Central to this dissertation is a discourse in contemporary Swedish planning practice referred to as the ‘new reality’. The name of this discourse reflects the notion that planning practice interprets the conditions of today as differing from those which occurred previously. The urban landscape is perceived as increasingly complex, dynamic, and competitive, where strategic alliances must be built between municipalities and private and public actors at different levels. Both the influence of private actors and such factors as climate effects contribute to that much of what may happen in the future being experienced as uncertain and unpredictable. In this context of complexity, uncertainty, and governance, municipalities must find a way to manage planning tasks connected to the social, environmental, and economic dimensions of sustainability, tasks that may be at the same time interdependent and contradictory. The social and environmental dimensions of sustainability provide the municipality with a spectrum of tasks that range from local welfare tasks to national and global environmental and climate concerns, the time span ranges between short-term and long-term, and the degree of concreteness ranges from the specific to the vague. Furthermore, tasks connected to the wellbeing and safety concern not only the own citizens but also humankind in general, and both today and in the future. Tasks of economic sustainability are, in the ‘new reality’ discourse, closely connected to growth. As growth is regarded as desirable, the assumed situation of competition between cities, municipalities, regions and nations means that it is considered important to find ways to be attractive to both the market and to new potential citizens. That notwithstanding, municipalities must also handle the effects from growth. The starting point of the dissertation is that it is easier to make good decisions (short-term, emergent) based on previous decisions (long-term, structure), in order to make gains in terms of social, environmental and economic sustainability, but also to bring efficiency gains in development decisions. Legislation assumes that the comprehensive plan serves such a function – it should both constitute political decisions for future development, and a planning data that allows holistic assessments. However, today, in many municipalities, it does not function as such. With reference to recently revised planning legislation’s intention to strengthen the strategic role of the comprehensive plan, this dissertation elaborates upon a development of the comprehensive plan based on a strategic perspective. The dissertation contributes to knowledge by outlining a way in which comprehensive planning could be developed based on a strategic perspective, that could provide municipalities with a possibility for an active role in development within the conditions of the ‘new reality’ discourse. It does so by visualising the use of strategic elements and approaches in Swedish municipalities’ work with planning and development; the application of elements such as strategic contextual awareness, strategic selectiveness, strategic responsiveness, and strategic governance. Furthermore, as the design of the comprehensive planning process is discussed from the perspective of forums-arenas-courts (Healey, 1997; Bryson 2004), the view of what in fact is planning is expanded, thereby including formal as well as informal, visible as well as invisible, processes and decisions on different levels and with difference degrees of concreteness, that influence development. Comprehensive planning concerns a variety of processes that take place not in the planning game, but in the development game. / QC 20111020

Doctor of Philosophy / Environmental Design and Planning / Huston Gibson / Lee R. Skabelund / Urban agriculture and urban food-systems are locally productive landscapes and their supporting programs and networks. Urban agriculture is now valued and actively promoted by many urban communities. Having numerous community benefits, UA is often considered to have desirable neighborhood amenities and is assumed to have effects on nearby property prices. However, very little is known about the primary or secondary economic contribution of these productive landscapes to urban environments, particularly in regards to how urban agriculture relates to property values in a neighborhood. Because urban agriculture sites are often overpowered by increasing exchange-values of surrounding properties, the original values (economic and non-economic) to the neighborhood or community may be lost as urban agricultural sites are transformed by “higher return” development schemes. Since urban agriculture can disappear or fail without effective financing and adequate policy and planning support, it is imperative to the longevity of such programs to understand how important land-use and economic variables interrelate. This study examines the spatial-temporal magnitude and economic relationship between urban agriculture parcels and property values. The study uses the hedonic method employing the Spatial-Durbin modeling approach. Findings expand the theoretical and policy discourse on how investment of public resources aids neighborhood development through low exchange-value programs such as urban agriculture. In understanding the advantages of local food systems to urban form, context-specific neighborhood strategies developed in tandem with targeted community development and comprehensive plans can improve urban revitalization and (re)development within a larger resilient city planning framework. The key findings from the study illustrate that there is great value in understanding the most appropriate design approach and features of urban agriculture for different neighborhoods and market groups. Important design considerations include scale, design aesthetic, abundance and quality of urban agriculture sites within different market groups and neighborhoods.

This report addresses the environmental discourse of the current comprehensive plan of Stockholm, The Walkable City, and in what ways it can be developed following an ecofeminist framework. With a foundation in a critical perspective on current processes of urbanization, ecofeminist theory, and an interest in the potential in utopian thought, this thesis attempts to assist the comprehensive plan in finding alternative ways of approaching the urban development of the city, in search for social and environmental justice through increased citizen participation. Ecofeminists argue that economic growth is conditioned by and enforces colonial and patriarchal relations between humans, and between humans and nature. The current global process of urbanization is an integral part in sustaining the economic growth, making cities an important area to address in search of other relations. Sustainable development has been put forth as a way to relieve the negative social and environmental effects of the economic system, and has informed much urban policy-making. Urban policy, such as comprehensive plans, shape the path of urban development. The main strategy of the current comprehensive plan of Stockholm is ”sustainable growth”. This thesis analyses the components that make out the strategy of sustainable growth in order to understand why it is problematic. Further, it engages in participatory scenario generation using an ecofeminist framework, to find new ideas and paths for a sustainable urban development in Stockholm. The conclusions that are found comprise the positive notion that there are great chances to develop the notion and strategies for sustainability through workshops with stakeholders. While the overall course of development of the scenarios may be too far from our current reality to be easily implemented, there are several suggestions with great potential even in our current context. Furthermore, the results point out important directions in which to develop the plan in a longer perspective, that concern a fundamental restructuring of the political economy along more socially and environmentally sound lines that elevate the interconnectedness of humans and nature. This is a restructuring that makes economic growth according to the current model impossible, but that aims for equality between humans and far-reaching environmental protection. It is also pointed out that the deployment of a multitude of conflicting scenarios in planning would benefit both the urban development and democratic participation. / Denna studie hanterar miljödiskurser i den gällande översiktsplanen för Stockholm, Promenadstaden, och hur de kan utvecklas utefter ett ekofeministiskt ramverk. Med en grund i ett kritiskt perspektiv på samtida urbaniseringsprocesser, ekofeministisk teori, och ett intresse i den potential som vilar i utopiskt tänkande, avser detta arbete vara översiktsplanen behjälplig i att hitta alternativa vägar att närma sig stadens utveckling, på jakt efter social och miljörättvisa genom ökat medborgardeltagande. Ekofeminister menar att ekonomisk tillväst villkoras av och förstärker koloniala och patriarkala relationer mellan människor, och mellan människor och naturen. Den nuvarande globala urbaniseringsprocessen är en grundläggande del i att upprätthålla ekonomisk tillväxt, vilket gör städer till ett viktigt område att hantera ifall nya relationer ska etableras. Hållbar utveckling har framhävts som ett sätt att minska det ekonomiska systemets negativa sociala och miljöeffekter, och har därför haft stort inflytande över policys för stadsutveckling. Policys, som översiktsplaner, formar hur våra städer utvecklas. Den huvudsakliga strategin i Stockholms gällande översiktsplan är ”hållbar tillväxt”. Denna studie analyserar de delar som formar strategin hållbar tillväxt för att förstå varför den är problematisk. Vidare ägnas arbetet åt generering av framtidsscenarier med deltagare utifrån ett ekofeministiskt ramverk, för att finna nya idéer och spår för hållbar stadsutveckling i Stockholm. Slutsatserna omfattar den positiva uppfattningen att det finns goda chanser att utveckla formuleringen av och strategierna för att nå hållbarhet genom workshops med deltagare. Även om den övergripande utvecklingsinriktningen i scenarierna ligger alltför långt ifrån vår nuvarande verklighet för att med lätthet implementeras finns det fortfarande många konkreta förslag med god potential redan idag. Vidare pekar resultaten ut viktiga riktningar för planens utveckling i ett längre perspektiv, vilka har att göra med en grundläggande omstrukturering av den politiska ekonomin i enlighet med en mer socialt och miljömässigt förnuftig riktning, där mänsklighetens och naturens ofrånkomliga sammanlänkning upphöjs. Det är en omstrukturering som gör ekonomisk tillväxt enligt nuvarande modell omöjlig, men som eftersträvar jämlikhet mellan människor och ett långtgående miljöskydd. Det påpekas vidare i rapporten att nyttjandet av motstridiga scenarier i planering skulle bidra både till stadsutveckling och demokratiskt deltagande, där de konflikter planering präglas av blottläggs.

Detta examensarbete i samhällsbyggnadsteknik belyser hur framåtblickande utvärderingsmetoder kan bidra till mer välgrundade beslut i den översiktliga planeringsprocessen. Den nya komplexa verkligheten med tilltagande klimatförändringar och allt fler parametrar att väga in i beslutsprocessen ställer hårdare krav på oss planerare i uppgiften att leda samhällsutvecklingen i en hållbar riktning. Agenda 2030 och de nationella miljömålen ska vara vår vägvisare i hållbarhetsfrågan, men vi behöver klargöra och konkretisera hur vi väger in och hanterar dessa i våra ställningstaganden. I denna uppsats undersöks möjligheten till en mer tydlig och proaktiv planering genom att i tidigt skede tillämpa metoder för utvärdering. Föreliggande fallstudie analyserar och jämför utvärderingsmetoder utifrån flertalet kriterier där fokus ligger på hur väl de hanterar intressekonflikter kopplat till bebyggelseutveckling. Vidare analyseras tre kommunala översiktsplaner med syftet att ge en bild av hur arbetet bakom besluten ser ut i verkligheten. Av studien framkommer att arbete med utvärderingsmetodik i översiktsplaneringen idag är ett relativt outtalat arbetsmoment. Studien påvisar att de metoder som förespråkas ofta är för tidkrävande och tekniskt avancerade för att kunna tillämpas i planeringpraktiken. Av innehållsanalysen framgår att transparens tillsammans med omfattande planeringsunderlag ger väl motiverade beslut, vilket är gynnsamt för översiktsplanens vägledande funktion. Avslutningsvis uppmuntras vidare studier för att bemöta kommunernas behov av mer flexibla och flerdimensionella metoder anpassad för en långsiktigt hållbar samhällsplanering. / This essay in spatial planning sheds light on how forward-looking evaluation methods can contribute to more well-founded decisions in the comprehensive planning process. The new complex reality with increasing climate changes and more parameters to consider in decisionmaking, require stricter demands on us planners in the task of leading community development in a sustainable direction. Agenda 2030 and the national environmental goals must guide us regarding sustainability issues, but we need to clarify and concretize this in decision making. This study examines the possibility of more distinct and proactive planning by applying methods for evaluation at an early stage. The present case study analyzes and compares evaluation methods based on several criteria where the focus is on how well they handle conflicts of interest linked to building development. Furthermore, three municipal masterplans are analyzed with the aim of visualizing the work behind decisions in reality. The study indicates that work with evaluation methodology in general planning today is a relatively unspoken step in the process. It also points out that the methods that are advocated are often too time-consuming and technically advanced to be applied in planning practice. The content analysis shows that transparency, together with extensive planning documentation, provides well-motivated decisions, which is favorable for the general plan's guiding function. Finally, further studies are encouraged to meet the municipalities' need for more flexible and multidimensional methods adapted for long-term sustainable community planning.

The global climate is changing rapidly, which pronounces the need for transforming the energy system. The Swedish municipalities have been identified as key actors in Sweden’s decarbonisation due to their far-reaching responsibilities, which encompass energy planning. The municipalities are required to have a Municipal Energy Plan (MEP) regarding the provision of energy, but have increasingly shown climate awareness. Further, the municipalities are responsible also for the spatial planning, and increased climate efforts will largely be dependent on how this planning is conducted. However, the energy system also affects various other environmental impacts. Strategic Environmental Assessment (SEA) can aid to take these impacts and associated National Environmental Quality Objectives (NEQOs) into account, which is necessary in order to avoid that other negative environmental impacts occur due to a decarbonisation and that synergies between NEQOs instead could be utilised. Thus, this thesis aims to examine current municipal energy planning practice and the integration of energy and climate targets into comprehensive planning (Paper I), as well as to explore the performance of SEA and the consideration of NEQOs in municipal energy planning (Paper II). Further, suggestions for strengthening the practice is developed (Paper I and II).To achieve the aims, a document analysis, statistical analyses, thematic analyses and an interview study has been employed. This thesis shows that the Act on Municipal Energy Planning is not followed and that the municipalities proactively focuses on climate change mitigation instead. Moreover, a link between MEPs and Comprehensive Plans is seen regarding energy and climate-related targets, and a continuous energy planning can thus be one way of achieving a spatial planning in line with the climate objectives. SEA is seldom performed despite legal requirements, due to a deficient screening practice. However, when performed, SEA can increase the consideration of NEQOs, particularly those in which negative environmental impacts of climate efforts can occur. The consideration of NEQOs could thus help enhance synergies between a decarbonisation and other NEQOs, which could mobilise support for the MEP and aid its implementation. / <p>QC 20181120</p>

This thesis will focus on a major Swedish city, Karlstad. The study uses a combined method consisting of a content analysis and semi-structured interviews. The qualitative content analysis is based on categorizing ongoing detailed plans for housing development in Karlstad. The respondents in the semi-structured interviews consist of people active in real estate development in Karlstad, the current chairman of the urban planning committee in Karlstad, and another politician with experience of urban planning. The purpose of the thesis is to investigate the development pattern in the housing sector in a Swedish city. This in connection with investigating how the cooperation between local actors works regarding housing development. In the next step, the purpose is operationalized by studying Karlstad as a case. The section on previous research presents relevant research on the topic of development in the housing sector. The theory chapter provides the theoretical framework for the study. A theoretical model regarding how development is achieved in the housing sector is central, the model summarizes various factors that contribute to achieving development. The results section presents the respondents' experience of how housing planning looks like in Karlstad and how cooperation works between different local actors. How Karlstad is growing with a focus on both densification and expansion in the city is central to the empirical data. A central part of the empirical data is that there is a picture of differing opinions on how cooperation looks between different local actors. One conclusion reached is that Karlstad works for an inclusive and varied densification while the city is expanding. Another conclusion that can be reached is that sustainability thinking in terms of social, economic and ecological aspects is to some extent guiding contemporary housing planning but will become even more important in the future. The main research question relevant to this thesis is: What is the pattern of development in the housing sector in Karlstad? / I denna uppsats är en svensk större stad i fokus, Karlstad. I studien används en kombinerad metod som består av en kvalitativ innehållsanalys och semistrukturerade intervjuer. Den kvalitativa innehållsanalysen utgår från att kategorisera pågående detaljplaner gällande bostadsutveckling i Karlstad. Respondenterna i de semistrukturerade intervjuerna utgörs av tre personer verksamma inom fastighetsutveckling i Karlstad. Dessutom har den nuvarande ordförande för stadsbyggnadsnämnden i Karlstad och en annan politiskt aktiv person med erfarenhet från stadsbyggnad intervjuats. Syftet med uppsatsen är att undersöka exploateringsmönstret i bostadssektorn i en större svensk stad. Detta i samband med att undersöka hur samarbetet mellan lokala aktörer fungerar gällande bostadsutveckling. I nästa led operationaliseras syftet genom att studera Karlstad som fall. I avsnittet gällande tidigare forskning presenteras relevant forskning kring ämnet exploatering. Teorikapitlet utgör det teoretiska ramverket för studien. En teoretisk modell gällande hur en exploatering nås är central och modellen sammanfattar olika faktorer som möjliggör exploatering av bostäder. I resultatdelen presenteras respondenternas upplevelse av hur bostadsplaneringen ser ut i Karlstad och hur samarbetet fungerar mellan olika aktörer. Hur Karlstad växer med fokus på att det både sker en förtätning i staden och en expansion av staden är centralt i empirin. En central del i empirin är att det finns en bild av att det finns åsikter som skiljer sig åt kring hur samarbetet ser ut mellan olika lokala aktörer. En slutsats som nås är att Karlstad verkar för en inkluderande och varierande förtätning samtidigt som staden expanderar. En annan slutsats som går att nå är att hållbarhetstänket ur sociala, ekonomiska och ekologiska aspekter är till viss del vägledande i nutida bostadsplanering men kommer i framtiden att bli ännu viktigare. Den huvudsakliga forskningsfrågan som är aktuell i detta uppsatsskrivande är: Hur ser mönstret av exploatering ut i bostadssektorn i Karlstad?

Vårt samhälle står inför stora utmaningar när det kommer till klimatförändringarna. Inte minst i att anpassa samhället för att hantera konsekvenser som stigande havsnivåer och kusterosion. Denna studie kommer därför att undersöka hur arbetet kring stigande havsnivåer och kusterosion hanteras och samordnas i kommunal och regional fysisk planering. Den kommer också att undersöka vad nationella och regionala planeringsdokument har för betydelse för kustkommuners implementering av åtgärder i sin översiktsplanering. Syftet med studien är att undersöka fyra skånska kustkommuners arbete med frågan. I studien används teorier kring governance (nätverksstyrning), New Public Management, implementeringsteori, wicked problems och ett analysverktyg om skyddsstrategier: reträtt, försvar och attack. Uppsatsen har en kvalitativ ansats där fallstudier använts som metodologi, databassökningar med nyckelord samt dokumentstudie med närläsning som metod. Det empiriska material som studerats är kommunernas översiktsplaner och regionala planeringsdokument. Det har också skett en närläsning av nationella planeringsdokument som en viktig bakgrund i studien. Under uppsatsen har vi även haft kontakt med två tjänstepersoner inom kommunal förvaltning. Genom sin expertkunskap har de bidragit med vägledning i hur planeringsvärlden fungerar. Studien har visat på både likheter och skillnader i kommunernas strategier för upprättande av kustskydd. Länsstyrelsen Skåne anser dock att samtliga kommuner är för vaga i sin vägledning. Av både de nationella planeringsdokumenten och det empiriska materialet framgår det att flera aktörer anser att ansvaret för klimatfrågan är otydligt. Den nationella nivån kritiseras också för att ge för vaga riktlinjer. Nätverksstyrningen och lagstiftningen är två orsaker som ofta lyfts fram. Genom det empiriska materialet kan vi se att otydliga riktlinjer leder till problematik när länsstyrelsen och kommunerna gör olika bedömningar kring implementering av kustskydd. Vi har kunnat konstatera att det ofta sker en krock på grund av det kommunala planmonopolet. Kommunerna och i vissa fall även länsstyrelserna efterfrågar tydligare statlig styrning. Vår bedömning är att det kan finnas en fördel med att den statliga styrningen i klimatanpassningsfrågan förtydligas. Antingen genom tydligare lagstiftning eller bättre samordning av en myndighet. Vi bedömer också att kommunerna behöver låta klimatanpassningsfrågan ta större utrymme i översiktsplaneringen. / Our society is facing major challenges when it comes to dealing with climate change, not least in adapting society to deal with consequences such as rising sea levels and coastal erosion. This study will examine how the work on rising sea levels and coastal erosion is managed and coordinated in municipal and regional spatial planning. It will also examine how national and regional planning documents affect the implementation of coastal protection in the municipalities' comprehensive planning. The purpose of the study is to investigate four coastal municipalities in Skåne. The study uses theories of governance, New Public Management, implementation theory, wicked problems and an analysis tool on protection strategies: retreat, defense and attack. The thesis has a qualitative approach where case studies are used as a methodology, data base researches and document study with close reading as a method. The empirical material studied is the municipalities' comprehensive plans and regional planning documents. A close reading of national planning documents has also been used as an important background to the study. During the thesis, we have also had contact with two experts in municipal administration. Through their expertise, they have contributed with knowledge of how the planning world is functioning. The study has shown both similarities and differences between the municipalities and their strategies for establishing coastal protection. However, the County Administrative Board of Skåne believes that all municipalities are too vague in their guidance. Both the close reading of the national planning documents and the empirical material show that several actors consider the responsibility for the climate issue to be unclear. The national level is also often criticized for providing unclear guidelines. Governance and legislation are often identified as causes. In the empirical material, we can see that unclear guidelines lead to problems when the county administrative boards and the municipalities make different assessments regarding the implementation of coastal protection. We have found that there is often a clash due to the Swedish municipal planning monopoly. The municipalities, and in some cases also the county administrative boards, demand clearer state control. Our assessment is that there may be an advantage in clarifying the governmental management of the climate change adaptation issue, either through clearer legislation or better coordination by an authority. We also believe that municipalities have to prioritize the climate change adaptation issue better in their comprehensive planning.

Kulturmiljö är den del av kulturarvet som främst nämns inom den fysiska planeringen, som inkluderas i planprocessen och som kommuner arbetar med i samhällsutvecklingen. I denna uppsats undersöks hur två olika kommuner, varav en utpekad som världsarv och en inte, arbetar med kulturmiljöer och hur det implementeras i deras översiktliga planprocesser. Detta studeras genom två fallstudier, en av Karlskrona kommun och en av Helsingborgs stad, inkluderande dokumentgranskning och intervjustudier. Det finns en tvetydighet i de befintliga styrdokumenten som används i den översiktliga planeringen, vilket gör det lättare för kommunerna att motivera utveckling på sina egna premisser. Därmed krävs en effektiv och stark samverkan mellan olika aktörer för att intresset för kulturmiljöer ska få ta plats och vägas mot andra intressen på ett likvärdigt sätt. Uppsatsens resultat bidrar med en ökad förståelse för att avvägningar kommer att variera och motiveras med olika grunder. Diskussionen som arbetet innefattar visar på att det både tillkommer förutsättningar och utmaningar med att ha världsarvsklassificerad kulturmiljö som kan upplysa andra kommuner i deras arbete. Ur vårt perspektiv är undersökning relevant då den syftar till att navigera i ett komplext ämne inom de översiktliga planprocesserna, som behöver hanteras rättvist för framtidens hållbara utveckling. / The cultural environment is the part of cultural heritage that is primarily mentioned in physical planning, included in the planning process and what municipalities work with in community development. This paper examines how two different municipalities work with cultural environments and how it is implemented in their comprehensive planning processes. This is studied with two case studies, one by Karlskrona municipality and one by Helsingborg city, including document reviews and interview studies. There is an ambiguity in the existing policy documents used in comprehensive planning, which makes it easier for municipalities to justify development on their own terms. Thus, an effective and strong collaboration between different actors is required in order for the interest in cultural environments to take place and be weighed against other interests in an equal way. The results of the thesis contribute to an increased understanding that trade-offs will vary and be justified on different grounds. The discussion that the thesis includes, shows that there are both opportunities and challenges associated with having a World Heritage-listed cultural environment, that could enlighten other municipalities in their work. From our perspective, the study is relevant as it aims to navigate a complex topic within the comprehensive planning processes, which needs to be handled fairly for future sustainable development.

<p>”Det kommunala planmonopolet” gör att kommunerna är viktiga aktörer i utmaningen att minska energianvändning och klimatpåverkan inom bebyggelse- och transportsektorerna, vilka står för en övervägande del av landets totala energianvändning. Den största potentialen i kommunernas planering och reglering av ny bebyggelse ligger i möjligheten att påverka bebyggelsens lokalisering och täthet, vilket har betydelse för resandets omfattning och val av transportsätt. Plan- och bygglagen (PBL) ger kommunerna vissa möjligheter att påverka energianvändningen och energitillförseln för ny bebyggelse, men de är tämligen begränsade. Variabler som mikroklimat och stadstyper med låg omslutningskvot påverkar bebyggelsens energianvändning i ett byggnadsfysiskt perspektiv, men ur ett administrativt perspektiv spelar detta ingen roll sedan energikraven i Boverkets byggregler sedan några år tillbaka ställer krav på hela byggnadens energiprestanda och inte på enskilda byggnadsdelar. Om byggreglernas krav istället skulle gälla byggnadens energianvändning i ett livscykelperspektiv skulle detta ge en mer rättvis bild samtidigt som planeringsfrågor som placering av bebyggelse och samt stadstyper skulle påverka energianvändningen. Vidare efterfrågas riktlinjer för hur användningen av elektricitet i bebyggelsesektorn ska miljöbedömas samt en statlig samsyn om elens roll ibland annat uppvärmnings- och transportsektorerna.</p><p>Den stora effektiviseringspotentialen i bebyggelsesektorn finns dock i den befintliga bebyggelsen, vilket inte kan styras med vare sig markanvändningsreglering enligt PBL-planeringen eller Boverkets byggregler – det är fastighetsägarnas ansvar. Men planering kan omfatta så mycket mer än bara reglering. PBL:s organisation och krav på samrådsprocesser gör den kommunala planeringen till en viktig utvecklingsarena där såväl fastighetsägare som andra aktörer kan bjudas in att delta. Istället för ett traditionellt tvingande uppifrånperspektiv skulle den kommunala planeringen i högre grad kunna inta ett underifrånperspektiv och arbeta mer positivt och visa på möjligheterna att minska energianvändningen och få en mer hållbar energitillförsel, frågor som är bra både ur ett miljö- som ekonomiskt perspektiv. Planeringen skulle vidare behöva bli mer strategisk och genomförandeinriktad.</p><p>I forsknings- och utvecklingsprogrammet Uthållig kommun fysisk planering har nya planeringsmetoder och -verktyg introducerats i fem kommuner, med syfte att integrera energi- och hållbarhetsaspekterna i den kommunala fysiska planeringen. En studie av den introducerade arbetsmetodiken visar att det går bra att kombinera rationella och kommunikativa planeringsmetoder och -verktyg. Det breda och inkluderande tillvägagångssättet har lett till att de deltagande har ökat sin kunskap om och sett större samband mellan planering, energi, bebyggelse och transporter, men även ökad förståelse för andra aktörers synsätt och kompetenser. Studien visar att såväl rationellt tänkande och expertkunskap som lokala, vardagliga erfarenheter och kunskaper är viktiga i planeringsprocessen. Det behövs kunskap om såväl processledning som sakkunskaper om exempelvis energi och miljöpåverkan.</p> / Uthållig kommun

From the Proceedings of the 1978 Meetings of the Arizona Section - American Water Resources Assn. and the Hydrology Section - Arizona Academy of Science - April 14-15, 1978, Flagstaff, Arizona / The recently- created Arizona Groundwater Management Study Commission is mandated to propose a reform of Arizona's groundwater laws. A number of issues must be addressed by this Commission in order to deal with urban problems with present groundwater law. These include: a comprehensive set of regulations on groundwater use to enhance the public interest and benefit in scarce groundwater resources; a permanent mechanism to permit transfer of water rights away from specific parcels of land; an effective system of management which considers differing types of water problems in various parts of the state; a method of quantifying existing rights and measuring use of groundwater; an extraction tax to recognize public costs associated with groundwater mining and the need for replenishment; a reevaluation of existing preferences and subsidies which encourage the mining of groundwater. Failure by Arizona to reform its groundwater laws threatens future funding for the Central Arizona Project and increases the possibility of federal intervention in state water management.