Introduktion: Den svenska Försvarsmakten har under de senaste årtiondena genomgått stora förändringar och omorganisationer beroende på en förändrad hotbild i omvärlden. Vid ett omfattande förändrings- och utvecklingsarbete är det viktigt att ha allmänhetens förtroende med sig. Har försvaret och politikerna lyckats med att förankra denna omorganisering och hur har man kommunicerat vad vi idag faktiskt ska nyttja vår försvarsmakt till? Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer och händelser som kan ha påverkat den svenska befolkningens förtroendeförändringar för Försvarsmakten, sedan kalla krigets slut intill nutid. Metod: Studien har genomförts som en litteraturstudie med analys i två steg. Det första steget i analysen har tagit avstamp i ett tidigare arbete, som fördjupats och kompletterats. Steget har en deduktiv ansats för att få fram generella faktorer för befolkningens förtroende. Det andra steget i analysen har en abduktiv ansats, för att undersöka eventuella relationer mellan kritiska händelser i omvärlden och förändringar i folkförtroendet. Resultat: Studiens resultat indikerar att faktorer som påverkar folkets förtroende för Försvarsmakten är: folkförankring, värnplikt, utbildning och kommunikation samt inre faktorer. Under de avgränsade och undersökta årtalen 1994, 2008 och 2019 förekom stora förtroendeförändringar för Försvarsmakten. Några gemensamma nämnare är identifierade och visar på relation. Slutsats: Mycket talar för att det föreligger relation mellan förtroendeförändringar och kritiska händelser som innefattar den ekonomiska situationen, värnplikt, kommunikation och upplevd hotbild. Med konsekvent och långsiktig försvarspolitik samt en välutvecklad kommunikation från Försvarsmakten och politiken till övriga samhället torde förtroendet öka. Genom det kan antas att även folkförankringen stärks och stabiliseras över tid. / Introduction: The Swedish Armed Forces has undergone major changes and reorganizations in recent decades due to changed threats. It is important to have the public ́s trust in a comprehensive change and development effort. Have the military defense and the politicians succeeded in entrenching this reorganization and has the aim and the intended use of the Swedish Armed Forces been effectively communicated? Purpose: The purpose of the study is to investigate what factors and events may have affected the Swedish population's confidence changes in the Armed Forces, since the end of the cold war until the present. Method: The study has been implemented as a literature study with an analysis made in two steps. The first step has taken off in a previous essay, which has been deepened and supplemented. The first part has a deductive approach to obtain general factors for public trust. The second step of the analysis has an abductive approach, to examine the possible connection between critical events in the outside world and changes in public trust. Result: The results of the study indicates several factors affecting people's trust in the Armed Forces and consists of public anchoring, conscription, education and communication as well as internal factors. During the defined and examined years 1994, 2008 and 2019, major changes in trust occurred for the Armed Forces. Some common elements are identified and show relationship. Conclusion: There are many arguments pointing at connections between changes in trust and occurrences that include the financial situation, conscription, communication, and perceived threats. Through coherent and long-term defense policy as well as an advanced communication from the Armed Forces and the policy to the rest of society, trust and through that the public anchoring most likely will be strengthened and stabilized.

No description available.

No description available.

The thesis aims to examine how gender structures are portrayed in the Swedish Armed Forces' advertising campaigns before and after 2018, because that is when the conscription became gender neutral. Furthermore, the thesis will discuss the potential consequences of these portrayals. To do so the methodology of the study consists of a critical discourse analysis complimented by a semiotic approach. The main finding suggests that the films prior to 2018 to some extent reproduce male-dominated discourses of how a soldier should be and reinforce traditional gender structures. In contrast, the films from 2018 and onwards challenge these dominant discourses by including more women and other signs that are not typically coded as masculine. It is assumed that this will lead to more women being recruited, as the profession of a soldier is no longer perceived as being exclusively for men, and a more inclusive environment is introduced. These assumptions are based on previous research on gender structures in military institutions, which historically have been structured around male norms and values which force women in the military to adjust to patriarchal rules. The topic is important, as a gender-equal military is believed to lead to increased safety and efficiency, which is desirable for various reasons.

Försvarsmakten växer. För att skapa det robustare försvar med ökad förmåga, som beskrivs i Försvarsmaktens Perspektivstudie 2022, krävs under överskådlig framtid en tillväxt av de militära personalkategorierna. En personalkategori som Försvarsmakten har haft svårt att rekrytera är anställda soldater och gruppbefäl.Syftet med denna studie är att utforska vad som motiverar unga vuxna att efter värnplikten välja att ta anställning som kontinuerligt anställda gruppbefäl och soldater i Försvarsmakten. Studien är en kvalitativ, induktiv studie där empirin har inhämtats genom intervjuer och workshop med värnpliktiga och anställda soldater vid tre förband i armén.Studiens referensram beskriver hur de värnpliktiga soldaterna genom socialisation anpassar sig och formar en begynnande professionell identitet. Vidare så beskriver den soldaternas anknytning och engagemang till yrkesrollen. För att ytterligare se på soldaternas motivation genomlyses empirin med ett generationsperspektiv.Studiens resultat visar att de värnpliktiga soldaternas upplevelse av grundutbildningen är avgörande för deras val att fortsätta i Försvarsmakten. De soldater som väljer att stanna i Försvarsmakten som anställda GSS har positiva upplevelser i sin yrkesroll från grundutbildningen och har haft befäl som är starka positiva förebilder för professionen. Soldaternas främsta motiv utgörs av en förväntansbild som präglas av soldatyrkets särskilda karaktär och förutsättning och den starka sammanhållning som de ser som unik för den militära professionen.I studiens slutsatser anför författarna att fler värnpliktiga soldater skulle motiveras att fortsätta som anställda soldater om Försvarsmakten tillämpade ett förhållningssätt och ett ledarskap som inte gör åtskillnad på olika personalkategorier. De anför också att organisationskulturen behöver utvecklas för att bättre möta den nya generationen. / The Swedish armed forces (SAF) are growing. To meet the need for a more robust and capable defense force, as described by the proposed strategical military concept, the SAF must steadily increase military personnel volumes. A personnel category that the SAF has had difficulties recruiting are employed soldiers and squad leaders.The study aims to explore what motivates conscripts to choose voluntary employment as professional soldiers and squad leaders within the Swedish Armed Forces after their mandatory military service. The study is a qualitative, inductive study that gathers empirical facts through interviews with recently employed soldiers and a workshop with conscripted soldiers still completing their military service.The study's frame of reference describes how the conscripted soldiers adapt through socialization and form a nascent professional identity. Furthermore, it describes the soldiers' attachment and commitment to their professional role. To further understand the soldiers' motivation, the empirical evidence is viewed through a generational perspective.The results show that how the soldiers experience their mandatory military service constitutes the decisive factor for their choice to continue in the Armed Forces. Conscripts who choose to stay in the Armed Forces have both had a positive affirmation of their professional identity during their military service and have experienced leaders who are strong and positive role models for the profession. Their primary motivations embody expectations of the special characteristics and prerequisites of the military profession as well as the strong sense of cohesion and comradeship that they regard as unique to the military profession.The authors conclude that more of the conscripted soldiers would be motivated to continue if the SAF would adopt a more coherent approach of culture and leadership that does not differentiate between conscripted and contracted soldiers. The authors also conclude that the organizational culture of the SAF need to adapt to the new generation.

Försvarsmakten tillväxer sedan beslut togs om återinförande av värnplikt respektive utökade ekonomiska ramar för Försvarsmakten i slutet på 2010-talet av rikets ledning. Tillväxten innebär att ett ökande behov av personal måste tillgodoses och yrkesofficerare utgör en nyckelkategori att rekrytera för att kunna effektuera tillväxten. Inom ramen för tillväxtbehovet återfinns yrkesofficerare som kan utbilda och leda enheter avsedda för skydd mot massförstörelsevapen och det finns yrkesofficersutbildningar med inriktning just för detta område. Problemet är att rekryteringsorganisationen är liten för att åstadkomma detta. Syftet med denna studie är att förstå hur rekryteringen av värnpliktiga till officerutbildningarna med inriktningen, skydd mot massförstörelsevapen, kan förbättras och därmed utvecklas.  Studien är genomförd som en kvalitativ, induktiv studie och de kvalitativa data som ligger till grund för studien är inhämtad genom workshops med värnpliktiga, kadetter och nyanställda yrkesofficerare. Förutsättningarna för rekryteringen har sammanställts ur intervjuer. Resultatet av studien visar att image och konkurrens utgör hinder för rekryteringen och att rekryteringen kan förbättras genom att vidta åtgärder som skapar mening att vilja bli yrkesofficer med denna speciella inriktning. De slutsatser som har dragits är att meningsgivande information om dessa specialiserade yrkesofficerare behöver spridas målgruppsinriktat på sociala media samt att förbandproduktionen för denna specialiserade funktion behöver decentraliseras. / The Swedish Armed Forces is growing due to decisions made by the Swedish government in the late second decade of the 21st century. The growth means that the Swedish Armed Forces needs to expand its employed staff and especially there is need for increasing numbers of officers and noncommissioned officers. The recruitment, necessary for the Swedish Armed Forces employed staff, includes officers and noncommissioned officers specialized in handling protection against weapons of mass destruction. There are specialized military officers training programs for this purpose in Sweden. The problem is that there is a small organization for recruitment for this purpose. The purpose of this thesis is to gain understanding of how the recruitment from conscripts training to these specialized officers training courses can be improved and developed. The thesis has a qualitative method, and inductive approach. The data has been collected through workshops with conscripts, cadets and newly employed officers. The conditions for recruitment have been collected through interviews. The results of this thesis shows that image and competition are obstacles for the recruitment and that recruitment needs to be improved with sensemaking measures. The conclusions are that sensegiving information about these specialized officers should be presented on social media and that the production of the specialized units for this organization should be dispersed geographically in Sweden.

L’émeute de la Crise de la conscription à Québec en 1918 a bouleversé le quotidien des communautés et des citoyens de la ville pendant plus d’une semaine. D’une perspective sociale, cet événement a permis tant aux Canadiens français et aux Canadiens anglais de réaliser la fracture identitaire qui les séparait quant à leur représentation morale d’obligation citoyenne en temps de guerre. Le traumatisme engendré par cet événement violent a toutefois laissé des traces d’un conflit interne à la société canadienne-française représenté par une représentation très faible dans l’historiographie canadienne sur plus d’une cinquantaine d’années. Depuis, le refoulement des émotions du passé, exprimés sous forment d’usages publics de toutes sortes, suggère un certain désir à renouer avec ce bagage d’expérience. Le présent travail analyse l’évolution de la mémoire de cet événement marquant de l’histoire de la ville de Québec. L’interprétation des médias de l’époque, ainsi que celles d’un échantillon de certaines communautés actuelles de la ville de Québec, sont les piliers de l’argumentaire exprimé. Il démontre à quel point l’aspect de la violence s’établit tel que le fondement inhérent de la mémoire collective construite près de cent ans plus tard. Également, le phénomène grandissant de la patrimonialisation amène certaines de ces collectivités à façonner une identité historique de l’Émeute à leur image, réduisant ainsi la généralité des violences du passé en un seul lieu de mémoire.

The war against Germany was perceived by the majority of English Canadians as a necessity to defend the British Empire, democracy and justice. However, it became increasingly evident to the public that some individuals were being permitted to prosper, while others — particularly those of the working class — endured immense hardship. These individuals who prospered at a level judged excessive became known as "profiteers." Initial criticisms of profiteering were connected to graft, jobbery and patronage apparent in government military purchases. However, as public sacrifices intensified, the morally acceptable extent to which individuals and businesses could profit came to be more narrowly defined. Criticisms of profiteering expanded to challenge the mainstream liberal notions of private wealth and laissez-faire policies as being inequitable and undemocratic. The federal government's unwillingness to seriously implement measures against profiteering led to rising discontent. Consequently, working-class English Canadians aspired to form a 'new democracy' that was worth the sacrifices of the war. / Thesis (Master, History) -- Queen's University, 2013-09-19 19:02:13.077

Depuis la fin du vingtième siècle, l’attention de la communauté internationale s’est portée sur l’utilisation de l’enfant soldat dans les conflits armés. La prolifération d’armes légères, la pauvreté et la multiplication des conflits armés non internationaux sont autant de facteurs à l’origine du phénomène. De nombreux instruments de protection des droits de l’enfant prévoient l’interdiction du recrutement et de l’utilisation d’enfants soldats dans les hostilités. Malgré les lacunes normatives qui s’en dégagent, notamment à propos de l’âge de recrutement de l’enfant soldat, d’importants efforts ont été fournis par la communauté internationale. Ces efforts vont être complétés grâce à la Cour pénale internationale, en particulier avec l’affaire Thomas Lubanga, première personne à être poursuivie devant la Cour, et sur le seul chef d’accusation de crime de guerre consistant à procéder à l’enrôlement ou la conscription d’enfants de moins de quinze ans, et à utiliser ces derniers en vue de les faire participer activement à des hostilités. Ce premier verdict historique institue une jurisprudence inédite et fondatrice en matière de crimes de guerre pour enrôlement et utilisation d’enfants soldats, dont l’héritage pourra faciliter d’autres poursuites sur le plan national. Si l’enfant soldat apparaît comme une victime, il est aussi acteur aux hostilités. Bien souvent, lorsque l’on parle du phénomène d’enfants soldats, un amalgame est opéré entre deux antonymes : victime et bourreau. Comment le droit international appréhende-t-il la responsabilité pénale de l’enfant soldat ? Assiste-t-on à la généralisation d’un statut ou à un « dénominateur commun » ? / Since the end of the 20th century, the eyes of the international community have been focused on the utilization of child soldier in armed conflicts. The proliferation of small arms and light weapons, of poverty, and especially of non international armed conflicts, are crucial factors underlying the phenomenon. Numerous rights of the child protection instruments plan the ban on recruiting and using children as soldiers in hostilities. Despite the normative gaps that emerge, regarding in particular the hiring age of the child soldier, important efforts have been provided by the whole international community. These efforts are going to be completed by the International Criminal Court, in particular with the Thomas Lubanga case, first person brought before the Court, under the unique charge of war crime, namely enlisting or conscripting children under the age of fifteen years, and using them to participate actively in hostilities. This first historical verdict sets up a novel and founding case law regarding war crimes of enlistment and use of child soldiers, which legacy may make other proceedings easier on a national level. If the child soldier appears as a victim, he is also a player in hostilities. When dealing with the child soldier phenomenon, a confusion is quite often made between two antonyms : victim and executioner. How does the international law treat the criminal liability of the child soldier ? Are we witnessing the generalization of a status or, at least, a common denominator ?

Det finns en allmänt vedertagen uppfattning om att medborgare bör vara trogna sitt land och att i krissituation skydda det samhälle som annars möjliggör för dennes fria liv. Det finns också en uppfattning som menar på att statens tvingande makt är alltför extensiv och att värnplikt inskränker mänskliga fri- och rättigheter. Uppsatsens syfte är att genom en teoretisk diskussion finna premisser och kriterier för när värnplikt kan anses legitimt i en demokratisk stat. För att sedan kunna göra en idékritisk analys av ett empiriskt fall – den svenska värnplikten. Den teoretiska diskussionen tar avstamp från Hobbes teorier om samhällskontraktet, medborgarens skyldighet att strida för staten och dess kontrast till den starka självbevarelsedriften, för att sedan mötas av andra teorier och perspektiv om rättvisa och hur statliga förpliktelser kan rättfärdigas i modern tid. Resultatet av den teoretiska diskussionen och uppsatsens delslutsats finner att värnplikt kan anses legitimt ifall fallet uppfyller bland annat premisserna om att det råder hot mot nationell säkerhet och att det därför krävs ett gemensamt försvar, samt att plikten har en demokratisk förankring och att kriterier, såsom att alla är lika inför lagen och att bestraffning inte får överskrida värdet av plikten, även de uppfylls. Resultatet av den idékritiska analysen av fallet visar att den svenska värnplikten som den nu är utformad uppfyller helt eller delvis de uppsatta premisserna och kriterierna. / There is a generally accepted view that citizens should be loyal to their country and, in a crisis situation, protect the society that otherwise enables their free life. Meanwhile, there is another perception that the state's coercive power is too extensive and that military conscription restricts human freedoms and rights. The purpose of this essay is to find premises and criteria through a theoretical discussion for when military conscription can be considered legitimate in a democratic state. In order to, carry on an idea-critical analysis of an empirical case - the Swedish military conscription. The theoretical discussion is based on Hobbes' theories of the social contract, the civic duty to fight for the state and its contrast to the strong drive for self-preservation, and is later on questioned or added to by other theories and perspectives, regarding justice and how state-enforced obligations can be justified in modern times. The result of the theoretical discussion and the partial conclusion of the thesis finds that conscription can be considered legitimate if the case meets the premises that there is a threat to national security and that a common defence is required, and that the duty has a democratic basis. Additionally, some criterions should also be fulfilled, such as, everyone is equal before the law and that punishment must not exceed the value of the duty.  The result of the idea-critical analysis of the case shows that the Swedish military conscription as it is now designed fully or partially meets the set premises and criteria’s for legitimacy.