to explore and gain a deeper understanding of how resistance is managed in manufacturing companies. Additionally, to examine the relationship between economic governance and resistance in change processes and whether resistance can be a resource in change efforts.  Method: A case study has been conducted at Company Delta where the participants are divided into subgroups, managers and employees, and the study adopts a qualitative research approach where the empirical data is collected through semi-structured interviews. The study also adopts a social constructionist approach, and the text has been developed using an abductive approach. Conclusion: The managers at Company Delta primarily handle resistance through communication, involvement, understanding, and expedited strategies such as coercion. The choice of strategy depends on the situation and the people involved. Factors such as the type of resistance expressed, who is resisting, the organizational culture, preventive measures, and communication were identified as different influencing factors at Company Delta.  The perceived consequences for the management accounting at Company Delta are both negative and positive. The negative consequences experienced include delays in implementation, reduced productivity and efficiency, which may have a negative impact on Company Delta's financial and non-financial goals. On the other hand, the positive consequences experienced at Company Delta are that constructive resistance can lead to improvements in changes and increased efficiency, resulting in higher profit margins and quicker achievement of financial and non-financial goals. Resistance can be viewed as a resource in the change process, where its integration can enhance the management of change efforts. This requires an understanding of the reasons behind resistance, while it is important for managers to be provided with the right conditions to create effective communication strategies and strengthen relationships with employees.

The fragmented and unequal system of technical and vocational education and training in South Africa is a consequence of the apartheid era. Since 1994 comprehensive legislation has been introduced to create a transformed system of Further Education and Training (FET) guided by the principles of redress, equity and lifelong learning and aimed at producing graduates who can contribute to making South Africa a key player in the global economy. In particular, the Technical College sector requires transformation. This in turn demands new knowledge, attitudes and skills from college managers and educators. Therefore, relevant staff development programmes is a key instrument of change in colleges. Against this background this study examines the management of staff development programmes in FET colleges in Gauteng Province by means of a literature study and an empirical investigation. The former addresses the management of change, human resource management, staff development and organisational development with an emphasis on the application of chaos/complexity theory. Moreover, the dynamic FET landscape in South Africa is sketched and FET policies and legislation since 1994 are discussed. The empirical investigation adopts a qualitative approach using focus group and individual interviews, observation and document analysis to gather data from a small sample of participants: educators and members of senior and middle management. Participants were selected by purposeful sampling from three former Technical Colleges (one previously advantaged and two previously disadvantaged) in Gauteng, which have recently merged to create a new multi-campus college, the Tshwane North College. The findings of the interviews present the experience of participants according to six themes: the management of change; communication during change; stakeholder involvement in change; the impact of FET legislation; human resource management and the role of staff development programmes in this process. These findings were integrated with observations of staff development programmes and their management and analysis of key documents. It was concluded that people are complex and may resist change; during change effective communication, stakeholder participation, adequate funding for staff development and its effective management are essential. Recommendations for the improvement of practice are presented based on the findings of the literature and empirical study. / Educational Studies / D. Ed. (Education Management)